Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom Upprättad 2016-04-21 2014-3960 1(32) 0480-45 03 68 Reviderad 2016-09-20 PLANBESKRIVNING Granskningshandling Detaljplan för Fågelsudd 1:123 med flera fastigheter, Kalmar kommun Planenheten Adress Bo 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 Fa 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se
2(32) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 3 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 5 Genomförandetid... 5 Medverkande tjänstemän... 5 Tidigare ställningstaganden... 6 Överkommunala beslut och dokument... 6 Översiktliga plandokument... 6 Byggnadsplaner... 7 Kommunala beslut i övrigt... 8 Förutsättningar och förändringar... 9 Natur- och kulturmiljö... 9 Bebyggelseområden... 12 Vattenområden... 14 Friytor... 15 Gator och trafik... 16 Teknisk försörjning... 18 Störningar och risker... 20 Genomförande... 20 Organisatoriska frågor... 20 Strandskydd... 21 Fastighetsrättsliga frågor... 23 Tekniska frågor... 28 Konsekvenser... 29 Inverkan på miljön behovsbedömning... 29 Sociala konsekvenser... 29 Ekonomiska konsekvenser... 29
3(32) Sammanfattning Fågelsudds samfällighetsförening har inkommit med ansökan om planändring för att utreda möjlighet till utökning av byggrätter efter installation av kommunalt vatten och avlopp. Förslaget till ny detaljplan medför bland annat att 6-10 nya tomter kan avstyckas. För befintliga tomter inom området innebär förslaget i vissa fall en utökning av tomtytor, nya samt större byggrätter. Syfte med detaljplanen Planens syfte är att möjliggöra utökning av byggrätter och tillskapa möjlighet för fler bostadsfastigheter inom Fågelsudd stugområde för att främja ett ökat permanentboende. Områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikter för en del tomter i söder utgör områdets karaktär och ska bevaras. Möjlighet till avstyckning för ett fåtal nya bostadstomter ska prövas. Plandata Fågelsudd Fågelsudd är beläget i norra delen av Kalmar kommun, på gränsen till Mönsterås kommun. Fågelsudd ligger vid kusten mellan Kalmar och Mönsterås. Till Kalmar är avståndet med bil cirka 3 mil och till Mönsterås är det cirka 2 mil. Till Ålem respektive Rockneby är det cirka 1 mil. Området är planlagt sedan tidigare och tre byggnadsplaner finns från 1960- och 1970-talet. Inom föreslaget planom-
4(32) råde finns idag 103 fastigheter varav fyra i östra delen inte är planlagda. Planområdet omfattar cirka 42,5 hektar. Förslag till planområdesavgränsning i Fågelsudd. Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. en ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. en har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Till planen hör också: Behovsbedömning Trafikutredning
5(32) Planförfarande och tidsplan Detaljplanen handläggs enligt så kallat normalt förfarande enligt Plan- och bygglagen 2010:900 5 kapitlet i dess lydelse för 2015-01-01 och förväntas ha följande preliminära tidsplan: Samråd 2:a kvartalet 2016 Granskning 3:e kvartalet 2016 Antagande 4: e kvartalet 2016 Schematisk figur över planprocess enligt normalt förfarande. Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 10 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun samt Vattenoch Samhällsteknik AB.
6(32) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Riksintresse Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 och 4 miljöbalken, högeploaterad kust vilket innebär att fritidshus bara får tillkomma vid befintlig bebyggelse inom kustområdet. De områden som omfattas är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt eftersom de nya tomterna ligger i anslutning till befintliga tomter. Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kapitlet miljöbalken. EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). I enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser (såväl yt- som grundvatten). Miljökvalitetsnormerna anger den status som bedöms kunna uppnås och vidmakthållas i vattenresursen. Planområdet berör kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård (SE 565000-162825). Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformattion (SE 628995-153160). Genomförandet av detaljplanen bedöms inte motverka ett uppfyllande av miljökvalitetsnormerna under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens mål och principer. Se vidare under Dagvatten. Ingen negativ påverkan förväntas då mängden dagvatten som tillkommer till följd av planförslaget är liten och förutsättningarna för lokalt omhändertagande är mycket god. Bockskärs skärgård Vattenförekomsten har 2009 klassats som kustvatten med måttlig ekologisk status och god kemisk status (eklusive kvicksilver). Vattenförekomsten ska senast 2021 ha uppnått en god ekologisk status eftersom det har bedömts som tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 (vilket var det angivna målet). I förslaget till ny klassning inför perioden 2016-2021 föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till 2027. Miljöproblemet bedöms vara övergödning och miljögifter. Kalmarkustens sandstensformation Vattenförekomsten har klassats som grundvatten med god kvalitativ och god kemisk status. Översiktliga plandokument Översiktsplanen för Kalmar kommun är antagen 2013-06-17. Några särskilda riktlinjer för Fågelsudd finns inte. Generellt för kommunen, anges under led-
7(32) stjärnan Mer Möre, att många vill bo och arbeta i Möre och dess natur- och kulturmiljöer är en tillgång för alla invånares livskvalité och fritid. Följande två övergripande strategier för ökad attraktivitet och tillvät kan tilllämpas för Fågelsudd: Flera ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund. Livskvalitén är hög vid Kalmarsund. Under rubriken Fler ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund anges bland annat följande: För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten. Fågelsudd ligger vid väg 602 längs kusten mellan Kåremo och Pataholm och trafikeras av en busslinje (hållplats finns vid Fågelsudd). Kommunalt vattenoch avlopp finns. Fågelsudd ligger närmare Mönsterås än Kalmar och Trafikverkets trafikmätning 2012 visar på något fler trafikrörelser mot Mönsterås jämfört med mot Kalmar. I översiktplanen har kommunen tagit ställning till att bland annat ha en god planberedskap för att möta en ökad efterfrågan för att bo och verka i Möre. Kommunen har även tagit ställning till samverkan med grannkommunerna för att utveckla kvalitéer som finns på ömse sidor om kommungränserna. Utökade och fler byggrätter i Fågelsudd kan medföra ökat permanentboende och ökad inflyttning till kommunen vilket ökar underlaget för busstrafiken och servicen i Ålem, Blomstermåla och Rockneby vilket är positivt för både Kalmar kommun och Mönsterås kommun. Byggnadsplaner Fågelsudd består av tre olika gällande byggnadsplaner samt fyra fastigheter utanför planlagt område i östra delen. En byggnadsplan är en äldre plan som motsvarar dagens detaljplan. Följande byggnadsplaner finns: Byggnadsplan 0880K-II/64 från 1964 Planen redovisar i huvudsak bostadsändamål med friliggande hus. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är ma 10 % av fastighetsarean (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 800 m 2 ). Högst en våning och ingen inredd vind. Mahöjd för byggnad är 3,5 meter. Planen redovisar också ett mindre område för butiker och samlingslokal. Byggnadsplan 0880K-II/69 från 1971 Fristående bebyggelseplacering. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är ma 100 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maimalt 3,5 meter. Byggnadsplan 0880K-II/157 från 1975 För grupp med 8 tomter är byggnadsarean ma 100 m 2 och för de två tomterna vid väg 602 (Fågelsudd 1:2 och 1:3) är byggnadsarean ma 150 m 2. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på drygt 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maimalt 3,5 meter. Vind får inte inredas.
8(32) 1964 1964 1975 1971 Ej plan 1964 1971 Områden med befintliga byggnadsplaner. Kommunala beslut i övrigt Lägsta grundläggningsnivå Då planområdet ligger sjönära finns risk för översvämning, särskilt de områden som ligger närmast vattnet. Med förväntade höjningar av havsnivån i framtiden kommer översvämningsrisken att öka ytterligare. I Samhällsbyggnadsnämnden fattades 2012-12-19 beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. I planförslaget föreslås bestämmelse som reglerar konstruktionsnivå istället för lägsta färdiga golvhöjd med samma syfte men utifrån Boverkets nya råd. För att ta höjd för framtida klimatförändringar reglerar planen att Byggnader samt tillbyggnader ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,8 meter över nollplanet i koordinatsystemet RH 2000 inte skadar byggnaders konstruktion. Källare tillåts inte, b på plankartan.
