KVALITETSREDOVISNING 2008 Förskola: Uppgiftslämnare: Kontaktperson: Syrenen Personal och chef på förskolan Ann-Louise Bergquist förskolechef 1. Underlag och rutiner Föräldra- och barnenkäter VT 2008 Självvärdering med hjälp av BRUK (Skolverkets nationella kvalitetsindikatorsystem) Barnintervjuer Utvecklingssamtal och utvecklingsplaner Personalens observationer och dokumentation av verksamheten. Kvalitetsredovisningen utgår från fem målområden: Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Vår verksamhet styrs av läroplanen (Lpfö 98), Eskilstuna kommuns skolplan samt verksamhetsplanen och våra egna planeringar samt tidigare kvalitetsredovisning. Vi har även tagit fram en egen gemensam värdegrund för arbetet på förskolan Syrenen. 2. Förutsättningar för måluppfyllelse Upptagningsområde Centrala Eskilstuna, men vi har även familjer från ytterområdena. Vår förskola är byggd 1989 och ligger på Ruddammsgatan i centrum av Eskilstuna. Vi har nära till bra kommunikationer. Förskolan ligger i ett bostadsrättshus, som vi delar gård med. Vi har nära till Djurgården, Hisingsbacke och Stadsparken, där det finns skog och grönområden. Ledning/organisation Förskolan Syrenen ingår som en av 10 förskolor i enheten Förskolor Gamla Staden. Enheten styrs av en ledningsgrupp bestående av 4 förskolechefer samt en biträdande 1
förskolechef. Till ledningen är knutet ett kansli med två assistenter (1.75 tjänst). Förskolechefer och assistenterna har haft sina arbetsplatser på kontoret Ekängsgatan 4 Förskolecheferna har ett gemensamt ansvar för hela enheten. Varje förskola har en av cheferna som närmaste chef och på förskolan Syrenen är det förskolechef Ann-Louise Bergquist som i första hand ansvarar för personal och verksamhet. All personal på förskolorna har någon administrativ uppgift utöver arbetet i själva barngruppen. Ekonomiska förutsättningar Förskolorna får sina pengar utifrån a priser per barn vid två mätdatum. Dessa mätdatum är 1 april och 15 oktober varje år. Det är ett platsbidrag för 1 2 åringar och ett mindre platsbidrag för 3-4 åringar. Hösten 2007 Våren 2008 Barn 1-2 år 47 750 kr Barn 1-2 år 48 450 kr Barn 3-5 år 37 050 kr Barn 3-5 år 37 450 kr Utöver dessa pengar så får enheterna kompensation för hyrorna. Dessa förutsättningar gjorde att vi kunde hålla våra barngrupper enligt nedan. Hösten 2007 Våren 2008 1 5 år 18 barn 1 5 år 19 barn. 1 2 år 14 barn 1 2 år 15 barn 3 5 år 21 barn 3 5 år 22 barn Budgeten för förskolor Gamla Staden var under 2007 nästan 61 miljoner. Av dessa pengar gick ca 80% till personal, 11% till hyra, ca 4% till mat och ca 4% till övrig drift. Budget förskolor Gamla Staden 2007 10% 4% 4% personal Hyra Mat Drift mm 82% Varje förskola har eget ansvar för sin personal och driftbudget. Det finns särskilda budgetansvariga som ansvarar för att förskolan håller sig inom ramarna. Förskolorna har inköpsgrupper som beslutar vad pengarna ska användas till. Gemensamt i enheten Förskolor Gamla Staden finns pengar för fortbildning, friskvård och administration. Personal Det finns totalt 6 personer anställda inom den pedagogiska verksamheten på Syrenens förskola. Det finns 4 förskollärare och två barnskötare. Vi är hälften kvinnlig och hälften manlig personal på förskolan. 2
Vi har en kokerska och eget kök. Vi har under våren haft en förskollärare anställd som resurs för ett barn i behov av särskilt stöd. Vi har under hösten och halva våren haft en plusjobbare på halvtid. Barn/Elever/föräldrar Förskolan Syrenen består av två avdelningar med 20 barn per grupp, under höstterminen hade vi 18 barn per grupp. Barnen är i åldrarna 1 till 5 år. Könsfördelningen var 18 flickor och 22 pojkar. Lokaler Förskolan har tillgång till två våningsplan. Övre plan används som personalrum/arbetsplats och samtalsrum. Nedre plan består av två avdelningar samt ett kök. Under 2006-2007 har möbelinvesteringar gjorts, bl. a har vi bytt till tysta bord och nya datorer har införskaffats. Lärdomar från föregående års kvalitetsredovisning I år har vi fått bättre och tydligare direktiv för hur kvalitetsredovisningen ska skrivas. Det har inte kommit några nya direktiv i sista minuten. Vi har även fått bättre återkoppling från kommunens administrativa utvecklingsstrateg, Daniel Hansson och våra chefer. 