AKUT BUKSMÄRTA BARN. Kristine Hagelsteen & Magnus Anderberg 2013-12-13 Barn- & Ungdomskirurgiska kliniken Lund, SUS



Relevanta dokument
Buksmärta hos barn. RETTS Nordic Meeting 16 oktober Peter Adrian, specialist i barnkirurgi Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Akut Barnbuk Karl-Erik Johansson

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10143] [su/med] [ ] [6] RUTIN Akuta buksmärtor

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10143] [su/med] [ ] [4] RUTIN Akuta buksmärtor

Anamnes Att överväga olika diagnoser. Akut ont i magen. Smärtanames. Anamnes. Buksmärta

Akut ont i magen. Smärta. Att överväga olika diagnoser. Ångest Rädsla-skräckslagen Hjälplöshet Förstärker smärtupplevelsen

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Patient med akut buksmärta

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

Sylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

APPENDICIT. Emma Bartfai Jenny Linvik Joakim Isendahl 14/2-14

Bukstatus. DSM David Gustavsson

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Akut buk hos barn. klinik & vetenskap medicinens abc. ABC om. »barn är inte små vuxna«

Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor

Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

PM, medicinsk riktlinje Akut barnkirurgi, SÄS, Borås, Kirurgkliniken

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov Kursansvarig: Per Odencrants

Patofysiologin bakom förstoppning

Praktiskt prov (OSCE) Kirurgkursen VT 2016 SP - Kirurgi, 11 minuter

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Buk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro Urologiska kliniken, USÖ

Del 8_ 9 sidor_17 poäng

Minifall Tecken på allvarlig infektion 2019

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

PEDIATRISK URORADIOLOGI. Hanna Hebelka Bolminger, DSBUS SK-kurs, Göteborg, november 2015,

Del 6_9 sidor_13 poäng

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Akut barnkirurgi, SÄS, Borås, Kirurgkliniken

1.1 Vilka anamnestiska uppgifter är viktigast för att ställa diagnosen på denna patient (ange minst 4 principiellt olika frågor som bör ställas)?

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

MEQ gynekologi T8 VT 2001

Del 7_7 sidor_15 poäng

Kirurgi SP 11 minuter OSCE VT 2017

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

Del 4_5 sidor_13 poäng

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Del 6_6 sidor_16 poäng

Kolit, svår akut. Handläggning vid SÄS

Gastroenterologi HT 2014

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Kandidatundervisning Moment utveckling T10 Seminarium: Vätskebalans R. Nergårdh. Reviderat av K. Hildebrand

Del 3. 6 sidor. 14 poäng

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Gastroenterologi VT 2014

1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p)

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2

Gastroenterologi HT 2015

Göteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer


Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA

Del 3 5 sidor 14 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng

Fall 1. SVK-seminarium Akuta barninfektioner Anna Nordlander, Hanna Hobell & Karl Hildebrand

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

SP Kirurgi. Bemanning. En kirurg En standardpatient. Utrustning. Blodtrycksmanschett Stetoskop Handskar Glidslem Undersökningsbrits Handsprit

Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Diagnoser,operationer,undersökningar,röntgen mm på avdelning 061/062

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Tentamen i Pediatrik Del II - kortsvar

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Del 3_7 sidor_14 poäng 1.1

Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/

Skrivtid: Nummer:...

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)

Endometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden

Transkript:

AKUT BUKSMÄRTA BARN Kristine Hagelsteen & Magnus Anderberg 2013-12-13 Barn- & Ungdomskirurgiska kliniken Lund, SUS

IDAG Del 1 Vad är barnkirurgi? Barnkirurgiska åkommor Del 2 Akut buksmärta hos barn Differentialdiagnostik Initial behandling Mål 1. Känna igen symptom på vissa barnkirurgiska åkommor 2. Korrekt initial handläggning 3. När skall barnkirurg kontaktas?

BARNS ONDA MAGAR Åldersberoende differentialdiagnoser Barnmedicinska orsaker vanliga Inläggning på vida indikationer Upprepa undersökningar

ANAMNES Förskolebarn ger sällan tillförlitlig anamnes Lyssna noggrant på föräldrarna Barn > 5 år kan ofta medverka. En del av samtalet med tonåringar utan föräldrarnas närvaro. Menarke, menstration och sexuell debut

SMÄRTA? OMGIVNING / INF NUTRITION KRÄKNING AVFÖRING MIKTION VAD VILL DU VETA? Debut? Lokalisation? Intermitt/kont? Rörelsekorrelerat (svårvärderat små barn)? Familj? Dagis/Klass? Utland? Aptit? Viktnedgång? Senaste mål/dryck? Gult, grönt, brunt. Dehydr/elektrolytrubbn Vanor svårt. Färg, form, frekvens. Blod? Tid UVI? Dysuri? Frekvens? Lukt?

UNDERSÖKNING Investera lite tid i att bli bekanta. Börja att bedöma barnets allmäntillstånd på avstånd genom iakttagelse; rör sig barnet i rummet? Bukandas barnet? Varma händer är viktigt! Berätta vad du skall göra, men fråga inte om lov (du får oftast nej!) Lova inget du inte kan hålla

BUKSTATUS TITTA LYSSNA PALPERA Leker / Ligger still? Konfiguration? Tyst buk? Klingande tarmljud? Livliga tarmljud? Mjuk? Muskelförsvar? Peritonit? Ömhet? (direkt/indirekt) Resistens? Njurloger? Bråckportar? Avledbar?