9(32) Förutsättningar och förändringar I det aktuella planförslaget föreslås följande förändringar jämfört med gällande byggnadsplaner. Förändringarna innebär en förändrad områdeskaraktär genom tätare bebyggelse, minskning av grönandel och möjlighet till breddning av bostadsgator. 6-10 nya fastigheter för enbostadshus. Utökade fastighetsytor för ett antal befintliga bostadsfastigheter. Utökade byggrätter för befintliga bostadsfastigheter. Justering av prickmark. Hänsyn tas till utsiktskorridorer och vägområden. Fastigheter utanför tidigare planlagt område i östra delen föreslås ingå i detaljplanen (Fågelsudd 1:8, 1:9, 1:10 och 1:11). Fastigheter Fågelsudd 1:2 och 1:3 ligger utanför aktuell detaljplanområdet Nya byggrätter på befintliga tomter i östra delen (Fågelsudd 1:8, 1:9, 1:10 och 1:11). Bestämmelsen om friliggande hus tas bort i aktuellt förslag. Park -bestämmelsen i gällande byggnadsplan ändras till Natur. Plats för tre centralt placerade mindre uppsamlingsplatser för hushållssopor föreslås. Byggnader samt tillbyggnader ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån 2,8 meter över medelvattennivån inte skadar byggnadens konstruktion. Följande eploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för majoriteten av fastigheterna: Bebyggelsen norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maimalt 200 m 2 (ytan på mark) per fastighet. Bebyggelsen söder om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maimalt 180 m 2 (ytan på mark) per fastighet (fastigheterna 1:8 och 1:9 får dock bygga 200 m 2 då dessa är betydligt större än de övriga, även efter avstyckningen av 1:8). Huvudbyggnads högsta byggnadshöjd 4,0 meter och största takvinkel 32 grader. Endast källarlösa hus. Natur- och kulturmiljö Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta består den ytliga jordarten inom planområdet av sandig morän vilket är positivt ur grundläggningssynpunkt. Området består av normalradonmark (radongashalten i jordluft för morän, grus och sand klassas som normalradonmark om halten ligger mellan 10-50 kbq/m3) vilket kräver radonskyddat byggande.
10(32) Jordartskarta från SGU Naturmiljö Det finns gott om naturmark inom och i närheten av planområdet. Naturen inom planområdet består av yngre blandskog, gräsmarker och strandområden. Några stora ekar och flera stenmurar finns också inom området. De äldre ekarna och stenmurarna är viktiga att bevara, dessa ligger på föreningens gemensamma mark. Den stenmur som ligger i den östra gränsen inom det område som avses styckas av till två nya fastigheter, skyddas i planen (n på plankartan), den södra stenmuren inom samma område finns felaktigt med på grundkartan, i verkligheten är det endast en rad med stenar och ingen uppbyggd mur. Den yngre skogen kan på sikt bli värdefull om den sparas. I länsstyrelsens inventering av särskilt skyddsvärda träd finns 6 eller 7 grova ekar med minst 80 centimeter i diameter registrerade inom planområdet. Träd som har en stamdiameter på 60 centimeter eller mer, mätt en meter ovan mark, kräver enligt planen marklov för fällning (träd och a 1 på plankartan). Det är i huvudsak stora ekar planen avser att skydda, marklov kan beviljas om trädet utgör en fara för människor eller egendom. Längs stränderna finns skyddsvärda arter, bland annat rikliga förekomster av ängsskära (rödlistad NT). De låglänta områdena berörs dock inte av tillkommande bebyggelse. Enligt Artportalen (www.artportalen.se) har ett stort antal olika fågelarter observerats inom området. De rödlistade fågelarter som skulle kunna beröras av den förändrade markanvändningen är kungsfågel (VU, sårbar), gulsparv (VU), spillkråka (NT, nära hotad) och gröngöling (NT). Övriga rödlistade fågelarter som rapporterats från området är knutna till miljöer som inte påverkas av planförslaget. Vidare finns tre skalbaggar som är rödlistade eller fridlysta: Läderbagge, rödhjon och ekoe (inte rödlistad, men fridlyst). Läderbagge är helt knuten till gamla ihåliga träd. De nya tomterna berör inte några lämpliga träd. Rödhjon och ekoe är relativt vanliga arter som troligen kan finnas på flera ställen i närområdet. De föreslagna nya tomterna berör en så liten andel av de potentiellt lämpliga biotoperna att det inte bedöms ha någon betydelse för dessa arter. Samma sak gäller för de fågelarter som möjligen skulle kunna häcka inom de områden som föreslås bli nya tomter.
11(32) Vid skötsel av området är det lämpligt att en avvägning sker mellan tillgänglighet för människor och bevarande/skapande av biologiska värden. Det är önskvärt att träd, särskilt ekar, får bli gamla och att inte all död ved städas bort, samt att inte alla buskage röjs bort. De öppna gräsmarkerna bör om möjligt slås för att floran ska gynnas. Gällande byggnadsplaner redovisar PARK vilket ändras till NATUR. Detta motsvarar bättre hur området sköts och används. Gammal ek i planområdet. Strandområdet i södra delen av planområdet.
12(32) Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök saknas kända fornminnen inom planområdet men centralt inom området finns flera stenrösen som kan vara fornminnen. Platsen berörs inte av eploatering. Bebyggelseområden Markanvändning Den första byggnadsplanen för en del av området antogs 1964 och omfattade fastigheterna Fågelsudd 1:1 och 1:6. I Fågelsudd 1:1 ingick även vattenområde i Kalmarsund med bland annat öarna Stubbeholmen, Matgev och Ängö. HSB i Kalmar köpte fastigheterna för att de skulle bebyggas med fritidshus. Befintlig bebyggelse inom området utgjordes då av en huvudbyggnad och några uthusbyggnader inom stamfastigheten Fågelsudd 1:1. I dag finns endast en uthusbyggnad kvar som används för gemensamt ändamål. Inom Fågelsudd 1:6 hade tidigare ägaren en sommarstuga, vilken fortfarande finns kvar och används för gemensamt ändamål. Fastigheterna Fågelsudd 1:2 och 1:3 vid väg 602 samt fastigheterna Fågelsudd 1:8, 1:9, 1:10 och 1:11 vid stranden i öster fanns också innan den första planläggningen. I övrigt var området obebyggt med undantag av en fiskarstuga på norra delen av Ängö. Innan fritidshusen byggdes bestod marken söder om infartsvägen till största delen av obrukad åkermark omgiven av gles lövskog. Bebyggelsen placerades gruppvis med gångförbindelser till natur- och strandområden. En hög andel grönyta ger området en småskalig karaktär. Bostadstomterna fick enligt de två första byggnadsplanerna inte vara större än 750 m 2. Bostadstomternas storlekar i dessa områden varierar från 750 m 2 till drygt 800 m 2. I den senare detaljplanen för den norra delen av området är bostadstomterna överlag omkring 1000 m 2. Flertalet fastigheter gränsar mot grönområde och/eller har sjöutsikt genom medveten husplacering. Vid planläggningen 1971 tillkom fler fritidshus i nordost och i sydväst, och vid den senaste planläggningen 1975 tillkom slutligen fritidshusen i den nordvästliga gruppen. Inom föreslaget planområde finns idag 103 fastigheter varav fyra fastigheter i östra delen som inte är planlagda. Flertalet bostäder är fritidshus men trenden är att fritidshusen övergår till att bli permanentbostäder. Idag finns cirka 15 permanentbostäder inom området. Byggrätter Tidigare byggrätter från gällande detaljplaner redovisas under Byggnadsplaner ovan. Vid en inventering som Kalmar kommun har gjort av bebyggelsen inom planområdet har det visat sig att på 40 % av fastigheterna överstiger eploateringsgraden den tillåtna byggnadsytan. Flertalet byggnader ligger på prickmark eller utanför den egna fastigheten. Tre av bostadstomterna är obebyggda.
