Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Relevanta dokument
Arbetsgrupperna Enhetligare begreppsanvändning och Standarder. Anna Aldehag Sara Meunier

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

Samordningsplan. Vision e-hälsa Version

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

NI 2015:1 Kort introduktion

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Visionen för e-hälsan 2025

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Frukostseminarium om Nationella läkemedelslistan Så ger Nationella läkemedelslistan patienten ökad delaktighet och trygghet

Handlingsplan för samverkan vid genomförande av. Vision e-hälsa 2025

Årsrapport en gemensam karta för e-hälsosektorn! Erik Frisk och Erika Ericsson

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

8 Regeringen. Uppdrag att tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer. Regeringens beslut S2019/01521/FS (delvis)

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Svar på remiss betänkandet Nästa fas i e- hälsoarbetet (SOU 2015:32) KS

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Tillämpningsanvisningar

Meddelande från styrelsen - Handlingsplan för samverkan vid genomförande av vision e-hälsa 2025

Vad är nationella läkemedelslistan och vad är den inte?

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Slutrapport. Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 Nationell källa för ordinationsorsak. Dnr: 2016/05237 Datum:

Klassifikationer och hkodverk

Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten?

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Individens behov i centrum

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Nationell informationsstruktur 2016:1

Strategisk informatik Informationsmöte

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

Stöd för utveckling och förvaltning av gemensamma, nationella specifikationer

Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Socialdepartementets remiss: SOU 2015:32, nästa fas i e-hälsoarbetet

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Process för terminologiarbete

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Vision ehälsa i praktiken

Dokumentation i patientjournalen

Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019

ehälsomyndighetens samverkan kring Nationella läkemedelslistan

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson

Protokoll från möte i beredningsgrupp Vision e-hälsa 2025

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Utveckling av en nationell källa för ordinationsorsak. Rapport 2018

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 27 oktober 2015

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

E-hälsomyndighetens yttrande över E-hälsokommitténs betänkande Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Transkript:

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen Vivéca Busck Håkans, e-hälsomyndigheten

Arbetet med enhetligare begreppsanvändning och standarder (semantiska och tekniska) inom Vision e-hälsa 2025 Anna Aldehag, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera

Gemensam styr- och samverkansorganisation Politiskt högnivåråd Styrgrupp Nationellt råd Beredningsgrupp Samordningskansli Forum för standardisering Grupperingar inom strategiska insatsområden Uppföljning Enhetligare begreppsanvändning Standarder Regelverk

Grupper som arbetar tillsammans Enhetligare begreppsanvändning Möjliggöra informationsutbyte genom användning av enhetliga termer och struktur för att säkerhetsställa kvalitet och säkerhet. Standarder Ge bättre förutsättningar för att tekniskt kunna utbyta information med kvalitet och säkerhet. Det kan t.ex. handla om nationella specifikationer och tjänster för behörighet eller processer.

Arbetsgruppen Enhetligare begreppsanvändning > Anna Aldehag, ordförande, Socialstyrelsen > Helena Palm, SKL > Britt Marie Horttana, SKL > Staffan Winter, SKL > Pani Hormatipour, socialtjänst, SKL > Arvid Thunholm, Inera > Annika Forsén, ehälsomyndigheten > Jeffrey Martin, Läkemedelsverket > Daniel Karlsson, Socialstyrelsen > Ola Grönnesby, socialtjänst, Socialstyrelsen > Lars Söderdahl, Socialstyrelsen

Arbetsgruppen Standarder > Mikael Johansson, ordförande, Inera > Vivéca Busck Håkans, ehälsomyndigheten > Mikael Collin, Socialstyrelsen > Stefan Gustavsson, Inera > Björn Löfqvist, SKL > Erik Flodström, Läkemedelsverket > Vakant, socialtjänsten, SKL

Bakgrunden till arbetet i de två grupperna > Handlingsplan togs fram för 2017-2019 för samverkan i visionen > Arbetsgrupperna etablerades juni 2017 nomineringar från staten och SKL > Uppdrag: att utifrån handlingsplanen ta fram genomförandeplaner med aktiviteter > En gemensam genomförandeplan togs fram med 6 aktiviteter

1.1 Etablera former för nationell samverkan som stöd för enhetlig användning av standarder, informationsstrukturer, begrepp, termer, klassifikationer och kodverk > kompetenscenter för stöd och råd i standardiseringsfrågor > kontaktpunkt för samarbete och erfarenhetsutbyte > tillgängliggöra nationellt gemensamma specifikationer > process för fastställande av vad som ska omfattas av gemensamma nationella specifikationer

