KVALITETSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN OCH INFÖRANDET AV SAS SOCIALT ANSVARIG SAMORDNARE REGIONFÖRBUNDET I ÖREBRO DEN 17 OKTOBER 2013 1 Magisteruppsats i Socialt arbete, 2013 Författare: Anneli Harnegård Handledare: Evert Vedung, prof. emeritus i statsvetenskap
PRESENTATION AV MIG Mag. uppsats vid Linnéuniversitetet i Växjö 2013 Verksamhet och personalstrateg inom omsorgsförvaltningen i Alvesta kommun Projektledare för ESF projekt, kompetens- och arbetsorganisationsutveckling och för Ett bättre jobb SAS i 6 år, 2006-2011 Arbetat med att implementera och arbeta utifrån den internationella kvalitetsstandarden IIP 2003 - ff. Enhetschef inom omsorgen om äldre, för myndighetshandläggare och inom missbruk och beroende i över 20 år Engagerat mig i sociala frågor i hela mitt vuxna liv då jag brinner för att den enskilde rätt till ett värdigt och meningsfullt liv. Uppväxt med hemtjänst och privata erfarenheter inom SoL och LSS som anhörig 2
LITE KVALITETSUTVECKLINGSHISTORIA 1992 Ädelreformen 1994 Handikappreformen 1995 Psykiatrireformen 1996 förarbetena till nya lagändringen kvalitetsindikatorer 1998 infördes bestämmelser om kvalitet i SoL 1999 lex Sarah infördes i SoL äldreomsorgen efter larm om vanvård 1999 äldreskyddsombud - länsstyrelsen 2001 kvalitetsparagraf i SoL (3 kap 3 ) 2005 lex Sarah, LSS 2006 ledningssystem för kvalitetsarbete inom Socialtjänsten 2006 föreskrifter om krav på social dokumentation 2008 Socialtjänsten ska bygga på en evidensbaserad praktik (SOU 2008:18) 2009 LOV lagen om valfrihetssystem 2009 öppna jämförelser framgångsfaktorer, äldreomsorgen 2010 Socialstyrelsen ny tillsynsmyndighet för socialtjänsten 2011 lex Sarah hela socialtjänsten (SOSFS 2011:5) 2011 nytt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2011:9) 2011 Värdigt liv inom äldreomsorgen (5 kap 4 SoL) 2011 Socialstyrelsen definierar och lyfter fram uppdraget som SAS (20 år efter MAS) 2013 Inspektionen för vård och omsorg ny tillsynsmyndighet Alla riktade stimulansmedel under de senaste åren, kompetensstegen, kunskap till praktik, anhörigstöd, värdegrundsarbete, socialt innehåll och social dokumentation, LOV.. 3
KVALITETSPARAGRAFEN 3 KAP 3 SOL Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvalitén i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. God kvalitet för vem? Vem ska värdera kvalitén Vem är intressent? Brukare, personal, ledning och medborgare står i centrum för att kunna värdera kvalitén (prop. 1996/1997:124) 4
KVALITETSUTVECKLINGENS FOKUS Kvalitetsutveckling bör fokusera på alla delar av verksamheten. Det gäller såväl organisationsstrukturen, arbetsprocessen som resultatet man uppnår. Det innebär att kvalitetsbegreppet omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer (Thunved 2012) Framgår också av förarbetena till lagändring i SoL 5
MITT INTRESSE AV SAS-BEFATTNINGEN Tämligen nytt fenomen inom socialtjänsten i Sverige Befattningen kan göra skillnad på kvalitén - fokus på det sociala innehållet och uppdraget - balans mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård - betydelsen av att kvalitetsarbetet sätts på dagordningen - bevakar den enskildes rätt - någonstans att vända sig som brukare och anhörig - förebygga - en önskan om att påverka till att SAS lagstadgas 6
BAKOMLIGGANDE ORSAKER UTIFRÅN DENNA STUDIE Saknats en funktion som utvecklar, följer upp och dokumenterar kvalitén på en övergripande nivå inom socialtjänsten En funktion behövs för att implementera och driva socialt förändringsarbete (endast de med SAS som tjänstetitel som pekar på detta) Behov av en motsvarighet till MAS / MAR För att få en balans mellan socialt arbete och hälso- och sjukvård, HSV prioriterar sig själv Ökade kraven från socialstyrelsen, ex upprätta ledningssystem och utreda lex Sarah men också att kvalitetsutveckla och säkra socialtjänstens verksamhet Kritik vid tillsyn av socialstyrelsen 7