3. Prioriterade insatser för förbättrad måluppfyllelse Läsår 2007/2008 Vår verksamhet styrs av Lpfö 98. För läsåret 2007-2008 har vi formulerat egna mål utifrån målen i barn och utbildningsnämndens skolplan. Jämställdhet Mångfald Språk Barns inflytande 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Lpfö98 Vi Språklig respekterar och kulturell alla och mångfald vi ska möta i samhället människor är en från resurs, andra som kulturer ska märkas med i förskolans intresse och öppenhet skolans dagliga Syrenens verksamhet. gemensamma Skolplan värdegrund. 2004-2007 3
Genomfört arbete Vi har arbetat med mångkultur och jämställdhet i årets självvärdering. Vår inriktning och profil är att skapa en trygg, stimulerande, rolig och utvecklande miljö för alla barn. I vår verksamhet utgår vi från barnens behov, nyfikenhet och olika förutsättningar. En av våra viktigaste uppgifter är att ge alla barn en god självkänsla och ett gott självförtroende. På vår förskola arbetar vi med en gemensamt framtagen värdegrund. Personalen strävar efter att vara goda förebilder för barnen. Vi pratar mycket tillsammans med barnen om hur man ska vara mot varandra. Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra, visa hänsyn och bestämma tillsammans. Vi leker lekar där man får träna på turtagning, att lyssna på varandra och att samarbeta. När det uppstår konflikter hjälper vi barnen att reda ut dessa och komma vidare. Vi har tillsammans med barnen skrivit upp hur barnen vill att de ska bemöta varandra. Vi samarbetar med hemmen för att barnen ska utvecklas. Vi intervjuar barnen regelbundet. Vi har använt oss av massage för att barnen ska bli trygga med varandra. Vi har även arbetat med materialet Vilda säger nej, ett konkret material om att säga nej till sådant man inte vill. Under hösten var vi på föreläsningen Små barns etik med Eva Johansson. Ena halvan av arbetslaget var på föreläsningen Det var han som började med Bodil Jönsson. Jämställdhet Vi har arbetat för att se vad barnet är intresserat av och vad det behöver utveckla, oavsett om det är en flicka eller en pojke. Vi har arbetat för att flickor och pojkar ska få samma förutsättningar och bli lika mycket sedda. Vi känner att vårt arbete med genusfrågorna, och vår roll som förebilder är viktig. Medias påverkan på barnen är stark och det märks tydligt på barnens beteende. Detta gör vårt arbete med genusfrågorna än viktigare. Vi erbjuder material som är könsneutralt t ex för skapande, bygga och konstruera. Vi uppmuntrar barnen att tänka efter själva vad de vill göra och inte styras av könsroller. Vi tänker på att låna böcker som t ex kan handla om starka flickor och ömsinta pojkar. Mångfald Vi arbetar för att bejaka och stödja varje barns kulturella identitet. Vi har arbetat med sagan Grodan och främlingen med barnen. Detta är ett bra material när man vill arbeta mot främlingsfientlighet med barn i yngre åldrar. Vi har samlat information och lärt oss mer om olika länder och kulturer. Vi har lärt oss mer om olika högtider. Vi har pratat med föräldrar och barn för att få mer kunskap. När vi arbetade med mångkultur i självvärderingen var vi på föreläsningarna Tänk om du måste fly till TadzMbekistan med Kjell Kampe, Att vara kvinna och mamma i ett nytt land med Elisabet Drakji och en föreläsning om att vi ska behandla alla barn som barn och inte uppmärksamma olikheter med Vedad Begovic. Föreläsningarna gav oss många tankar och idéer om hur vi kan arbeta vidare med mångfald. Resultat och måluppfyllelse De arbetsmetoder vi använt av oss är observationer, reflektioner, barnintervjuer samt reflektion och diskussioner i arbetslaget. I våra observationer såg vi att pojkarna och flickorna lekte mycket mer tillsammans än vad vi trodde från början. Vi upptäckte även att lekarna blev mer varierade när pojkarna och flickorna lekte tillsammans. Vi upptäckte att en del pojkar är otroligt påverkade av våldsamma filmer, spel på TV och dator. De ser filmer för vuxna och spelar spel med 4
