Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom Upprättad (43) Reviderad

Transkript

1 Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom Upprättad (43) Reviderad PLANBESKRIVNING Antagandehandling Detaljplan för Fågelsudd 1:123 med flera fastigheter, Kalmar kommun Planeringsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

2 2(52) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 3 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 5 Genomförandetid... 5 Medverkande tjänstemän... 5 Ändringar sedan Granskning Tidigare ställningstaganden... 7 Överkommunala beslut och dokument... 7 Översiktliga plandokument... 7 Byggnadsplaner... 8 Kommunala beslut i övrigt... 9 Förutsättningar och förändringar Natur- och kulturmiljö Bebyggelseområden Vattenområden Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Genomförande Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Bilaga... 42

3 3(52) Sammanfattning Fågelsudds samfällighetsförening har inkommit med ansökan om planändring för att utreda möjlighet till utökning av byggrätter efter installation av kommunalt vatten och avlopp. Förslaget till ny detaljplan medför bland annat att 6 nya tomter kan avstyckas. För befintliga tomter inom området innebär förslaget i vissa fall en utökning av tomtytor, nya samt större byggrätter. Syfte med detaljplanen Planens syfte är att möjliggöra utökning av byggrätter och tillskapa möjlighet för fler bostadsfastigheter inom Fågelsudd stugområde för att främja ett ökat permanentboende. Områdets förhållandevis småskaliga bebyggelse med hög grönandel och sjöutsikt för en del tomter i söder utgör områdets karaktär och ska bevaras. Möjlighet till avstyckning för ett fåtal nya bostadstomter ska prövas. Plandata Fågelsudd Fågelsudd är beläget intill Kalmarsund i den norra delen av Kalmar kommun. Fågelsudd ligger vid kusten mellan Kalmar och Mönsterås. Till Kalmar är avståndet med bil cirka 3 mil och till Mönsterås är det cirka 2 mil. Området är planlagt sedan tidigare med tre byggnadsplaner från och 1970-talet. Inom föreslaget planområde finns idag cirka 100 fastigheter. Planområdet omfattar cirka 42,5 hektar.

4 4(52) badplats Fågelsudd Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. en ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. en har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser och grundkarta Fastighetsförteckning Till planen hör också: Behovsbedömning Trafikutredning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtanden (granskning 1 och granskning 2)

5 5(52) Planförfarande och tidsplan Detaljplanen handläggs enligt så kallat standardförfarande enligt Plan- och bygglagen 2010:900 5 kapitlet i dess lydelse för och förväntas ha följande preliminära tidsplan: Samråd 2:a kvartalet 2016 Granskning - 4:e kvartalet 2016 Granskning 2-2:a kvartalet 2017 Gransking 2 1:a kvartalet 2018 Antagandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 1: a kvartalet 2018 Antagande i kommunfullmäktige - 2: a kvartalet 2018 Schematisk figur över planprocessen enligt normalt förfarande. Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun samt Vattenoch Samhällsteknik AB. Ändringar sedan Granskning 2 Då omarbetningen av planförslaget efter andra granskningen innebar ett flertal ändringar och tillägg har kommunen valt att göra en ytterligare granskning av planen. De huvudsakliga förändringarna i planen innebär att planen bättre förhåller sig till höjda havsnivåer som förväntas bli en framtida följd av klimatförändringarna. Följande planbestämmelser har därför justerats: Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till + 2,8 meter över havsvattennivån i RH e 2 - Utnyttjandegrad. Största byggnadsarea är 180 m 2 per fastighet (gäller alla fastigheter söder om Fågelvägen, med undantag för Fågelsudd 1:16) e 3 - Utnyttjandegrad. Största byggnadsarea är 75 m 2 per fastighet. (Gäller för fastigheten Fågelsudd 1:16 då denna till störst del ligger på marknivå mellan 1-2 meter över havet). Tidigare planbestämmelse e 4 Utnyttjandegrad utgår.

6 6(52) I sydöstra delområdet är prickmarken mellan tomtraderna borttagen där utsikt inte bedöms påverkas. Prickmark har dock justerats inom Fågelsudd 1:15, 1:16 och 1:17 där den utgör översvämningsskydd och delvis sammanfaller med avståndsbestämmelsen kring 4 meters byggnadsfri zon från fastighetsgräns. Därutöver har fastigheten Fågelsudd 1:59 fått förändrad fastighetsarea åt öster motsvarande cirka 227 m 2.

7 7(52) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Riksintresse Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kapitlet 1 och 4 miljöbalken, högexploaterad kust vilket innebär att fritidshus bara får tillkomma vid befintlig bebyggelse inom kustområdet. De områden som omfattas är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt eftersom de nya tomterna ligger i anslutning till befintliga tomter. Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kapitlet miljöbalken. EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660). I enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser (såväl yt- som grundvatten). Miljökvalitetsnormerna anger den status som bedöms kunna uppnås och vidmakthållas i vattenresursen. Planområdet berör kustvattenförekomsten Bockskärs skärgård (SE ). Grundvattnet på platsen tillhör Kalmarkustens sandstensformattion (SE ). Genomförandet av detaljplanen bedöms inte motverka ett uppfyllande av miljökvalitetsnormerna under förutsättning att omhändertagande av dagvatten sker enligt kommunens mål och principer. Se vidare under Dagvatten. Ingen negativ påverkan förväntas då mängden dagvatten som tillkommer till följd av planförslaget är liten och förutsättningarna för lokalt omhändertagande är mycket god. Bockskärs skärgård Vattenförekomsten har 2009 klassats som kustvatten med måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Vattenförekomsten ska senast 2021 ha uppnått en god ekologisk status eftersom det har bedömts som tekniskt omöjligt att uppnå statusen till 2015 (vilket var det angivna målet). I förslaget till ny klassning inför perioden föreslås fortsatt måttlig ekologisk status med en förlängd tidsfrist till Miljöproblemet bedöms vara övergödning och miljögifter. Kalmarkustens sandstensformation Vattenförekomsten har klassats som grundvatten med god kvalitativ och god kemisk status. Översiktliga plandokument Översiktsplanen för Kalmar kommun är antagen Några särskilda riktlinjer för Fågelsudd finns inte. Generellt för kommunen, anges under ledstjärnan Mer Möre, att många vill bo och arbeta i Möre och dess natur- och kulturmiljöer är en tillgång för alla invånares livskvalité och fritid.

8 8(52) Följande två övergripande strategier för ökad attraktivitet och tillväxt kan tilllämpas för Fågelsudd: Flera ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund. Livskvalitén är hög vid Kalmarsund. Under rubriken Fler ska få chans att arbeta och bo vid Kalmarsund anges bland annat följande: För att hushålla med mark- och naturresurser bör vi bygga i befintliga områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten. Fågelsudd ligger vid väg 602 längs kusten mellan Kåremo och Pataholm och trafikeras av en busslinje (hållplats finns vid Fågelsudd). Kommunalt vattenoch avlopp finns. Fågelsudd ligger närmare Mönsterås än Kalmar och Trafikverkets trafikmätning 2012 visar på något fler trafikrörelser mot Mönsterås jämfört med mot Kalmar. I översiktplanen har kommunen tagit ställning till att bland annat ha en god planberedskap för att möta en ökad efterfrågan för att bo och verka i Möre. Kommunen har även tagit ställning till samverkan med grannkommunerna för att utveckla kvalitéer som finns på ömse sidor om kommungränserna. Utökade och fler byggrätter i Fågelsudd kan medföra ökat permanentboende och ökad inflyttning till kommunen vilket ökar underlaget för busstrafiken och servicen i Ålem, Blomstermåla och Rockneby vilket är positivt för både Kalmar kommun och Mönsterås kommun. Byggnadsplaner Fågelsudd består av tre olika gällande byggnadsplaner. En byggnadsplan är en äldre plan som motsvarar dagens detaljplan. Följande byggnadsplaner finns: Byggnadsplan 0880K-II/64 från 1964 Planen redovisar i huvudsak bostadsändamål med friliggande hus. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är max 10 % av fastighetsarean (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 800 m 2 ). Högst en våning och ingen inredd vind. Maxhöjd för byggnad är 3,5 meter. Planen redovisar också ett mindre område för butiker och samlingslokal. Byggnadsplan 0880K-II/69 från 1971 Fristående bebyggelseplacering. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 och byggnadsarean är max 100 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på cirka 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maximalt 3,5 meter. Byggnadsplan 0880K-II/157 från 1977 För grupp med 8 tomter är byggnadsarean max 100 m 2 och för de två tomterna vid väg 602 (Fågelsudd 1:2 och 1:3) är byggnadsarean max 150 m 2. Minsta fastighetsyta är 750 m 2 (plankartan illustrerade dock tomtstorlekar på drygt 1000 m 2 ). Högst en våning och byggnadshöjd maximalt 3,5 meter. Vind får inte inredas.

