Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé



Relevanta dokument
Tropiska sår. I Sverige. Jessica Ögren

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Hepatit B Statistik

MRSA. Information till patienter och närstående

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Riktlinjer vid exposition av mässling

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

Behandling och förebyggande av influensa

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 270/ Bakgrund och övergripande ansvar

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Upptaktsmöte inför influensasäsongen Per Hagstam Smittskydd Skåne

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Smittskydd&Vårdhygien

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vaccination mot influensa

Regional epidemi- och pandemiplan för Jämtlands läns landsting. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Smittrisker Människa -Djur

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Pandemi vad innebär r det?

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.

Influensa och graviditet

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Fråga 1 : Hur fungerade vaccinationskampanjen mot den nya influensan A(H1N1) i Värmland?

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Hygienombudsutbildning

Epidemiplan för Norrbottens läns landsting

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos

Delexamen 4 Infektion FACIT

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Innehåll: Inledning sid 1

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Tuberkulos. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom, för många fortfarande förknippat med stigma och dödsskräck

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Ska du båtluffa i Kapellskär i sommar? Glöm inte vaccinera dig!

Information till försökspersoner i studie med vaccin mot pandemi (H1N1) och säsongsinfluensa

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) Preliminära resultat

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Falldiskussion 13/11. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren

MRSA. Information till patienter och närstående

Vaccination av barn

I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.

Malaria och Babesia Likheter och skillnader. Kristina E M Persson Region Skåne Lunds Universitet kristina.persson@med.lu.se

Pneumokocker är. är den. okända för. de flesta. (MRSA) svenskar 50 år eller (2). stigande. Risken att insjukna 1 (5)

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

ATT RESA MED DJUR. Goda Råd från Evidensia.

Risk- och sårbarhetsanalys

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 29:5

Smitt. Smittskyddsenheten NR 6. DECEMBER 2015 INNEHÅLL INFLUENSA

Hepatit C Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

Transkript:

Finns det mer difteri än vi hittar i landet?

Difteri i Sverige med omnejd Stora utbrottet i Göteborg 1983-84 nedgångna i begränsad population med närkontakt. Pga brist i vaccinprogram i samband med Sovjetunionens sönderfall I övrigt en bortglömd sjukdom pga vaccinets framgångssaga

Men så hände det sig i Västra Götaland att det kom ett fall av larynxdifteri våren 2012 Frisk ca 70-årig kvinna utan grundvaccination inkom med bild av heshet, lätt febrilitet och membraner i larynxområdet Riktad odling visade C diphtheriae med toxinproduktion Utredning visade att hon nyss varit i Gambia på resa. Sambo som varit med på resan har sår på benen med växt av S aureus, GAS och C diphtheriae med toxinproduktion.

Vår tolkning efter sökning i litteraturen Kvinnan blev smittad av sin sambo efter hemkomst till Sverige.

Huddifteri Vanlig i tropiska länder Svarar där för hög grad av naturlig immunitet Både toxinbildande och icke toxinbildande stammar kan orsaka sårinfektion

Såren är ofta kraterlika, impetigoliknande men kan ha andra utseenden Stafylokocker och streptokocker växer ofta också i sårodlingen Kan smitta andra så att andra difteriformer, t.ex. svalgdifteri uppkommer

Om huddifteri Kan orsakas av C diphtheriae, C ulcerans och C pseudotuberculosis Man kan bli bärare i näsa-svalg med risk för smittspridning till ovaccinerade. Man brukar inte bli lika allvarligt sjuk i huddifteri, men ovaccinerade kan i vissa fall få toxinutlösta symtom.

Man kan få huddifteri även om man är vaccinerad Huddifteri kan ge upphov till sekundärfall Huddifteri kan ge upphov till komplikationer

Turister kan få med sig huddifteri hem från semestern Kräver närkontakt med annan person med huddifteri eller med sårvätska Vanligaste sättet få importsmitta i vår tid

Risken för smitta av huddifteri vid turistresa är förbisedd Störst smittrisk i södra Afrika, Indien, Indonesien, forna Sovjet men finns i hela tropikerna

Smittspridning runt importfall av huddifteri Finns rapporterar från flera europeiska länder och USA

Alla difterityper kan ge komplikationer Alla måste följas upp

På laboratoriet (Kan) missas på laboratoriet: Tolkas som vanliga corynebakterier från hudkostymen Kräver specialmedium och toxintester för identifikation S. aureus och Betahemolytiska streptokocker gr A växer ofta samtidigt

Den växer med svarta kolonier som doftar vitlök på tellurit-agar

Vi har hittat fler fall sedan 2012 2008: 1 verifierat fall (C ulcerans) 2012: 2 verifierade fall (C diphtheriae) 2013: 0 verifierade fall 2014: 2 verifierade fall (C Diphtheriae) 2015: 4 verifierade fall hittills (3 C diphtheriae, 1 C ulcerans) Men vi har utrett fler misstänkta fall, där toxintest utföll negativt

Vad är det för personer vi hittar i våra utredningar från 2012 till nu? 8 toxinpositiva fall, men fler utredningar pga av växt av Corynebacterium diphtheriae eller ulcerans Svenskar som varit på turistresa utomlands: 4 2 Thailand, 2 Gambia Flyktingar/ invandrare: 3 2 Somalia, 1 Eritrea Svenskar utan utlandskontakt: 1 I år: 4 toxinpositiva fall men 8 utredningar med enbart odlingsfynd

Definitivt problem att hitta corynebacterium på våra laboratorier! Av årets 8 utredningsärenden hittades den misstänkta bakterien i 6 fall på ett och samma laboratorium. Detta lab har beredskap för difteri. (1 utredningsärende var nationell spårning, och ett fall hittades vid odling där difteri angivits på remissen)

Om behandlande läkare inte frågor efter difteri på remissen till mikrobiologiskt lab missar man difteribakterien i odlingen

Difteriproblem att arbeta vidare på Diagnostik på laboratorier Information till kliniker att ta med difteri i sitt diagnostiska tänkande Uppdatera vaccinrådgivning- för ovaccinerade åker till tropiska länder Tillgång till adekvat vaccin Tillgång till antitoxin

All sjukvårdspersonal är inte difterivaccinerad

Kuriosum: Kontakt med husdjur har spridit C ulcerans. Sista fallet i år har hundkontakt i Sverige som misstänkt smittkälla. Vem utreder?

Personal på Infektionsklinik och andra enheter som kan träffa på difterifall bör ha uppdaterad vaccination. Detta bör tillses kontinuerligt. Grundvaccinerade: Exponerad personal provtas och får boosterdos om de är grundvaccinerad och ej har fått boosterdos de senaste 10 åren. Icke fullständigt grundvaccinerade: Provta för difteri och påbörja vaccination. Se Socialstyrelsens dokument. Beslut om profylax om de är äkta exponerade fattas i samråd mellan behandlande läkare och smittskyddsenheten.