åldersgräns på 16 år. De bearbetar det de sett genom att leka lekar som blir för hårdhänta och slutar med gråt och tandagnisslan. I självvärderingen har vi sett att barn med rötter i länder där det är fred och frihet är mer stolta över sitt ursprung. De åker t ex till USA, Thailand, Italien och hälsar på släkt och vänner där de solar och badar. Det är svårare för barn att förhålla sig till ett land där de kanske aldrig varit och där det ständigt är krig, konflikter och fattigdom. Vi har sett att barnen själva inte kommenterar olikheter. Indikator/omdöme *Personalens skattning med BRUK: (skala 1 6) - Grundläggande normer och värden Värde: 5,2 *Barnenkäten (skala 1-3) - Har du några bra kompisar på förskolan? Värde 2,88 *Föräldraenkäten (skala 1 5) - Hur personalen arbetar med förskolans värdegrund Värde 4,82 - Hur personalen är förebilder för barnen 4,74 5 4 PERSONAL 4,7 4,5 4,6 4,2 4,3 4,2 4,2 4,2 4,2 4,1 4,1 4,2 4,3 4,2 4,3 4,2 4,3 4,0 4,1 4,1 Kommun Kommunala Gamla Stadens fsk Syrenens fsk Nöjdhet 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 Analys Vi har arbetat med vår värdegrund under året. Vi har ett konsekvent och målmedvetet arbetssätt. Detta är ett arbete som aldrig tar slut, eftersom barn slutar och nya kommer till. Arbetet har gett resultat eftersom vi ser att det blir färre konflikter och att barnen blir bättre och bättre på att lyssna på varandra och att bestämma tillsammans. Våra barngrupper fungerar bra och det blir inte så många konflikter. Barnen respekterar varandra och vi upplever att alla barn är med i gemenskapen. Barnen är rädda om varandra, hjälper gärna till, tröstar om någon blir ledsen och hämtar hjälp om någon gör sig illa. I våra observationer har vi sett att våra barn blivit mindre könsrollsbundna i sina lekar. Pojkar leker med dockor och flickor leker med bilar. Detta är ett resultat av de förändringar som vi gjort både vad gäller material men även arbetssätt. Vi har även medvetet förändrat vårt sätt att bemöta och uppmärksamma barnen. På vår förskola arbetar lika många manliga och kvinnliga pedagoger. Barnen ser oss arbeta tillsammans och dela på alla förekommande sysslor. Det finns hela tiden både manliga och kvinnliga 5
förebilder för barnen. Vi är övertygade om att det har en positiv inverkan på jämställdhetsarbetet. Vi är positiva, nyfikna och intresserade av mötet med olika kulturer. Vi är lyhörda för vad föräldrarna tycker och frågar vad som är ok, t ex vid Lucia, Jul och Påsk. Vi försöker hela tiden skaffa oss mer kunskap. På föreläsningen med Vedad Begovic fick vi många tankeställare. Hans erfarenhet var att barnen inte själva uppmärksammar några olikheter. Vedad tyckte att vi skulle låta barnen vara barn och inte alls prata om olikheterna. Det ligger mycket i det han sa. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten kall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö98 Alla barn i förskolan och skolan ska vistas i en trygg och säker miljö, som främjar hälsa och lärande. Skolplan 2004-2007 Genomfört arbete Vi tycker att det är mycket viktigt att lärandet är lustfyllt. Vi stimulerar barnens självständighet. Vi uppmuntrar dem att klara så mycket som möjligt själva. Barnen vill gärna hjälpa varandra och oss. De äldre barnen hjälper t ex gärna de yngsta barnen med av- och påklädning. Barnen dukar och hämtar saker i köket. Ibland vill de ha samling själva. Det finns möjlighet till varierande och stimulerande material, som barnen kan välja bland och plocka fram själva. Vi erbjuder spännande och utmanande