Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 1(31) Fall A Greta Hult, 79 år, med trötthet och mörk avföring Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Status AT: Blek och trött.. Cor-pulm: Auskulteras u a. Puls: 85 per minut. Bltr: 110/80 Buk: Mjuk, måttlig ömhet i epigastriet. Inga patologiska resistenser kan palperas. PR: Palperas u a. Mörk, lös avföring på handsken. EKG: Sinustachykardi, f.ö. u.a. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Fråga A1 (1p) Förklara varför avföringen har mörk färg! Fråga A2 (2p) Beskriv principen för F-hemoglobin och ange tänkbara felkällor!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 2(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Status AT: Blek och trött. Puls: 85 per minut.bltr: 110/80 Buk: Mjuk, måttlig ömhet i epigastriet. Inga patologiska resistenser kan palperas. PR: Palperas u a. Mörk, lös avföring på handsken. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Här visas svaren på labprover som togs akut: Analys Resultat Referens Enhet B-Hemoglobin 79 120-150 g/l B-EVF 28.1 36-42 % B-Erytrocyter 3.55 4.0-5.0 x10 9 B-MCV 78 82-101 fl B-MCH 23 27-34 pg B-MCHC 282 320-360 g/l B-Leukocyter 7.1 4.0-9.0 x10 9 B-Trombocyter 330 140-350 x10 9 P-Protrombinkomplex 1.0 0.8-1.2 INR F-Hemoglobin 1 0 arb enh P-CRP <10 <10 mg/l P-Natrium 140 136-148 mmol/l P-Kalium 4.1 3.3-4.6 mmol/l P-Kreatinin 104 55-100 µmol/l Fråga A3 (1p) Vilken typ av anemi har Greta?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 3(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Status AT: Blek och trött. Puls: 85 per minut.bltr: 110/80 Buk: Mjuk, måttlig ömhet i epigastriet. Inga patologiska resistenser kan palperas. PR: Palperas u a. Mörk, lös avföring på handsken. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Här visas svaren på labprover som togs akut: Analys Resultat Referens Enhet B-Hemoglobin 79 120-150 g/l B-EVF 28.1 36-42 % B-Erytrocyter 3.55 4.0-5.0 x10 9 B-MCV 78 82-101 fl B-MCH 23 27-34 pg B-MCHC 282 320-360 g/l B-Leukocyter 7.1 4.0-9.0 x10 9 B-Trombocyter 330 140-350 x10 9 P-Protrombinkomplex 1.0 0.8-1.2 INR F-Hemoglobin 1 0 arb enh P-CRP <10 <10 mg/l P-Natrium 140 136-148 mmol/l P-Kalium 4.1 3.3-4.6 mmol/l P-Kreatinin 104 55-100 µmol/l Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Fråga A4 (1p) Vilka prover vill Du ta för att karaktärisera Gretas anemi ytterligare?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 4(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Status AT: Blek och trött. Puls: 85 per minut.bltr: 110/80 Buk: Mjuk, måttlig ömhet i epigastriet. Inga patologiska resistenser kan palperas. PR: Palperas u a. Mörk, lös avföring på handsken. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Du kontrollerar P-järn, P-transferrin och P-ferritin. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. Fråga A5 (3p) Redogör för kroppens järndepåer och reglering av järnbalansen i kroppen!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 5(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Status AT: Blek och trött. Puls: 85 per minut.bltr: 110/80 Buk: Mjuk, måttlig ömhet i epigastriet. Inga patologiska resistenser kan palperas. PR: Palperas u a. Mörk, lös avföring på handsken. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Du kontrollerar P-järn, P-transferrin och P-ferritin. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Greta läggs in på vårdavdelningen för övervakning och behandling. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Fråga A6 (3p) Hur utövar NSAID sin effekt? Hur kan behandlingen öka risken för magblödning?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 6(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Status AT: Blek och trött. Puls: 85 per minut.bltr: 110/80 Buk: Mjuk, måttlig ömhet i epigastriet. Inga patologiska resistenser kan palperas. PR: Palperas u a. Mörk, lös avföring på handsken. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Du kontrollerar P-järn, P-transferrin och P-ferritin. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Greta läggs in på vårdavdelningen för övervakning och behandling. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Man beslutar att ge Greta blodtransfusion. Du får följande svar från Blodcentralen: Blodgrupp: A RhD positiv. Antikroppsscreening positiv tydande på förekomst av irreguljära erytrocytantikroppar. Vidare utredning visar irreguljära antikroppar mot blodgruppsantigenet K. Serologisk förenlighetsprövning utförs med följande resultat: Blodgrupp A RhD positiv. MG-test (mottagare-givartest) mot 3 st K negativa erytrocytenheter: U.a. Fråga A7 (4p) Tolka detta svar och definiera/förklara begreppen blodgrupp, irreguljära erytrocytantikroppar, blodgruppsantigenet K samt förenlighetsprövning!