Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Tolkningsguide

1 6 7 11 3 4 8 9 10 2 12 5 13 16 14 15 2

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter AVKASTNING, ANTAL KOR OCH FÖRVÄNTADE KALVNINGAR 1. Koantal Koantal Totalt anger koantalet i databasen med undantag av amkor, kor med rapporterad diversekod 5 (utan mjölkuppgift), utgångna och kvigor med kalvning inom 4 dagar. Felmärkta djur ingår heller inte. Besättningens medeltal kg mjölk beräknas efter Summa dygnsmjölk delat med koantal totalt. 2. Medelkoantal Summan av kornas dagantal under kontrollåret delat med besättningens dagantal under kontrollåret. 3. ECM ECM=energikorrigerad mjölk. Kg ECM beräknas så här: Mjölk kg x 0,25 + fett kg x 12,2 + protein kg x 7,7 = kg ECM. Exempel: Dygnsmjölk kg 23,3 23,3 x 0,25= 5,8 Fett % 3,9 23,3 x 0,039 = 0,91 x 12,2 = 11,1 Protein % 3,3 23,3 x 0,033 = 0,77 x 7,7 = 5,9 5,8 + 11,1 + 5,9 = 22,8 kg ECM 4. Besättningens mjölkmängd Kg mjölk, fett och protein visas för senaste kontrolldygn och jämförs med motsvarande period föregående år. 5. Antal kalvningar Senaste årets kalvningar och kommande års förväntade kalvningar visas. Kalvningar redovisas med utgångspunkt från samtliga ins/betäckningar som inkommit på djur i besättningen. 6. Senaste 12 mån avkastning I beräkningarna ingår både helårs- och delårskor. Jämför med föregående års 12-mån resultat för motsvarande period. ECM kg och mjölk kg = Summan av kornas avkastning under de senaste 12 månaderna dividerat med medelkoantalet för samma period. Här krävs att besättningen har produktionsuppgifter för en hel 12-mån period. 7. Hittills under kontrollåret Här visas avkastningen från kontrollårets början 1/9 fram t.o.m. senaste provmjölkningsdag. Dagantalet står efter Summa: D. Observera att det inte alltid blir exakt samma antal dagar jämfört med föregående år. JUVERHÄLSA 8. Juverhälsoklass Här redovisas bara kor med juverhälsoklass 6 och däröver. 9. Besättningens celltal Celltal anges i 1000-tal. Det beräknas på de enskilda kornas celltal multiplicerat med kons dygnsmjölk. Summan delas med antal kor med celltalsuppgift. Minst 80% av korna måste ha celltal för att ett besättningstal ska kunna räknas. 10. Jämför antal kor i juverhälsoklass 6-9 Se om antalet förbättrats eller försämrats i de olika månaderna. FRUKTSAMHET 11. Senaste 3 mån ins/bet Urvalsperiod är 3 mån med avslut 45 dagar bakåt från körningsdatum. Totalt antal ins./betäckningar visas på kor och kvigor. Även s.k. dubbelsemineringar räknas här in. I kolumnen Därav icke omlöpare inom 28 dagar visas antal ins./betäckningar som inte lett till omseminering/betäckning inom 28 dagar. Här räknas s.k. dubbelsemineringar bort. Procentuellt visas hur många av ins./betäckningarna som inte lett till omseminering/betäckning och jämförs med föreningsmedeltalet. 12. Senaste 12 mån antal ins/bet Måttet är ett rullande medeltal för antal ins/bet per nypåbörjat hondjur. Perioden är förskjuten och avslutas 3 månader före beräkningstillfället, startar alltså 15 mån bakåt. Nypåbörjat djur räknas om serien påbörjas under perioden. Här räknas utgångna, aktiva, kvigor och kor, semineringar och betäckningar. 13. Ungtjursanvändning Andel använd ungtjur och avkommebedömd tjur visas per ras de senaste 12 månaderna. MEJERIJÄMFÖRELSEN 14. Senaste förlängda kontroll Här redovisas datum och mjölkmängd + fetthalt vid ordinarie kontroll och vid den förlängda. Vid mer än en dag mellan den förlängda och den ordinarie kallas kontrollen Extra och redovisas med E före datum. 15. Mejerijämförelsen Mejerijämförelsen innebär att man månadsvis jämför leveranser till mejeriet + hemmaförbrukad mjölk med avkastningen i kokontrollen. Leveransindex ska ligga runt 100. Fett ska ligga nära 0. Avvikelser utreds av husdjursföreningen och kan ha många orsaker. 16. Prognos I augusti redovisas en prognos över kommande kontrollresultat. Kontrollåret avslutas 31/8. 3