aktiviteter. Vi vuxna skapar utrymme och miljö för lek och stöttar barn som är lite osäkra att komma i gång att leka. Talspråk Vi har arbetat med språket i självvärderingen under hösten och våren. Halva arbetslaget har gått utbildning i TRAS (tidig registrering av språkutveckling) under hösten. Det andra arbetslaget har varit på en föreläsning om TRAS på Skolforum. Det är ett material för att kunna se tydligt hur långt barnet kommit i sin språkutveckling och att tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd. Det är viktigt för att kunna stötta barnen på bästa sätt. Vi jobbar också med språkutvecklingen genom att använda rim och ramsor. Vi lånar böcker på biblioteket tillsammans med barnen och läser högt varje dag. Vi berättar och hittar på egna sagor tillsammans. Vi berättar spökhistorier, roliga historier, gåtor o s v. Vi spelar spel och leker lekar som utvecklar språket. Vi leker mycket sång och danslekar, där man får kombinera rytm och tal. Vi sjunger mycket och varje fredag har vi allsång på Syrenen. Vi har köpt in Kråke-böcker om olika teman, genom projektet Eskilstuna läser. Vi pratar vi mycket med barnen och ger dem möjlighet att uttrycka sina tankar och 6
funderingar. Vi för en dialog med barnen. Vi namnger olika saker och använder olika synonymer. Skriftspråk Vi har jobbat mycket med skriftspråk eftersom många av de äldre barnen har varit intresserade av detta. Några barn har till och med börjat kunna läsa och skriva lite. Några barn har gjort egna ABC-böcker med bilder på sig själva och sina namn och de har tillverkat egna burkar med läslappar. Vi har mycket material med bokstäver t ex spel, pussel, magnettavlor med bokstäver, böcker, ABC-böcker och alfabetet på väggen. Vi skriver saker barnen berättar t ex när de målar. Vi skriver vad barnen berättar när vi intervjuar dem. Vi skriver ner sagor som barnen hittar på tillsammans. Vi uppmuntrar barnen att skriva själva. Vi läser när barnen vill veta vad det står. Teckenspråk I början av januari började det en pojke hos oss som använder teckenkommunikation. Arbetslaget på avdelningen har gått en kurs i teckenkommunikation under våren. Barnen på avdelningen har blivit mycket intresserade av teckenkommunikation och de lär sig mycket fort. Matematik Barnen har experimenterat mycket med vatten, de har undersökt vad som flyter och sjunker, de har använt olika mått och mätglas. Barnen har använt våra nya vågar och vårt nya sorteringsmaterial. Vi har mycket material med siffror, former och matte, t ex spel, pussel och böcker. Vi leker lekar där man får räkna. Vi räknar i vardagen t ex vid dukning, samling och påklädning. Vi har under året som gått aktivt arbetat för att få in det man kallar mattetänk i våra vardagssituationer. Våra barn deltar aktivt i förekommande vardagssysslor som dukning till lunch, mellanmål och presentation av maten inför gruppen. I alla dessa vardagssituationer ges många och goda möjligheter till mattetänk. Hur många glas, hur många bestick behövs det och om det är sex tallrikar vid varje bord etc. Hur kan man dela ett äpple, vad kallas delarna man får osv. Hur många sitter vid bordet, hur många får man om man bara räknar flickorna osv. Även de olika begreppen kan tränas i olika vardagssituationer, under, på, bredvid, framför, mer, mindre osv. Dessa begrepp som är så viktiga för att behärska den framtida matteinlärningen. Hälsa och livsstil Vi är ute tillsammans med barnen i stort sett varje dag. Under året har vi gjort många utflykter till olika skogar och parker. Vi har även lagat mat utomhus tillsammans med barnen. Vi pratar mycket tillsammans med barnen om vad som är nyttigt att äta och att det är viktigt att röra sig. Vi pratar mycket om att det är viktigt med hygienen och lägger in det som en rutin i vardagen exempelvis före mat och efter toalettbesök. Det är viktigt med en bra balans i vardagen t ex mellan aktivitet och vila. Därför har vi lugna stunder som t ex sovvila, läsvila och möjligheter att få dra sig undan och ta det lugnt en stund. Vi följer livsmedelsverket rekommendationer BRA MAT I FÖRSKOLAN (reviderades 2007). Vi följer även kommunens gemensamma riktlinjer ÄT SMART som står för: Större andel vegetabilier Mindre utrymme för tomma kalorier Andel ekologiskt ökas Rätt köttval, rätt grönsaksval (handlar om hur varorna produceras) Transportsnålt (handlar om hur långt varorna transporteras) 7
