StegVis. - ett program för socialt och emotionellt lärande



Relevanta dokument
Kolla! StegVis 4. Socialt och emotionellt lärande för elever i åldrarna år

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Magazinets personalkooperativa förskola Onslunda. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Magazinets förskola

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

StegVis Ett program för utveckling av barns sociala kompetenser

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

LIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2015/2016

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Gladan

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Norrgrindens förskola

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Borgviks förskola och fritidshem

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Elevernas trygghetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Verksamhetsplan. Fyren EkAlmens pedagogiska kompass

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Inledning. -med livskunskap på schemat och en definition av detta. Livskunskap från barn och ungdomars horisont!

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN. Alla barn är välkomna till vår förskola! Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång och förutsättning för utveckling!

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Våga Visa kultur- och musikskolor

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brotorpsskolan. Antagen på APT Att förebygga och stoppa mobbning. Brotorpsskolan

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Backsippans förskola. Läsåret 2013/2014

När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet.

Plan för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Förskolan Toredalsgårdens vision

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

ASKEBYSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2012/2013

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Särskilt stöd i förskolan

Rågens Förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling gällande Glanshammarsgatan

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Socialt samspel och socialt lärande Att arbeta med sociala färdigheter i grundskolan

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9. Kunskap och personlig utveckling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Kvalitetsredovisning 2010

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Förskolan Malmgården 2015

Transkript:

StegVis - ett program för socialt och emotionellt lärande

Sociala färdigheter Samarbete dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv Empati se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla Positiv självhävdelse hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck Problemlösningsfärdigheter ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. Självkontroll använda tankarna för att få kontroll över känslorna Ansvarstagande hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete

Vad gör StegVis intressant? Gedigen teoretisk grund Ger ett gemensamt språk Ger systematik Riktar sig till hela gruppen - Social inkludering Proaktiv inriktning Användarvänligt Utvecklar både eleverna och pedagogerna Omfattar hela dagen Projektiv uppläggning Internationellt Utvärderat

Pedagogiska principer Från enkla färdigheter till mer komplexa Diskutera Träna Tillämpa Systemiskt Involvera andra Projektivt arbetssätt Fokus på språket som verktyg Man lär sig i dialoger

Internationellt Second Step -USA Steg for steg - Norge Trin for Trin - Danmark Faustlos - Tyskland Sekando Suteppo - Japan Stig af stigi - Island StegVis - Sverige Askeleittain - Finland Srdce Na Dlani - Slovakien Tulleriit - Grönland Spansk version Second Step - England žingsnis po žingsnio Litauen Polska, kurdiska, turkiska mfl? Totalt över 20 länder

StegVis för fem åldersgrupper Start livskunskap för de minsta StegVis 1 för 4 6 åringar i förskola och förskoleklass StegVis 2 för 7 8 åringar i första och andra klass StegVis 3 för 9 10 åringar i tredje och fjärde klass StegVis 4 KOLLA! för 12-15 åringar

StegVis tre delar Del III - Självkontroll Del II Impulskontroll och problemlösning Del I - Empati

De tre delarna Empati - upptäcka och förstå egna känslor och att kunna avläsa andras känslor. Impulskontroll och problemlösning - att stanna upp, tänka sig för och definiera problemet och sedan välja den bästa lösningen efter att ha värderat olika möjliga lösningar. Självkontroll - att hantera ilska och förebygga och förhindra aggressivt beteende och använda olika tekniker för att kunna möta provocerande situationer på ett lugnt sätt.

Empatiträning Barnen lär sig att: Sätta ord på egna känslor Avläsa känslomässiga tillstånd hos andra Kunna sätta sig in i en annans situation Kunna handla utifrån den empatiska förståelsen

Empatidelen 4-6 år Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Likheter skillnader vad gäller andras känslor Känslor kan förändras Förutse känslor Avsiktligt oavsiktligt Rättvisa Jag-budskap Att lyssna Att visa omsorg

Empatidelen 7-8 år Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Känslor kan förändras Förutse känslor Jag-budskap Preferenser Orsak och verkan Avsikter olyckor Rättvisa

Empatidelen 9-10 år Definiera känslor: Glädje, ledsnad, förvirring/osäkerhet Känslor kan förändras Ambivalens Aktivt lyssnande Visa medkänsla Acceptera olikheter Skillnader och likheter Önskningar och preferenser kan förändras Uppfattningar kan vara olika och förändras Att förutse känslor Jag-budskap

Impulskontroll och problemlösning STOPP Vad är problemet? VÄNTA Vilka lösningar kan finnas? Fråga för varje lösning: Vad är bra för mig? Vad är bra för andra? Vad kan hända? GÅ Välj en lösning, gör en plan Pröva lösningen Fungerar den? Om inte pröva en annan lösning!