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 7(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Status AT: Blek och trött. Puls: 85 per minut.bltr: 110/80 Buk: Mjuk, måttlig ömhet i epigastriet. Inga patologiska resistenser kan palperas. PR: Palperas u a. Mörk, lös avföring på handsken. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Du kontrollerar P-järn, P-transferrin och P-ferritin. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Greta läggs in på vårdavdelningen för övervakning och behandling. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Man beslutar att ge Greta blodtransfusion. Du får följande svar från Blodcentralen: Blodgrupp: A RhD positiv. Antikroppsscreening positiv tydande på förekomst av irreguljära erytrocytantikroppar. Vidare utredning visar irreguljära antikroppar mot blodgruppsantigenet K. Serologisk förenlighetsprövning utförs med följande resultat: Blodgrupp A RhD positiv. MG-test (mottagare-givartest) mot 3 st K negativa erytrocytenheter: U.a. Greta hade alltså irreguljära erytrocytantikroppar, det vill säga onormalt förekommande antikroppar riktade mot erytrocytantigen, i detta fall riktade mot blodgruppsantigenet K (Kell). Fråga A8 (2p) Vilka orsaker finns det till förekomst av irreguljära antikroppar och vilken orsak är trolig i Gretas fall? Fråga A9 (1p) Ange vad som kan hända om en patient som har bildat irreguljära antikroppar transfunderas med erytrocyter som bär motsvarande antigen!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 8(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Man beslutar att ge Greta blodtransfusion. Du får följande svar från Blodcentralen: Blodgrupp: A RhD positiv. Antikroppsscreening positiv tydande på förekomst av irreguljära erytrocytantikroppar. Vidare utredning visar irreguljära antikroppar mot blodgruppsantigenet K. Serologisk förenlighetsprövning utförs med följande resultat: Blodgrupp A RhD positiv. MG-test (mottagare-givartest) mot 3 st K negativa erytrocytenheter: U.a. Greta hade alltså irreguljära erytrocytantikroppar, det vill säga onormalt förekommande antikroppar riktade mot erytrocytantigen, i detta fall riktade mot blodgruppsantigenet K (Kell). Eftersom Greta inte genomgått några operationer är hennes graviditeter den sannolika orsaken till bildning av irreguljära erytrocytantikroppar. I samband med graviditet kan fetalt blod hamna i den maternella cirkulationen varvid moderns immunsystem exponeras för (för henne) nya blogruppsantigen vilket leder till bildning av erytocytantikroppar. En hemolytisk transfusionsreaktion kan ske om en patient som har bildat irreguljära antikroppar transfunderas med erytrocyter som bär motsvarande antigen. Fråga A10 (3p) Förklara detaljerat mekanismerna vid en transfusionsreaktion.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 9(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Man beslutar att ge Greta blodtransfusion. Serologisk förenlighetsprövning utförs. Greta har alltså en blödning i magtarmkanalen som orsak till den mikrocytära anemin. Man beslutar i Gretas fall om en akut gastroskopi. Man finner ett 2 cm stort ulcus på ventrikelns majorsida 3 cm prepyloralt. Ingen pågående blödning, men man ser ett koagel i ena kanten, som också är lätt oregelbunden. Duodenum är ua. Med provexcisionstång tas ett slemhinneprov för Helicobacter pylori diagnostik, men materialet räcker inte för PAD. Fråga A11 (3p) Vilka olika laboratoriemässiga metoder finns för helicobacter-diagnostik? Beskriv för respektive nackdelar med de olika testerna! Fråga A12 (2p) Vilka egenskaper hos Helicobacter pylori gör att den kan överleva och tillväxa i ventrikeln?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 10(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Man beslutar att ge Greta blodtransfusion. Serologisk förenlighetsprövning utförs. Greta har alltså en blödning i magtarmkanalen som orsak till den mikrocytära anemin. Man beslutar i Gretas fall om en akut gastroskopi. Man finner ett 2 cm stort ulcus på ventrikelns majorsida 3 cm prepyloralt. Ingen pågående blödning, men man ser ett koagel i ena kanten, som också är lätt oregelbunden. Duodenum är ua. Med provexcisionstång tas ett slemhinneprov för Helicobacter pylori diagnostik, men materialet räcker inte för PAD. Gretas slemhinneprov var positivt för ureasaktivitet talande för helicobacter, varför man beslutade behandla med syrasekretionshämmare kombinerat med antibiotika. Fråga A13 (2p) Ange ett exempel på en syrasekretionshämmare och förklara hur den fungerar.