Gamla Stadens förskolor har även egna riktlinjer där det står hur planering av dagens måltider bör ske och även hur vi firar födelsedagar, tradioner och fester mm. (reviderades maj 2007) Till lunchen serveras det varma och kalla grönsaker för att uppmuntra barnen att smaka av grönsakerna och lära sej att smak av alla sorter. Matsedeln görs av kostkonsulent och kockar från Barn- och Utbildningsförvaltningens kök och den följer en fast bas som alla förskolor i Eskilstuna kommun ska följa. Basmatsedeln är uppbyggd så att barnen ska få i sig från alla huvudkomponenter under en vecka, och i rätt mängd då förskolan ska svara för 75 % av dagens intag av energi. Resultat och måluppfyllelse Vi ser att barnen blivit mer självständiga och tar mer egna initiativ. Detta får stöd i barnoch föräldraenkäten, i utvecklingssamtal och barnintervjuer. Vi har under året arbetat med språket i självvärderingen. Indikator/omdöme *Barnenkäten (skala 1 3) - Brukar du lära dej nya saker på förskolan? Värde: 2,38 *Föräldraenkäten: (skala 1 5) - Hur personalen stimulerar ditt barns lärande? 4,63 - Hur personalen stimulerar ditt barns språk? 4,77 - Ditt barns möjlighet till lek? 4,64 5 4 LEK OCH LÄRANDE 4,6 4,6 4,4 4,4 4,3 4,4 4,3 4,4 4,4 4,4 4,5 4,4 4,4 4,4 4,4 4,3 4,4 4,4 4,2 4,2 Kommun Kommunala Gamla Stadens fsk Syrenens fsk Nöjdhet 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 Analys Vi ser att de yngsta barnen utvecklar sitt språk mycket fort. Vi tycker oss se att arbetet med dialogen med barnen är framgångsrikt. TRAS (tidig registrering av språkutveckling) har gett oss en större medvetenhet när det gäller barnens utveckling och på vilken nivå barnen befinner sig. Arbetet med mattetänk i vardagen väcker ett stort intresse hos barnen. Alla vill vara med och räkna och lära sig mer. Barnen lär sig allra mest när det är på lek och de har roligt tillsammans. 8
Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Lpfö98 Genomfört Varje barn, arbete elev och förälder ska ha tillgång till god information och möjlighet till delaktighet, inflytande och eget ansvar. Skolplan 2004-2007 Vi lär barnen värna om sin integritet genom att stärka deras självkänsla så att de vågar stå upp för vad de tänker och känner Förskolan Syrenens värdegrund Genomfört arbete Vi har arbetat med barns inflytande i självvärderingen. I vårt arbete strävar vi efter att barnen ska ges inflytande över sin egen tillvaro i vardagliga situationer. De kan t ex påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem. Vi tar tillvara på vad barnen är intresserade av och utgår från det i vår planering av den pedagogiska verksamheten. Vi har exempelvis genomfört spontana gruppaktiviteter där barnens intressen just för tillfället har varit styrande, exempelvis låtit dessa ha inneaktivitet när övriga haft utevistelse. Vi har arbetat mer aktivt med att låta barnen välja aktiviteter. Ena halvan av arbetslaget har varit på studiebesök på Nålmakaren för att se hur de arbetar med barns inflytande i form av barnens val. Vi har låtit de äldsta barnen leka utomhus och inomhus på egen hand under viss begränsad tid för att på så sätt låta barnen ta eget ansvar och även här ha ett eget inflytande över de egna aktiviteterna. Samlingen efter lunchen avslutas alltid med att barnen får välja en aktivitet samt berätta om den innan de sätter igång. Resultat och måluppfyllelse Vi har fortsatt arbetet för att miljön ska bli mer lockande och uppmuntra barnens självständighet. Vi