Problemlösningsdelen 4-6 år Vad är ett problem Förstå ett problem Brainstorming Tillämpa lösningar Utvärdera lösningar Dela Turas om Byta Uppmärksamhet Att avbryta

Problemlösningsdelen 7-8 år Sociala problem och färdigheter Utforska problem Brainstorming Lösning i flera steg Värdera lösningar Ignorering Avbryta artigt Dela/byta/turas om Vänta Timing Förutsättningar för lek/spel Be om lov och acceptera Ursäkt och gottgörelse

Problemlösningsdelen 9-10 år Problem Impulsiva handlingar Utforska problem Brainstorming Lösning i flera steg Hålla löften Föra samtal Hantera skvaller Ansvar för sina handlingar, be om ursäkt Motstå press Motstå stöld

Självkontroll STANNA UPP när du märker ilskan SLAPPNA AV Ta tre djupa andetag Räkna till tio Tänk på något positivt Säg till dig själv: Ta det lugnt. Jag kan klara det här. TÄNK HÖGT och lös problemet stegvis TÄNK EFTER Vad var det som gjorde mig så arg? Vad gjorde jag? Vag fungerade? Vad fungerade inte? Vad kunde jag gjort annorlunda?

Självkontroll 4-6 år Tecken på ilska Avslappning Ej slå tillbaka När man blir retad När andra tar något Att ta ett nej

Självkontroll 7-8 år Vad tänder ilskan Yttre och inre tändare av ilska Avslappningstekniker Tänka positivt Eftertanke Våld och fredliga alternativ När man blir retad Att ta kritik Självhävdelse Att acceptera konsekvenser

Självkontroll 9-10 år Tecken på ilska Yttre och inre tecken på ilska, Stanna upp Avslappning Tala högt Eftertanke Undvika slagsmål Sänkningarkränkningar Att ställas utanför Att hantera besvikelser Att hantera beskyllningar Att framföra klagomål

Lektionen Övergripande mål Uppvärmningsövning Aktivitet, rollspel, övningar Tema Nyckelbegrepp Berätta och diskutera Vardagssituationer Mål Du behöver Att tänka på Föräldrainformation Bildminiatyr

Lektionernas ordning Självkontroll 1-6 Problem lösning 1-10 Självkontroll 8-11 Problemlösning 9-14 Empati 8-12 Självkontroll 1-7 Självkontroll 7-12 Problemlösning 6-12 Empati 8-13 Självkontroll 1-6 Lektionsnummer Empati 2-12 Problemlösning 1-8 Empati 2-7 Problemlösning 1-5 Empati 2-7 Regler 1 Regler 1 Regler 1

Förhållningssätt - sammanfattning Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Uppföljning Introducera (berättelse) - träna (rollspel) - generalisera (vardagssit.) Användandet av nyckelord Mindre undervisningsgrupp Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet lekfullhet

Föräldrakontakt Startinformation Föräldrabrev Veckobrev Utvecklingssamtal Vardagliga kontakter

Implementering StegVismentor Skolledningen Utvärderingar Schemat Arbetslaget Övrig personal StegVis Övriga ämnen Elevhälsoarbetet Fritids-förskola-skola Föräldrarna Måldokument Fortbildning

Viktiga saker Barnens pedagoger Stegvis ordning Regelbundenhet Långsiktighet Introducera-träna-tillämpa Nyckelbegreppen Dialog Läraren som modell Kreativitet och lekfullhet Inkluderande arbetssätt Föräldrar och kollegor med sig Ledningens stöd

Webbadresser www.cfchildren.org www.cesel.dk www.prososial.no www.faustlos.de www.gislasonlowenborg.com www.spf-utbildning.com www.nyponforlag.se

Bente Granberg 1999 En minskning av fysisk och verbal aggression och ökad positiv samvaro. De positiva relationerna mellan barnen har ökat och det har blivit bättre på problemlösning. Lärarna har blivit bättre rollmodeller. Lärarna fann att de fick mer tid till vägledning och använde mindre tid till konfliktlösning. Læring av sosial kompetance og sociale færdigheter gjennem undervisningsprogrammet Steg for Steg. Universitetet i Oslo, Det utdanningsvitenskapelige fakultet, Pedagogisk forskningsinstitut.

McMahon, S. D., m.fl. (2000) En utvärdering av programmet Second Step genomfördes med 109 förskolebarn från låginkomstfamiljer i storstadsområden. Barnen visade ökad begreppskunskap i sociala färdigheter och en observerad minskning av fysisk aggression, verbal aggression och störande beteende. "Violence Prevention: Program Effects on Urban Preschool and Kindergarten Children." Applied and Preventive Psychology, 9, 271 281.

Frey, K. S., Nolen, S. B., Van Schoiack-Edstrom, L., och Hirschstein, M. (2001) En studie av fler än tusen andra- till femteklasselever visade på förbättrad social kompetens i programskolorna jämfört med kontrollskolorna. Second Step-deltagarna krävde mindre vuxeningripanden, uttryckte mindre fientlighet och valde i högre utsträckning rättvisa målsättningar för sig själva och andra. "Second Step: Effects on Social Goals and Behavior." Paper presented at the annual meeting of the Society for Prevention Research, Washington, DC.