1.2 Etablera nationell samverkansgrupp för strukturerad vårdinformation > Samla in och tillgängliggöra lokala och regionala kodverk och mallar > Stödja regionerna > Erbjuda utbildning

1.3 Tillgängliggöra standarder, informationsstrukturer och begrepp digitalt > Utreda hur tillämpade standarder, informationsstrukturer och begrepp kan tillgängliggöras digitalt i terminologitjänst 10

1.4 Kartlägga behov av kompetensutveckling inom e-hälsa

1.6 Etablera former för hantering av referensarkitekturer > Etablera former för identifiering, framtagande och livscykelhantering av referensarkitekturer

1.7 Stötta digitaliseringen av socialtjänsten genom beställarnätverk > Öka kommunernas förmåga att ställa krav för att kunna göra goda inköp av verksamhetssystem och användardriven innovation för socialtjänsterna i landet > Etablera ett beställarnätverk bestående av ett antal intresserade kommuner. Med kompetenser inom upphandling, juridik, it och verksamhet > Nätverket ska arbeta med att dela och sprida goda erfarenheter, ta fram upphandlingsunderlag, vägledningar mm. för att stödja landets kommuner i deras digitaliseringsarbete > SKL och nätverket ska även arbeta med att lyfta frågor som behöver bevakas, t.ex. ändringar av lagstiftning eller föreskrifter.

Varför valdes dessa aktiviteter? > Fokus på information & informationsöverföring utveckling och förvaltning av nationella specifikationer (nationell samverkan) Referensarkitekturen Terminologitjänst (tillgängliggöra standarder, informationsstrukturer, begrepp mm) Nationell samverkansgrupp på SKL (nationell stödfunktion) Beställarnätverket > Fokus på ökad nationell kompetens Kartlägga behov av kompetensutveckling inom e-hälsa

Karta aktörer inom e-hälsoområdet

ITleverantörer Regeringskansliet Aktörer som arbetar med standardisering ur något eller flera av följande perspektiv: Universitet och högskolor Statliga bolag Branschorgan. Professionella organ. Standardiseringsorgan. Kommuner Statliga myndigheter SKL Regioner Inera - Deltar i internationellt standardiseringsarbete - Förvaltar och tillhandahåller nationella och internationella standarder - Tar fram specifikationer (tillämpar standarder) - Stödjer verksamheter att tillämpa och implementera standarder - Testar och kvalitetssäkrar tillämpningar/specifikationer Privata vårdgivare - Förvaltar och tillhandahåller tillämpningar/specifikationer Idéburna aktörer - Implementerar specifikationer

Karta aktiviteter och ansvarsområden

Inventera behov och analysera krav Delta i nationellt och internationellt standardiseringsarbete Stödja nationell tillämpning/ utveckling Säkerställa processen för framtagande av specifikation Testa och kvalitetssäkra tillämpningar/ specifikationer Tillhandahålla tillämpningar/ specifikationer Förvalta och tillhandahålla nationella och internationella standarder Implementera specifikationer (standarder) Ta fram specifikationer (tillämpa standarder) Förvalta innehåll i specifikationer Stödja verksamheter att implementera Utveckla och förvalta verktyg Aktiviteter som behövs i arbetet med standardisering - Rutorna visar ett förslag på de övergripande stegen i en process (aktiviteter). - Det kan finnas flera ansvariga aktörer i varje steg/aktivitet, beroende på sammanhang. - En ansvarig aktör kan finnas i flera steg/aktiviteter, också beroende på sammanhang.

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Lotti Barlow lotti.barlow@socialstyrelsen.se

Det handlar om detta Den information som skapas i vård- och omsorgsprocessen, kring en enskild individ, bara ska behöva dokumenteras en gång, för att kunna återanvändas och utbytas i olika syften utan att mening och sammanhang går förlorat. Informationen ska vara möjlig att hitta och ta del av, i sin rätta kontext, för den som är behörig att ta del av den.

