Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg, Fredrik Haraldsson & Lotta Lindgren Rödsleskolan Box 645 572 28 Oskarshamn doderhults.so@oskarshamn,se 0491 883 70
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Sökord... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Målgrupp... 4 Genomförande och resultat... 4 Har vi nått målen?... 7 Analys och tolkning... 7 Lärdomar och rekommendationer... 8 Övrigt... 8 Joanna Giota... 8 Håkan Jenner... 8 Litteraturlista... 9
Sammanfattning Under 2014 har lärare och klassassistenter medvetet arbetat för att öka elevers motivation och lust till lärande samt utveckla kommunikation med stöd av digitala verktyg. Tidigare användes digitala verktyg till att skriva texter och öva olika moment med. Idag används digitala verktyg som ett stöd för lärande och kommunikation genom att elever berättar för varandra om olika upplevelser och kunskaper i undervisningen med stöd av bilder och film. Lärplattan är nu ett vardagsverktyg. I samband med projektarbetet har arbetslaget skapat en egen blogg, Fyrens blogg, som uppdateras varje vecka med information om vad som händer i skolan och varför. Det kollegiala lärandet har tack vare projektet utvecklats positivt. Dialoger om vad, hur och varför är idag ett förhållningssätt hos pedagogerna. Elever, föräldrar och medarbetare är positiva till projektet och upplever att motivation och lärande är roligare med stöd av digitala verktyg. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, kopplar i en artikel på skolverkets hemsida motivation till användandet av IKT Sökord Digitala verktyg ipads Fyrens blogg Bakgrund Grundsärskolan Fyren har 19 elever i tre samlade klasser. En klass på lågstadiet, en på mellanstadiet och en på högstadiet. Undervisningen var välfungerande och ganska traditionell utifrån tryckta läromedel då arbetslaget 2013 tog beslut om att utveckla undervisningen. Syftet var att göra den mer tillgänglig för alla elever och utveckla kommunikationen mellan elever, elever och lärare och mellan skolan och hemmet med stöd av digitala verktyg. Vid ett antal tillfällen hade arbetslaget tagit del av John Hatties resultat av hur viktig läraren och en varierande undervisning är för ett gott resultat. Olle André från Särnet hade också gett inspiration till att utveckla och göra undervisningen mer tillgänglig för alla. Förväntade effekter var ökad: motivation lust till lärande kommunikativ förmåga måluppfyllelse Utifrån Synligt lärande av John Hattis och artiklar från Skolverket trodde vi också att projektet skulle innebära att de pedagogiska samtalen, det kollegiala lärandet skulle påverka undervisningen på ett positivt sätt, i och med att vi planerade att utveckla och variera arbetsmetoderna. En ansökan om SIS-medel skickades in till SPSM med följande syfte och mål.
Syfte Att öka elevernas motivation och kommunikativa förmåga genom att på ett mer strukturerat och medvetet sätt arbete med digitala verktyg i undervisningen och i kontakten med elev och hem. Mål alla elever når kunskapskraven undervisningen är tillgänglig för alla elever undervisningsmetoderna varieras med hjälp av ipads och andra metoder eleverna känner sig delaktiga i sitt lärande kommunikationen mellan elever, elever och lärare, hem och skola utvecklas med hjälp av ipads. Det hela handlar alltså om att öka motivationen för inlärning, elevernas delaktighet och möjligheter att kommunicera genom att tillföra ytterligare ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Målgrupp Eleverna i grundsärskolan, elevernas vårdnadshavare och samtliga medarbetare i grundsärskolan. Genomförande och resultat Under hela 2014 har två projektledare drivit arbetet framåt. De har visat på goda exempel och ansvarat för lärande samtal i arbetslaget. De har deltagit i undervisningen och dess utom varit bollplank. En blogg startades redan i januari där föräldrar och andra intresserade kan ta del av Fyrens verksamhet. Fyrens blogg. Filmer, bilder och text används på bloggen för att tydliggöra varför vi gör det vi gör på Fyren. På höstens föräldramöte visade vi bloggen och gav föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i den med stöd av en lathund om hur de ska skapa egna konton för att kunna skriva kommentarer. Idag har vi upp till 100 besök per dag på bloggen. IPads har köpts in till samtliga elever. Avtal och överenskommelser har skrivits med elevernas vårdnadshavare som innebär att eleverna även kan ta hem ipaden. Det praktiska arbetet att få igång en ipad, skapa konto, registrera och märka tog lång tid i början. Projektledarna har letat och gått igenom en mängd olika appar som sedan testats tillsammans med de olika klasserna, eleverna och pedagogerna. Många olika sidor har används på social medier där andra pedagoger recenserat olika lärappar. Samtliga medarbetare har vid ett antal tillfälle fått stöd i hur bloggen fungerar så att alla kan publicera inlägg och veckobrev. Tid till gemensam utveckling och lärande har avsatts på studiedagar och konferenstid. Projektledarna har skapat dokument som alla pedagoger kommer åt där samtliga appar finns med och en direktlänk till en sida där appen recenserats. Kunskapen om hur man låser en ipad för att eleven inte ska kunna byta app under tiden de jobbar eller radera en app har spridits.