1 2 3 4 5 7 9 8 6 10 4

Provmjölkningsredovisning Djuruppgifter AVKASTNING OCH IDENTITET 1. Identitet Fullständig födelseidentitet inkl. kontrollsiffra och namn redovisas. På redovisningen finns vitala kor, utgångna kor i aktuell provning, kvigor med förväntad kalvning inom 3 månader och kvigor som saknar ins/betäckning men är äldre än 25 månader. Korna redovisas först därefter kvigorna. Namn redovisas med högst 5 bokstäver. Granska mjölkavkastningen för de senaste 12 månaderna och jämför kor med 1:a kalvare. Se hur laktationskurvan ser ut. S i kolumnen = sint. Tom kolumn = provningsfri månad. A = Amko. U = Utgångsrapporterad ko. N = Inköpt ko Asterisk (*) i mjölk/fett/protein i kolumnen anger att diversekod 3 har rapporterats vid provmjölkningen. Mjölk, fett % och protein % har konstruerats av datorn. Senaste 12 mån: Produktion räknas fr.o.m. datum för senaste provning och 365 dagar bakåt. Avvikelse mot besättningsmedeltalet anges för kor som deltagit i kontrollen minst 12 månader. För icke helårskor anges dagantalet istället, ex. D 241. Hittills under kontrollåret visar kons avkastning i kg, kg ECM, fett kg och protein kg för de antal dagar som finns sedan kontrollåret startade. Här visas också kons första 305-dagarslaktation som utmärks med X 305. Raden ovan anger kg mjölk, till höger fett kg och protein kg. INDEX 2. Mjölkindex Är ett avelsvärde som anger kons nedärvningsförmåga för mjölkavkastning, (protein, fett samt negativ vikt på mjölkmängd). Baserar sig på kons avkastning och kons föräldrars avelsvärden. Medeltal är 100. Mjölkindex redovisas på rad två för kor med minst en 305-dagarslaktation, samt på 1:a kalvare fr.o.m. andra provmjölkningen. Koindex Koindex innefattar alla egenskaper som ingår i avelsmålet, (avkastning, fruktsamhet, hälsa, exteriör, lynne m.m.). Baseras på kons egna uppgifter och på föräldrarnas avelsvärden. Medeltal för koindex är ± 0. JUVERHÄLSA 3. Celltal okorrigerat På raden under avkastning redovisas det okorrigerade celltalet i 10,000-tal. Man kan välja om man istället önskar korrigerade värden. 4. Celltal korrigerat I kolumnen för senaste kontrolldygn redovisas även det korrigerade celltalet. Vid korrigering tar man hänsyn till andra faktorer såsom kg mjölk, laktationsnummer, ras och dagar efter kalvning. KALVNING 5. Senaste/Nästa Kalvningsnummer anges efter datumet för senaste kalvning. Nästa kalvningsdatum läggs ut om dräktighet finns inrapporterad eller när det är < 183 dagar till nästa kalvning. 6. Kalvens H-index Under förväntat kalvningsdatum läggs också den kommande kalvens Härstamningsindex ut 90 dagar före förväntad kalvning, ex. H 110. Härstamningsindex baseras på föräldrarnas mjölkindex. Nästa kalvningsmånad visas även med en * i mjölkkolumnen. 7. Kalvens fader Första provning efter kalvningens inrapportering visas kalvens kön och öronnummer samt användningskod i klartext. I Anteckningskolumnen visas kalvens fader med öronnr och namn samt ev. en stjärna (*) om fadern är säker enligt faderskapstesten. Faderns köttindex visas ex. K113. SJUKDOMAR 8. Föregående och pågående lakation Sjukdomar under pågående laktation visas löpande. Under ev. streckad linje visas föregående laktations sjukdomar. I mjölkkolumnen finns en som markerar att sjukdom förekommit. Ett sjukdomsfall redovisas en gång oavsett antalet behandlingar. Ex. MASTIT 2 anger att mastit förekommit 2 gånger. *före K. FÖRL = förebyggande behandling. En efter ex. FODERL = djurägarrapporterad behandling. Annars kommer uppgiften från veterinärrapportering. OBS-KOLUMNEN 9. Kodförteckning Obs-kolumnen innehåller ibland koder: A = amko. M = bröstomfång ska mätas K = kviga med ins/bet-uppgift. *K = kviga utan ins/bet-uppgift S = Sin. E = ej sin men kon förväntas kalva U = Utgången. V = har ej kunnat mjölkas t.ex. 04 = djuret är utskrivet på OBS-lista 4. Korna redovisas först, därefter kvigorna. 10. Datum och tjur Månad, dag och ordningsnummer för senaste ins/betäckning visas. Vid fribetäckning visas första (F) och sista (S) dag. E = embryotransfer. I Anteckningskolumnen skrivs använd tjur. Är kon dräktighetsundersökt skrivs DR ut. 5

6

Mjölkens ureahalt Mjölkens ureahalt är ett praktiskt hjälpmedel i arbetet med foderstater och foderstyrning. Ny analysteknik öppnar möjlighet för analys av urea i mjölk i kokontrollen på individnivå. Med individprov kan man kontinuerligt följa balansen mellan protein och energi i utfodringen. Genom att tolka och använda analysresultaten finns pengar att tjäna genom; Bättre foderutnyttjande Bättre fruktsamhet Bättre djurhälsa Minskat kväveläckage till miljön Säkrare mjölkkvalitet På urearedovisningen som kommer med provmjölkningsredovisningen går det att följa ureahalten på individnivå eller gruppnivå. Mjölkens ureahalt visar på balansen mellan protein och energi i foderstaten. Viktigaste perioden att följa ureahalten är under första halvan av laktationen, men intressant och värdefullt även under resten av laktationen. Tolkningsguide Dagar efter kalvning 1-50 51* - 110* Ureahalt millimol/liter 3 eller lägre Effekt på produktion eller fruktsamhet Troligen sänkt avkastning. Risk för senare 1:a brunst. Rekommenderad åtgärd i utfodringen Öka PBV och AAT i foderstaten. 4-6 Ingen Ingen åtgärd 7 eller högre 3 eller lägre Negativa effekter möjliga genom kväveöverskott i kon. Risk för försvagade fruktsamhetsfunktioner. Sänk PBV och AAT i foderstaten. Öka ev. våmjäsbara kolhydrater i foderstaten Öka PBV och AAT i foderstaten. 4-5 Ingen Ingen åtgärd 6 eller högre Försämrat dräktighetsresultat. Sänk PBV och AAT och öka ev. våmjäsbara kolhydrater i foderstaten. 2 eller lägre Risk för sänkt avkastning och nedsatt foderutnyttjande. Öka PBV i foderstaten. Mer än 110 3-6 Ingen Ingen åtgärd 7 eller högre Negativa effekter möjliga genom kväveöverskott i kon. Sänk PBV i foderstaten. * Avser den period då semineringar pågår. Denna period kan variera mellan besättningar vilket bör beaktas vid tolkning. 7