9 9(52) Markerade områden visar var det finns byggnadsplaner samt vilket år de antogs. I öster finns ett fåtal fastigheter som är inte detaljplanelagda. Kommunala beslut i övrigt Lägsta grundläggningsnivå I Samhällsbyggnadsnämnden fattades beslut om riktlinjen att lägsta färdiga golvhöjd för bostäder ska vara belägen minst 2,65 meter över nollplanet utifrån det nationella höjdsystemet RH2000. Länsstyrelsen har därefter tagit fram rapporten Fysisk planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat Rekommendationer för strandnära byggnationer. I denna rekommenderar man att ny bebyggelse ska placeras över 2,8 meter över havet. I en skrivelse från länsstyrelsen till samhällsbyggnadsnämnden, daterad , hänvisas att planbestämmelsen Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsvattennivån i RH 2000 ska tillämpas. Då planområdet ligger sjönära finns det risk för översvämning, särskilt i de områden som ligger närmast vattnet. Med förväntade höjningar av havsnivån i framtiden kommer översvämningsrisken att öka ytterligare. I planförslaget föreslås därför ovan rekommenderad planbestämmelse. Se vidare under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring.

10 10(52) Förutsättningar och förändringar I det aktuella planförslaget föreslås följande förändringar jämfört med gällande byggnadsplaner. Förändringarna innebär en förändrad områdeskaraktär genom tätare bebyggelse, minskning av grönandel och möjlighet till breddning av bostadsgator. 6 nya fastigheter för enbostadshus. Planen ger möjlighet att utöka kvartersmarken inom vissa områden. Utökade byggrätter för befintliga bostadsfastigheter. Justering av prickmark. Hänsyn tas till utsiktskorridorer, vägområden och underjordiska ledningar. Bestämmelsen om friliggande hus tas bort. Park-bestämmelsen i gällande byggnadsplan ändras till Natur. Fällning av träd regleras i syfte att bevara stora träd. Plats för tre centralt placerade mindre uppsamlingsplatser för hushållssopor föreslås. Krav på åtgärder och placering av nya byggnader på de fastigheter som ligger inom område där det finns risk för översvämning till följd av klimatförändringar. Marklov krävs om man vill förändra marknivån inom kvartersmarken med mer än 0,5 meter. Följande exploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för majoriteten av fastigheterna: Bostadstomter norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 200 m 2 (ytan på mark) per fastighet. Bostadstomter söder om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 180 m 2 (ytan på mark) per fastighet. Detta möjliggör för bebyggelsekompletteringar inom nuvarande bostadstomter som är något mindre än de norr om Fågelvägen. Detta baserars på att flertalet av tomterna söder om Fågelvägen är enligt gällande detaljplan anpassade till utsikt mot havet och den rådande terrängen. Därmed kan byggnadskompletteringar inte ske lika flexibel som i norra delområdet. För fastigheten Fågelsudd 1:16 medges ingen ökad byggrätt med hänsyn till översvämningsrisken. Huvudbyggnadens högsta byggnadshöjd är 4,0 meter och största takvinkel är 32 grader. Endast källarlösa hus. Natur- och kulturmiljö Geotekniska förhållanden Enligt SGU:s jordartskarta består den ytliga jordarten inom planområdet av sandig morän vilket är positivt ur grundläggningssynpunkt. Området består av normalradonmark (radongashalten i jordluft för morän, grus och sand klassas

11 11(52) som normalradonmark om halten ligger mellan kbq/m3) vilket kräver radonskyddat byggande. Jordartskarta från SGU Naturmiljö Det finns gott om naturmark inom och i närheten av planområdet. Naturen inom planområdet består av yngre blandskog, gräsmarker och strandområden. Några stora ekar och flera stenmurar finns också inom området. De äldre ekarna och stenmurarna är viktiga att bevara, dessa ligger på föreningens gemensamma mark. Den stenmur som ligger i den östra gränsen inom det område som avses styckas av till två nya fastigheter, skyddas i planen (n på plankartan), den södra stenmuren inom samma område finns felaktigt med på grundkartan, i verkligheten är det endast en rad med stenar och ingen uppbyggd mur. Den yngre skogen kan på sikt bli värdefull om den sparas. I länsstyrelsens inventering av särskilt skyddsvärda träd finns 6 eller 7 grova ekar med minst 80 centimeter i diameter registrerade inom planområdet. Träd som har en stamdiameter på 60 centimeter eller mer, mätt en meter ovan mark, kräver enligt planen marklov för fällning (a 1 på plankartan). Det är i huvudsak stora ekar planen avser att skydda, marklov kan beviljas om trädet utgör en fara för människor eller egendom. Längs stränderna finns skyddsvärda arter, bland annat rikliga förekomster av ängsskära (rödlistad NT). De låglänta områdena berörs dock inte av tillkommande bebyggelse. Enligt Artportalen ( har ett stort antal olika fågelarter observerats inom området. De rödlistade fågelarter som skulle kunna beröras av den förändrade markanvändningen är kungsfågel (VU, sårbar), gulsparv (VU), spillkråka (NT, nära hotad) och gröngöling (NT). Övriga rödlistade fågelarter som rapporterats från området är knutna till miljöer som inte påverkas av planförslaget. Vidare finns tre skalbaggar som är rödlistade eller fridlysta: Läderbagge, rödhjon och ekoxe (inte rödlistad, men fridlyst). Läderbagge är helt knuten till gamla ihåliga träd. De nya tomterna berör inte några lämpliga träd. Rödhjon och ekoxe är relativt vanliga arter som troligen kan finnas på flera ställen i närområdet. De föreslagna nya tomterna berör en så liten andel av de potentiellt lämpliga biotoperna att det inte bedöms ha någon betydelse för dessa arter.

12 12(52) Samma sak gäller för de fågelarter som möjligen skulle kunna häcka inom de områden som föreslås bli nya tomter. Vid skötsel av området är det lämpligt att en avvägning sker mellan tillgänglighet för människor och bevarande/skapande av biologiska värden. Det är önskvärt att träd, särskilt ekar, får bli gamla och att inte all död ved städas bort, samt att inte alla buskage röjs bort. De öppna gräsmarkerna bör om möjligt slås för att floran ska gynnas. Gällande byggnadsplaner redovisar PARK vilket ändras till NATUR på plankartan. Detta motsvarar bättre hur området sköts och används. Gammal ek vid planområdet.