13(32) Följande eploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för planområdet: Bebyggelsen norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maimalt 200 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 1 Bebyggelsen söder om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maimalt 180 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 2 (förutom fastigheten 1:8 som avses styckas av till tre större fastigheter samt 1:9, där bestämmelse e 1 gäller, dvs maimalt 200 m 2 ). Huvudbyggnad med byggnadshöjd maimalt 4,0 meter och takvinkel maimalt 32 grader. Endast källarlösa hus. När området byggdes ut med fritidshus på 1960-talet så placerades huvudbyggnaderna i många fall vinklade i förhållande till gatorna, med följd att en triangelformad yta närmast fastighetsgränsen inte tillhör fastigheten utan vägen och den samfällda marken. En del hus placerades i fastighetsgräns vilket medförde att entréerna kom att hamna utanför den egna fastighetsgränsen. Senare har farstukvist uppförts, vilken då också hamnat utanför den egna fastigheten. I stugområdet har det generellt funnits bestämmelser om att tomtstorlekarna inte får vara större än 750 m 2. Området har byggts ut i omgångar och överlag har bestämmelserna om tomtstorlek överskridits. I de första grupperna överskreds tomtstorlekarna med cirka 50 m 2, för att i de senare områdena överskridas med upp till cirka 350 m 2. Bildandet av tomterna har dock följt de i plankartorna illustrerade tomterna, vilka således inte stämde med de upprättade bestämmelserna. För att åtgärda de fastigheter som har entréer som ligger utanför fastigheten, och de fall där fastigheten inte gränsar i sin helhet till gatan, har markområdena för bostadsändamål justerats. Se fastighetsregleringskartorna på sidan 26. uppdateras senast till SBN-mötet. Planförslaget medger byggnader med förhöjt väggliv så att det finns möjlighet att anlägga pulpettak. Maimal nockhöjd kan då bli cirka sju meter vilket är lämpligt med tanke på omvandlingen från fritidshusområde till permanentbostäder. Ett generellt avstånd till fastighetsgräns på minst 4,0 meter för huvudbyggnad och 1 meter för komplementbyggnad gäller inom hela planområdet. Gestaltning I den ursprungliga byggnadsplanen för Fågelsudd var tanken att tomter och byggnader skulle ha ett enhetligt utförande. Fortfarande är många av husen i den ursprungliga fritidshusbebyggelsen likartade, det vill säga låg och uppförd med träfasad samt omgiven av natur. Men eftersom den övriga bebyggelsen har planlagts vid olika tider så har den därmed från början olika karaktärer. Vid om- och tillbyggnader har sedan karaktären förändrats ytterligare. Träfasader och låg takvinkel har däremot rätt konsekvent tillämpats inom hela stugområdet, vilket ger området en särskild naturnära karaktär. Fasadmaterial ska därför även i framtiden vara trä.
14(32) En av de ursprungliga tankarna var att genom husens placering ta tillvara på sjöutsikten. Att bevara denna kvalitet är ett av planförslagets mål. Detta värnas genom att inte tillåta någon nytillkommande bebyggelse framför befintliga huvudbyggnader. Bebyggelsen är i de flesta fall låg och omgiven av natur. Flera av husen har karaktär av permanentboende. Service Service saknas inom området. Till Ålem respektive Rockneby är det cirka 1 mil. I Rockneby finns skola/förskola, äldreboende och livsmedelsbutik. Närmaste hälsocentral finns i Blomstermåla, Mönsterås kommun, cirka 15 kilometer nordväst om Fågelsudd. Vattenområden Tidigare planlagt område omfattar ett stort vattenområde med flera öar. Fågelsudds samfällighetsförening tog 2008 initiativ till att bygga en kanal mellan viken Munken och den så kallad A-viken, syftet var att öka vattengenomströmningen och därmed minska igenväningen. Länsstyrelsen gav tillstånd för åtgärden året efter. Broar finns över kanalen och till öarna Stubbeholmen och Matgev.
15(32) Grävd kanal in till bryggorna för småbåtar söder om planområdet. Friytor Lek, rekreation och friluftsliv Inom planområdet finns gott om natur för lek, motion, rekreation och friluftsliv. Eftersom området ligger vid kusten är stränderna viktiga för bad och båtliv. Bryggor för småbåtar finns sydost om bebyggelsen. Motionsspåret på 3 kilometer går runt området. Spåret kan eventuellt behöva justeras i samband med avstyckning av nya tomter. Centralt i området finns ett rekreationsområde med tennisbana och en byggnad, kallad ladan (rekreation på plankartan). Viss möjlighet till utökning av byggrätten föreslås, totalt 150 m 2.
16(32) Tennisbanan som ligger centralt i området intill huvudvägen Badplats på Stubbeholmen (badholmen) Bryggor för småbåtar norr om Stubbeholmen Motionsspår Offentliga rum Inom planområdet finns naturmark och stränder som är tillgängliga för allmänheten men i övrigt saknas offentliga rum. Fågelsudds samfällighetsförening har ansvar och sköter grönområden, badplatser, promenadvägar, vägar med mera. Gator och trafik Gatunät Väg 602 mellan Kåremo och Pataholm passerar väster om planområdet. Norr om Fågelsudd beräknades 550 fordon passera per dygn vid trafikmätning 2012 och söder om Fågelsudd beräknades 480 fordon passera per dygn 2012. Från väg 602 finns en infartsväg till området och inom området finns flera bostadsgator. Nuvarande infartsväg fanns redan vid den första planläggningen men breddades till ca 4,5 meter. Bostadsgatorna är ca 4,0 meter. Vägarna inom planområdet ingår i en gemensamhetsanläggning och ägs och sköts av Fågelsudds samfällighetsförening. I samband med utbyggnaden av kommunala vatten- och avloppsledningar har asfaltsbeläggningen vid ett flertal av vägarna förnyats och vägbredden justerats. Planen ger möjlighet till en framtida utveckling av vägområdet. Detta möjliggör en breddning av körytan eller anläggande av gatubelysning.
17(32) Bostadsgata till vänster och infartsväg med belysning till höger. Trafikutredning Efter samråd har en trafikutredning tagits fram. Utredningen visar att belastningsgraden med den aktuella korsningslösningen inte överskrider nivån för god framkomlighet. Korsningsutformningen har tillräcklig kapacitet för att klara av det förväntade trafikflödet. Sikten vid den södra infarten (den som i huvudsak används som infart idag) bedöms efter mätningar vara av högre standard än den vid norra infarten, dock håller sikten mindre god standard, vilken är den lägsta kategorin av tre. Fågelsudds samfällighetsförening rekommenderas att ansöka om stopplikt vid anslutningspunkten samt att upprätthålla skötsel av vegetation till förmån för gällande siktkrav och trafiksäkerhet. Sänkt hastighet på sträckan förbi Fågelsudd, på väg 602, kan vara ett kompletterande alternativ. Den trafikökning som planförslaget genererar kommer främst att ske vintertid och trafikflödet i sin helhet kommer att bli jämnare över året, till följd av att området permanentas. Mellan 2005-2015 har ingen olycka skett i anslutning till infartspunkterna. Sikten från södra infarten norrut respektive söderut. Gång- och cykelvägar Separata gång- och cykelvägar saknas och bedöms inte behövas. Gång och cykling sker idag på befintliga gator vilket även kommer att ske i framtiden. Trafiksäkerheten bedöms vara god. Även om ett ökat permanentboende medför att t.e. barn ska gå till skolskjuts, anses säkerheten tillräckligt god för att gång och cykling kan ske på befintliga bilvägar. Kollektivtrafik KLT:s busslinje 162 trafikerar väg 602 utanför planområdet och en busshållplats finns vid Fågelsudd.
18(32) Parkering Parkering sker på respektive bostadsfastighet och utöver detta finns ett antal större besöksparkeringar för omkring 50 bilar i anslutning till infartsvägen. På plankartan redovisas dessa ytor antingen som egenskapsområde parkering inom naturmark, eller är de inkluderade i gatumarken som breddas på aktuella platser. En av flera besöksparkeringar. Infarten till Fågelsudd mot norr. In- och utfarter Planområdet har en in- och utfart till väg 602 väster om området. Innan den första planläggningen låg in- och utfarten till väg 602 mellan fastigheterna Fågelsudd 1:2 och 1:3. Nuvarande infart har bättre sikt. I tidigare byggnadsplaner har tillfarten till vissa fastigheter skett via naturmark. Planförslaget justerar detta genom att anpassa gatumarken efter fastigheterna, alternativt anpassat fastigheterna till gatumarken. Räddningsväg Bostadgatorna fungerar som räddningsvägar. Bredden på vägar och vändplaner uppfyller riktlinjerna för framkomlighet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Spillvattensystemet är ett så kallat LTA-system (Lätt tryck avlopp) vilket innebär att alla fastigheter har en mindre pumpstation. Kalmar vatten tillhandahåller pumpstationen och sköter underhåll medan fastighetsägaren står för installation och tillsyn. VA-ledningarna ligger i huvudsak på allmän platsmark, i de fall de ligger på kvartersmark skyddas de sedan tidigare av ledningsrätt, på plankartan är de markerade u. Se även kartbilderna längst bak i detta dokument. Kommunalt VA byggdes ut 2014 och innan dess fanns en gemensamhetsanläggning för dricksvatten i form av en borrad brunn samt enskilda avloppsanläggningar. Dessa ledningar ligger kvar, men är tagna ur bruk och fyller ingen funktion. För den senast tillkommande bebyggelsen fanns en gemensam avloppsanläggning. Ursprungligen fanns inte vattentoaletter i fritidshusen utan endast kemtoaletter eller liknande men senare tillkom enskilda avloppsanläggningar som även tillät vattentoaletter.