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 11(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Man beslutar att ge Greta blodtransfusion. Serologisk förenlighetsprövning utförs. Greta har alltså en blödning i magtarmkanalen som orsak till den mikrocytära anemin. Man beslutar i Gretas fall om en akut gastroskopi. Man finner ett 2 cm stort ulcus på ventrikelns majorsida 3 cm prepyloralt. Ingen pågående blödning, men man ser ett koagel i ena kanten, som också är lätt oregelbunden. Duodenum är ua. Med provexcisionstång tas ett slemhinneprov för Helicobacter pylori diagnostik, men materialet räcker inte för PAD. Gretas slemhinneprov var positivt för ureasaktivitet talande för helicobacter, varför man beslutade behandla med syrasekretionshämmare kombinerat med antibiotika. Greta följdes upp med en kontrollgastroskopi efter 8 v för att se att magsåret läkt på behandlingen. Man fann då att ulcerationen ökat i storlek till c:a 4 cm. Multipla provexcisioner genomfördes. I PAD-svaret stod: Oregelbundet distribuerade körtelrör utklädda med celler som uppvisar uttalad cell- och kärnpleomorfism med stark kärnhyperkromasi. Cellerna är PAS-positiva. Ett mindre antal mitoser observeras. Ställvis ses sådana körtelrör i djupare belägen bindväv. På ytan ett leukocyt- och fibrinrikt exsudat och härunder en del nekroser. Fråga A14 (3p) Beskriv med egna ord de beskrivna fynden i biopsibitarna och förklara de cellulära mekanismerna som lett till dessa avvikelser! Fråga A15 (1p) Vilken diagnos föreligger? Motivera.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 12(31) Greta Hult, 79 år, söker på akutmottagningen på grund av tilltagande trötthet. Under senaste veckan har hon haft lös avföring. När hon äter får hon ibland värk och obehagskänsla i maggropen. Tidigare har hon varit frisk förutom att hon under senaste året fått värk i en höft. Ej genomgått någon operation. Tar Voltaren (NSAID-preparat) mot värken, för övrigt inga mediciner. Bor ensam men har 4 barn, varav 2 bor i samma stad. Tidigare arbetat på posten. Röker ej och dricker måttligt med alkohol. Ett akut F-Hb visar positivt utfall. Greta har en mikrocytär, hypokrom anemi. Den mikrocytära bilden tyder på att blödningen har pågått under en längre tid och hunnit tömma kroppens järndepåer. I Gretas fall misstänker man i första hand en blödning från övre gastrointestinalkanalen. Ett observandum i Gretas fall är att hon vid behov intar NSAID-preparat. Man beslutar att ge Greta blodtransfusion. Serologisk förenlighetsprövning utförs. Greta har alltså en blödning i magtarmkanalen som orsak till den mikrocytära anemin. Man beslutar i Gretas fall om en akut gastroskopi. Man finner ett 2 cm stort ulcus på ventrikelns majorsida 3 cm prepyloralt. Ingen pågående blödning, men man ser ett koagel i ena kanten, som också är lätt oregelbunden. Duodenum är ua. Med provexcisionstång tas ett slemhinneprov för Helicobacter pylori diagnostik, men materialet räcker inte för PAD. Gretas slemhinneprov var positivt för ureasaktivitet talande för helicobacter, varför man beslutade behandla med syrasekretionshämmare kombinerat med antibiotika. Greta följdes upp med en kontrollgastroskopi efter 8 v för att se att magsåret läkt på behandlingen. Man fann då att ulcerationen ökat i storlek till c:a 4 cm. Multipla provexcisioner genomfördes. I PAD-svaret stod: Oregelbundet distribuerade körtelrör utklädda med celler som uppvisar uttalad cell- och kärnpleomorfism med stark kärnhyperkromasi. Cellerna är PAS-positiva. Ett mindre antal mitoser observeras. Ställvis ses sådana körtelrör i djupare belägen bindväv. På ytan ett leukocyt- och fibrinrikt exsudat och härunder en del nekroser. Diagnosen blev infiltrerande adenocarcinom. Fråga A16 (2p) Ange faktorer som predisponerar för utveckling av ventrikelcancer! Fråga A17 (2p) Redogör för prognosen vid ventrikelcancer, och vilka faktorer som är av betydelse för densamma! Slut på Fall A
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 13(31) Fall B Birgitta Bergström, 58 år med underlivsblödning Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Fråga B1 (3p) Ange olika tillstånd som kan ha givit upphov till Birgittas olaga blödning! Ange också de mekanismer som leder till själva blödningen!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 14(31) Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Olika tänkbara orsaker till blödningen kan vara cervixatypier/cancer, polyper. Blödningskällan kan också vara endometriet där såväl atypi/malignitet som atrofi kan ge blödning. Även atrofiska slemhinnor i vagina kan blöda. Det framkommer att Birgitta utreddes på grund av cellförändringar i cervix för 15 år sedan. Du hittar ett P.A.D. i journalen som beskriver vävnadsförändringarna. Det anges att man vid en konisering fann ett carcinoma in situ, radikalt exciderad". Fråga B2 (3p) Definiera begreppet carcinoma in situ, beskriv gärna inkluderande en teckning det mikroskopiska utseendet av en sådan förändring, samt vilken naturalhistoria denna förändring har! Fråga B3 (1p) Vad menas med konisering och radikalt!