13 13(52) Strandområdet i södra delen av planområdet. Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök saknas kända fornminnen inom planområdet men centralt inom området finns flera stenrösen som kan vara fornminnen. Dessa berörs inte av exploatering. Bebyggelseområden Markanvändning Den första byggnadsplanen för en del av området antogs 1964 och omfattade fastigheterna Fågelsudd 1:1 och 1:6. I Fågelsudd 1:1 ingick även vattenområde i Kalmarsund med bland annat öarna Stubbeholmen, Matgev och Ängö. HSB i Kalmar köpte fastigheterna för att de skulle bebyggas med fritidshus. Befintlig bebyggelse inom området utgjordes då av en huvudbyggnad och några uthusbyggnader inom stamfastigheten Fågelsudd 1:1. I dag finns endast en uthusbyggnad kvar som används för gemensamt ändamål. Innan fritidshusen byggdes bestod marken söder om infartsvägen till största delen av obrukad åkermark omgiven av gles lövskog. Bebyggelsen placerades gruppvis med gångförbindelser till natur- och strandområden. En hög andel grönyta ger området en småskalig karaktär. Bostadstomterna fick enligt de två första byggnadsplanerna inte vara större än 750 m 2. Bostadstomternas storlekar i dessa områden varierar från 750 m 2 till drygt 800 m 2. I den senare detaljplanen för den norra delen av området är bostadstomterna överlag omkring 1000 m 2. Flertalet fastigheter gränsar mot grönområde och/eller har sjöutsikt genom medveten husplacering. Vid planläggningen 1971 tillkom fler fritidshus i nordost och i sydväst, och vid den senaste planläggningen 1975 tillkom slutligen fritidshusen i den nordvästliga gruppen. Inom föreslaget planområde finns idag cirka 100 fastigheter. Flertalet bostäder är fritidshus men trenden är att fritids-

14 14(52) husen övergår till att bli permanentbostäder. Idag finns cirka 15 permanentbostäder inom området. Byggrätter Tidigare byggrätter från gällande detaljplaner redovisas under Byggnadsplaner ovan. Vid en inventering som Kalmar kommun har gjort av bebyggelsen inom planområdet har det visat sig att på 40 % av fastigheterna överstiger exploateringsgraden (den tillåtna byggnadsytan). Flertalet byggnader ligger på prickmark (mark som enligt plan inte får bebyggas), eller utanför den egna fastigheten. Följande exploateringsgrad och byggrätt föreslås gälla för planområdet: Bostadstomter norr om Fågelvägen får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 200 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 1 Bostadstomter söder om Fågelvägen (förutom fastigheten Fågelsudd 1:16, se nedan) får möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 180 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 2. Fastigheten Fågelsudd 1:16 bibehåller nuvarande byggrätt och därmed möjlighet att uppföra huvudbyggnad och komplementbyggnad på sammanlagt maximalt 75 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 3. (Bestämmelsen för denna fastighet syftar till att anpassa bebyggelsen till den låga marknivån och riskerna som det medför. Läs mer under kapitlet Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring). Huvudbyggnad med byggnadshöjd maximalt 4,0 meter och takvinkel maximalt 32 grader. Endast källarlösa hus. Högst 40 procent av fastighetsarean får hårdgöras. När området byggdes ut med fritidshus på 1960-talet så placerades huvudbyggnaderna i många fall vinklade i förhållande till gatorna, med följd att en triangelformad yta närmast fastighetsgränsen inte tillhör fastigheten utan vägen och den samfällda marken. En del hus placerades i fastighetsgräns vilket medförde att entréerna kom att hamna utanför den egna fastighetsgränsen. Senare har farstukvist uppförts, vilken då också hamnat utanför den egna fastigheten. I stugområdet har det generellt funnits bestämmelser om att tomtstorlekarna inte får vara större än 750 m 2. Området har byggts ut i omgångar och överlag har bestämmelserna om tomtstorlek överskridits. I de första grupperna överskreds tomtstorlekarna med cirka 50 m 2, för att i de senare områdena överskridas med upp till cirka 350 m 2. Bildandet av tomterna har dock följt de i plankartorna illustrerade tomterna, vilka således inte stämde med de upprättade bestämmelserna. För att åtgärda de fastigheter som har entréer som ligger utanför fastigheten, och de fall där fastigheten inte gränsar i sin helhet till gatan, har markområdena för bostadsändamål justerats. Se fastighetsregleringskartorna under rubriken Fastighetsrättsliga frågor. Planförslaget medger byggnader med förhöjt väggliv så att det finns möjlighet att anlägga pulpettak. Maximal nockhöjd kan då bli cirka sju meter vilket är lämpligt med tanke på omvandlingen

15 15(52) från fritidshusområde till permanentbostäder. Ett generellt avstånd till fastighetsgräns på minst 4,0 meter för huvudbyggnad och 1 meter för komplementbyggnad gäller inom hela planområdet. Gestaltning I den ursprungliga byggnadsplanen för Fågelsudd var tanken att tomter och byggnader skulle ha ett enhetligt utförande. En stor del av bebyggelsen är byggda i samma karaktär, i huvudsak de ursprungliga fritidshusen, låga och uppförda med träfasad anpassade efter naturen. Vid ny- och tillbyggnader har sedan karaktären förändrats. Gemensamt för området är dock träfasaderna och den låga takvinkeln vilket ger området en särskild karaktär. Fasadmaterial bör därför även i framtiden vara trä. Ett av planens syften är att bevara siktlinjerna mot havet genom att inte tillåta ny bebyggelse som skymmer för grannbyggnader. Därför tillåter inte planen nytillkommande bebyggelse framför befintliga huvudbyggnader. Likaså reglerar prickmark (mark som inte får förses med byggnader) områden som är viktiga för bevarandet av siktlinjer. Bebyggelsen är i de flesta fall låg och omgiven av natur. Flera av husen har karaktär av permanentboende. Service Service saknas inom området. Till Ålem respektive Rockneby är det cirka 1 mil. I Rockneby finns skola/förskola, äldreboende och livsmedelsbutik. Närmaste hälsocentral finns i Blomstermåla, Mönsterås kommun, cirka 15 kilometer nordväst om Fågelsudd.

16 16(52) Vattenområden Tidigare planlagt område omfattar ett stort vattenområde med flera öar. Fågelsudds samfällighetsförening tog 2008 initiativ till att bygga en kanal mellan viken Munken och den så kallad A-viken, syftet var att öka vattengenomströmningen och därmed minska igenväxningen. Länsstyrelsen gav tillstånd för åtgärden året efter. Broar finns över kanalen och till öarna Stubbeholmen och Matgev. Grävd kanal öster om planområdet. Friytor Lek, rekreation och friluftsliv Inom planområdet finns gott om natur för lek, motion, rekreation och friluftsliv. Eftersom området ligger vid kusten är stränderna viktiga för bad och båtliv. Bryggor för småbåtar finns sydost om bebyggelsen. Motionsspåret på 3 kilometer går runt området. Spåret kan eventuellt behöva justeras i samband med avstyckning av nya tomter.

17 17(52) Centralt i området finns ett rekreationsområde med tennisbana och en byggnad kallad ladan (rekreation på plankartan). Viss möjlighet till utökning av byggrätten föreslås, totalt 150 m 2. Tennisbanan ligger centralt i området. Badplats på Stubbeholmen (badholmen). Bryggor för småbåtar norr om Stubbeholmen. Motionsspår. Offentliga platser Inom planområdet finns naturmark och stränder som är tillgängliga för allmänheten. Fågelsudds samfällighetsförening har ansvar och sköter grönområden, badplatser, promenadvägar, vägar med mera. Gator och trafik Gatunät Väg 602 mellan Kåremo och Pataholm passerar väster om planområdet. Norr om Fågelsudd beräknades 550 fordon passera per dygn vid trafikmätning 2012 och söder om Fågelsudd beräknades 480 fordon passera per dygn Från väg 602 finns en infartsväg till området och inom området finns flera bostadsgator. Nuvarande infartsväg fanns redan vid den första planläggningen men breddades till ca 4,5 meter. Bostadsgatorna är ca 4,0 meter. Vägarna inom planområdet ingår i en gemensamhetsanläggning och ägs och sköts av Fågelsudds samfällighetsförening. I samband med utbyggnaden av kommunala vatten- och avloppsledningar har asfaltsbeläggningen vid ett flertal av vägarna förnyats och vägbredden justerats. Planen ger möjlighet till en fram-

18 18(52) tida utveckling av vägområdet. Detta möjliggör en breddning av körytan eller anläggande av gatubelysning. Lokalgata inom planområdet. Infartsvägen från väg 602. Trafikutredning Efter samråd har en trafikutredning tagits fram. Utredningen visar att belastningsgraden med den aktuella korsningslösningen inte överskrider nivån för god framkomlighet. Korsningsutformningen har tillräcklig kapacitet för att klara av det förväntade trafikflödet. Sikten vid den södra infarten (den som i huvudsak används som infart idag) bedöms efter mätningar vara av högre standard än den vid norra infarten, dock håller sikten mindre god standard, vilken är den lägsta kategorin av tre. Fågelsudds samfällighetsförening rekommenderas att ansöka om stopplikt vid anslutningspunkten samt att upprätthålla skötsel av vegetation till förmån för gällande siktkrav och trafiksäkerhet. Sänkt hastighet på sträckan förbi Fågelsudd, på väg 602, kan vara ett kompletterande alternativ. Den trafikökning som planförslaget genererar kommer främst att ske vintertid och trafikflödet i sin helhet kommer att bli jämnare över året, till följd av att området permanentas. Mellan har ingen olycka skett i anslutning till infartspunkterna.