VARFÖR INFÖRDES SAS-BEFATTNINGEN EXEMPEL FRÅN ETT EMPIRISKT FALL Vända kulturen Från att tänka och arbeta utifrån hel, ren, torr och mätt (instrumentellt) till att se hela människans livssituation i sitt sammanhang salutogent arbetssätt Från omhändertagande perspektiv till stödjande Tillvarata den enskildes resurser Få redskap Att ge stöd Ökade kraven på kvalitet och systematik Balans mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Viktigt symbolvärde Få upp kvalitetsfrågorna på agendan och prioritera 8
UPPSATSENS FOKUS OCH SYFTE Handlar om kvalitetsutveckling inom socialtjänsten med utgångspunkt från kommunernas praktiska tillämpning genom befattningen SAS Undersökt hur SAS-befattningen kan beskrivas utifrån ett kvalitetsperspektiv och vilket fokus SAS har i kvalitetsuppdraget Studien har kartlagt befattningens organisering och spridning i riket av de som deltagit i studien 9
FRÅGESTÄLLNINGAR Hur kan SAS-befattningen beskrivas och vilket huvudsakligt fokus har den i kvalitetsuppdraget? I vilka kommuner/organisationer finns SAS? När infördes befattningen? Vilka ansvarsområden omfattas SAS av? Finns en offentlig befattningsbeskrivning och kompetenskrav för uppdraget? 10
METOD Beskrivande studie Både kvalitativ och kvantitativ insamlingsmetod Dokumentmetoden Frågemetoden Definitioner, uppdrags- och befattningsbeskrivningar, dokument från arrangör av SAS-konferens, platsannonser, inhämtning av dokument från en kommun samt beskrivning av ett fall Enkäter och fokusgrupp Enkätens uppdelning: Del A Kartläggning Del B Beskrivning 11
EMPIRISKT INSAMLAT MATERIAL Enkäter/ kompletterande förfrågning Utlämnade enkäter: 45 Inkomna enkäter: 39 Bortfall av enkäter: 6 Kompletterande förfrågning: 9 Inkomna: 5 Bortfall: 4 Dokument Iakttagelser Gruppintervju Platsannonser Befattningsbeskrivningar. Definitioner hämtat från socialstyrelsen, SKL:s öppna jämförelser 2009 Litteratur Sammanställt material från konferensanordnarna. Iakttagelser och reflektioner som gjordes vid SASkonferens i september år 2012 Deltagare: 28 Deltagare: 5 Verksamma i tre olika kommuners socialtjänst Enhetschefer (2) SAS (1) Utvecklingsledar e (1) Förvaltningschef (1) 12
KARTLÄGGNING AV SAS-BEFATTNINGEN 39 respondenter som har svarat på enkäter Verkar främst inom kommunernas socialtjänst Har till uppgift att ansvara för kvalitetsarbetet med socialt innehåll utifrån SoL, LSS, LVM och LVU Kan ha ansvarsområden inom hela socialtjänsten Oftast organiserad direkt under FC/VC i stabsfunktion Två SAS finns inom privat omsorgsföretag Två tredjedelar har en befattningsbeskrivning och lika många beskriver att kompetenskrav finns Flera varianter av tjänstetitlar: SAS, TÖS och ÖVRIGA 13
FORTS.. RESULTAT UPPDRAGET SAS som tjänstetitel; Bedriva socialt förändringsarbete Vara sakkunnig Implementera nya rutiner, arbetssätt och metoder t ex utbilda i social dokumentation, kvalitet, i de lagändringar och föreskrifter som kommer Några respondenter beskriver att de utövar tillsyn och kontroll i såväl egna verksamheten som externa aktörer Uppföljning och utvärderingsarbete 14
FORTS.. RESULTAT UPPDRAGET TÖS som tjänstetitel; Utöva tillsyn Utreda Granska och kontrollera såväl interna som externa aktörer i huvudsak den sociala dokumentationen I platsannonser (2 st); verksamhetstillsyn, granskning av social dokumentation samt utreda missförhållande enligt lex Sarah. Fokus på dokumentationskompetens och vara väl insatt i lagstiftningen 15
FORTS.. RESULTAT UPPDRAGET Övriga kvalitetsbefattningar (olika tjänstetitlar) Olika uppdrag och arbetsuppgifter Ex utöva tillsyn, granska och utreda, administrativa uppdrag, systemansvarig, marknadsföring, delta i risk och händelsearbete, webbansvarig, 16
FORTS.. RESULTAT Gemensamt för befattningen - ta fram ledningssystem för kvalitet - utreda klagomål och lex Sarah - utbilda i social dokumentation - implementera metoder och förhållnings- och arbetssätt - stödjande funktion främst för chefer och handläggare - omvärldsbevaka 17