19(32) Dagvatten Planområdet ligger utanför Kalmar Vattens verksamhetsområde. Dagvattenhanteringen bör följa Kalmar kommuns mål och principer enligt Vatten och avlopp, Tematiskt tillägg till ÖP, 2016. Planområdet består av småhusområde inklusive lokalgator där dagvattnets föroreningsgrad har bedömts vara låg. Dagvattnet ska tas omhand på den egna fastigheten. Dagvatten från breddade bostadsgator kan lämpligen infiltreras i öppna vägdiken och grusade vägbanor/vägrenar. Värmesystem Gemensamt värmesystem saknas inom området. Uppvärmning sker med enskilda lösningar. El- och tele El och teleledningar finns sedan tidigare framdragna till planområdet. Ledningar inom kvartersmark redovisas på plankartan genom u-område och säkerställs genom ledningsrätt. Två transformatorstationer finns inom området, dessa planläggs som Tekniska anläggningar, E på plankartan. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter måste en starkströmsanläggning vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk prais, vilket bland annat innebär att den ska vara utförd enligt svensk standard. Av svensk standard SS-EN 61936-1 samt tillhörande Handbok SEK 438, utgåva 2, framgår att minsta tillåtna avstånd mellan transformatorstation i byggnad och brännbar byggnadsdel eller brännbart upplag är 5 meter. Området har förberetts för dragning av fiber genom att rör grävts ner. Ledningar läggs med servitut eller ledningsrätt. Avfallshantering Avfallshantering bör ske enligt KSRR:s anvisningar. Idag sker hämtning av sopor vid varje fastighet. Detta är dock inte en hållbar situation då befintliga gator och vändplaner är för smala och små för sopbilarna att köra och vända på. Det blir allt vanligare med gemensamma uppsamlingsplatser för sopor då det dels är mer ekonomiskt och dels bättre ur miljösynpunkt. Detta anses även vara den bästa lösningen i Fågelsudd då en breddning av gator och vändplaner skulle vara ett alltför stort ingrepp i den småskaliga miljön. Detaljplanen föreslår tre uppsamlingsplatser med så kallade UWS containrar. Dessa rymmer fem kubikmeter och grävs ner under mark så att enbart inkastningsanordningen sticker upp ovan mark. Påverkan på landskapsbilden och bebyggelsekaraktären blir därmed marginell. Hämtningen av sopor går snabbare och är även bättre ur trafiksäkerhetssynpunkt då bilarna inte längre behöver köra in på de mindre gatorna och backa vid vändplanerna.
20(32) Eempel på UWS (underjordiskt insamlingssystem för avfall). Störningar och risker Planområdet bedöms inte beröras av störningar och bedöms inte heller orsaka några störningar för omgivningen. Buller Ingen risk för buller till följd av planens genomförande förväntas. Trafikökningen blir marginell. Endast under byggperioder förväntas antalet tunga fordon öka vilket kan orsaka bullerstörningar. Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring Marken inom planområdet ligger på en höjd av 0-10 meter över havet. För att minska risken för konsekvenser av eventuella översvämningar finns en bestämmelse i planen att byggnader och tillbyggnader ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,8 meter över nollplanet (RH2000) inte skadar byggnadernas konstruktion. En fastighet (Fågelsudd 1:16) ligger inom riskområde vid ett 100-årsflöde. För denna fastighet gäller såsom för alla andra fastigheter att ny- och tillbyggnader ska utföras minst +2,8 meter över nollplanet. Placeringsbestämmelser styr byggnation bort från södra tomtgränsen, dvs. den mot stranden och de lägre markområden riktade tomtgränsen. Reviderat planförslag medger endast maimalt 180 m 2. Nuvarande huvudbyggnad får finnas kvar, men vid nybyggnation och tillbyggnader ska föreskrivna tekniska åtgärder vidtas för att säkerställa översvämningsskydd. Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Fågelsudds samfällighetsförening har tidigare varit huvudman för allmän platsmark inom planområdet, det vill säga föreningen har skött och ansvarat för den allmänna marken. Föreningen är aktiv och vill fortsättningsvis sköta
21(32) marken på samma sätt som gjorts tidigare. Kommunens bedömning är att det i huvudsak är de boende som nyttjar marken. Därför avses samfällighetsföreningen få fortsatt ansvar för de allmänna platserna. Planförslaget innebär därmed inga ändringar som föranleder en ändring av huvudmannaskapet. Markförvärv Fågelsudds samfällighetsförening äger idag Fågelsudd 1:123. Mindre områden av Fågelsudd 1:123 kan förvärvas av ett antal av de angränsande bostadsfastigheterna. Regler och tillstånd För genomförandet av detaljplanen krävs fastighetsbildning och bygglov. Upphävande av förordnande enligt 113 Byggnadslagen I samband med samråd om detaljplanen för Fågelsudd 1:123 m.fl. begärde Kalmar kommun hos länsstyrelsen upphävande av de förordnanden som beslutats enligt 113 byggnadslagen för Fågelsudd 1:123. Bakgrund Detaljplanens allmänplatsmark omfattas av förordnanden enligt 113 byggnadslagen. Förordnandena innebär att markägaren utan ersättning har skyldighet att upplåta allmänplatsmarken i detaljplanen. Genom ändring av plan- och bygglagen (PBL) 2015-01-01 kommer förordnandena att upphöra att gälla 2018. Innan dess gäller förordnanden enligt 113 byggnadslagen tills de upphävs. För att kunna planlägga allmän- platsmark med förordnande enligt 113 byggnadslagen som kvartersmark för bebyggelse, behöver kommunen begära hos länsstyrelsen att förordnandena ska upphävas. Förordnandena bör upphävas för hela detaljplaneområdet. Förordnandena anses inte behövas längre, då gemensamhetsanläggning redan är bildad för de aktuella ändamålen. Ändring av gemensamhetsanläggning prövas i förrättning enligt anläggningslagen. Mot denna bakgrund anser kommunen att ett upphävande av förordnandena är en rimlig förändring som inte kan anses medföra några betydande konsekvenser för sakägarna. Kommunicering kring detta har skett med Fågelsudds samfällighetsförening. Strandskydd Planområdet berörs av strandskydd. Strandskyddet syftar enligt miljöbalkens 7 kapitel till att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för vät- och djurlivet på land och i vatten. Planområdet gränsar till Kalmarsund och strandskyddet är i nuläget upphävt inom planområdet. Norr och söder om planområdet råder varierat strandskydd på 100-300 meter enligt länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd 2014-12-19. Det generella strandskyddet är 100 meter på land och i vatten. När en ny detaljplan upprättas återinträder strandskyddet automatiskt och behöver därmed upphävas igen för att detaljplanen ska kunna genomföras. En kommun får enligt plan- och bygglagen upphäva strandskyddet i en detaljplan om det finns särskilda skäl för det
22(32) enligt miljöbalken 7 kapitlet 18 c-d. Intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Inom planområdet gäller strandskydd enligt 7 kapitlet 13 Miljöbalken. Strandskyddet avser ett 100 meter brett område, räknat från strandlinjen. Det gäller inte något strandskydd i vattenområdet eftersom planen är antagen före 1975. För att detaljplanen ska kunna genomföras upphävs strandskyddet inom kvartersmark och inom delar av allmän platsmark i samband med antagandet av detaljplanen. Områden där strandskyddet upphävs har i plankartan skrafferats på en egen karta strandskyddskarta med planbestämmelsen a 2. De berörda områdena där strandskyddet föreslås upphävas hyser inte några särskilda naturvärden. Då planen vinner laga kraft återinträder strandskyddet inom natur- och vattenområden, NATUR och W på plankartan. De särskilda skäl som anses tillämpliga för upphävande av strandskyddet inom planområdet är punkt 1 (redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften), enligt miljöbalken 7 kap. 18 c. Strandskydd föreslås upphävas för områden som redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Dessa områden utgör befintliga tomter och anlagda vägar för angöring till dessa. Fågelsudd 1:11 och 1:9 är två bebyggda fastigheter där strandskyddet föreslås upphävas hela vägen till stranden. De är bildade som strandtomter och har använts på liknande sätt åtminstone sedan slutet av 1960-talet enligt ekonomiska kartan. Fågelsudd 1:8 är en stor fastighet som sedan tidigare är bebyggd i södra delen. Planen medger att tre fastigheter avstyckas inom den del som omfattas av ett tidigare beslut om tomtplatsavgränsning. Hela ytan har sedan lång tid utnyttjats som tomt och är därmed inte allemansrättsligt tillgänglig. Remsan närmast stranden bedöms inte vara ianspråktagen på ett sätt så att den saknar betydelse för strandskyddets syften och regleras därför som prickmark, med bibehållet strandskydd. Fastigheten Fågelsudd 1:10 utgör ianspråktagen mark för bostadstomt och ligger avskilt från strandlinjen genom angränsande bostadsfastighet Fågelsudd 1:11. Fågelsudd 1:11 och 1:10 har samma lagfarna ägare. I samband med planens antagande kommer dessa fastigheter att regleras ihop. Vid fastigheterna Fågelsudd 1:22-1:24, 1:43 samt 1:50-1:53 utökas fastigheterna något för att antingen ansluta fastigheten till väg och skapa en körbar länk, eller för att anpassa gränserna efter nuvarande förhållanden. På flertaler platser används marken som trädgård och har gjorts så under en längre tid. Marken har därmed inget värde för allmänhetens framkomlighet. Avtal eller andra överenskommelser Plankostnadsavtal finns mellan kommunen och Fågelsudds samfällighetsförening. Avtal skrivs mellan samfällighetsföreningen och KSRR för hämtning och ansvar avseende sophanteringen.