19 19(52) Sikten i korsningen infartsvägen väg 602 norrut respektive söderut. Gång- och cykelvägar Separata gång- och cykelvägar saknas och bedöms inte behövas. Gång och cykling sker idag på befintliga gator. Trafiksäkerheten bedöms vara god. Även om ett ökat permanentboende medför att till exempel barn ska gå till skolskjuts, bedöms säkerheten vara tillräckligt god för att gång och cykling kan ske på befintliga bilvägar. Kollektivtrafik Busslinje 162 trafikerar väg 602 utanför planområdet och en busshållplats finns vid infarten mot Fågelsudd. Parkering Parkering sker på respektive bostadsfastighet och utöver detta finns ett antal större besöksparkeringar för omkring 50 bilar i anslutning till infartsvägen. På plankartan redovisas dessa ytor antingen som egenskapsområde parkering inom naturmark, eller är de inkluderade i gatumarken som breddas på aktuella platser.

20 20(52) En av flera besöksparkeringar. Infarten till Fågelsudd mot norr. In- och utfarter Befintlig infartsväg från väg 602 bedöms ha tillräckligt bra sikt och inga åtgärder krävs därmed i korsningen. Den gamla infarten låg mellan fastigheterna Fågelsudd 1:2 och 1:3. Nuvarande infart har dock bättre sikt. I tidigare byggnadsplaner har tillfarten till vissa fastigheter skett via naturmark. Planförslaget justerar detta genom att anpassa gatumarken efter fastigheterna, alternativt anpassat fastigheterna till gatumarken. Räddningsväg Bostadgatorna fungerar som räddningsvägar. Bredden på vägar och vändplaner uppfyller riktlinjerna för god framkomlighet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Spillvattensystemet är ett så kallat LTA-system (Lätt tryck avlopp) vilket innebär att alla fastigheter har en mindre pumpstation. Kalmar vatten tillhandahåller pumpstationen och sköter underhåll medan fastighetsägaren står för installation och tillsyn. Vatten- och avloppsledningarna ligger i huvudsak på allmän platsmark med ledningsrätt. Kommunalt vatten och avlopp byggdes ut Innan dess fanns en gemensamhetsanläggning för dricksvatten i form av en borrad brunn samt enskilda avloppsanläggningar. Dessa ledningar ligger kvar, men är tagna ur bruk och fyller ingen funktion. För den senast tillkommande bebyggelsen fanns en gemensam avloppsanläggning. Ursprungligen fanns inte vattentoaletter i fritidshusen utan endast kemtoaletter eller liknande men senare tillkom enskilda avloppsanläggningar som även tillät vattentoaletter. Dagvatten Planområdet ligger utanför Kalmar Vatten ABs verksamhetsområde. Dagvattenhanteringen bör följa Kalmar kommuns mål och principer enligt Vatten och avlopp, Tematiskt tillägg till ÖP, 2016.

21 21(52) Planområdet består av småhusområde inklusive lokalgator där dagvattnets föroreningsgrad har bedömts vara låg. Dagvattnet ska i största möjliga mån omhändertas genom infiltration i marken och renas lokalt. Därmed begränsas utflödet från området och föroreningar avskiljs. Dagvatten från breddade bostadsgator kan lämpligen infiltreras i öppna vägdiken och grusade vägbanor/vägrenar där det renas lokalt. Efter den lokala infiltrationen och reningen rinner vattnet vidare till Kalmarsund. Planen begränsar genom planbestämmelse andelen hårdgjord yta till maximalt 40 % inom kvartersmarken i syfte att underlätta för den lokala infiltrationen och reningen. Värmesystem Gemensamt värmesystem saknas inom området. Uppvärmning sker med enskilda lösningar. El- och tele El och teleledningar finns sedan tidigare framdragna till planområdet. Allmänna ledningar inom kvartersmark redovisas på plankartan genom u-område. Se även kartorna längst bak i dokumentet. Elledningarna är till största delen inmätta. I de fall de inte blivit inmätta har de tolkats in, liksom teleledningarna är tolkade och därmed inte exakta. U-området är anpassat efter en zon på fyra meter runt ledningarna. Därmed kan u-områden redovisas inom kvartersmark trots att ledningen ligger utanför tomtgränsen. Området har förberetts för dragning av fiber genom att rör grävts ner i samband med dragning av vattenoch avloppsledningar. Två transformatorstationer finns inom området, dessa planläggs som Tekniska anläggningar, E på plankartan. Vid planerade platser för underjordisk sophanteringssystem och vid nuvarande samt föreslagna parkeringsytor kan finnas underjordiska elledningar. Vid markarbeten inom dessa områden ska dessa ledningar beaktas och ingen grävning förekommer 5 meter från dessa ledningar. Avfallshantering Avfallshantering bör ske enligt KSRR:s anvisningar. Idag sker hämtning av sopor vid varje fastighet. Detta är dock inte lämpligt då befintliga gator och vändplatser är för smala och små för sopbilarna att köra och vända på. Istället föreslås gemensamma uppsamlingsplatser för sopor då det dels är mer ekonomiskt och dels bättre ur miljö- och trafiksynpunkt. Detta anses även vara den bästa lösningen i Fågelsudd då en breddning av gator och vändplaner skulle vara ett alltför stort ingrepp i den småskaliga miljön. Detaljplanen föreslår tre uppsamlingsplatser med så kallade UWS containrar. Dessa rymmer fem kubikmeter och grävs ner under mark så att enbart inkastningsanordningen sticker upp ovan mark. Påverkan på landskapsbilden och bebyggelsekaraktären blir därmed marginell. Hämtningen av sopor går snabbare och är även bättre ur trafiksäkerhetssynpunkt.

22 22(52) Exempel på UWS (underjordiskt insamlingssystem för avfall). Bilden ovan visar inkastningsanordningen. Bilden till höger visar hur hämtningen av sopor går till. Störningar och risker Planområdet bedöms inte beröras av störningar och bedöms inte heller orsaka några störningar för omgivningen. Diskussioner om brandposter har förts med Brandkåren. Befintliga vattenledningar är inte tillräckligt dimensionerade för antalet hushåll. Lokalt anpassade åtgärder kommer att krävas. Buller Ingen risk för buller till följd av planens genomförande förväntas. Trafikökningen blir marginell. Endast under byggperioder förväntas antalet tunga fordon öka vilket kan orsaka bullerstörningar. Höjdsättning med hänsyn till klimatförändring - översvämning De förväntade klimatförändringarna innebär bland annat globalt stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Detta kan för havsnära områden innebära en översvämningsrisk. Det finns inga nationella beslut eller fasta riktvärden kring hanteringen av översvämningsrisken eller en reglerad lägsta tillåtna marknivå för befintlig bebyggelse. För Kalmar län finns dock beräkningar kring framtida vattenstånd med olika återkomsttider (SMHI rapport nr Havsnivåer i Kalmar län, 2014). Resultaten visar att vattenståndet i Kalmar län med års återkomsttid år 2100 kommer att vara centimeter i koordinatsystem RH 2000 utifrån en global höjning som följer IPCC RCP 8,5 (ICCP= FNs klimatpanel, RCP= klimatscenario, Representativ Concentration Pathways). Utöver det beräknade medelvattenståndet på dessa centimeter har det vidare, regionalt av länsstyrelsen i Kalmar län, satts en säkerhetsmarginal på 0,5 meter längs kusten. De rekommenderade säkerhetsnivåerna för samhällsviktiga funktioner och bostadsbyggnader hamnar därmed på en plushöjd av 280