ser att barnen har blivit mer självständiga och tar fler egna initiativ, detta får också stöd i barn och föräldraenkäten. Vi hör det också när vi intervjuar barnen och när vi har utvecklingssamtal. Barnen har blivit bra på att hjälpa varandra. De äldre barnen vill t ex gärna hjälpa de yngre med av- och påklädning, handtvätt och leka med dem. Under våren har svaren på den årliga föräldraenkäten kommit in och bearbetats. Vi konstaterar ett mycket gott resultat generellt sett. Dock fanns det ett par frågor som vi upplevde skulle behöva en mera noggrann genomgång och analys. Frågorna behandlade barnens inflytande samt föräldrarnas möjlighet att påverka verksamheten. Här fick Regnbågen ett lågt värde (3.0) Detta föranledde att frågan lyftes under vårens föräldramöte där föräldrarna fick en chans att ge sina synpunkter på frågorna och kanske ge förslag på förändringar och förhoppningsvis förbättringar. Vi delade även ut de två följdfrågorna skriftligt som föräldrarna sedan skulle kunna besvara anonymt, om man så önskade. Svar som vi hoppas ska kunna ligga till grund för de löpande förändringar och förbättringar som vi genomför i verksamheten. 9
Indikator/omdöme: Barnenkäten: (skala 1 3) Får du själv bestämma vad du vill leka på förskolan? Värde: 2,57 Föräldraenkäten (skala 1 5) Hur ditt barn får vara med och påverka i verksamheten i förskolan? Värde: 3,78 Hur ditt barn lär sig ta ansvar? Värde: 4,74 5 4 DELAKTIGHET, BARN 4,6 4,3 4,1 4,0 4,0 4,1 4,1 4,2 4,1 4,2 4,2 3,9 3,9 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 3,8 3,9 Kommun Kommunala Gamla Stadens fsk Syrenens fsk Nöjdhet 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 Analys Vi tar tillvara på det barnen framför när vi intervjuar dem. Vi har material lättillgängligt så att barnen själva kan välja vad de vill göra t ex när det gäller skapande verksamhet och att bygga och konstruera. Vi uppmuntrar barnen att framföra sina åsikter både till oss vuxna och i barngruppen. Vi tänker på att säja ja oftare än nej när barnen kommer med förslag på vad de vill göra. Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar och att ta mer ansvar när de blir äldre och vartefter de blir mogna för det. De äldre barnen får t ex förtroendet att vara ute eller inne själva. Givetvis har vi dem ändå under uppsikt. Vi tar med barnens synpunkter när vi skaffar nytt material. Barnen är med och dukar, lånar böcker osv. Ena halvan av arbetslaget har varit på studiebesök på Nålmakaren och tittat på hur de arbetar med att ge barnen mer inflytande. Det väckte många tankar och idéer om hur vi ska kunna fortsätta utveckla arbetet med att ge barnen inflytande. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Lpfö98 Utvecklingssamtalen i förskola och skola ska systematiskt redovisa för varje barn, elev och förälder hur barnet/eleven förhåller sig till läroplanernas utvecklingsmål och den planering som görs för att nå dem. Skolplan 2004-2007 10
Genomfört arbete Vi respekterar föräldrarnas olika åsikter, kulturer och religioner. Vi har stor respekt för vad föräldrarna tycker. Vi tycker att det är mycket viktigt för barnens utveckling att samarbetet med hemmen fungerar bra. Vi lägger stor vikt vid inskolningen och inskolningssamtalet. Där läggs grunden till en bra och förtroendefull relation i framtiden. Vi tycker att den dagliga kontakten med föräldrarna är mycket viktig. Det är viktigt att ta sig tid att möta föräldern vid lämning och hämtning. Vi berättar vad barnet gjort under dagen. Vi sätter upp dokumentation och vi arbetar med portfolio. Ibland kan det hända att vi inte hinner prata så mycket eftersom vi är mitt uppe i någon aktivitet. Utvecklingssamtalen som vi har varje termin är också mycket viktiga för att i lugn och ro få prata med föräldrar om barnets trivsel, lärande och utveckling. Den dagliga kontakten, utvecklingssamtalen, föräldramöte varje termin, föräldraenkäten och ett föräldraråd för dem som