1 2 3 6 5 4 8

Kotavlor BESTÄLLNING Kotavlor framställs på kor (ej amkor) samt kvigor som ligger inne med beställning ett visst provmjölkningsnummer. Utskrift sker normalt i samband med utskrift av provmjölkningsredovisningen. För de provmjölkningar beställning finns på kor är det möjligt att avbeställa på sinkorna. Man kan beställa på kvigor som förväntas kalva inom det antal månader som anges i beställningen. Det är också möjligt att i samband med varje provmjölkning få kotavlor på födda kvigkalvar. Beställning av kotavlor görs via husdjursföreningen. 1. Mjölkindex Mjölkindex är ett avelsvärde, som anger den genetiska förmågan att producera mjölk. Avelsvärdet är ett index sammanvägt av avelsvärden för mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd som uttrycks i form av relativtal med för korna bestämd spridning och medeltal 100. Före mjölkindex kan ibland anges ett E vilket är en elitutmärkning, Elitko. 2. Koindex Koindex är ett avelsvärde som innefattar alla egenskaper som ingår i avelsmålet. Dessa är: mjölkavkastning (protein och fett med negativ vikt på mjölkmängd), tillväxt, fruktsamhet, mastitresistens, resistens mot övriga sjukdomar, kalvningsegenskaper, exteriör (juver, spenar, ben, kropp/typ) och lynne. Medeltalet för alla koindex är +/-0. Avelsvärdet är en parallell till tjurindex genom att det innehåller samma egenskaper sammanvägda till ett totalekonomiskt värde. Liksom tjurarnas mjölkindex förklarar en stor del av tjurindex, betyder mjölkindexet för kor mycket för koindexet (ca 80-85 %). Koindex är färskvara. Liksom alla andra avelsvärden är koindexet en färskvara och beräknas om för varje tillfälle som de ingående delvärdena förändras. Detta sker när kornas mjölkindex alternativt Härstamningsindex mjölkproduktion ändras och när faders resp. morfaders avelsvärde beräknas. Mjölkindex och Koindex skrivs ut på djuret självt och på modern. Mjölkindex och Koindex skrivs ut på på fader och morfar. 3. Exteriörbedömning Exteriörbedömning av djuret redovisas. K = korshöjd J = Juver B = Ben T = Typ H = Helhet STBF = Stambokförd IAVEL = Individavel Datum anger senaste bedömning. 4. Celltal Resultat från de senaste tre provningarna anges och celltalen är okorrigerade värden. Visas i 10,000-tal. I grafen visas celltalet som en *, även där i 10,000-tal. 5. Sjukdomsbehandlingar De två senaste sjukdomsbehandlingarna i pågående laktation redovisas. 6. Laktationsredovisningen Stapeldiagrammet visar kons dygnsavkastning under pågående och föregående laktation och anges i ECM kg. Första stapeln är alltid 1:a provning i laktationen. 9

10

OBS-listor OBS-listor beställs separat och Du väljer själv vilka listor Du vill ha och vid vilka tillfällen. Sortering av listorna kan ske efter löpnummer eller datum. 1. Kvigor för första insemination Omfattar vitala kvigor minst 14 mån gamla som inte är seminerade eller betäckta. 2. Kor för första insemination Listan omfattar samtliga vitala kor i besättningen som saknar uppgift om insemination/betäckning efter senaste kalvning. Kon får ej vara dräktighetsundersökt eller rapporterad med diversekod 11 från prov-mjölkningsrapporten eller behandlingskod 99 från seminrapporten (avser ej att seminera djuret). Om kon har kalvningsdatum måste den också ligga inom 180 dagar jämfört med datum för utskrift av listan. 3. Kor och kvigor med fruktsamhetsproblem Listan omfattar samtliga vitala kor och kvigor i besättningen som totalt har mer än tre inseminationer/betäckningar/semin-behandlingar i pågående seminserie. Djuret får inte vara dräktighetsundersökt med dräktig som resultat eller vara rapporterad med diversekod 11 från provmjölkningsrapporten eller behandlingskod 99 från seminrapporten (avser ej att seminera djuret). Senaste åtgärd ska dessutom ligga inom 50 dagar från utskriftsdatum av listan för att djuret skall redovisas. Ev. sjukdomar under pågående laktation visas. skall dessutom ligga mer än 42 dagar tillbaks i tiden eller vid fri betäckningsperiod ska första dag i betäckningsperioden ligga mer än 57 dagar tillbaks, beräknat utifrån utskriftsdatum för listan. 5. Kor för sinläggning Listan omfattar samtliga vitala kor i besättningen som bör sinläggas inom den närmaste tiden eller kor som redan är sinlagda men ännu inte kalvat. Sinläggningsdatum beräknas utifrån beräknat kalva-datum minus 56 dagar. Är kon rapporterad med ett sindatum eller sinlagd utan datum via provmjölkningsrapporten redovisas hon ändå på listan men med texten SIN. 6. Förväntade kalvningar Listan omfattar samtliga vitala kor och kvigor i besättningen som förväntas kalva inom den närmaste tiden (=djurägaren bestämmer tidsperiod för listan vid beställning). Senaste seminering/betäckning, använd tjur och den förväntade kalvens härstamningsindex visas. Även sjukdomar/behandlingar under pågående laktation och ev. komplikationer vid senaste kalvning visas. 7. Okorrigerade cellhalter Motivet för framställning av lista Okorrigerade cellhalter är att få underlag för att kunna jämföra enskilda kors okorrigerade celltal med tankmjölkens celltal. den beräknade procentuella andelen av besättningens mjölkmängd och celltal. Längst till höger finns olika celltalsintervall utskrivna. Respektive ko anger därmed sitt värde under det intervall hon tillhör. 8. Obs-listor kokontroll Obs-listor kokontroll omfattar tre olika utskrifter där redovisning av djuren sker på samma sida; 1. Kor för 1:a insemination, 2. Kor för sinläggning 3. Kor och kvigor som förväntas kalva. 4. Kor och kvigor att dräktighetsundersöka Listan omfattar samtliga vitala kor och kvigor i besättningen som bör dräktighetsundersökas. Djuret får ej vara dräktighetsundersökt tidigare eller vara rapporterad med diversekod 11 från provmjölkningsrapporten eller med behandlingskod 99 från seminrapporten (avser ej att seminera djuret). Senaste insemination/betäckning På listan redovisas alla kor i besättningen som var vitala vid senaste provmjölkningen. För besättningen redovisas summa dygnsmjölk och celltal senaste kontrolldygnet uttryckt i 10.000-tal celler per ml. För de enskilda korna redovisas kg dygnsmjölk och okorrigerat celltal (10,000-tal celler per ml) för de 12 senaste månaderna. För senaste provmjölkningsdygnet redovisas även för respektive ko 11