23 23(52) centimeter över dagens medelvattennivå i RH (Fysik planering i Kalmar län med hänsyn till ett förändrat klimat - Rekommendationer för strandnära byggnationer). Dessa rekommendationer i översvämningshotade områden gäller dock i första hand vid placering av ny bebyggelse och är generaliserade. Vidare är varaktigheten av extrema högvatten vid kusten normalt relativt kort, några timmar. Vid förtätning och komplettering av befintlig bebyggelse uppstår det dock svårigheter att fullt ut tillämpa de generella rekommendationerna enligt ovan. Avsteg från dessa kan bli aktuellt. Inom aktuellt planområd finns önskemål att komplettera med mindre tillbyggnader för möjligheten att kunna bosätta sig permanent. Samtidigt finns det bostadstomter i sydöstra delen som har låga marknivåer kring + 2,5 meter, vilket medför en översvämningsrisk vid framtida havsnivåhöjning. Intresset för den enskilde att få till en bättre boendelösning och det allmänna intresset kring en sammanvägd bra boendemiljö tillsammans med klimatförändringar och översvämningsrisken är en svår utmaning. Även ekonomiska faktorer måste vägas in i bedömningen, det vill säga kostnader för utbyggnad och därmed eventuella skador vid framtida vattenhöjning samt betalningsansvar. En annan svår fråga är estetiken kring hur en tillbyggnad till ett befintligt hus kan se ut med en mycket högre golvhöjd eller annorlunda konstruktion. Kommunen har därför i denna detaljplan gjort följande ställningstaganden: Kommunen anser att en lämplighetsprövning gjorts av befintliga bostadstomter i och med att det finns en befintlig detaljplan; att ta bort denna rättighet för en fastighetsägare är ett väldigt kraftigt ingrepp i den enskildes äganderätt och de tidsmarginaler som tas upp för framtida havsnivåhöjning är drygt 80 år. Inom denna tidsram och kortare planeringshorisont kommer byggnadstekniken att utvecklas och ägarnas önskemål och möjligheter att förvalta eller bygga om sitt hus och disponera sin tomtmark kommer att förändras. Kommunen anser att marknivån +2,3 meter eller mer utgör en lämplig marknivå kring huvudbyggnaden. Då kan en utfyllnad om 0,5 meter eller annan konstruktion enkelt nå den föreskrivna höjden om +2,8 meter (se ovan för resonemang om höjdnivåer). För att minska risken för konsekvenser av eventuella översvämningar finns bestämmelser i planen som reglerar placeringen och utförandet av bebyggelsen: Krav på byggnadens utförande Byggnads konstruktion ska klara naturligt översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsvattennivån i RH Delar av byggnader som placeras lägre än +2,8 meter ska därmed tåla vatten till följd av stigande havsnivåer Placering av byggnaderna inom fastigheten regleras genom prickmark samt med placeringsbestämmelse som innebär att huvudbyggnad respektive komplementbyggnad ska placeras minst 4 respektive 1 meter från fastighetsgräns. Utnyttjandegraden Fastigheten som ligger för lågt för att en utfyllnad av marken på 0,5 meter ska vara lämplig, får ingen utökad byggrätt Källare tillåts inte inom planområdet.

24 24(52) Allmän platsmark Nuvarande marknivåer inom allmän platsmark tillåts att justeras för att möjliggöra en anpassning till framtida Klimatförändringar. Detta görs genom att marknivån inte föreskrivs i planen. Sårbarheten för översvämningar har med detta minskat. Endast en bostadsfastighet, Fågelsudd 1:16, som ligger mycket lågt har inte fått någon utökad byggrätt. För att identifiera vilka bostadsfastigheter som berörs av översvämningsrisk har en analys av nuvarande marknivåer genomförts med stöd av tillgängligt underlag från lasermätning (LAS-data, LAS är punktmoln skapade från laserskanning där beräknat medelfel är bättre än 0,1m på plana hårdgjorda ytor. Höjdkurvorna i grundkartan utgör ett mycket grövre kartunderlag, då höjdkurvorna utgör en slags generalisering av/utifrån LAS-data). Lämplig marknivå bedöms vara, som ovan nämnts, + 2,3 meter invid huvudbyggnaden. På nedanstående kartor redovisas uppmätta marknivåer närmast nuvarande huvudbyggnader inom strandnära bostadsfastighet söder om Fågelvägen. Vidare redovisas höjdkurvan 2,5 meter i rosa färg. Fågelsudd 1:275 Fågelsudd 1:26 Fågelsudd 1:43 Fågelsudd 1:25 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter Fågelsudd 1:43 Inom fastigheten och närmast fastighetsgränsen är marknivån som lägst + 2,29 meter. Lägst marknivå, + 2,29 meter är vid sydöstra fastighetsgräns. Övervägande del av fastigheten, där byggrätt medges och vid angöringen från gatan, har en marknivå över + 3 meter. Marknivån närmast huvudbyggnaden är som lägst + 3 meter.

25 25(52) Fågelsudd 1:25 Fastigheten tangeras i sydost av 2-meters kurvan, vilket betyder att den södra, västra, mellersta och norra delen ligger ovan 2 meters marknivå. LAS-punkter visar på att övervägande del av fastigheten även ligger på marknivåer mellan + 2,17 meter och + 2,36 meter. Närmast huvudbyggnaden ligger marknivåerna mellan + 2,17 och + 2,3 meter. Det lägsta markpartiet har dock något högre marknivåer närmast kring sig (+ 2,22 och + 2,33 meter), vilket betyder att naturligt översvämmande vatten som kommer från söder bromsas ner i någon utsträckning. Marknivån på gatan och angöringen ligger kring + 2,2 till + 2,28 meter. Fågelsudd 1:26 Fastigheten har marknivåer mellan + 2,20 meter och + 2,44 meter. Närmast nuvarande huvudbyggnad ligger marknivåerna mellan + 2,20 meter och + 2,30. Vid gatan och angöringen är marknivåer som lägst + 2,3 meter och + 2,44 meter. Även om markpartier i södra delen av fastigheten är som lägst +2,20 meter så finns inom fastigheten i söder, varifrån översvämmande skulle kunna tänka sig komma, något högre markpartier, + 2,36 och + 2,29 meter. Fågelsudd 1:275 Fågelsudd 1:26 Fågelsudd 1:25 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter

26 26(52) Fågelsudd 1:27 Marknivåer inom fastigheten är som lägst + 2,32 meter. Vid södra fastighetsgränsen är marknivåerna kring + 2,38 och + 2,39 meter och stiger norrut. Marknivån vid gatan/angöring i väster är + 2,32 och + 2,24 meter. Naturligt översvämmande vatten som kommer från söder bromsas därmed ner i någon utsträckning. Fågelsudd 1:23 Marknivåer inom och utanför fastigheten är mellan + 2,65 och + 3,35 meter. Därmed bedöms marknivån som lämplig med hänsyn till översvämningsrisken. Fågelsudd 1:24 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter Fågelsudd 1:24 Marknivåer inom fastigheten är mellan + 2,11 meter och + 2,65 meter. I södra delen, där de lägsta marknivåerna finns, regleras även byggnadsförbud genom prickmark. Likaså finns byggnadsförbud vid västra fastighetsgränsen i och med att huvudbyggnad inte får placeras närmare än 4 meter från fastighetsgräns. Därmed ligger marknivåerna på + 2,3 meter eller mer inom fastigheten. Angöringen till fastigheten i öster har marknivåer kring + 2,75 meter. Sammantaget bedöms översvämmande vatten kunna hanteras via marknivåhöjning eller byggnadskonstruktion.