I maj 2014 besökte projektledarna Stålhamraskolan i Södertälje, klass 1-3 med sex elever, två klassassistenter och en lärare i grundsärskolan. En stor del av undervisningen skedde med hjälp av olika digitala verktyg. Besöket upplevdes som mycket givande. Bland annat använde de sig av en projektor när eleverna jobbade med en app. Kommunikationen ökar mellan eleverna när de tillsammans resonerar, prövar för att komma fram till en lösning hur appen fungerar. Pedagogerna fick även kunskap om hur de använder olika appar som bidrar till kommunikation mellan eleverna. Erfarenheterna från studiebesöket togs med tillbaka till Fyren och redovisades för kollegorna. Resultatet av detta innebar bland annat att gemensamt arbete med eleverna och olika appar ökade. Eleverna i årskurs 7 9 använder Niki Diary som planeringsdagbok och ett komplement till schemat. De lägger in sitt eget schema för varje vecka med hjälp av både text och bilder. Bedömningen är att detta är mycket välfungerande stöd för varje elev. För vi har sett att eleverna har blivit mer självständiga och de skriver in egna tider och förslag på aktiviteter. De använder appen även som en dagbok utanför skolan där även några föräldrar har kunnat skriva in saker och aktiviteter. Eleverna är mer förberedda på vad som kommer att ske under veckan och det ger dem ett större lugn i skolan. Niki Diary håller på att introduceras även för yngre elever. Användandet av bildstöd via ipaden har ökat. Elever tar själva bilder hemma som de visar i klassen som stöd då de berättar om olika händelser. Skillnaden nu när eleverna har bilder som stöd är otrolig. Eleverna kan delge sina klasskamrater och kommunicera på ett helt annat kvalitativt sätt än tidigare då de oftast bara använde enstaka ord. I skolan dokumenteras mer med bilder på elevens egen ipad så att eleven hemma kan kommunicera mer aktivt med sina föräldrar om vad som händer i skolan. Elever har varit delaktiga i att göra filmer på musiken. Detta arbete har inneburit att medarbetare ökar sin kunskap i att konvertera filmer till olika filformat som går att publicera på bloggen. Klassassistenter har dokumenterat några av aktiviteterna på fritids och publicerat dessa på bloggen. När eleverna tar med sig ipaden hem över helgen sker en hel del spontant lärande och tränande med hjälp av olika lärappar. Arbetslaget har tillsammans gått igenom Skolverkets checklista för social medier samt lyssnat på Roger Nilsson och Oskar Kindstrand, lärare och kurator på Vallhallaskolan med stor kunskap om sociala medier, då de pratat om sociala medier och dataspel. Dialoger om sociala medier förs med eleverna i skolan. Två medarbetare har gått en halvdagsutbildning i appen Widgit Go som används av två elever. Ett antal appar har undersökts i syfte att byta ut kontaktböcker mot appar bland annat Mental note än har inget beslut tagits om vilken app som på bästa sätt kan komplettera kontaktböckerna.