RESULTAT UPPDRAGET SOM SAS Det övergripande uppdraget omfattas av att bevaka, säkra och utveckla kvalitén inom socialtjänsten. Uppdraget omfattas i huvudsak av ett indirekt kvalitetsarbete i ledningsfunktion för att skapa förutsättningar att nå politiska mål och följa lagen Är en huvudsaklig resurs för ledningen och den kommunala politiken i att bevaka, utveckla och säkerställa god kvalitet Arbetar med stödprocesser för att ge förutsättningar för kärnprocesserna SAS är inte en homogen grupp även om många uppdrag är gemensamma. Uppdraget är utformat utifrån olika utgångspunkter och behov i den kontext den verka 18
VAR SAS-BEFATTNINGEN VERKAR I KVALITETSKEDJAN Kvalitet i process Kvalitet i slutprestation Kvalitet i utfall Kvalitet i eftergranskning Kvalitet i utvärdering återkoppling Kvalitet i metautvärdering SAS har uppdrag i flera delar av kvalitetskedjan vilket innebär att arbeta med kvalitet i process som leder fram till en insats, slutprestation själva insatsen och eftergranskning, dvs. resultatet av insatsen 19
UPPDRAGET Uppdraget som SAS innebär att skapa förutsättningar för att kvalitén upprätthålls och utvecklas genom processer som leder fram till en insats, själva insatsen samt resultatet av insatsen. Fokuset i kvalitetsuppdraget ser olika ut, resultatet visar tre olika varianter - Framåtblickande fokus förebyggande och utvecklande kvalitetsarbete - Tillbakablickande fokus tillsyn och efterkontrollerande kvalitetsarbete - Omfattas av båda 20
VILKA INTRESSENTER ÄR SAS ÄMNAD FÖR Brukare Medborgare Politiken Personal Ledning Huvudsakligt stöd för ledningen 21
VAR I KVALITETSKEDJAN SOM SAS HAR SITT HUVUDSAKLIGA UPPDRAG I FÖRHÅLLANDE TILL OLIKA INTRESSENTER För vem och var i kvalitetskedjan Brukare Personal Ledning Politiken Medborgare Process X X Slutprestation X X X Utfall Eftergransknin g Utvärdering Metautvärdering X X 22
UPPTÄCKTER Allt mer angeläget att formalisera kvalitetsarbetet genom en funktion De formella kompetenskraven som framkommer är entydiga social omsorg eller socionomprogrammet eller liknande Flera kommuner har inte ställt några kompetenskrav och det saknas tydlighet i omfattning och innehåll i uppdraget Utbildning på avancerad nivå efterfrågas inte Någon särskild utbildning för denna kvalitetsbefattning finns inte En enorm bredd i uppdrag, verkar nästan i hela kvalitetskedjan, är det ett möjligt uppdrag används den effektivt? Flera menar att den tenderar att bli en allt i allo tjänst, Oklart vad organisationen vill och behöver. 23
KRITISKA STÄLLNINGSTAGANDEN Direkt underställd förvaltningschefen inom socialnämnden kan bli en fånge genom en samförståndskultur i ledningen, vem tjänar SAS då? Hur kritisk kan man vara om man tillhör etablissemanget? I huvudsak ett stöd för ledningen, är det tanken? Vilka eventuella effekter skulle det ha om SAS tillhörde kommunledningen och friställdes från socialnämnden? Det kan finnas ett värde att bestämma sig för vilket fokus befattningen ska ha för att på bästa sätt bevaka och utveckla kvaliteten inom socialtjänsten, ett framåtblickande eller ett tillbakablickande, var i kvalitetskedjan SAS ska verka. 24
VAD KAN FRAMTIDEN VISA Med de ökade kraven på kvalitet och systematik samt brukarinflytande tror jag att SAS är här för att stanna blir en lagstadgad skyldighet och uppdraget legitimeras Utifrån krav på evidensbaserad praktik kan befattningens prioriteringar omfattas av att söka efter bästa tillgängliga kunskap, implementera och utvärdera för att kunna kvalitetsutveckla och säkra socialtjänsten Med nya IVO kan SAS-befattningarna få arbeta i högre grad med intern tillsyn och kontroll - med ett tillbakablickande uppdrag kvalitet i eftergranskning 25
FORTSATT FORSKNING Utvärdera effekten av SAS-befattningen Vilka eventuella effekter av kvalitén som SAS kan ge ur ett brukarperspektiv På vilket sätt befattningen kan skapa empowerment Sociala arbetets effekter ur ett brukarperspektiv 26