27 27(52) Fågelsudd 1:16 Marknivåer inom och i anslutning till Fågelsudd 1:16 är som lägst + 1,36 meter och som högst + 2,87 vid nordöstra fastighetsgränsen. Vid en marknivåhöjning upp till 0,5 meter skulle marknivån inom fastigheten inte nå + 2,3 meter inom medgiven yta för byggnation. Därmed medges ingen ökad byggrätt för denna fastighet. Om marken fylls upp, kan det närmast huvudbyggnaden åstadkommas marknivåer kring + 2 meter. Fastigheten behåller sin nuvarande byggrätt om 75 kvadratmeter, men får ingen utökad byggrätt. Fågelsudd 1:16 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter

28 28(52) Fågelsudd 1:17 Utsnitt nybyggnadskarta Fågelsudd 1:17 med uppgifter om färdig golvnivå ( ) Marknivåer inom fastigheten ligger mellan + 1,75 meter som lägst i söder och + 2,82 meter bara några meter längre österut vid sydöstra fastighetsgränsen. Inom hela östra delen av fastigheten finns ett högre markparti över + 2,5 meter som medför att översvämmande vatten från havet i söder bromsas upp. Mot angöringen, det vill säga gatan i väster, är markhöjderna + 2,24 och + 2,55 meter. Längs södra fastighetsgränsen finns ett byggnadsförbud, i och med att huvudbyggnaden inte får placeras närmare än 4 meters från fastighetsgräns. Vid en marknivåhöjning om 0,5 meter uppnås här marknivån + 2,25 meter. Invid nuvarande huvudbyggnad finns marknivåer kring + 2,0 meter till + 2,37 meter. En upphöjning av marken med 0,5 meter skulle medföra marknivåer kring + 2,5 och + 2,87 meter. Nuvarande färdig golvhöjd vid altan och därmed huvudbyggnaden är + 2,34 meter. Vid en marknivåhöjning om 0,5 meter under huvudbyggnaden så kan huvudbyggnaden uppnå de reglerade + 2,8 meter.

29 29(52) Fågelsudd 1:15 Marknivåer inom fastigheten är som lägst i södra och östra delen, med nivåer mellan + 1,78 meter och + 2,09 meter. Här föreslås dock byggnadsförbud enligt planförslaget. Inom området där byggnation får uppföras ligger marknivåerna mellan + 2,27 meter till + 2,97 meter. De verkliga marknivåerna medför att det vid en markuppfyllnad om 0,5 meter kan uppnås marknivåer över + 2,8 meter. Marknivåer vid angöringen mot gatan är inom fastigheten + 2,3 meter. Fågelsudd 1:15 Kartutsnitt plankarta för analys av marknivå enligt LAS-mätpunkter Summering: Syftet med analysen ovan är att visa på att det kan krävas åtgärder för att skydda de byggnadsdelar som kan komma att utsättas för vatten, det vill säga man ska bygga vattentätt och säkerställa skydd mot fukt i grunden. Kommunen har gjort bedömningen att den enskilda fastighetsägaren som berörs av översvämningsrisk kommer att behöva vidta åtgärder vid önskad förändring av bebyggelsen. I kommunens övervägning har även invallning av vägar framför berörda fastigheter diskuterats. Med hänsyn till denna aspekt har de tre, icke planlagda fastigheterna i öster inte tagits med i planförslaget. Vidare medges för Fågelsudd 1:16 en byggrätt som endast motsvarar den befintliga byggnadsarean idag. En invallning runt låga marknivåer och de höga kostnaderna för detta skulle drabba hela samfällighetsföreningen, men endast gynnas ett fåtal bostadstomter. Detta har inte bedömts vara ekonomiskt försvarbart. Dessutom måste invallning göras så att vatten inte kan ta sig runt vallen, vilket ytterligare försvårar situationen och kan påverka allmänhetens tillgänglighet till strandnära områden.

30 30(52) Utöver gällande marknivåer så tyder den förhärskande jordarten som utgörs av morän, på att det finns goda infiltrationsmöjligheter vid ökade vattenmängder antingen från stigande havsnivåer eller från riklig nederbörd. Vidare har den kommunala räddningstjänsten lämplig beredskap i form av beredskapsplaner, riskbedömningar och utbud av lämpliga fordon som vid extremsituationer/översvämningar möjliggör tillgängligheten till området och de boende. Kommunens omsorgsförvaltning med ansvar för hemtjänst jobbar med riskbedömningar där extremsituation såsom översvämningar ingår och där samarbete sker med räddningstjänsten så att det är möjligt att nå de boende och brukare. I nödsituation finns tillgång till lämpliga fordon som klarar högt vattenstånd.

31 31(52) Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Fågelsudds samfällighetsförening är huvudman för allmän platsmark inom planområdet, det vill säga föreningen sköter och ansvarar för den allmänna marken. Föreningen är aktiv och vill fortsättningsvis sköta marken på samma sätt som gjorts tidigare. Kommunens bedömning är att det i huvudsak är de boende som nyttjar marken. Därför avses samfällighetsföreningen få fortsatt ansvar för de allmänna platserna. Planförslaget innebär därmed inga ändringar som föranleder en ändring av huvudmannaskapet. Markförvärv Fågelsudds samfällighetsförening äger idag Fågelsudd 1:123. Mindre områden av Fågelsudd 1:123 kan förvärvas av ett antal av de angränsande bostadsfastigheterna. Regler och tillstånd För genomförandet av detaljplanen krävs fastighetsbildning och bygglov. Upphävande av förordnande enligt 113 Byggnadslagen I samband med samråd om detaljplanen för Fågelsudd 1:123 m.fl. begärde Kalmar kommun hos länsstyrelsen upphävande av de förordnanden som beslutats enligt 113 byggnadslagen för Fågelsudd 1:123. Bakgrund Detaljplanens allmänna platsmark omfattas av förordnanden enligt 113 byggnadslagen. Förordnandena innebär att markägaren utan ersättning har skyldighet att upplåta den allmänna platsmarken i detaljplanen. Genom ändring av plan- och bygglagen (PBL) kommer förordnandena att upphöra att gälla Innan dess gäller förordnanden enligt 113 byggnadslagen tills de upphävs. För att kunna planlägga allmän platsmark med förordnande enligt 113 byggnadslagen som kvartersmark för bebyggelse, behöver kommunen begära hos länsstyrelsen att förordnandena ska upphävas. Förordnandena bör upphävas för hela detaljplaneområdet. Förordnandena anses inte behövas längre, då gemensamhetsanläggning redan är bildad för de aktuella ändamålen. Ändring av gemensamhetsanläggning prövas i förrättning enligt anläggningslagen. Mot denna bakgrund anser kommunen att ett upphävande av förordnandena är en rimlig förändring som inte kan anses medföra några betydande konsekvenser för sakägarna. Kommunicering kring detta har skett med Fågelsudds samfällighetsförening. Strandskydd Planområdet gränsar till Kalmarsund och strandskyddet är i nuläget upphävt inom planområdet. Strandskyddet återinträder dock i de delar av planområdet som ligger närmare än 100 meter från vattnet i samband med att en ny detaljplan tas fram. Därmed krävs att strandskyddet upphävs för de delar som berörs.