vill engagera sig mer är alla viktiga former av samverkan. I maj hade vi en grillkväll tillsammans med barn och föräldrar. Föräldrarna fick då bl. a information om föräldraenkäten och möjligheter att uttrycka synpunkter om resultatet. Vi försöker så långt det är möjligt att ta tillvara de förslag och synpunkter som kommer från enskilda föräldrar, föräldramöten och föräldrarådet. Resultat och måluppfyllelse Vi tycker att vi har en bra och förtroendefull kontakt med föräldrarna. Alla kommer på utvecklingssamtalen och nästan alla barn är representerade på föräldramötena. Vi har även två föräldrar från varje avdelning som är med i föräldrarådet. Vi har fått bra siffror på enkäten när det gäller delaktighet. Ibland är det svårt att räcka till, vi har stora barngrupper att ta hand om och det finns inte alltid den tid vi vill till att prata med föräldrar. Indikator/omdöme: Föräldraenkät: (skala 1 5) Den information du får om ditt barns dag i förskolan när du hämtar ditt barn? Värde: 4,54 Den möjlighet personalen ger dig att påverka verksamheten i förskolan? Värde: 4,07 Hur föräldrarådet/husrådet fungerar? Värde 4,33 Hur du bemöts av personalen i förskolan? Värde: 4,93 Hur personalen beaktar de synpunkter som du framför? Värde: 4,82 Den information du får om ditt barns lärande och utveckling genom utvecklingssamtalet? Värde: 4,79 Möjligheten du har att vara delaktig i framtagandet av utvecklingsplanen? Värde: 4,73 11
5 4 FÖRSKOLAN I HELHET 4,6 4,6 4,7 4,8 4,5 4,4 4,3 4,4 4,3 4,3 4,4 4,3 4,4 4,3 4,4 4,3 4,4 4,2 4,3 4,4 Kommun Kommunala Gamla Stadens fsk Syrenens fsk Nöjdhet 3 2 1 0 2004 2005 2006 2007 2008 Analys Vi lägger stor vikt vid att ha en god relation till våra föräldrar. Vi arbetar aktivt med bemötandet så att de ska känna sig välkomna till oss på förskolan. Vi jobbar aktivt för att vår förskola ska präglas av en positiv anda. Vi har ett bra arbetsmaterial när det gäller utvecklingsplanerna som gör föräldrarna delaktiga och viktiga. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Lpfö98 Samverkan inom kommunen och med samhället i övrigt ska ha utvecklats. Samarbetet ska främja barns och elevers individuella behov för att nå utvecklingsmålen. Skolplan 2004-2007 Genomfört arbete Gamla stadens förskolor och skolor har utarbetat en handlingsplan för övergång förskolaförskoleklass/skolbarnsomsorg/skola. Vi har fått bra information från skolan, det enda vi saknade var inskolningstider från Slottsskolan. Slottskolan har varit på besök på Syrenen och pratat med sina blivande elever. Gökstensskolan har haft överinskolningssamtal med föräldrar och personal till två barn på Syrenen. Vi har stöttat barnen genom att visa intresse för det de gör i skolan, läsa böcker om skolan och att prata positivt om skolstarten. 12
Resultat måluppfyllelse Vi har haft mer kontakt med skolorna i år. En del föräldrar har dock varit missnöjda med hur inskolningen har fungerat i skolan. Vi stöttar barnen genom att visa intresse och prata positivt med dem om deras skolstart. Vi skickar med barnens utvecklingsplan samt portfolio, som ger en bra bild av barnen. Analys Barnen som börjar på förskoleklass i år börjar på många olika skolor och i olika klasser. Det var också oklart in i det sista om några barn skulle börja på British Junior. Detta gjorde det svårt för oss att ha kontakt med alla skolor. Trots detta har vi haft mer kontakt med skolan i år. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen se till att det finns en likabehandlingsplan i varje förskola och skola. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska vara anpassad till den egna verksamheten och årligen följas upp och utvärderas i förskolors och skolors kvalitetsredovisningar samt i kommunens kvalitetsredovisning. Planen avser beteende mellan barn-barn och vuxen-barn. Inga kränkningar är tillåtna inom förskolans område. Vårt arbete på förskolan under året har fokuserats på likabehandling och att förskolan ska ta avstånd från diskriminering. Olikheter ska vara en tillgång, något som berikar och uppskattas. Personal är förebilder för barn och för vuxna. Alla barn är allas ansvar på förskolan och som personal tar man omgående tag i situationer där ett barn behöver stöd. Vi har använt självvärdering för att granska vårt eget arbetssätt. Under året har vi självvärderat vårt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Läs mer om detta under rubriken normer och värden. Små barn lär och utvecklas i social kompetens. I förskolans vardag blir barn oense med varandra. Vad krävs då för att ett litet barns beteende ska klassas som kränkning/diskriminering? Det är att beteendet upprepas eller är satt i system. Lyhörd och stödjande personal förebygger och förhindrar att barns konflikter övergår i kränkning eller diskriminering. I likabehandlingsplanen står på vilket sätt förskolan arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkningar. Hur förskolan arbetar för att upptäcka diskriminering och hur förskolan utreder och åtgärdar. Förälder som anser att deras barn kränkts eller diskriminerats på förskolan medverkar i en utredning av det som skett. Om förskolan inte kan bevisa att den följt lagen om likabehandling kan förskolan åläggas ett skadestånd. Skolverket är tillsynsmyndighet. Förskolor Gamla Stadens Likabehandlingsplan finns att läsa på vår hemsida. 13
Under året har inga kränkningar upptäckts på vår förskola. 6. Lokal verksamhetsplan (Åtgärder till förbättring) Barns inflytande Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer i olika former av samarbete och beslutsfattande. Lpfö98 Varje barn, elev och förälder har inflytande. Skolplan 2008-2011 Förskolan Syrenens mål: Barnen utövar ett större inflytande över förskolans verksamhet Barnen är med och planerar aktiviteter. Barnen har möjlighet att välja aktiviteter. Jämställdhet Arbetslaget skall verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Lpfö98 Förskolor och skolor bedriver ett aktivt jämställdhets och mångfaldsarbete. Skolplan 2008-2011 Förskolan Syrenens mål: Pedagogerna arbetar aktivt under läsåret 08/09 för att motverka traditionella könsmönster. Med hjälp av bruk-materialets frågor reflekterar vi över vårt arbetssätt. Vårt lekmaterial uppmuntrar barnen att utforska olika roller. Vi utnyttjar den jämställda sammansättningen av arbetslaget. Språk Barnen utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Barnen utvecklar sitt ord och begreppsförråd. Lpfö98 Barns och elevers motivation och intresse för lärande har ökat. Skolplan 2008-2011 14
Förskolan Syrenens mål: Pedagogerna arbetar aktivt med barnens språkutveckling under läsåret 08/09. All personal arbetar aktivt med TRAS. Vi reflekterar över vårt arbetssätt med hjälp av brukmaterialets frågor. Vi arbetar för att utveckla dialogen med barnen. Miljö Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Lpfö98 Förskola och skola bedrivs på ett ekologiskt och socialt hållbart sätt. Skolplan 2008-2011 Förskolan Syrenens mål: När läsåret 08/09 är slut har barnen fått lära sig mer om miljö och natur. Det finns ett fungerande miljöråd på förskolan oktober 2008. Förskolan har ansökt om Grön Flagg i maj 2009. 7. Delaktighet All personal har varit med och sammanställt material till kvalitetsredovisningen på en planeringsdag i maj. En arbetsgrupp har skrivit ett förslag till kvalitetsredovisning i juni. Förskolecheferna har fått förslaget för vidare bearbetning och komplettering. Varken föräldrar eller barn medverkar i arbetet med att skriva kvalitetsredovisningen. Föräldrarna har getts möjlighet att påverka innehållet i kvalitetsredovisningen i och med att de svarat på BoU s enkät, deltagit i förskolans föräldramöte där enkätsvaren diskuterats, deltagit i föräldraråd och i utvecklingssamtal. Barnen påverkar innehållet i kvalitetsredovisningen genom att besvara barnenkäten och genom medverkan i utvecklingssamtal. 15