På studiebesök i närsamhället tas alltid någon ipad med för att sedan användas som bildstöd när klassen reflekterar över besöket. Två enkätundersökningar har genomförts med elever, vårdnadshavare och medarbetare för att mäta hur väl arbetet utvecklats. Den första mätningen gjordes i slutet av vårterminen och visade att föräldrar uppskattar bloggen, att ipaden inte varit med hem än, att deras barn hade lättare att berätta om helgen i skolan med stöd av ipaden och hemma var det också lättare att berätta med stöd av bilder i ipaden. Även tidigare tyckte föräldrarna att kontakten med skolan varit bra och därför hade inte alla upplevt någon skillnad. Många av eleverna hade hemma berättat att de tyckte om att jobba med ipaden. Elevernas svar innebar bland annat att de uppskattar stödet med bilder, att det är roligt att jobba med ipaden, att det var lättare att skriva när man använde ipaden samt att många spel (lärappar) var roliga. I slutet av vårterminen upplevde många av medarbetarna att man inte hade kommit så långt, att bildstödet var mycket bra för elevernas eget berättande, alla elever hade inte tagit med ipaden hem än på t.ex. helger. Alla upplevde att arbetet med lärappar påverkar motivationen positivt. Eleverna upplevs ta mer eget initiativ till lärande med stöd av ipaden genom att använda ipaden till lärande utanför lektioner och på lektioner fråga om de kan träna och använda ipaden. I november gjordes samma enkät igen och alla föräldrar utom en svarade. Fler föräldrar än tidigare lämnar kommentarer. Föräldrarna upplever att det alltid tyckt att kontakten varit bra mellan skolan och hemmet. De anger även att lärplattan och bloggen ett bra komplement och ett stöd i kontakten mellan skolan och hemmet. Föräldrar sätter ord på att de nu kan se vad som händer i skolan och vetskapen om vad deras barn gör i skolan har ökat och det upplevs som positivt. Några av hemmen beskriver också att det ibland kan uppstå konflikter hemma om barnet inte vill sluta jobba med ipaden. 16 av 18 föräldrar upplever också att deras barn är mer motiverade än tidigare tack vare ipaden och roliga spel blir lärandet en lek. Vidare berättar föräldrar att deras barn t.ex. använder lärplattan till att söka information, göra läxor, tar egna initiativ och tränar på annat än läxan och som stöd då något ska förklaras. Föräldrar upplever också att deras barn är duktiga på att använda och ta ansvar för lärplattan och känner stolthet för det. Även medarbetarnas svar är mer positiva i november och sammanfattningsvis är bedömningen att utvecklandet av undervisningen med stöd av lärplattan och projektorn verkligen har ökat motivationen och intresset. Elevernas svar visar att de tycker om att arbeta med ipads, det är roligare, lättare och häftigt och de allra flesta upplever att de blivit bättre duktigare på mycket. En av projektledarna såg Webbinariet Samspel, struktur och delaktighet med stöd av pekplattan torsdagen den 4 december 2014. Föreläsare var Johnny Andersson, rådgivare SPSM och moderator var Thomas Ahlstrand, samordnare för området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, SPSM. Seminariet innebar en bekräftelse att vi gjort mycket rätt, använt bra appar och bra verktyg. Med rätt avses: upplägget med två projektledare från den egna verksamheten och som till viss del var välbekanta med lärplattor innan projektet började, stöd från rektor då det gäller att reflektera över idéer och frågeställningar, tydliga förväntningar och krav från rektor på vad som ska göras och vad det ska leda till samt
att tid har avsatts till planering, genomförande, uppföljning, pedagogiska samtal och reflektioner. Har vi nått målen? 1. alla elever når kunskapskraven Alla elever som undervisas enligt grundsärskolans kursplaner når kunskapskraven. 2. undervisningen är tillgänglig för alla elever Bedömningen är att undervisningen är mer tillgänglig idag då användandet av digitala verktyg har ökat. Med tillgänglig undervisning menas att eleven har tillgång till de verktyg och hjälpmedel som eleven behöver för sin skolgång. 3. undervisningsmetoderna varieras med hjälp av ipads och andra metoder Bedömningen är att undervisningen är mer varierad i dag är tidigare. 4. elevernas delaktighet i sitt lärande ökar Eleverna upplever inte att de alltid är delaktiga, vuxna i skolan kan se att elevernas delaktighet har ökat tack vare att de kan kommunicera på fler sätt. 5. kommunikationen mellan elever, elever och lärare, hem och skola utvecklas med hjälp av ipads. Ja, kommunikationen har utvecklats och blivit kvalitativt bättre ökat nej, det har alltid funnits en god kommunikation. Analys och tolkning Att använda digitala verktyg är idag en naturlig del av undervisningen. Eleverna är enligt de vuxna mer delaktiga och aktiva än tidigare och visar intresse för lärandet. Eleverna själv upplever inte sig delaktiga. Vad beror denna skillnad på? Betyder delaktighet olika saker för pedagogerna och för eleverna? De yngre eleverna jobbar mer tillsammans vilket även är bra för gruppen. Både yngre, äldre, pojkar och flickor tycker om att arbeta med ipads och bedömningen är att projektet har påverkat lärandet positivt eftersom nio av femton elever upplever att det är roligare och pedagogerna ser positiva resultat. Att ha en egen ipad som kan användas till planering, kommunikation, träna på samt uttrycka sig på olika sätt är en framgångsfaktor. Vi gör bedömningen att vi inte hade nått samma resultat om vi t.ex. hade haft några gemensamma ipads i klassrummet. Samtaliga ämnen är berörda av projektet och har påverkats positivt. Eleverna ser progressionen när de når högre och högre nivåer i vissa appar och de kan önska appar som andra elever jobbar med. Elevernas förmåga att kommunicera har utvecklats positivt. Dels beror detta på egna bilder som eleverna tagit hemma och i skolan, dels beror det på möjligheten att lyssna på ljud och ord då de själva skriver och dels beror det på viljan, intresset och motivationen att jobba vidare och redovisa för andra. Elevernas delaktighet har ökat tack vare att kommunikationen har utvecklats positivt. Eleverna har inflytande på lektionerna genom synpunkter, tankar och idéer. Några elever har föreslagit att de istället för papper, vill använda lärplattan. Några elever mailar idag även till sina lärare. Elevernas motivation och intresse har också inneburit att de har blivit resurser för varandra, de kan visa och berätta och med stöd av bilder går det ännu bättre.