23(32) Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet. Förändringarna framgår nedan. Arealuppgifterna för respektive område kan avläsas i särskild tabell. Arealerna är grafiskt tolkade och kan komma att justeras senare. Fastighetsregleringarna sker med stöd av överenskommelser mellan samfällighetsföreningen och de enskilda fastighetsägarna. I överenskommelserna regleras även ersättningsfrågan. Avstyckning för nya tomter från Fågelsudd 1:123 söks och bekostas av den enskilde fastighetsägaren. Det kan vara en fördel att om möjligt genomföra flera alternativt alla fastighetsregleringar (marköverföring) i samma lantmäteriförrättning då detta kan hålla nere förrättningskostnader per åtgärd. Eventuell avstyckning av E-område söks och bekostas av ledningshavaren. Ansökan om lantmäteriförrättning sker hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommunen bedömer att några fastighetsindelningsbestämmelser inte behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan. Uppdatering av förteckningen och plantolkningskartor pågår, senast klart till SBN-sammanträdet 20/9 Fastighetsbildning Fastighet Fågelsudd 1:123 Fastighetsrättsliga konsekvenser Från Fågelsudd 1:123 avstyckas område 2 och 4 till nya fastigheter för bostadsändamål. Områdena kan delas in i 2 respektive 4 fastigheter. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 6 till Fågelsudd 1:87. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 7 och 11 till Fågelsudd 1:88. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 8 och 12 till Fågelsudd 1:89. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 9 och 13 till Fågelsudd 1:90. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 10 och 14 till Fågelsudd 1:91. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 15 till Fågelsudd 1:81. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 16 till Fågelsudd 1:59. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 17 till Fågelsudd 1:58. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 18 till Fågelsudd 1:64.
24(32) Fågelsudd 1:8 Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 19 till Fågelsudd 1:70. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 21 till Fågelsudd 1:54. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 22 till Fågelsudd 1:44. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 23 till Fågelsudd 1:46. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 24 till Fågelsudd 1:47. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 25 till Fågelsudd 1:48. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 26 till Fågelsudd 1:49. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 27 till Fågelsudd 1:50. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 28 till Fågelsudd 1:51. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 29 till Fågelsudd 1:52. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 30 till Fågelsudd 1:53. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 31 till Fågelsudd 1:43. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 32 till Fågelsudd 1: 20. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 33 till Fågelsudd 1:21. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 34 till Fågelsudd 1:22. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 35 till Fågelsudd 1:23. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 36 till Fågelsudd 1:24. Till Fågelsudd 1:123 överförs figur 20 från Fågelsudd 1:54. Områdena E (transformatorstation), figur 1 och figur 3 kan avstyckas som egna fastigheter eller upplåtas med ledningsrätt. Från Fågelsudd 1:8 kan två nya fastigheter avstyckas för bostadsändamål.
25(32) Fågelsudd 1:10 Till Fågelsudd 1:10 överförs figur 5. Fågelsudd 1:11 Från Fågelsudd 1:11 överförs hela fastigheten till Fågelsudd 1:10, figur 5. Fastigheten utplånas. Fågelsudd 1:20 Till Fågelsudd 1:20 överförs figur 32. Fågelsudd 1:21 Till Fågelsudd 1:21 överförs figur 33. Fågelsudd 1:22 Till Fågelsudd 1:22 överförs figur 34. Fågelsudd 1:23 Till Fågelsudd 1:23 överförs figur 35. Fågelsudd 1:24 Till Fågelsudd 1:24 överförs figur 36. Fågelsudd 1:43 Till Fågelsudd 1:43 överförs figur 31. Fågelsudd 1:44 Till Fågelsudd 1:44 överförs figur 22. Fågelsudd 1:46 Till Fågelsudd 1:46 överförs figur 23. Fågelsudd 1:47 Till Fågelsudd 1:47 överförs figur 24. Fågelsudd 1:48 Till Fågelsudd 1:48 överförs figur 25. Fågelsudd 1:49 Till Fågelsudd 1:49 överförs figur 26. Fågelsudd 1:50 Till Fågelsudd 1:50 överförs figur 27. Fågelsudd 1:51 Till Fågelsudd 1:51 överförs figur 28. Fågelsudd 1:52 Till Fågelsudd 1:52 överförs figur 29. Fågelsudd 1:53 Till Fågelsudd 1:53 överförs figur 30. Fågelsudd 1:54 Till Fågelsudd 1:54 överförs figur 21. Från Fågelsudd 1:54 överförs figur 20 till Fågelsudd 1:123. Fågelsudd 1:58 Till Fågelsudd 1:58 överförs figur 17. Fågelsudd 1:59 Till Fågelsudd 1:59 överförs figur 16. Fågelsudd 1:64 Till Fågelsudd 1:64 överförs figur 18. Fågelsudd 1:70 Till Fågelsudd 1:70 överförs figur 19. Fågelsudd 1:81 Till Fågelsudd 1:81 överförs figur 15. Fågelsudd 1:87 Till Fågelsudd 1:87 överförs figur 6. Fågelsudd 1:88 Fågelsudd 1:89 Fågelsudd 1:90 Till Fågelsudd 1:88 överförs figur 7 och figur 11. Till Fågelsudd 1:89 överförs figur 8 och figur 12. Till Fågelsudd 1:90 överförs figur 9 och 13. Fågelsudd 1:91 Till Fågelsudd 1:91 överförs figur 10 och 14.
26(32)
27(32) Figur nr Areal, kvm Nuvarande fastighet 1 169 Fågelsudd 1:123 2 3672 Fågelsudd 1:123 3 159 Fågelsudd 1:123 4 4609 Fågelsudd 1:123 5 1216 Fågelsudd 1:11 6 349 Fågelsudd 1:123 7 135 Fågelsudd 1:123 8 136 Fågelsudd 1:123 9 166 Fågelsudd 1:123 10 182 Fågelsudd 1:123 11 124 Fågelsudd 1:123 12 113 Fågelsudd 1:123 13 120 Fågelsudd 1:123 14 211 Fågelsudd 1:91 15 430 Fågelsudd 1:123 16 64 Fågelsudd 1:123 17 192 Fågelsudd 1:123 18 144 Fågelsudd 1:123 19 154 Fågelsudd 1:123 20 3 Fågelsudd 1:54 21 105 Fågelsudd 1:123 22 311 Fågelsudd 1:123 23 266 Fågelsudd 1:123 24 245 Fågelsudd 1:123 25 299 Fågelsudd 1:123 26 163 Fågelsudd 1:123 27 162 Fågelsudd 1:123 28 162 Fågelsudd 1:123 29 162 Fågelsudd 1:123 30 160 Fågelsudd 1:123 31 317 Fågelsudd 1:123 32 15 Fågelsudd 1:123 33 41 Fågelsudd 1:123 34 42 Fågelsudd 1:123 35 2 Fågelsudd 1:123 36 36 Fågelsudd 1:123 OBS! Arealuppgifter är ungefärliga Gemensamhetsanläggning Inom planområdet finns fyra gemensamhetsanläggningar (ga). Gemensamhetsanläggningen Fågelsudd ga:1 måste när planen är klar omprövas genom en ny lantmäteriförrättning. Fågelsudd ga:1 omfattar idag vägar med vändplaner, dagvattenledningar, parkeringsplatser, grönområden, badplats, lada med dansbana, promenadvägar, bollplaner, lekplats, broar, uppdragningsplats för båtar, reservvattentäkt, pumphus, vattenledningar, tappställen, anslutning till vattenledning, vattenområde med kobbar och skär samt fiske och belysning.