32 32(52) Strandskyddet syftar enligt miljöbalkens 7 kapitel till att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Norr och söder om planområdet råder varierat strandskydd på meter enligt länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd Det generella strandskyddet är 100 meter på land och i vatten. När en ny detaljplan upprättas återinträder strandskyddet automatiskt och behöver därmed upphävas igen för att detaljplanen ska kunna genomföras. En kommun får enligt plan- och bygglagen upphäva strandskyddet i en detaljplan om det finns särskilda skäl för det enligt miljöbalken 7 kapitlet 18 c-d. Intresset av att ta området i anspråk på ett sätt som avses med planen ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Skrafferade, gula ytor visar de områden där strandskyddet avses upphävas. Alla ytor är idag ianspråktagna, det vill säga inga nya oexploaterade ytor är markerade. För att detaljplanen ska kunna genomföras krävs att strandskyddet upphävs inom kvartersmarken (bostadsfastigheterna) och inom delar av allmän platsmark (vägar) i samband med antagandet av detaljplanen (a 2 på plankartan). De berörda områdena där strandskyddet föreslås upphävas hyser idag inte några höga naturvärden. Övrig mark inom planområdet som ligger närmre än 100 meter från vattnet omfattas efter planens antagande av strandskydd. Det särskilda skäl som anges vid ansökande om upphävande av strandskydd är Miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 1 redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Den mark som avses upphävas utgörs idag antingen av redan bebyggda fritidsfastigheter, anlaggda vägar eller mark mellan väg och bostadsfastighet som används för angöring. All mark bedöms idag sakna betydelse för strandskyd-

33 33(52) dets syften då det redan är ianspråktaget. Följande fastigheter berörs av upphävandet (se kartan ovan): Strandskyddet upphävs för hela fastigheterna Fågelsudd 1:14 1:16, 1:23 1:27, 1:43, 1:116, 1:117 och 1:125. Strandskyddet upphävs för del av fastigheterna Fågelsudd 1:13, 1:13, 1:17, 1:22, 1:28, 1:50, 1:78, 1:79, 1:81, 1:82, 1:113 1:115. Vid fastigheterna Fågelsudd 1:22 1:24, 1:43 samt 1:50 1:53 utökas kvartersmark något för att antingen ansluta fastigheten till väg och skapa en körbar länk, eller för att anpassa gränserna efter nuvarande förhållanden. På flertaler platser används marken som trädgård och har gjorts så under en längre tid. Marken har därmed inget värde för allmänhetens framkomlighet. Strandskyddet upphävs inom dessa ytor. Strandskyddet inom den del av allmän platsmark som utgörs av gatumark på fastigheten Fågelsudd 1:123 upphävs också. Avtal eller andra överenskommelser Plankostnadsavtal finns mellan kommunen och Fågelsudds samfällighetsförening. Avtal skrivs mellan samfällighetsföreningen och KSRR för hämtning och ansvar avseende sophanteringen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet. Förändringarna framgår nedan. Arealuppgifterna för respektive område kan avläsas i särskild tabell. Arealerna är grafiskt tolkade och kan komma att justeras senare. Fastighetsregleringarna sker med stöd av överenskommelser mellan samfällighetsföreningen och de enskilda fastighetsägarna. I överenskommelserna regleras även ersättningsfrågan. Avstyckning för nya tomter från Fågelsudd 1:123 söks och bekostas av den enskilde fastighetsägaren. Det kan vara en fördel att om möjligt genomföra flera alternativt alla fastighetsregleringar (marköverföring) i samma lantmäteriförrättning då detta kan hålla nere förrättningskostnader per åtgärd. Eventuell avstyckning av E-område söks och bekostas av ledningshavaren. Ansökan om lantmäteriförrättning sker hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Kommunen bedömer att några fastighetsindelningsbestämmelser inte behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan.

34 34(52) Fastighetsbildning Fastighet Fågelsudd 1:123 Fastighetsrättsliga konsekvenser Från Fågelsudd 1:123 avstyckas område 2 och 4 till nya fastigheter för bostadsändamål. Områdena kan delas in i 2 respektive 4 fastigheter. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 5 till Fågelsudd 1:19. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 6 till Fågelsudd 1:87. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 7 och 11 till Fågelsudd 1:88. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 8 och 12 till Fågelsudd 1:89. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 9 och 13 till Fågelsudd 1:90. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 10 och 14 till Fågelsudd 1:91. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 15 till Fågelsudd 1:81. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 16 till Fågelsudd 1:59. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 17 till Fågelsudd 1:58. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 18 till Fågelsudd 1:64. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 19 till Fågelsudd 1:70. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 21 till Fågelsudd 1:54. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 22 till Fågelsudd 1:44. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 23 till Fågelsudd 1:46. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 24 till Fågelsudd 1:47. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 25 till Fågelsudd 1:48. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 26 till Fågelsudd 1:49. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 27 till Fågelsudd 1:50.

35 35(52) Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 28 till Fågelsudd 1:51. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 29 till Fågelsudd 1:52. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 30 till Fågelsudd 1:53. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 31 till Fågelsudd 1:43. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 32 till Fågelsudd 1: 20. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 33 till Fågelsudd 1:21. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 34 till Fågelsudd 1:22. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 35 till Fågelsudd 1:23. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 36 till Fågelsudd 1:24. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 37 till Fågelsudd 1:36. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 38 till Fågelsudd 1:45. Från Fågelsudd 1:123 överförs figur 39 till Fågelsudd 1:12. Till Fågelsudd 1:123 överförs figur 20. Områdena E (transformatorstation), figur 1 och figur 3 kan avstyckas som egna fastigheter eller upplåtas med ledningsrätt. Fågelsudd 1:12 Till Fågelsudd 1:12 överförs figur 39. Fågelsudd 1:19 Till Fågelsudd 1:19 överförs figur 5. Fågelsudd 1:20 Till Fågelsudd 1:20 överförs figur 32. Fågelsudd 1:21 Till Fågelsudd 1:21 överförs figur 33. Fågelsudd 1:22 Till Fågelsudd 1:22 överförs figur 34. Fågelsudd 1:23 Till Fågelsudd 1:23 överförs figur 35. Fågelsudd 1:24 Till Fågelsudd 1:24 överförs figur 36. Fågelsudd 1:36 Till Fågelsudd 1:36 överförs figur 37. Fågelsudd 1:43 Till Fågelsudd 1:43 överförs figur 31. Fågelsudd 1:44 Till Fågelsudd 1:44 överförs figur 22. Fågelsudd 1:45 Till Fågelsudd 1:45 överförs figur 38.

36 36(52) Fågelsudd 1:46 Till Fågelsudd 1:46 överförs figur 23. Fågelsudd 1:47 Till Fågelsudd 1:47 överförs figur 24. Fågelsudd 1:48 Till Fågelsudd 1:48 överförs figur 25. Fågelsudd 1:49 Till Fågelsudd 1:49 överförs figur 26. Fågelsudd 1:50 Till Fågelsudd 1:50 överförs figur 27. Fågelsudd 1:51 Till Fågelsudd 1:51 överförs figur 28. Fågelsudd 1:52 Till Fågelsudd 1:52 överförs figur 29. Fågelsudd 1:53 Till Fågelsudd 1:53 överförs figur 30. Fågelsudd 1:54 Till Fågelsudd 1:54 överförs figur 21. Från Fågelsudd 1:54 överförs figur 20 till Fågelsudd 1:123. Fågelsudd 1:58 Till Fågelsudd 1:58 överförs figur 17. Fågelsudd 1:59 Till Fågelsudd 1:59 överförs figur 16. Fågelsudd 1:64 Till Fågelsudd 1:64 överförs figur 18. Fågelsudd 1:70 Till Fågelsudd 1:70 överförs figur 19. Fågelsudd 1:81 Till Fågelsudd 1:81 överförs figur 15. Fågelsudd 1:87 Till Fågelsudd 1:87 överförs figur 6. Fågelsudd 1:88 Fågelsudd 1:89 Fågelsudd 1:90 Till Fågelsudd 1:88 överförs figur 7 och figur 11. Till Fågelsudd 1:89 överförs figur 8 och figur 12. Till Fågelsudd 1:90 överförs figur 9 och 13. Fågelsudd 1:91 Till Fågelsudd 1:91 överförs figur 10 och 14.