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 15(31) Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Olika tänkbara orsaker till blödningen kan vara cervixatypier/cancer, polyper. Blödningskällan kan också vara endometriet där såväl atypi/malignitet som atrofi kan ge blödning. Även atrofiska slemhinnor i vagina kan blöda. Det framkommer att Birgitta utreddes på grund av cellförändringar i cervix för 15 år sedan. Du hittar ett P.A.D. i journalen som beskriver vävnadsförändringarna. Det anges att man vid en konisering fann ett carcinoma in situ, radikalt exciderad". Det framkommer också att Birgitta haft kondylom tidigare. Fråga B4 (1p) Vad är kondylom och vad orsakas det av?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 16(31) Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Olika tänkbara orsaker till blödningen kan vara cervixatypier/cancer, polyper. Blödningskällan kan också vara endometriet där såväl atypi/malignitet som atrofi kan ge blödning. Även atrofiska slemhinnor i vagina kan blöda. Det framkommer att Birgitta utreddes på grund av cellförändringar i cervix för 15 år sedan. Du hittar ett P.A.D. i journalen som beskriver vävnadsförändringarna. Det anges att man vid en konisering fann ett carcinoma in situ, radikalt exciderad". Det framkommer också att Birgitta haft kondylom tidigare. Kondylom är genitala vårtor som orsakas av papillomavirus. Fråga B5 (3p) Beskriv detaljerat mekanismerna bakom sambandet mellan kondylom och cancer in situ! Relatera din diskussion till Birgittas anamnes.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 17(31) Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Olika tänkbara orsaker till blödningen kan vara cervixatypier/cancer, polyper. Blödningskällan kan också vara endometriet där såväl atypi/malignitet som atrofi kan ge blödning. Även atrofiska slemhinnor i vagina kan blöda. Det framkommer att Birgitta utreddes på grund av cellförändringar i cervix för 15 år sedan. Du hittar ett P.A.D. i journalen som beskriver vävnadsförändringarna. Det anges att man vid en konisering fann ett carcinoma in situ, radikalt exciderad". Det framkommer också att Birgitta haft kondylom tidigare. Kondylom är genitala vårtor som orsakas av papillomavirus. Du gör en gynekologisk undersökning av Birgitta och finner normala förhållanden förutom resttecken efter tidigare konisering. Du tar ett cytologprov från vagina och portio och gör en skrapning (abrasio) för att få material från slemhinna både från cervix och corpus uteri. Efter 2 veckor får du svar från patologen att man i corpus uteri skrapet har funnit adenomatös hyperplasi. Cytologprovet var benignt. Fråga B6 (3p) Förklara begreppet adenomatös hyperplasi! Ange också mekanismer för dess uppkomst och vilka underliggande tillstånd som existerar!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 18(31) Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Olika tänkbara orsaker till blödningen kan vara cervixatypier/cancer, polyper. Blödningskällan kan också vara endometriet där såväl atypi/malignitet som atrofi kan ge blödning. Även atrofiska slemhinnor i vagina kan blöda. Det framkommer att Birgitta utreddes på grund av cellförändringar i cervix för 15 år sedan. Du hittar ett P.A.D. i journalen som beskriver vävnadsförändringarna. Det anges att man vid en konisering fann ett carcinoma in situ, radikalt exciderad". Det framkommer också att Birgitta haft kondylom tidigare. Kondylom är genitala vårtor som orsakas av papillomavirus. Du gör en gynekologisk undersökning av Birgitta och finner normala förhållanden förutom resttecken efter tidigare konisering. Du tar ett cytologprov från vagina och portio och gör en skrapning (abrasio) för att få material från slemhinna både från cervix och corpus uteri. Efter 2 veckor får du svar från patologen att man i corpus uteri skrapet har funnit adenomatös hyperplasi. Cytologprovet var benignt. Hyperplasi innebär ett ökat antal celler. Vid adenomatös endometriehyperplasi ses hyperplastiska körtlar i endometriet. Orsaken är förhöjd östrogenproduktion vilket kan orsakas av östrogenbehandling, östrogenpruderande tumör eller förhöjd östrogenproduktion i t.ex. fettväv. Vid menopausal östrogenbehandling ges tillägg av gestagen (läkemedel med progesteronliknande effekter). Fråga B7 (3p) Vad är progesteron, vilka effekter har det på endometriet och varför ges det som tillägg vid östrogenbehandling?