28(32) Främst handlar det om ändringar så att de markområden som nu blir kvartersmark tas bort från gemensamhetsanläggningen. Vid förrättning prövas om även förråd (tidigare pumpstation), väg (tillfart till de två nya fastigheterna i väster) också ska ingå i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggning ska bildas för anläggning för placering om hämtning av gemensamma sopkärl för samtliga fastigheter inom planområdet, alternativt kan detta ingå i ga:1 efter omprövning. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av Fågelsudds samfällighetsförening eller berörda fastighetsägare hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kostnaderna för omprövningen av ga:1 betalas av Fågelsudds samfällighetsförening. De nya fastigheterna som bildas ska i samband med avstyckningen också anslutas till Fågelsudd ga:1. Gemensamhetsanläggningarna Fågelsudd ga:2, ga:3 och ga:4 omfattar infiltrationsanläggningar för avloppsvatten och ledningar. Förrättningskostnaderna belastar ägarna till de fastigheter som är delägare i respektive gemensamhetsanläggning. Anläggningarna påverkas inte av detaljplanen. Anläggningarna kan behöva omprövas med anledning av att området nyligen fått kommunal vattenoch avloppsanslutning. Rättigheter Områden betecknade med E (transformatorstation), figur 1 och 3 kan upplåtas med ledningsrätt eller avstyckas som egna fastigheter. Ledningsägare kan ansöka om lantmäteriförrättning för att bilda en ledningsrätt. De befintliga ledningar som är säkerställda med ledningsrätt, vatten och avlopp, 0880K-13/90.1 samt tele som förs i kanalisationsrör, 0880K-13/90.2 behöver inte ändras. Ledningarna ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Nya ledningsrätter ska bildas för el- och teledningar inom u-områdena. Lantmäteriförrättningen söks av ledningshavarna. Inom planområdet finns också se officialservitut, ett som innebär rätt till väg, fyra som innebär rätt till avlopp samt ett som innebär rätt till vattentäkt. Servituten ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Dessutom finns inskrivna avtalsservitut för kraftledning, vattentäkt, avlopp, villa med mera. Rättigheterna påverkas inte av detaljplanen men bör ses över i samband med omprövning av gemensamhetsanläggningen. Tekniska frågor Tekniska utredningar De tekniska utredningar som kan behövas för genomförandet är projektering av nya bostadsgator och vatten- och avloppsledningar för de nya bostadsfastigheterna som planeras att avstyckas från Fågelsudd 1:123 och Fågelsudd 1:8. Tekniska anläggningar Framdragning av el och vatten- och avloppsledningar krävs till nya bostadfastigheter. Anpassning och iordningställande av vägområden för omhändertagande av vägdagvatten kan behöva göras.
29(32) Borttagning av vattenledning från före detta pumphuset i nordväst krävs vid nyanläggning av tomter i nordväst. Ny väganslutning anläggs till ny tomt i väster. Denna byggs och sköts av samfällighetsföreningen. Vid individuell sophämtning vid fastighetsgräns behöver vändplan på sikt justeras i slutet av gatan vid Fågelsudd 1:8, vid Fågelsudd 1:25, 1:24 och 1:43. Platser för gemensam uppsamling av hushållssopor anges på samfällighetens mark. Dokumentation och kontroll Dokumentation och kontroll av nödvändiga åtgärder, kan eempelvis vara kontrollplaner i samband med bygglov. Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Planförslaget innebär att bostäderna inom området kan moderniseras och byggas ut vilket troligtvis kommer medföra ett ökat permanentboende inom området. Detta kan leda till ett bättre boende för fastighetsägarna och fler inflyttade till kommunen. Fler inflyttade i norra delen av kommunen ökar underlaget för service och kollektivtrafik i denna del av kommunen och även inom södra delen av Mönsterås kommun. Samtidigt kan karaktären på området förändras från sommarstugeområde till villaområde vilket kan upplevas som negativt för de som vill behålla sommarstugekaraktären. Ekonomiska konsekvenser Eploateringskostnader Fågelsudds samfällighetsförening står för samtliga gemensamma eploateringskostnader inom området. Gemensamhetsanläggningen behöver ändras med hänsyn till den nya detaljplanen. Kostnaderna för detaljplanen regleras i plankostnadsavtal. Planavgift Planavgift ska inte tas ut vid bygglov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. Birgit Endom Planarkitekt
30(32) Bilaga Kartbilderna nedan visar uppförstorade utsnitt ur plankartan för att lättare urskilja detaljer och gränser. Rödmarkeringarna visar u-områden (områden med underjordiska ledningar). Norra delområdet:
31(32) Sydvästra delområdet
32(32) Sydöstra delområdet:
Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom 2016-09-20 2014-3960 1(11) 0480-450368 BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Fågelsudd 1:123 m.fl fastigheter, Kalmar kommun Inledning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. En miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen hjälper också till att avgränsa och peka ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen grundar sig på kriterierna i bilagorna till MKB-förordningen. Bakgrund Fastighetsägarna i Fågelsudd önskar en ny detaljplan för Fågelsudd som har gällande byggnadsplaner. Planändringens syfte är att möjliggöra utökning av byggrätter inom Fågelsudd stugområdets fastigheter för att främja ett ökat permanentboende samt att tillskapa 6-10 tomter. Områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikter för en del tomter i söder utgör områdets karaktär och ska bevaras. Möjlighet till avstyckning för fåtal nya bostadstomter ska prövas. Platsen Fågelsudd ligger vid Kalmarsund cirka 3 mil norr om Kalmar tätort. Planområdet är till stor del inom strandskyddsområde samt område av riksintresse enligt 4 kapitlet 4 miljöbalken (högeploaterad kust). För delar av området krävs klimatanpassat byggande på grund av att det är låglänt och riskerar att i framtiden tidvis översvämmas av havsvatten. Planenheten Adress Bo 611, 391 26 KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 v Fa 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se
Behovsbedömning 2016-09-20 2(11) Planen Planförslaget innebär bland annat att fastigheterna inom planområdet ges större byggrätter jämfört med gällande plan och att ytterligare några nya tomter bildas inom området. Påverkan De huvudsakliga konsekvenserna av planens genomförande är att en del av naturmarken inom området avstyckas till nya tomter och att utökade byggrätter möjliggör ett ökat permanentboende inom området. Samlad bedömning Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivning och i denna behovsbedömning. Catarina Lund Vatten och Samhällsteknik
Behovsbedömning 2016-09-20 3(11) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Förordnanden och skyddsvärden Stor Måttlig Liten Ingen inte 1. Riksintressen 2. Andra skyddsvärden Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål 4. Miljökvalitetsnormer Fågelsudd ligger inom område enligt 4 kap. 4 miljöbalken (högeploaterad kust). Planen bedöms inte strida mot riksintresset då tillkommande bostadstomter är kompletteringar till befintlig bebyggelse. Strandskydd berörs. Kommunen anför särskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt miljöbalken 7 kap 18 c- d punkt 1 (ianspråktagen mark). Planförslaget bedöms följa främst intentionerna av nationella miljömålen God bebyggd miljö. Positiva effekter bedöms uppstå genom mindre förtätning av bebyggelsen och bibehållen attraktiv bostadsnära rekreationsmiljö. Planområdet berör kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård (SE 565000-162825). Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformattion (SE 628995-153160). Genomförandet av detaljplanen bedöms inte motverka ett uppfyllande av miljökvalitetsnormerna under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens mål och principer. Ingen negativ påverkan förväntas då mängden dagvatten som tillkommer till följd av planförslaget är liten och förutsättningarna för lokalt omhändertagande är mycket god. Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper 6. Vätliv 7. Djurliv 8. Kulturmiljö 9. Landskapsbild / stadsbild 10. Rekreation och rörligt friluftsliv 11. Transporter och kommunikationer Särskilt värdefulla träd inom Naturområdet skyddas med planbestämmelse. Fritidshusområdet kompletteras med 6-10 ytterligare bostadstomter, vilket bedöms bli en försumbar förändring av rekreationsområdet. 12. Mark- och vattenanvändning Området anslutet till kommunalt VA.