12

7 8 13

1 2 3 4 5 6 8 7 9 14

Årsredovisning enskilda kor 1. Identitet och härstamning Samtliga vitala kor i provning 12 medtas. Djurets hela identitet anges. På raderna under visas moders, faders och morfars identitet eller om stamboksnummer finns läggs detta på separat rad. Index, mjölkindex och ko/tjurindex. 1:a kalvare som saknar mjölkindex kan ha ett härstamningsindex som anges med ett H. 2. Mjölkavkastning För ko som har 305-dagars laktationsuppgift redovisas denna på hennes första rad. 305 dagar samt motsvarande avkastning mjölk kg, medelfetthalt, fett kg, medelproteinhalt och protein kg samt avvikelse mot besättningsmedeltal fett kg och protein kg redovisas. Besättningsmedeltal kg fett och protein beräknas vid den provning som djuret uppnår sin 305-dagars laktation. Fett kg och protein kg, anger hur många procent bättre eller sämre kon själv är mot besättningen. På raden under 305-dagars laktationen redovisas övriga avkastningsuppgifter kontrollårsvis. 3. Juverhälsoklass per laktation Siffrorna anger hur många gånger kon varit i olika juverhälsoklasser under laktationen. 4. Fruktsamhet Antal ins/bet anges per laktation och även antal dagar från kalvning till första ins, men längst ner också medeltalet för alla laktationer. 6. Kalvningsdatum, kön och öronnummer Här anges den på provmjölkningsrapporten inrapporterade förlossningskoden med bokstäver. N = Förlossningskod 1 (normal) S = 2 (svår) F = 3 (felläge) Blankt = 4 (ingen uppgift) Datum, kön, öronnummer och fader på födda kalvar redovisas. 7. Veterinärbehandlingar och djurägarrapporterade sjukdomar Uppgifterna redovisas med början på raden under kons livstidsavkastning. Vid redovisning på laktation anges texten LAKT samt laktationsnummer, följt av de uppgifter som skrivs ut. 8. Totalt Här redovisas kons livstidsproduktion och genomsnittsavkastning. På kons medeltalsrad redovisas inkalvningsålder i månader med utskriften INK.ÅLD XX.X med början i kolumn Förlossning samt medelkalvningsintervall i månader med utskriften MEDELK.INT XX.X med början på linjen mellan kolumnerna Kalvens öronnummer och Kalvens fader. På raden och rakt under inkalvningsålder och medelkalvningsintervall redovisas kons bröstomfång uttryckt i cm. Bröstomfång anges alltid för första laktation. Därutöver anges det sist rapporterade tillhörande äldre laktationer (exempelvis bröstomfång har rapporterats i laktation 1, 3 och 4, bröstomfång tillhörande laktation 1 och 4 redovisas). Korshöjd redovisas med verkligt värde medan övriga resultat redovisas i skalan 1-100 (juver, ben, typ/kropp samt helhet). Om uppgifterna inkommit via bedömning i Individ-Avel redovisas motsvarande uppgifter men då utmärks de istället med texten IAVEL. 5. Sinperioden Sinläggningsdagar per laktation visas om sindatum rapporterats. Sindatum är viktigt eftersom det används vid avkastningsberäkningen. 9. Stambokföring För stambokförda kor skrivs STBF samt åldern vid bedömningen. 15