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 19(31) Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Olika tänkbara orsaker till blödningen kan vara cervixatypier/cancer, polyper. Blödningskällan kan också vara endometriet där såväl atypi/malignitet som atrofi kan ge blödning. Även atrofiska slemhinnor i vagina kan blöda. Det framkommer att Birgitta utreddes på grund av cellförändringar i cervix för 15 år sedan. Du hittar ett P.A.D. i journalen som beskriver vävnadsförändringarna. Det anges att man vid en konisering fann ett carcinoma in situ, radikalt exciderad". Det framkommer också att Birgitta haft kondylom tidigare. Kondylom är genitala vårtor som orsakas av papillomavirus. Du gör en gynekologisk undersökning av Birgitta och finner normala förhållanden förutom resttecken efter tidigare konisering. Du tar ett cytologprov från vagina och portio och gör en skrapning (abrasio) för att få material från slemhinna både från cervix och corpus uteri. Efter 2 veckor får du svar från patologen att man i corpus uteri skrapet har funnit adenomatös hyperplasi. Cytologprovet var benignt. Hyperplasi innebär ett ökat antal celler. Vid adenomatös endometriehyperplasi ses hyperplastiska körtlar i endometriet. Orsaken är förhöjd östrogenproduktion vilket kan orsakas av östrogenbehandling, östrogenpruderande tumör eller förhöjd östrogenproduktion i t.ex. fettväv. Vid menopausal östrogenbehandling ges tillägg av gestagen (läkemedel med progesteronliknande effekter). Vid återbesök får Birgitta behandling med gestagen (syntetiskt progesteron) och instruktioner om viktreduktion. Fråga B8 (3p) Förklara mekanismerna för hur övervikt kan ha samband med blödningarna!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 20(31) Birgitta Bergström, 58 år, är gift och har 3 barn. Hon arbetar som administrativ assistent på Svensk Bilprovning. Har tidigare varit väsentligen frisk förutom övervikt (BMI 32). Hon röker 10-15 cigaretter per dag. Söker nu på vårdcentral för underlivsblödning då hon har noterat blod i sina underkläder senaste veckan. Menstruationerna upphörde för 4 år sedan. Olika tänkbara orsaker till blödningen kan vara cervixatypier/cancer, polyper. Blödningskällan kan också vara endometriet där såväl atypi/malignitet som atrofi kan ge blödning. Även atrofiska slemhinnor i vagina kan blöda. Det framkommer att Birgitta utreddes på grund av cellförändringar i cervix för 15 år sedan. Du hittar ett P.A.D. i journalen som beskriver vävnadsförändringarna. Det anges att man vid en konisering fann ett carcinoma in situ, radikalt exciderad". Det framkommer också att Birgitta haft kondylom tidigare. Kondylom är genitala vårtor som orsakas av papillomavirus. Du gör en gynekologisk undersökning av Birgitta och finner normala förhållanden förutom resttecken efter tidigare konisering. Du tar ett cytologprov från vagina och portio och gör en skrapning (abrasio) för att få material från slemhinna både från cervix och corpus uteri. Efter 2 veckor får du svar från patologen att man i corpus uteri skrapet har funnit adenomatös hyperplasi. Cytologprovet var benignt. Hyperplasi innebär ett ökat antal celler. Vid adenomatös endometriehyperplasi ses hyperplastiska körtlar i endometriet. Orsaken är förhöjd östrogenproduktion vilket kan orsakas av östrogenbehandling, östrogenpruderande tumör eller förhöjd östrogenproduktion i t.ex. fettväv. Vid menopausal östrogenbehandling ges tillägg av gestagen (läkemedel med progesteronliknande effekter). Vid återbesök får Birgitta behandling med gestagen (syntetiskt progesteron) och instruktioner om viktreduktion. När Birgitta får höra att hon har höga östrogennivåer undrar hon hur det är med risker med detta. Fråga B9 (3p) Ange fördelar och nackdelar (i allmänhet) med östrogenbehandling mot menopausala besvär!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 21(31) Synen på östrogenbehandling har under senare år ändrats främst på grund av den ökade risken för bröstcancer. Du vill uppdatera dig på detta område och hittar en färsk norsk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Cancer: Hormone replacement therapy and incidence of hormone-dependent cancers in the Norwegian Women and Cancer study av: Bakken K, Alsaker E, Eggen AE, Lund E. Syftet med den s k Norwac-studien var att undersöka om den ökande användningen av Hormon replacement therapy (HRT), under de senaste 20 åren, har bidragit till den ökade incidensen av hormon-beroende cancer hos kvinnor i Norge. Studien omfattar 35 456 postmenopausala kvinnor, 45-64 år gamla, som hade besvarat ett frågeformulär 1996-1998 med frågor om reproduktion, livsstil och användning av HRT. Kvinnornas cancerincidens följdes sedan upp. Du får nu hämta två tabeller från artikeln hos skrivningsvakten! Fråga B10 (1p) Vilken typ av epidemiologisk studie är detta ett exempel på? Fråga B11 (4p) Beskriv med egna ord studiens huvudresultat genom att studera vad som presenteras i ovanstående tabeller. Vilka samband kunde man se? Vilka av dessa verkar vara de starkaste fynden? Vilka slutsatser kan man dra? Fråga B12 (2p) I fotnoten till tabell III nämns att riskmåtten är justerade (adjusted) för ett antal variabler. Vad innebär detta och hur har man resonerat när man justerat för just dessa? SLUT på Fall B