37 37(52)

38 38(52) Figur-nr Areal, kvm Nuvarande fastighet Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1: Fågelsudd 1:123 OBS! Arealuppgifter är ungefärliga Gemensamhetsanläggning Inom planområdet finns fyra gemensamhetsanläggningar (ga). Gemensamhetsanläggningen Fågelsudd ga:1 måste när planen är klar omprövas genom en ny lantmäteriförrättning. Fågelsudd ga:1 omfattar idag vägar med vändplaner, dagvattenledningar, parkeringsplatser, grönområden, badplats, lada med dansbana, promenadvägar, bollplaner, lekplats, broar, uppdragningsplats

39 39(52) för båtar, reservvattentäkt, pumphus, vattenledningar, tappställen, anslutning till vattenledning, vattenområde med kobbar och skär samt fiske och belysning. Främst handlar det om ändringar så att de markområden som nu blir kvartersmark tas bort från gemensamhetsanläggningen. Vid förrättning prövas om även förråd (tidigare pumpstation), väg (tillfart till de två nya fastigheterna i väster) också ska ingå i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggning ska bildas för anläggning av gemensamma sopkärl, sophantering på plankartan, alternativt kan detta ingå i ga:1 efter omprövning. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av Fågelsudds samfällighetsförening eller berörda fastighetsägare hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. De nya fastigheterna som bildas ska i samband med avstyckningen också anslutas till Fågelsudd ga:1. Gemensamhetsanläggningarna Fågelsudd ga:2, ga:3 och ga:4 omfattar infiltrationsanläggningar för avloppsvatten och ledningar. Anläggningarna påverkas inte av detaljplanen. Anläggningarna kan behöva omprövas med anledning av att området nyligen fått kommunal vatten- och avloppsanslutning. Förrättningskostnaderna belastar ägarna till de fastigheter som är delägare i respektive gemensamhetsanläggning. Kostnaderna för omprövningen av ga:1 betalas av Fågelsudds samfällighetsförening. Rättigheter Områden betecknade med E (transformatorstation), kan upplåtas med ledningsrätt eller avstyckas som egna fastigheter. Ledningsägare kan ansöka om lantmäteriförrättning för att bilda en ledningsrätt. De befintliga ledningar som är säkerställda med ledningsrätt, vatten och avlopp, 0880K-13/90.1, samt tele som förs i kanalisationsrör, 0880K-13/90.2 behöver inte ändras. Ledningarna ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Nya ledningsrätter ska bildas för ledningar inom u-områdena. Lantmäteriförrättningen söks av ledningshavarna. Inom planområdet finns också sex officialservitut, ett som innebär rätt till väg, fyra som innebär rätt till avlopp samt ett som innebär rätt till vattentäkt. Servituten ligger inom mark som är utlagd för allmän plats. Dessutom finns inskrivna avtalsservitut för kraftledning, vattentäkt, avlopp, villa med mera. Rättigheterna påverkas inte av detaljplanen men bör ses över i samband med omprövning av gemensamhetsanläggningen. Tekniska frågor Tekniska utredningar De tekniska utredningar som kan behövas för genomförandet är projektering av nya bostadsgator och vatten- och avloppsledningar för de nya bostadsfastigheterna som planeras att avstyckas från Fågelsudd 1:123.

40 40(52) Tekniska anläggningar Framdragning av el och vatten- och avloppsledningar krävs till nya bostadfastigheter. Anpassning och iordningställande av vägområden för omhändertagande av vägdagvatten kan behöva göras. Borttagning av vattenledning från före detta pumphuset i nordväst krävs vid nyanläggning av tomter i nordväst. Ny väganslutning anläggs till nya tomter i väster. Denna byggs och sköts av samfällighetsföreningen. Platser för gemensam uppsamling av hushållssopor anges på samfällighetens mark. Vid individuell sophämtning vid fastighetsgräns behöver vändplanerna byggas ut i slutet av varje gata. Befintliga parkeringsplatser tangeras av markkabel (E.ONs elledning). Vid eventuella kompletterande beläggningsarbeten behöver kabeln skyddas med rör på grund av att marktrycket ökar. Samråd ska ske med E.ON. Dokumentation och kontroll Dokumentation och kontroll av nödvändiga åtgärder, kan exempelvis vara kontrollplaner i samband med bygglov. Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Planförslaget innebär att bostäderna inom området kan moderniseras och byggas ut vilket troligtvis kommer medföra ett ökat permanentboende inom området. Detta kan leda till ett bättre boende för fastighetsägarna och fler inflyttade till kommunen. Fler inflyttade i norra delen av kommunen ökar underlaget för service och kollektivtrafik i denna del av kommunen och även inom södra delen av Mönsterås kommun. Samtidigt kan karaktären på området förändras från sommarstugeområde till villaområde vilket kan upplevas som negativt för de som vill behålla sommarstugekaraktären. Ekonomiska konsekvenser Exploateringskostnader Fågelsudds samfällighetsförening står för samtliga gemensamma exploateringskostnader inom området, såsom förrättningskostnader, utbyggnad av vägar och vatten och avlopp, skötsel av naturområden mm. Gemensamhetsanläggningen behöver ändras med hänsyn till den nya detaljplanen. Kostnaderna för detaljplanen regleras i plankostnadsavtal.

41 41(52) Planavgift Planavgift ska inte tas ut vid bygglov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. Birgit Endom Planarkitekt

42 42(52) Bilaga Kartbilderna 1-3 nedan visar uppförstorade utsnitt ur plankartan för att lättare urskilja detaljer och gränser. Rödmarkeringarna visar u-områden (områden med underjordiska ledningar). Illustrationerna 4-7 visar sektion kring befintliga strandnära bostadsfastigheter med låga marknivåer och en simulering kring framtida marknivåer vid upphöjning av mark till + 2,8 meter. I anslutning till sektions-illustrationerna visas även olika tekniska lösningar som kan tillämpas för skydd mot översvämningar av byggnaden.

43 43(52) Karta 1, Norra delområdet med u-områden (röd markering)

44 44(52) Karta 2, Sydvästra delområdet med u-områden (röd markering)

45 45(52) Karta 3, Sydöstra delområdet med u-områden (röd markering)

46 46(52) Illustration 4, sektion kring befintliga strandnära bostadsfastigheter med låga marknivåer (till vänster) och en simulering kring framtida marknivåer vid upphöjning av mark till + 2,8 meter (till höger), markerad med mörkgrön färg

47 47(52) Illustration 5, sektion kring befintliga strandnära bostadsfastigheter med låga marknivåer (till vänster) och en simulering kring framtida marknivåer vid upphöjning av mark till + 2,8 meter (till höger), markerad med mörkgrön färg

48 48(52) Illustration 6, sektion kring befintliga strandnära bostadsfastigheter med låga marknivåer (till vänster) och en simulering kring framtida marknivåer vid upphöjning av mark till + 2,8 meter (till höger), markerad med mörkgrön färg

49 49(52) Illustration 7, sektion kring befintliga strandnära bostadsfastigheter med låga marknivåer (till vänster) och en simulering kring framtida marknivåer vid upphöjning av mark till + 2,8 meter (till höger), markerad med mörkgrön färg

50 50(52) Det finns olika byggtekniska lösningar kring översvämningståliga konstruktioner och byggnader samt alternativa typer av grundläggning och byggnadsmaterial. Syftet är att skydda de byggnadsdelar som inte ska utsättas för vatten, det vill säga man bygger vattentätt och säkerställer skydd mot fukt i grunden. I Boverkets skrift Klimatanpassning i byggande och planering 2009, sidan 57 och 58 redogörs för olika exempel på lösningar att hantera översvämningsbar grund. I Handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden stigande Vatten, av länsstyrelsen i Västra Götalands och Värmlands län, 2011, finns ytterligare exempel för översvämningsanpassade byggnader. Källa: Klimatanpassning i byggande och planering 2009

51 51(52) Källa: Klimatanpassning i byggande och planering 2009

52 52(52) Utsnitt ur Handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden stigande Vatten, av länsstyrelsen i Västra Götalands och Värmlands län, 2011