2 3 4 5 6 1 7 8 9 10 16

Besättningsredovisning A Kontrollåret börjar 1/9 och slutar 31/8. Under den 12-mån perioden ska 11 eller 12 provningar utföras. I september görs en årskörning för det gångna kontrollåret och underlaget är ett utmärkt hjälpmedel för att analyserna besättningens starka och svaga sidor. Redovisningen ger också möjlighet att jämföra sin egen besättnings resultat med föreningsresultat. 1. Grupp av hondjur Hondjuren i besättningen delas upp i fyra grupper. I gruppen samtliga kor ingår alla djur som under kontrollåret haft avkastning eller kalvat i besättningen. Medelkoantalet beräknas på samma sätt som på provmjölkningsredovisningen i provmjölkning 12. Helårskor utgörs av de kor som har deltagit i kokontrollen, samtliga provmjölkningar under kontrollåret och som efter kontrollårets slut har 365 foderdagar (skottår 366). Inkalvade kvigor utgörs av de kor i besättningen som kalvat första gången under kontrollåret. Med ins/bet nypåbörjade kvigor utgörs av de djur som påbörjats med insemination eller betäckning eller som rapporterats med första dag i fri betäckningsperiod första gången under kontrollåret. Som datumgränser för vad som ingår i kontrollåret används 1/9 respektive 31/8. Rasmedeltal redovisas för raserna SRB (1), SLB (2), SKB (3), SJB (4) samt ÖVR RASER. I den senare gruppen ingår alla djur som inte kan hänföras till någon av de fyra renrasiga grupperna. Amkor redovisas enbart med antal. 2. Mjölkavkastning Mjölkavkastning beräknas på samma sätt som på Provmjölkningsredovisningen. 3. Sinperiodens längd Sinperiodens längd, dagar och antal redovisas för samtliga kor, per ras och motsvarande föreningsmedeltal. Sinperiodens längd beräknas som ett medeltal av alla intervall för kor med kalvning (kalvningar) under kontrollåret som föregås av rapporterat sinläggningsdatum. Minst tre uppgifter måste finnas för att beräkningen skall göras. 4. Inkalvningsålder Inkalvningsålder, mån redovisas för inkalvade kvigor, per ras och motsvarande föreningsmedeltal. 5. Kalvningar I kolumnen totalt redovisas antalet rapporterade kalvningar under kontrollåret. Det är viktigt för avelsarbetet att rätt förlossningskod anges vid kalvningen. 6. Fruktsamhet För att bedöma besättningens fruktsamhet måste man titta på många olika mått. Kalvningsintervall beräknas för alla kalvningar i besättningen under kontrollåret med kalvningsnummer 2 eller högre. Kalvning 1:a ins, dagar. I beräkningen ingår alla djur vars första/sista insemination eller betäckning efter kalvning utförts under perioden 1/6 föregående år till och med 31/5 innevarande år och där kalvningsdatum som föregår ins/betäckningen ligger inom 270 dagar. Kalvning-sen ins dagar. I beräkningen ingår alla djur vars första insemination eller betäckning efter kalvning utförts under perioden 1/6 föregående år till och med 31/5 innevarande år och där kalvningsdatum som föregår inseminationen/betäckningen är känt. Antal ins/bet per hondjur. Uppdelningen på samtliga kor, inkalvade kvigor och per ras görs på samma sätt som gäller kalvning 1:a ins. Dubbelsemineringar räknas inte liksom serier med fribetäckningsperiod. 7. Dygnsavkastning under olika laktationsmånader Dygnsavkastningen ger en bra bild av laktationskurvans form. Beräkningen baseras helt på det aktuella kontrollårets provmjölkningar. För varje provmjölkning för varje mjölkande ko i besättningen bestäms provmjölkningens ordningsnummer i förhållande till närmast föregående kalvning och därefter ackumuleras mjölkmängden (ECM kg) till det laktationsmånadsfack som ordningsnumret anger och som kalvningen anger (kalvningsnummer 1 respektive övriga). Antal räknade uppgifter anges också (antal kor på blanketten). 8. Kalvningarnas fördelning på kalendermånad Antal kalvningar som inträffat i besättningen under perioden september föregående år till och med augusti innevarande år redovisas per kalendermånad. 9. 1:a kalvarnas laktavkastning i % av äldre kors Medeltal för 305 dagars laktationsavkastning som uppnåtts av förstakalvare i besättningen under kontrollåret jämförs med motsvarande laktationsavkastningar för kor med laktationsnummer 2 och högre. Minst två kor skall finnas i respektive grupp för att beräkningen skall göras. 10. Rekryteringsprocent Beräknas som inkalvade kvigor under kontrollåret i procent av besättningens medelkoantal. Om resultatet blir större än 100 procent anges > 100. 17