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation innebär att information om patienten eller brukaren har dokumenterats i en överenskommen struktur, med enhetliga begrepp, termer och klassifikationer så att den kan återanvändas: återsökas delas tolkas entydigt sammanställas

Nyttan för patient, brukare och verksamhet Nyttan för individen Ökad patient-/rättssäkerhet

Socialstyrelsen stödjer utvecklingen av dokumentationen Vi förvaltar och vidareutvecklar Nationellt fackspråk

Använd NI, Snomed CT eller andra fackspråkliga resurser

Nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur (NI) Ett ramverk för strukturerad dokumentation inom vård och omsorg NI ska vara en garant för att information som ska kunna utbytas mellan olika system, med bibehållet sammanhang NI består av process-, begrepps- och informationsmodeller Modellerna används som referensmodeller för att utveckla strukturerad dokumentation kring patienter och brukare NI beskriver inte ett it-stöd NI beskriver den information som ska kunna hanteras av ett it-stöd

Nationell informationsstruktur Modelltyper Processmodell Begreppsmodell Informationsmodell Syfte Visar det sammanhang i vilket information ska dokumenteras Anger och beskriver vilka begrepp i processen som är centrala att hålla information om Visar vilken information om begreppen i begreppsmodellen som ska dokumenteras Beskrivningsnivåer Övergripande nivå Vård och omsorg Processmodell Begreppsmodell Informationsmodell Specialiserad nivå Hälso- och sjukvård Processmodell Begreppsmodell Informationsmodell Socialtjänst Processmodell Begreppsmodell Informationsmodell

NI vidareutvecklas utifrån tre perspektiv Dokumentationskrav enligt författning Krav som ställs i lagar, förordningar och föreskrifter (ca 80 författningar) Rapporteringskrav Krav i författningar om att vård och omsorg ska lämna statistiska uppgifter till nationella register Innefattar krav i Socialstyrelsens föreskrifter, på rapportering till våra hälsodata- och socialtjänstregister Verksamheternas gemensamma behov Krav och behov från verksamheterna, som inte finns angivna i författningar Identifieras t ex i nationella utvecklingsprojekt, i tjänsteutveckling inom e-hälsa

http://informationsstruktur.socialstyrelsen.se/

Snomed CT

Internationellt begreppssystem Två releaser per år Översatt till svenska Svensk utgåva 340 000 begrepp 19 olika hierarkier Olika detaljeringsgrad Tillgång till verktyg Inbyggd logik Socialstyrelsen lägger till nya begrepp och/eller termer och synonymer vid behov Användaren kan föreslå nya begrepp och termer https://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa/snomed-ct

Medlemmar i Hela Norden 70 % av EU 2019-05-23 38 medlemmar idag

Hälsorelaterade klassifikationer och Socialstyrelsens termbank

Hälsorelaterade klassifikationer Diagnossättning (ICD-10) Vårdåtgärder (KVÅ) Funktionstillstånd och funktionshinder (ICF) Socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) https://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/laddaner/aktuellaklassifikationer

Socialstyrelsens termbank Terminologiskt utredda begrepp http://termbank.socialstyrelsen.se/

Pågående tillämpningar exempel

Strukturerad läkemedelsinformation ehm har uppdraget att ta fram en Nationell läkemedelslista Behöriga ska kunna se patientens förskrivna och uthämtade läkemedel Socialstyrelsens uppdrag: utreda hur termer och begrepp med koppling till ordination och förskrivning av läkemedel, ska kunna hanteras och tolkas likartat oberoende av system Arbetet utgår ifrån föreskriften HSLF-FS 2017:37 en läkemedelsordination ska dokumenteras på ett strukturerat sätt, med ett enhetligt format

Nationell källa för ordinationsorsak nu i skarp drift Kodverk för dokumentation av ordinationsorsaker som är kopplade till alla godkända läkemedel i Sverige Består både av ordinationsorsaker och behandlingsändamål Patienten och ordinatören behöver veta varför tidigare ordinatörer har valt att påbörja, ändra, fortsätta eller avsluta en läkemedelsbehandling Socialstyrelsen förvaltar uppdateringar sker veckovis Kodverket tillgängliggörs via Sil-tjänster* hos Inera *Svenska informationstjänster för läkemedel

Uppmärksamhetsinformation Information som avser något som avviker från det man normalt kan förvänta sig och som påverkar handläggningen av vård eller omsorg Viktig information för att förhindra att en patient kommer till skada t.ex. information om överkänslighet Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska varningsinformation dokumenteras i patientjournalen. Socialstyrelsen har tagit fram en specifikation som beskriver hur denna typ av information bör dokumenteras inklusive en kodlista.