Behovsbedömning 2016-09-20 4(11) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte 13. Energi 14. Naturresurser 15. Mark 16. Vatten 17. Luft 18. Störningar 19. Risker för hälsa och säkerhet Mindre del av nuvarande naturmark överförs till kvartersmark. Risk finns för översvämning men en planbestämmelse finns med krav på säkert byggande inom riskzonen.
Behovsbedömning - Checklista 2016-09-20 5(11) Förordnanden och skyddsvärden 1. Riksintressen Påverkan på något riksintresse - järnvägar Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - sjöfart, farled - transportnät, vägar - TEN-vägar - rörligt friluftsliv (MB 4 kap 2 ) - obruten kust (MB 4 kap 3 ) - högeploaterad kust (MB 4 kap 4 ) - kulturmiljö - Natura 2000 - naturvård - vindbruk - yrkesfiske Kommentar Planen bedöms inte strida mot riksintresset då tillkommande bostadstomter är kompletteringar till befintlig bebyggelse. 2. Andra skyddsvärden Påverkas område eller natur som har särskild skyddsstatus enligt Miljöbalken 3, 4 och 7 kap: - världsarv? (ej aktuellt just nu) - Förordnanden gäller nationalparker, - naturreservat, - kulturreservat, - naturminnen, - djur- och vätskyddsområden, - strandskyddsområden, - miljöskyddsområden, - vattenskyddsområden - eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. Påverkas områden med biotopskydd (t.e. stenmurar, alléer och odlingsrösen) Höjdbegränsning runt flygplatsen Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål Berörs något av de 16 nationella miljömål som ska ligga till grund för all planering. Strandskydd berörs. Tillkommande bebyggelse föreslås placeras utanför strandskyddsområde. För de övriga delområden anför kommunen ärskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt miljöbalken 7 kap 18 c-d punkt 1.Fastigheten Fågelsudd 1:8 är en stor bostadsfastighet som avstyckades och användes som bostadstomt en lång tid tillbaka (1950). Planförslaget medger endast en avstyckning av redan befintlig tomtmark (ianspråktagen mark). God bebyggd miljö berörs, men planförslaget bedöms inte vara i strid med miljömålet.
Behovsbedömning - Checklista 2016-09-20 6(11) Berörs något av de regionala miljömålen? 4. Miljökvalitetsnormer Överskrids några miljökvalitetsnormer? Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - utomhusluft - vattenkvalitet - fisk- och musselvatten - omgivningsbuller Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper Påverkan på område som pekats ut i: - länsstyrelsens (Natur i östra Småland) eller kommunens naturvårdsprogram - skogsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering - kommunens grönstrukturplan - ängs- och betesmarksinventeringen - ÖP Kommentar Planområdet berör kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård (SE 565000-162825). Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformattion (SE 628995-153160). Genomförandet av detaljplanen bedöms inte motverka ett uppfyllande av miljökvalitetsnormerna under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens mål och principer. Ingen negativ påverkan förväntas då mängden dagvatten som tillkommer till följd av planförslaget är liten och förutsättningarna för lokalt omhändertagande är mycket god. 6. Vätliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter - träd utpekat i länsstyrelsens trädinventering 7. Djurliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter - flyttfågelsträck eller vandring för djuren Rödlistade arter finns inom området. Dessa bedöms inte påverkas. Särskilt värdefulla träd inom Naturområdet skyddas med planbestämmelse. Rödlistade arter finns inom området. Dessa bedöms inte påverkas.
Behovsbedömning - Checklista 2016-09-20 7(11) 8. Kulturmiljö Påverkan på - fornlämning Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - på industriarv - äldre vägar - plats av kulturhistoriskt intresse - byggnadsminne - kulturhistoriskt eller konstnärligt värdefulla byggnader, föremål mm - skyddsvärt kulturlandskap 9. Landskapsbild / stadsbild Påverkan på - betydelsefulla utsikter eller siktlinjer - områdets skala Kommentar 10. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkan på - det rörliga friluftslivet. - lekmöjligheter. - park eller annan rekreationsanläggning. - allmänhetens tillgänglighet till naturskön utsiktsplats. - område utpekat i ÖP 2013 Fritidshusområdet kompletteras med 6-10 ytterligare bostadstomter, vilket bedöms bli en försumbar förändring av rekreationsområdet. 11. Transporter och kommunikationer Påverkan på - transportrörelser (antal) - transportmönster för människor och varor (hur) - transportsystem - parkeringsmöjligheter - trafiksäkerhet 12. Mark- och vattenanvändning Förändring mot - gällande ÖP / FÖP
Behovsbedömning - Checklista 2016-09-20 8(11) Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - gällande DP - nuvarande mark- och vattenanvändning Påverkan på - viktig samhällsservice t e skola - andra tänkta projekt Kommentar Området är planlagt sedan tidigare och tre byggnadsplaner finns från 1964, 1971 och 1975 som medger främst bostadsbebyggelse, gatu- och parkmark samt vattenområde. Inom föreslaget planområde finns fyra fastigheter i östra delen inte är planlagda. Inom Fågelsudd stugområde finns förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel. Planförslaget innebär en marginell förändrad områdeskaraktär genom tätare bebyggelse, minskning av grönandel och möjlighet till breddning av bostadsgator. 13. Energi Möjlighet att använda förnybar energikälla. Behov av nya system för distribution 14. Naturresurser Påverkar användning av ej förnybar naturresurs. Påverkan på - jordbruksareal - annan produktionsyta (skog) 15. Mark Påverkas jorden av förflyttning, sammanpressning eller täckning? Påverkas topografi? Påverkas unikt geologiskt eller fysiskt särdrag? Påverkas området av ökad vind- eller vattenerosion? Påverkan i form av ändrad sedimentering eller erosion som förändrar vattendrags fåra eller strand och botten av hav, sjö mm? Påverkan på människor eller egendom i form av geologiska risker så som instabila markförhållanden, skred mm? Påverkas området av hög markradonhalt? För att klara framtida översvämningsrisker är det troligt att vissa tomter kan komma att höjas. Planområdet ligger inom normalriskområde. Konstruktioner mot mark ska utföras radonskyddade.
Behovsbedömning - Checklista 2016-09-20 9(11) Påverkas området av att tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt så att miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Påverkas området av att tidigare verksamheter funnits på platsen. Kan markföroreningar finnas inom området eller i närheten. 16. Vatten Påverkas ytvattnets eller vattendragens rörelser (strömmar eller riktning)? Påverkas vattenflöden (riktning och mängd) vid högvatten? Påverkas mängden ytvatten i någon vattensamling, t.e. damm eller våtmark? Påverkas absorptionsförmåga, dräneringsmönster eller frekvens och mängd av ytvattenavrinning? Behöver åtgärder vidtas för att hantera dagvatten? Påverkas grundvattnets: - in- eller utströmningsområde? Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - flödesriktning eller hastighet? - mängd genom tillskott av eller uttag eller genom förändring av akvifer till följd av genombrott? - kvalitet? Påverkas mängd yt- eller grundvatten, som annars varit tillgänglig för vattenförsörjningen, som dricksvatten eller annan användning? Kommentar Nya bostadstomter bidrar till mindre ökning av hårdgjorda ytor som dock endast medför en liten påverkan. Dagvatten ska omhändertas inom egen fastighet. Nya bostadstomter bidrar till mindre ökning av hårdgjorda ytor som dock endast medför en liten påverkan. Dagvatten ska omhändertas inom egen fastighet.