1 2 3 6 4 5 7 8 18

Besättningsredovisning B 1. Antal sjukdomstillfällen Antal sjukdomstillfällen redovisas med fördelning på kalendermånad och inkluderar både veterinärrapporterade och djurägarrapporterade sjukdomar. Redovisning sker för tiden september föregående är t.o.m. augusti innevarande år. Med sjukdomstillfällen avses uppgift om ett djurs sjukdom inklusive återbesök för samma sjukdom. För hela året ser man fördelningen på äldre kor, förstakalvare och ungdjur. Med ungdjur och övriga avses djur som vid sjukdomstillfället hade kalvning nr 0. Till denna grupp hänförs också behandlingar som inrapporterats via djursjukdata utan öronnr. 2. Sinbehandlingar och förebyggande Sinbehandling och Kalvningsförlamning anger antal uppgifter på kor som inkommit via Provmjölkningsrapporten eller som kommit från djursjukdatasystemet under perioden september föregående år till och med augusti innevarande år. Förebyggande mot annan sjukdom anger antalet förebyggande åtgärder på kor som kommit från djursjukdatasystemet med undantag av sinbehandling och förebyggande mot kalvningsförlamning. 3. % av medelkoantal Behandlade kor. Med behandlad ko mastit avses ko som minst en gång under perioden september föregående år till och med augusti innevarande år haft mastit enligt rapportering via provmjölkningsrapporten eller att uppgift om mastit (kod 270 Mastit eller kod 601 Spenskada med mastit) erhållits från djursjukdatasystemet. Övriga sjukdomar räknas efter samma regler som gäller för mastit. Som övriga sjukdomar räknas alla sjukdomar exklusive mastit som rapporterats via Provmjölkningsrapport eller som erhållits från djursjukdatasystemet. Förebyggande sjukdomsåtgärder räknas inte som sjukdom. Antalet behandlade kor uttrycks i procent av besättningens medelkoantal. För jämförelse redovisas föreningsmedeltalet. Sjukdomstillfällen. Ombehandlingar inom vissa dagintervall ingår inte. Mastit och övriga sjukdomar särredovisas. För jämförelse redovisas föreningsmedeltal. Förebyggande åtgärder inräknas inte. Behandlingar. Här redovisas det totala antalet sjukdomsbehandlingar exklusive förebyggande åtgärder. 4. Antal kor i Juverhälsoklass Antal kor anger hur många kor som hamnat i juverhälsoklass 0 2, 3-5 respektive 6-9 vid provmjölkningen ifråga. 5. Kor som haft juverhälsoklass 6-9 Kor som haft juverhälsoklass 6 9, 0, 1, 2 respektive minst 3 gånger. För varje ko räknas under kontrollåret antal provmjölkningar då juverhälsoklassen varit 6 9. För att ett djur ska ingå krävs att kon varit ansluten till kokontroll minst sex provmjölkningar under kontrollåret. 6. Nya kor hög cellhalt antal Förutsättningen för att räknas som ny ko med hög cellhalt är: 1. Under kontrollåret samt föregående kontrollårs två senaste juverhälsoklassresultat skall minst två av tre resultat i följd vara sex eller högre. 2. Att kon under föregående kontrollår inte uppfyllt kravet att räknas som ko med hög cellhalt enligt punkt 1. 7. Utgångsorsaker Totalt antal utgångsorsaker inkluderar både vad som rapporterats i huvudorsak och biorsaker. 8. Åldersfördelning Kalvningarnas fördelning på kalvningsnummer under året, antal kalvningar. Kontrollårets samtliga kalvningar fördelas på respektive kalvningsnummer. Vid kontrollårets slut fanns följande antal kor med kalvningsnr. Här anges kornas fördelning på kalvningsnummer efter provmjölkning 12. Endast kor som saknar utgångsorsak ingår. Inköp, utgångsrapporteringar eller kalvningar som rapporterats efter provmjölkning 12 påverkar inte sammanställningen. Vid kontrollårets slut fanns följande antal kvigor av olika åldrar. Här anges ungdjuren med fördelning på ålder (kalvningsnr 0) efter provmjölkning 12. Endast ungdjur som saknar utgångsorsak ingår. 19

20

21

Kokort Kokort kan beställas på födda kvigkalvar och skickas ut tillsammans med provmjölkningsredovisningen eller separat. Det går även att beställa kokort på ett visst äldre hondjur och då redovisas även kalvningar, ev. sjukdomar och seminåtgärder för de senaste två laktationerna. 22

23

Härstamningsbevis Exportbevis Härstamningsbevis eller exportbevis, Official Swedish Pedigree, kan beställas för handjur och hondjur vid ex försäljning av livdjur och är ett dokument över djurets status vad gäller härstamning och avkastningsuppgifter. Observera att härstamningsbeviset är en färskvara. Avelsindex för tjurar och hondjur ändrar sig. Exportbeviset innehåller även avelsvärden. 24