Dialogerna på konferenserna, det kollegiala lärande, är givande och påverkar det dagliga arbetet på ett sätt som kommer eleverna till det. Att äga projektet själv är en framgångsfaktor. Ingen utifrån har kommit in och talat om hur arbetslaget skall göra utan tillsammans har arbetslaget diskuterat, prövat och utvecklat olika arbetsmodeller. Eventuellt kommer vi att ordna med utbildning för några av föräldrarna. Tiden är nog det som varit det största bekymret för oss, tid till gemensamt lärande för alla. Inköp, överenskommelser, uppdateringar, fungerande nätverk och annat IT-strul har vissa dagar även försvårat arbetet. Tiden har vi till viss del kunnat påverka själva, IT-strulet är en fråga som arbetslaget inte äger själv. Kort och gott, vi kommer att fortsätta med en till en då det gäller ipads och variation i undervisningen. Vi kommer att avsätta tid till gemensamt lärande och stödja varandra genom fortsatt kollegialt lärande. Lärdomar och rekommendationer Innan projektet startade fanns en oro för hur det skulle bli och hur man skulle använda lärplattor. Denna oro kunde vi hantera genom att tid avsatts, de två projektledarnas kunskaper och stöd samt att rektor varit tydlig då det gäller förväntningar och krav. Utveckling tar tid. Att regelbundet avsätta tid för kollegialt lärande i arbetslaget är en framgångsfaktor. Små steg och en genomtänkt tanke på varför vi gör det vi gör är också viktigt. En till en har också varit en förutsättning (då vi har kunnat nivåanpassa varje lärplatta utifrån elevers behov) även att mycket arbete görs tillsammans. Att undersöka vilka förutsättningar som finns i IT-miljön så att nödvändig infrastruktur finns är också mycket viktigt. Övrigt Joanna Giota Joanna Giota, pedagogikforskare med inriktning på motivation skriver i sin artikel Skoleffekter på elevers motivation och utveckling (2002) hur elevers motivation och utveckling påverkas av skolan. Författaren beskriver motivation som ett begrepp med flera dimensioner som påverkas av den enskildes uppfattningar, känslor och attityder. Både miljön i skolan och pedagoger påverkar elever som hon sammanfattar på följande sätt: skolan skall ha höga, positiva förväntningar på elever, ett tydligt pedagogiskt ledarskap, klara kunskapskrav, en god skolmiljö och kontinuerlig utvärdering. Skolan är samhällets största satsning på barn och ungdom och vår största mötes- och arbetsplats (Giota, 2002:279). Håkan Jenner Håkan Jenner (2004) berättar hur pedagogers förväntningar påverkar elever och deras motivation. Positiva förväntningar leder till bra resultat på samma sätt som negativa förväntningar leder till sämre resultat. Därför är det viktigt att pedagoger har höga tankar om och förväntningar på varje enskild individ i skolan. Detta fenomen kallas för
Pygmalioneffekten. Vidare säger författaren att pedagoger ska hjälpa elever att sätta realistiska mål för att inte de ska misslyckas och tappa lusten. Pedagoger har makt över sina elever, det är deras ansvar att läsa av eleverna för att utmana dem på rätt nivå. Delaktighet i planering och utformning är en viktig del i viljan att lära sig. Pedagoger ska väcka intresse hos eleverna för att de ska få igång deras inre drivkraft. Enligt Jenner (2004) behöver elever förstå varför kunskap är viktigt för dem. Litteraturlista Elevers lust att förstå en bortglömd drivkraft, Peter Gärdenfors, Artikel Skolverkets hemsida. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling, artikel på Skolverkets hemsida. Synligt lärande för lärare, John Hattie, Natur och kultur ISBN 978-91-27-13467-6 Synligt lärande, SKLs sammanfattning, ISBN 978-91-7164-706-1 Grundsärskolan Fyren, Döderhults skolområde 2014-12-12 Renée Dahlberg Fredrik Haraldsson Lotta Lindgren projektledare projektledare rektor