Behovsbedömning - Checklista 2016-09-20 10(11) Påverkas människor eller egendom för risker i samband med vatten som dålig vattenkvalitet eller översvämning? Påverkan från enskilda avlopp? Finns möjlighet att klara lägsta höjd på färdigt golv? Påverkar markavvattning omgivande fuktiga områden? 17. Luft Påverkan på luftkvaliteten Risk för obehaglig lukt. 18. Störningar Risk för störning från - höga ljudnivåer för människa eller djur. Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - vibrationer - starkt ljus eller refleion - miljöstörande verksamhet 19. Risker för hälsa och säkerhet Risk för - eplosion - utsläpp av hälso-/miljöfarliga ämnen - att sårbara system eller ett strategiskt mål för terrorangrepp skapas Kommentar Då planområdet ligger sjönära finns risk för översvämning, särskilt de områden som ligger närmast vattnet. Med förväntade höjningar av havsnivån i framtiden kommer översvämningsrisken att öka ytterligare. Planbestämmelse införs för att säkerställa skydd för byggnader mot översvämning. Översvämningsrisk berör endast en fastighet (Fågelsudd 1:16) där huvudbyggnaden finns inom riskzonen med för låg marknivå. För denna fastighet gäller såsom för alla andra fastigheter att ny byggnad ska byggas enligt planbestämmelse kring +2,8 meter. Placeringsbestämmelser styr byggnation bort från södra tomtgränsen, dvs. den mot stranden riktade tomtgränsen. Reviderat planförslag medger endast ma 180 m 2. Nuvarande huvudbyggnad får finnas kvar, men vid nybyggnation ska föreskrivna tekniska åtgärder vidtas. Tillkommande tomter klarar rekommenderade marknivån. En befintlig bostadsfastigheter ligger under nivån, se ovan. Planbestämmelse införs för att säkerställa skydd för byggnader mot översvämning.
Behovsbedömning - Checklista 2016-09-20 11(11) - behov av brandskydd eller annan typ av räddningstjänst - behov av polisskydd eller annan bevakning Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - otrygga miljöer skapas - elektromagnetiska fält (EMF) Kommentar Kalmar kommuns policy för magnetfält ska följas. Vid dragning av jordledningar i bostadskvarten klarar man normalt policyns krav på korta avstånd, vid några meter från ledningen. Detsamma gäller transformatorstationer, på några få meters avstånd klaras normalt policyn vid en mindre, enklare station/kiosk. - Finns risk för översvämning? Se ovan under 16.Vatten
Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Hansson 2016-07-06 0480-45 04 21 Fågelsudd Trafikutredning Sammanfattning Planförslaget innebär möjlighet att utöka byggrätter och främja ökat permanentboende i Fågelsudds stugområde, planförslaget möjliggör även 6-10 nya bostadsfastigheter. Väg 602 mellan Kåremo och Pataholm passerar väster om planområdet. I dagsläget finns två infarter till Fågelsudd, angiven anslutning är den södra infarten med hänvisning till bättre siktförhållanden än vid den norra infarten mellan Fågelsudd 1:2 och 1:3. Trafikverket ansvarar för väg 602 mellan Kåremo och Pataholm, vägarna inom planområdet ingår i en gemensamhetsanläggning och ägs och sköts av Fågelsudds samfällighetsförening. Trafikverkets yttrande kräver att planhandlingarna kompletteras med en trafikutredning samt att anslutningspunkten bör inkluderas i planen eftersom att Trafikverket anser att planförslaget för med sig en avsevärd trafikökning på och vid befintlig anslutningspunkt. Trafikverket delar inte uppfattningen om att siktförhållandena vid den södra infarten är godare än vid den norra infarten. Utredningen har syftat till att finna en rätt utformad korsningslösning utifrån beräknad trafikalstring, trafikbelastning och siktkrav. Utredningen visar att belastningsgraden med den aktuella korsningslösningen inte överskrider nivån för god framkomlighet. Sikten vid den södra infarten till Fågelsudd bedöms efter mätningar vara av högre standard än den vid norra infarten. Kalmar kommun rekommenderar Fågelsudds samfällighetsförening att ansöka om stopplikt vid anslutningspunkten samt att upprätthålla skötsel av vegetation till förmån för gällande siktkrav och trafiksäkerhet. Stina Hansson Trafikplanerare Park- och infrastrukturenheten Adress Bo 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 Fa 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se
2016-08-02 2 (7) Anslutningspunkt till Fågelsudd Kartbilden till vänster visar väg 602 mellan Kåremo och Pataholm, till höger tydliggörs de två infarterna till planområdet i Fågelsudd (härefter kallade norra respektive södra infarten). Den södra infarten ska fungera som anslutningspunkt till planområdet enligt detaljplanen. Den södra infarten ingår i korsning utformad enligt korsningstyp A utan trafiköar samt med ett körfält i varje tillfart (VV Publikation 2004:80 figur 5-2). Vägbredden är ca 6 meter och hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Vägen fungerar som länk mellan lokalcentrum i Kåremo och lokalcentrum i Pataholm. Den trafikökning som planförslaget genererar kommer främst att ske vintertid och trafikflödet i sin helhet kommer att bli jämnare över året, till följd av successiv permanentering av området. Under tioårsperioden 2005-2015 har tre olyckor rapporterats i STRADA uttagswebb längs väg 206 mellan Kåremo och Pataholm. Ingen av dessa har skett i anslutningen till Fågelsudd och de studerade korsningspunkterna. Kartbilden nedan visar olyckornas typ, svårighetsgrad och lokalisering.
2016-08-02 3 (7) Trafikmätning Trafikmätning har gjorts år 2012. Norr om Fågelsudd uppmättes 550 ÅDT, söder om Fågelsudd uppmättes 480 ÅDT. Vid uppräkning av trafik gäller generellt 0.5% ökning per år, vilket ger en trafikmängd på cirka 637 ÅDT norr om Fågelsudd och 556 ÅDT söder om Fågelsudd år 2015. Trafikmätning från anslutande väg har inte utförts. Beräkningar på trafikflöde från anslutande väg bygger på 4 trafikrörelser per fastighet, vilket ger cirka 432 rörelser beräknat på 100 befintliga fastigheter samt 8 nya fastigheter. Enligt Trafikverkets trafikalstringsverktyg beräknas antalet resor per dygn vara 331, varav 287 av resorna görs med bil, se tabellen nedan. Beräkningarna i utredningen tar därmed höjd för eventuell ytterligare trafikökning. Antalet fordonsrörelser i trafikmätningarna är det totala antalet, det vill säga det totala antalet rörelser i båda körriktningar. Beräkningar av matimmestrafik utgår från att matimmestrafiken är ca 10% av ÅDT. Detta ger ca 63.7 rörelser norr om Fågelsudd (väg C) och ca 55.6 rörelser söder om Fågelsudd (väg A) under dimensionerande timme. Från anslutningsvägen (väg D) är det ca 43.2 rörelser under dimensionerande timme.
2016-08-02 4 (7) Beräkningen ger enligt figur 5-14 belastningsgrad < 0.5, korsningstyp A utan trafiköar samt med ett körfält i varje tillfart har tillräcklig kapacitet för aktuellt trafikflöde. Qp = 55.6+63.7 = 119.3 Qs = 43.2
2016-08-02 5 (7) Siktsträckor Stoppsikt vid den södra infarten Söderut: 96 meter uppmätt med mäthjul. Norrut: 100 meter uppmätt med mäthjul Stoppsikt vid den norra infarten Söderut: 86 meter uppmätt med mäthjul
2016-08-02 6 (7) Norrut: 170 meter uppmätt med mäthjul Val av anslutningspunkt har utgått från den siktsträcka som håller lägst kvalitet. I fallet Fågelsudd gäller vid båda infarterna att sikten åt söder håller lägre kvalitet än sikten åt norr, 96 respektive 86 meter, således faller valet av anslutningspunkt på den södra infarten. Siktsträckan är av mindre god standard enligt tabell 5-1 Stoppsikt för horisontell väg för VR 70 km/h på landsbygd. Siktsträckan är uppmätt under förutsättning att PBL 8 kap 15 (SFS 2010:900) efterföljs. Sikthinder såsom vegetation får inte vara högre än 0.8 meter, 10 meter åt varje håll i vägkorsning. Kalmar kommun ser det lämpligt att införa stopplikt vid anslutningspunkten. Stopplikt innebär att fordonsföraren måste stanna även om sikten är fri och ingen övrig trafik syns till. Principen bygger på att säkerställa att föraren tar sig tid att observera trafiken. Stopplikt råder till eempel vid korsningar som är hårt trafikerade och/eller har hög hastighetsbegränsning, eller vid korsningar med skymd sikt. I fallet Fågelsudd gäller sistnämnda anledning för stopplikt.