25

1 2 4 5 3 7 26

Ungdjursredovisning Ungdjursredovisningen tas fram till kokontrollanslutna besättningar och kan beställas till valfri/valfria månader. Redovisningen upptar alla öronmärkta vitala han- och hondjur som blivit inlagda i kokontrollen samt de som blivit utgångsrapporterade senaste kontrollåret. Öronmärkta han- och hondjur som är inlagda med användningskod 6 eller 7 (dödfödd eller självdöd) redovisas fram t.o.m. efterföljande ordinarie ungdjursredovisning med texten DÖDFÖDD resp. SJÄLVDÖD. Djuren skrivs i nummerföljd inom respektive kön. Handjuren redovisas först. 1. Härstamningsuppgifter Djurets löpnummer, namn och hela födelseidentiteten inkl. kontrollsiffra redovisas. Moderns födelseidentitet och ev. stamboksnummer visas. Ras anges på grundval av faders och moders raskod. Har fader och/eller moder rapporterats med två raskoder (=korsningsdjur) används den första raskoden. För renrasiga djur anges rasen i klartext och för korsningsdjur i kodsiffror. Exempel: Djur av korsning SLB x SRB anges 2 * 1. Stamboksnummer anges i förekommande fall för moder och djuret självt. Utmärkning X avser SKB-djur som rapporterats som rödkullar och Y står för fjällrasutmärkning. I kolumnen för djuret självt anges om djuret är tvilling, likkönad eller olikkönad, med texten TV LIKK eller TV OLIK. Om djuret är ett resultat av en embryotransplantation och föräldraskapet fastställs genom DNA anges djurets biologiska moder på platsen för moder. Fostermodern anges genom att på raden under moder skrivs med början i namnkolumnen FOSTERMODER. 2. Index H framför index när det avser härstamningsindex. Mjölkindex saknar utmärkning. Mjölkindex kan endast förekomma på mödrar medan härstamningsindex kan förekomma på hondjuret självt eller på unga mödrar som inte erhållit mjölkindex. Koindex: Koindex redovisas med + respektive - med utgångspunkt från 0. 3. Moder utgångsorsak Är modern utgångsrapporterad anges det genom att det i namnkolumnen skrivs på tredje raden MODER och därefter UTGÅNGSORSAK samt utgångsorsaken i klartext, t ex OLYCKSFALL samt eventuella biorsaker inom parentes. 4. Senaste ins/bet Datum för senaste insemination/betäckning samt ordningsnumret för den insemination/betäckning datumet avser anges. Om första dag i betäckningsperiod rapporterats med fri betäckning redovisas datum på första raden och ett F i kolumnen Ord nr. Om sista dag i betäckningsperiod rapporterats anges detta på andra raden med ett S i Ord nr. Är den senaste rapporterade inseminations-/betäckningsuppgiften en embryoöverföringsuppgift skrivs ett E på linjen mellan dag- och nr-kolumnen. 5. Anteckningar Senast använda tjur skrivs på motsvarande rad som senaste ins/bet-uppgiften eller första dag fri betäckning. Använd tjur anges med öronnr, namn (max åtta bokstäver) och aktuellt mjölkindex om det är semintjur eller privattjur inlagd i tjurregistret. Övriga enskilda tjurar anges med ras och stbnr. Är tjuren inte stamboksförd anges identitetsnummer. För vitala djur för vilka det inkommit uppgift om positivt dräktighetsresultat anges DR direkt efter uppgiften om senaste använda tjur. Saknas identitetsnummer anges ras, OKÄND ID och eventuellt öronnummer. Saknas uppgifter skrivs enbart OKÄND ID. Om senaste uppgift är en embryoöverföring skrivs på raden under använd tjur donator (DONAT) följt av identitetsnummer och födelseår samt index (Mjölk-/härstamningsindex). Om uppgift om ej dräktig har inkommit skrivs EJ DRÄK- TIG istället för uppgifterna om senast använda tjur. Om uppgift om tjurbetäckning har inkommit via semin och det saknas betäckningsuppgift skrivs TJURBET SAKNAS i stället för uppgifterna om senast använda tjur. Om uppgift om kastning inkommit skrivs på rad ett KAS samt kastningsdatum. Behandlingar och sjukdomsuppgifter visas. Högst fem sjukdomar redovisas på ungdjursredovisningen och då de fem senaste. Ev. utgångsorsak handjur och hondjur skrivs ut. Huvudorsaken anges först med eventuell(a) biorsak(er) inom parentes på raden(erna) under. För att markera att det gäller utgångsuppgift skrivs UTG framför utgångsuppgiften. Om besättningen är utgångsrapporterad anges för respektive djur som saknar uppgift om utgångsorsak UTG BESÄTTNING. BORT HÖG ÅLDER anges på ordinarie ungdjursredovisning för sådana kvigor som saknar utgångsuppgift och har legat i systemet minst 48 månader när redovisningen framställs. 27