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 22(31) Fall C Gunnar Hansson, 31 år, med ont i ländryggen Gunnar Hansson söker på vårdcentralens mottagning. Sedan 4 dagar har han ont i nedre delen av ryggen med viss utstrålning på höger sida. Han har sjukskrivit sig själv och mestadels varit sängliggande. Du har under din tjänstgöring på vårdcentralen haft rätt många patienter med ryggbesvär och du har också många vänner med ryggbesvär. Fråga C1 (3p) Hur vanligt är det med ryggbesvär i befolkningen? Ange både prevalens och risk att någon gång under livet drabbas av ryggbesvär. Vilka drabbas? Vilka riskfaktorer har man kunnat identifiera? Vilka ytterligare frågor vill du ställa till Gunnar för att identifiera eventuella riskfaktorer?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 23(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Ryggbesvär är vanligt och den skattade förekomsten beror på hur det definieras. Anses att 80% någon gång har ont i ryggen och att prevalensen är 10-20% beroende på bl.a. ålder, kön. Anamnesen kompletteras med bland annat uppgifter om rökning, arbetsbelastning, sociala förhållanden. Ryggbesvär i befolkningen är således vanliga och ett stort problem vad gäller både individuellt lidande och stora kostnader för samhället. Fråga C2 (2p) Hur ska man kunna beräkna vad en sjukdom kostar samhället? Vilka faktorer bör man ta hänsyn till?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 24(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Ryggbesvär i befolkningen är vanliga och ett stort problem vad gäller både individuellt lidande och stora kostnader för samhället. Samhällets kostnader omfattar direkta kostnader för sjukvården och indirekta kostnader för sjukskrivning och produktionsbortfall. Vid undersökning noteras att Gunnar rör sig stelt. Rörligheten i ländryggen är nedsatt med svårigheter vid rotation åt både höger och vänster samt vid flexion och lateralflexion. Begränsas av smärta i ändlägen. Ömhet över ländryggen och sacro-iliaca leder. Symtomen skulle kunna vara orsakade av diskbråck. Fråga C3 (3p) Vad är diskbråck och vilka mekanismer orsakar smärta vid diskbråck?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 25(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Ryggbesvär i befolkningen är vanliga. Samhällets kostnader för ryggont är stora och omfattar direkta kostnader för sjukvården och indirekta kostnader för sjukskrivning och produktionsbortfall. Vid undersökning noteras nedsatt rörlighet i ländryggen och nedsatt rotation åt både höger och vänster samt vid flexion och lateralflexion. Ömhet över ländryggen och sacro-iliaca leder. Mekanismer för smärta vid diskbråck inkluderar mekanisk påverkan på nervstrukturer, ökat tryck i disken och kompensatorisk muskelspänning. En inflammatorisk komponent tycks vara mycket viktig, särskilt TNF-alfa, liksom vissa neuropeptider som är involverade i den neurogena inflammationen. Om det finns misstanke om diskbråck, särskilt om nervpåverkan förekommer i form av utstrålande smärta, känselbortfall, reflexstörning eller pares, görs röntgenundersökning. Fråga C4 (1p) Vilken radiologisk metod bör väljas vid misstanke om diskbråck? Motivera! Fråga C5 (3p) Vilka är de väsentligaste skillnaderna mellan fyikaliska principer bakom datortomogfi (DT) jämfört med magnetresonanstekniken (MR)?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 26(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Ryggbesvär i befolkningen är vanliga. Samhällets kostnader för ryggont är stora och omfattar direkta kostnader för sjukvården och indirekta kostnader för sjukskrivning och produktionsbortfall. Vid undersökning noteras nedsatt rörlighet i ländryggen och nedsatt rotation åt både höger och vänster samt vid flexion och lateralflexion. Ömhet över ländryggen och sacro-iliaca leder. Mekanismer för smärta vid diskbråck inkluderar mekanisk påverkan på nervstrukturer, ökat tryck i disken och kompensatorisk muskelspänning. En inflammatorisk komponent tycks vara mycket viktig, särskilt TNF-alfa, liksom vissa neuropeptider som är involverade i den neurogena inflammationen. Om det finns misstanke om diskbråck, särskilt om nervpåverkan förekommer i form av utstrålande smärta, känselbortfall, reflexstörning eller pares, görs röntgenundersökning. Vid nervpåverkan är det ibland befogat med röntgenutredning som består av datortomografi (av praktiska/ekonomiska skäl) eller magnet resonans tomografi MR(T). När du samtalar vidare med Gunnar efter undersökningen berättar han om en episod av irit som gick över efter behandling med cortisondroppar. Vid närmare penetration av anamnes visar det sig att Gunnar av och till under de senaste två åren haft känningar av morgonstelhet och värk i ryggslutet omväxlande hö/vä sida. Det nya läget med irit och mer långdragna besvär med bl.a. morgonstelhet gör att du börjar överväga en annan diagnos än ischias. Fråga C6 (1p) Vilken sjukdom finns det anledning att misstänka att Gunnar lider av? Motivera ditt svar.