1 2 3 4 5 28

Fruktsamhetsstatistik 1. Tidsperiod Anger för vilken tidsperiod måtten är beräknade. Alla mått är beräknade på årsbasis med avslut 05-31 eller 08-31 innevarande år. För flera av måtten är det senaste årets resultat (1999) (skuggad kolumn) samt resultaten för de två föregående åren (1997, 1998) angivna. Detta för att man ska kunna se en förändring av fruktsamhetsläget i besättningen. För det senaste året finns även föreningens median (mittvärde) samt medianvärdet hos de 25 % bästa besättningarna angivet. 2. Antal nypåb. Antal djur under ett år fram t.o.m. 08-31 som påbörjats. Antalet finns som summa: alla kor och kvigor samt per Kv = kvigor, 1aK = första kalvare samt Kor (kor som kalvat mer än en gång). Antal insem.: Totalt antal inseminationer som gjorts under perioden. Antal behandl.: Antal sterilitetsbehandlingar som gjorts under perioden. Behandling 11 (ingen åtgärd) räknas ej. Antal dr.unders: Antal dräktighetsundersökningar som gjorts under perioden. Antalet beräknas oavsett utfall dräktig eller ej dräktig. Antal nypåbörjade anger besättningens storlek som ska beaktas vid tolkningen av de övriga måtten. Antal behandlingar i relation till antalet nypåbörjade ger en uppfattning om den reproduktiva hälsan i besättningen. Antal dräktighetsundersökningar i relation till antalet djur ger en uppfattning hur frekvent djuren i besättningen blir dräktighetsundersökta. Alltför få dräktighetsundersökta försvårar tolkningen av vissa andra mått. 3. % 56 Dag NR Beräkningsunderlaget är alla inseminationer på 1aK och kor som gjorts under ett år fram till och med 05-31. Beräknar andelen (%) inseminationer under perioden som inte följts av en ny insemination inom 56 dagar. Måttet är en uppskattning av hur stor andel som har blivit dräktiga per insemination (dräktighetsprocenten). Måttet överskattar det faktiska dräktighetsresultatet med 10-20%. Ant.ins/serie: Medeltalet av antal inseminationer som gjorts per nypåbörjade 1aK och kor under perioden. Måtttet kan i stort sett likställas med antal inseminationer per dräktighet. KSI, dagar: Genomsnittligt antal dagar från kalvning till senaste insemination. Beräkningen är gjorda på djur som påbörjats och har minst en insemination under ett år fram t o m 05-31. Uppgifter om kalvningsdatum hämtas från kontrollbokföringen. Antal (%) utslagna: Utslagna är utslagna med utgångsorsak nedsatt fruktsamhet och ej dräktiga rapporterad i kokontrollbokföringen. Andelen är % utslagna enligt ovan av det totala antalet djur i besättningen. Fruktsamhetsindex: Är ett mått där de ovan beskrivna måtten: % NR 56Dagar, Ant.ins/serie, KSI, dagar och Antal (%) utslagna har vägts samman till ett enda mått. Detta för att underlätta tolkningen av fruktsamhetsnivån i besättningen. Måttet består av ett enda tal (index) och kan variera mellan 1 och över 100 för olika besättningar. Ju högre siffra desto bättre fruktsamhetsläge. För besättningar som inte är med i kokontrollen har fruktsamhetsindex en asterisk (*) eftersom andelen utslagna djur inte kan beaktas. Vinst/Förlust: Varje steg i indexet har åsatts ett ekonomiskt värde per ko. Detta är ett genomsnittligt värde som är framräknat på basis av en rad faktorer t.ex., mjölkintäkter, foderkostnad, inseminationskostnad mm. För närvarande är detta värde per indexsteg 22 kronor. I redovisningen är angivet ett krontal som visar vinst eller förlust per ko jämfört med föreningens medianvärde för fruktsamhetsindex. Med hjälp av fruktsamhetsindex kan man lätt följa fruktsamhetsutvecklingen under de tre senaste åren i den egna besättningen. Hur är trenden, har den förbättrats eller försämrats? Man kan även se var man ligger jämfört med föreningens medianbesättning och även med föreningens bästa besättningar. Det senare kan kanske utgöra ett mål att sikta mot. Genom att titta på de enskilda måttten som ingår i index kan man se vilken parameter man bör förbättra. 4. % Dräktiga av påbörjade Anger hur stor andel av de som påbörjats under perioden som blivit dräktiga konfirmerat med dräktighetsundersökning. Dräktighetsprocent/insem: Anger hur stor andel av inseminationerna som gett upphov till dräktighet konfirmerad med dräktighetsundersökning. En insemination som efterföljs av ytterligare en insemination eller dräktighetsundersökning med ej dräktig som resultat är en icke dräktig insemination. Inseminationer med okänt resultat tas ej med i beräkningen. Dessa mått beskriver det faktiska dräktighetsläget eftersom måttet kräver information om dräktighetsstatus efter varje insemination för att vara med i beräkningen. För att måttet ska bli korrekt krävs det att djuren dräktighetsundersöks regelbundet. Beakta därför antalet djur som ingår i beräkningarna. Få djur gör måtten osäkra. Är dräktighetsprocenten låg (< 40%) se vidare dräktighetsprocent per månad hur resultatet är per månad. 5. Förväntat kalvningsintervall, dagar Kalvningsintervallet beräknas med utgångspunkt från intervallet från kalvning till den senaste inseminationen hos dräktighetsundersökta djur. En dräktighetstid adderas till detta. Det presenterade värdet är medelvärdet av de beräkningsbara djuren i besättningen. Förväntad inkalvningsålder, kvigor, månader: Den förväntade inkalvningsåldern beräknas genom att addera intervallet från födsel till dräktighetsgivande insemination och dräktighetstiden. Det presenterade värdet är medelvärdet av de beräkningsbara djuren i besättningen. Dessa två mått skiljer sig från de övriga för att de är prognostiska. Måtten beräknas på dräktighetsundersökta djur som ännu inte kalvat. Titta på trenden för de senaste tre åren. Är trenden ett förlängt kalvningsintervall är risken att nästa års fruktsamhetsindex försämras. Forts. på nästa sida. 29

forts. Fruktsamhetsstatistik 6. Kalvningsintervall spridning, kalvningar I detta mått beräknas det faktiska kalvningsintervallet dvs avståndet mellan de två senaste kalvningarna och är därmed historiskt. Diagrammet ger en bild av spridningen av de individuella djurens intervall. KSI eller kalvningsintervallet har stor tyngd i fruktsamhetsindex. De flesta och högsta staplarna bör finnas i den vänstra halvan av diagrammet (kalvningsintervall kortare än 400 dagar (13 månader) och så få staplar som möjligt längs till höger i diagrammet. Vilka kor utgör de högra staplarna, problemkor eller medvetet sent inseminerade? Ligger alla staplar förskjutna åt höger har man antingen svårt att få korna dräktiga eller annars har man valt en strategi att börja inseminera djuren sent efter kalvning. 6 7 7. Dräktighetsprocent per månad Måttet beräknas på samma sätt som dräktighetsprocent per insemination men beräknas för varje månad fram till och med maj månad innevarande år. Antal beräkningsbara inseminationer finns angivet för varje månad under varje stapel och procenten dräktiga överst i diagrammet. Om man har för vana att regelbundet dräktighetsundersökta djuren ger diagrammet en god bild av i vilken utsträckning man har en koncentrerad inseminationssäsong. Är dräktighetsprocenten per insemination låg (< 40 %) kan man här se om någon period är sämre än den andra. Diagrammet ger en bild av eventuella förändringar i dräktighetsresultatet förutsatt att antalet inseminationer är tillräckligt stort. Man bör helst ha minst 10 inseminationer per månad för att inte slumpen ska ha för stor betydelse på dräktighetsprocenten. 30

Webbrapporter Med användaridentitet och lösenord från Svensk Mjölk har man tillgång till ett antal internetfunktioner bl a olika typer av rapporter, exempelvis Livstidsproduktion och 305-dagars laktationsresultat. Rapporter om fruktsamhet, celltal och juverhälsa m fl kommer att finnas tillgängliga. Användaridentitet och lösenord erhålls från Svensk Mjölks kundsuppport, tel 016 16 35 30 eller e-mail kundsupport@svenskmjolk.se. 31

Vill du veta mer? Kontakta Svensk Mjölk eller ditt lokala rådgivningsföretag! www.vxa.se 0415 195 00 www.skanesemin.se 0325 61 86 00 www.radgivarna.nu 0771 19 19 00 www.svenskmjolk.se KN0130 Pris 30:-