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 27(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Ryggbesvär i befolkningen är vanliga. Samhällets kostnader för ryggont är stora och omfattar direkta kostnader för sjukvården och indirekta kostnader för sjukskrivning och produktionsbortfall. Vid undersökning noteras nedsatt rörlighet i ländryggen och nedsatt rotation åt både höger och vänster samt vid flexion och lateralflexion. Ömhet över ländryggen och sacro-iliaca leder. Mekanismer för smärta vid diskbråck inkluderar mekanisk påverkan på nervstrukturer, ökat tryck i disken och kompensatorisk muskelspänning. En inflammatorisk komponent tycks vara mycket viktig, särskilt TNF-alfa, liksom vissa neuropeptider som är involverade i den neurogena inflammationen. Vid nervpåverkan är det ibland befogat med röntgenutredning som består av datortomografi (av praktiska/ekonomiska skäl) eller magnet resonans tomografi MR(T). När du samtalar vidare med Gunnar efter undersökningen berättar han om en episod av irit som gick över efter behandling med cortisondroppar. Vid närmare penetration av anamnes visar det sig att Gunnar av och till under de senaste två åren haft känningar av morgonstelhet och värk i ryggslutet omväxlande hö/vä sida. Det nya läget med irit och mer långdragna besvär med bl.a. morgonstelhet gör att du börjar överväga en annan diagnos än ischias. Du misstänker att Gunnar skulle kunna vara drabbad av Bechterews sjukdom. Fråga C7 (3p) Ge en kort beskrivning av vilka patologiska förändringar som uppträder i vävnaderna och i vilka vävnader vid Bechtrews sjukdom! Fråga C8 (2p) Vilka undersökningar/prover skulle Du vilja utföra för att bekräfta Din misstanke om Bechtrews sjukdom?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 28(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Ryggbesvär i befolkningen är vanliga. Samhällets kostnader för ryggont är stora och omfattar direkta kostnader för sjukvården och indirekta kostnader för sjukskrivning och produktionsbortfall. Vid undersökning noteras nedsatt rörlighet i ländryggen och nedsatt rotation åt både höger och vänster samt vid flexion och lateralflexion. Ömhet över ländryggen och sacro-iliaca leder. Mekanismer för smärta vid diskbråck inkluderar mekanisk påverkan på nervstrukturer, ökat tryck i disken och kompensatorisk muskelspänning. En inflammatorisk komponent tycks vara mycket viktig, särskilt TNF-alfa, liksom vissa neuropeptider som är involverade i den neurogena inflammationen. Vid nervpåverkan är det ibland befogat med röntgenutredning som består av datortomografi (av praktiska/ekonomiska skäl) eller magnet resonans tomografi MR(T). Vid närmare penetration av anamnes visar det sig att Gunnar haft en övergående irit samt av och till under de senaste två åren haft känningar av morgonstelhet och värk i ryggslutet omväxlande hö/vä sida. Du misstänker att Gunnar skulle kunna vara drabbad av Bechterews sjukdom. Bechterews sjukdom omfattar kronisk synovit av axiala leder inkluderande ryggrad och sakroiliakaleder med sammaväxning i form av förbening, ofta förvärrat av inflammation och förkalkning av ligamentinfästningar (entesopati). På missanke om Mb Bechterew kontrollerades inflammationsparametrar, slätröntgen av bröst/ländryggrad alternativt DT sakroilikaleder, samt HLA-B27 analys. Fråga C9 (3p) Du var osäker i valet mellan slätröntgen av bröst/ländrygg och DT av scarolilcalederna. Vad kan dessa två olika undersökningar visa vid tidig diagnostik av Mb Bechtrew? Vilka är är frågeställningarna vid respektive undersökning?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 29(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Ryggbesvär i befolkningen är vanliga. Samhällets kostnader för ryggont är stora och omfattar direkta kostnader för sjukvården och indirekta kostnader för sjukskrivning och produktionsbortfall. Vid undersökning noteras nedsatt rörlighet i ländryggen och nedsatt rotation åt både höger och vänster samt vid flexion och lateralflexion. Ömhet över ländryggen och sacro-iliaca leder. Mekanismer för smärta vid diskbråck inkluderar mekanisk påverkan på nervstrukturer, ökat tryck i disken och kompensatorisk muskelspänning. En inflammatorisk komponent tycks vara mycket viktig, särskilt TNF-alfa, liksom vissa neuropeptider som är involverade i den neurogena inflammationen. Vid nervpåverkan är det ibland befogat med röntgenutredning som består av datortomografi (av praktiska/ekonomiska skäl) eller magnet resonans tomografi MR(T). Vid närmare penetration av anamnes visar det sig att Gunnar haft en övergående irit samt av och till under de senaste två åren haft känningar av morgonstelhet och värk i ryggslutet omväxlande hö/vä sida. Du misstänker att Gunnar skulle kunna vara drabbad av Bechterews sjukdom. Bechterews sjukdom omfattar kronisk synovit av axiala leder inkluderande ryggrad och sakroiliakaleder med sammaväxning i form av förbening, ofta förvärrat av inflammation och förkalkning av ligamentinfästningar (entesopati). På missanke om Mb Bechterew kontrollerades inflammationsparametrar, slätröntgen av bröst/ländryggrad alternativt DT sakroilikaleder, samt HLA-B27 analys. Tecken till sakroilit kan med slätröntgen ses som benförtätning (skleros) i anslutning till SIlederna och ibland usurbildning. Röntgenförändringarna börjar i distala ryggen och vandrar med tiden gradvis uppåt i kotpelaren. Med datortomografi upptäcks tecken till SIledsförändringar tidigare än med slätröntgen.vid samtliga undersökningar frågas efter tecken till SI-ledsinflammation resp. inflammatoriska förändringar i kotpelaren. Du kontrollerade också om patienten hade HLA-B27. Fråga C10 (3p) Varför bör man överväga att beställa analys av HLA-B27 vid misstanke om Bechterews sjukdom? Resonera i termer av sensitivitet och specificitet! Fråga C11 (1p) Hur kan man analysera förekomsten av HLA-B27 hos en patient?
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 30(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Vid närmare penetration av anamnes visar det sig att Gunnar haft en övergående irit samt av och till under de senaste två åren haft känningar av morgonstelhet och värk i ryggslutet omväxlande hö/vä sida. Bechterews sjukdom omfattar kronisk synovit av axiala leder inkluderande ryggrad och sakroiliakaleder med sammaväxning i form av förbening, ofta förvärrat av inflammation och förkalkning av ligamentinfästningar (entesopati). På missanke om Mb Bechterew kontrollerades inflammationsparametrar, slätröntgen av bröst/ländryggrad alternativt DT sakroilikaleder, samt HLA-B27 analys.tecken till sakroilit kan med slätröntgen ses som benförtätning (skleros) i anslutning till SI-lederna och ibland usurbildning. Röntgenförändringarna börjar i distala ryggen och vandrar med tiden gradvis uppåt i kotpelaren. Med datortomografi upptäcks tecken till SI-ledsförändringar tidigare än med slätröntgen.vid samtliga undersökningar frågas efter tecken till SI-ledsinflammation resp. inflammatoriska förändringar i kotpelaren.du kontrollerade också om patienten hade HLA-B27. HLA-B27 är mycket starkt associerat till Mb Bechterew, men förekommer hos c:a 10% av normalbefolkningen. Metoden har hög sensitivitet, men låg specificitet. Förekomst av HLA- B27 kan bestämmas med serologisk metod (antikroppar riktade mot HLA-B27) eller PCRbaserad genomisk metod. Fråga C12 (3p) Vad är HLA? Hur ser HLA-molekyler ut och finns det olika typer? Var uttrycks de och vilken normala funktion har de? Fråga C13 (2p) Vad är HLA-B27? Motivera hur HLA-B27 skulle kunna vara involverat i uppkomsten av Mb Bechterew!
Tentamen T5 Läk VT06 Kod nr 31(31) Gunnar söker på vårdcentral för ryggont. Vid närmare penetration av anamnes visar det sig att Gunnar haft en övergående irit samt av och till under de senaste två åren haft känningar av morgonstelhet och värk i ryggslutet omväxlande hö/vä sida. Bechterews sjukdom omfattar kronisk synovit av axiala leder inkluderande ryggrad och sakroiliakaleder med sammaväxning i form av förbening, ofta förvärrat av inflammation och förkalkning av ligamentinfästningar (entesopati). På missanke om Mb Bechterew kontrollerades inflammationsparametrar, slätröntgen av bröst/ländryggrad alternativt DT sakroilikaleder, samt HLA-B27 analys. HLA-B27 är mycket starkt associerat till Mb Bechterew, men förekommer hos c:a 10% av normalbefolkningen. Metoden har hög sensitivitet, men låg specificitet. Förekomst av HLA-B27 kan bestämmas med serologisk metod (antikroppar riktade mot HLA-B27) eller PCR-baserad genomisk metod. HLA-B27 är mycket starkt associerat till Mb Bechterew, men förekommer hos c:a 10% av normalbefolkningen. Metoden har hög sensitivitet, men låg specificitet. Förekomst av HLA-B27 kan bestämmas med serologisk metod (antikroppar riktade mot HLA-B27) eller PCRbaserad genomisk metod. Human leukocyte antigen (HLA) (=major histocompatibility complex, MHC) är antigenpresenterande molekyler bestående av 2 peptidkedjor. HLA klass I uttrycks på alla celler och visar upp peptidfragment från cytosolen. HLA klass II uttrycks på antigenpresenterande celler och visar upp fagocyterade peptidfragment. Den normala funktionen är att signalera till och aktivera CD8 respektive CD4 T-celler om främmande (mikrobiella) antigen finns i cellen. Fråga C14 (4p) Mb Bechterew uppvisar HLA-association, i likhet med många andra autoimmuna sjukdomar. Förutom HLA-association finns ett antal andra faktorer som ökar risken för autoimmun sjukdom. Ange 4 sådana faktorer (förutom HLA) som är förknippade med ökad risk för autoimmun sjukdom och ange mycket kortfattat den tänkta mekanismen för detta samband. Slut på Fall C