BUKSTATUS YTTRE GENITALIA Svullnad? Rodnad? Resistens? Ömhet? REKTALPALPATION? inte cancerdiagnostik främst förklara varför fundera på om du måste göra undersökningen Perianal retning? Prolaps? Blod? Innehåll? Sidoskillnad?

BESLUT Hem? Inläggning? Återbesök/ompalpation/poliklin utredning? Akut eller inte akut? Allmäntillståndet avgör

VITALA PARAMETRAR Varierar med åldern Puls Blodtryck Andningsfrekvens Kapillär återfyllnad? Medvetandegrad? Ålder År Vikt kg Härtfrekvens slag/min Blodtryck mmhg Andningsfrekvens andetag/min Urinproduktion ml/kg/h 0-1 0-10 < 160 > 60 < 60 2,0 1-3 10-14 < 150 > 70 < 40 1,5 3-5 14-18 < 140 > 75 < 35 1,0 6-12 18-36 < 120 > 80 < 30 1,0 >12 36-70 < 100 > 90 < 30 0,5

För inneliggande bukobs gäller (börja redan på akuten): Smärtlindra! Påbörja uppvätskning V-sond Fasta Ktr av allmäntillstånd 1 gång/timme. Ev övervakning Temp, bukomfång och smärtskattning x 8/dygn Urinmätning. KAD och timdiures v b. Vätskebalanslista. Mät förluster; kräkningar, feber, miktion, avföring. Ompalpation var 3-4 timme i början. Ompalpera även om barnet sover!

För inneliggande bukobs gäller (börja redan på akuten): CRP och LPK var 4:e-6:e timme vid appendicitobs Syra-basstatus 1-2 ggr/dygn vid stora förluster t ex vid ileus, kräkningar och diarré. Barn kan snabbt bli dehydrerade. Antibiotika? Blod + urinodla först! Påbörja behandlingen så snart du har en infart. Patienter som skall opereras erhåller antibiotikat strax innan eller perioperativt.

DIFFERENTIALDIAGNOSER Inflammation och infektion Passagehinder/obstruktion Ischemisk smärta Stensmärta Gastrointestinal blödning Trauma Anala besvär Barnmedicinska åkommor

DIFFERENTIALDIAGNOSER UTIFRÅN ÅLDER Spa dbarn Uppfo dningsproblem, otit, invagination, gastroenterit och urinva gssjukdom, pylorus stenos, volvolus. Fo rskolebarn Ko rtelbuk, obstipation, appendicit, pneumoni, gastroenterit, och urinva gssjukdom. Skolbarn Appendicit, ko rtelbuk, obstipation, psykogena orsaker och gynekologiska.

INFLAMMATION OCH INFEKTION Appendicit - mononukleos - gastroenterit (virus, bakteriell) - terminal ileit - pyelonefrit/uvi - pneumoni - otit - meningit - sepsis - spondylit - Mb Crohn - epididymit - pankreatit - kolecystit - kolit - Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

GENES APPENDICIT Oklar. Bakterieinvasion i mukosan. Obstruktion i lumen? Infektiöst agens? ÅLDER Sällsynt < 4 år SYMTOM extremt sällsynt < 1 år Smärtvandring. Snabbt förlopp. Diarré Ibland miktionsbesvär/illamående/kräkning. Temp normal/förhöjd. FYND Lokaliserad ömhet, t.ex över McB, ökande muskelförsvar (små barn ej brädhård) PR ev lokaliserad ömhet

APPENDICIT LAB ingen korrelation till CRP / VITA U-STICKA ofta utslag för röda / vita DIAGNOS KLINISK! ultraljud / CT BEH OPERATION frisk app vid op ca 5-20% ca ¼ perforerade BARN <4 ÅR 80-90 % PERFORERADE

FLICKA 14 år Frisk Menarche 1 år sedan Söker VC pga 1 veckas anamnes på diffusa buksmärtor. Vid debuten- hö-sid smärtor och feber men inte sedan. Lätt illamående Status: ömmar generellt i buken, mest hö, subfebril, CRP 222 remiss barnakuten

FLICKA 14 år På akuten resistens hö fossa muskelförsvar temp 38.2, vita 14, CRP >200 Appendicit Abcess Ciproxin + flagyl + åb: HEM

FLICKA 14 år Återkommer 2 dagar senare tilltagande feber + buksmärtor STATUS: temp 39, peritonit hö fossa, CRP 195 Inläggning: byte till iv antibiotika CRP sjunkande men fortsatt matleda, obstiperad (klyx), trött palpabel resistens hö fossa u-ljud + CT

APPENDICITABCESS URINBLÅSA ABCESS RECTUM

APPENDICITABCESS SYMTOM diffusa buksmärtor feber illabefinnande BEH antibiotika dränage utfyllnad/fluktuation vid PR? ultraljudsledd punktion?

FLICKA 14 år Ej palpabel Douglas-abcess Ultraljudsledd punktion via rektum CRP snabbt sjunkande, klar klinisk förbättring Drändragning Hemgång 2 dagar senare med po antibiotika Operation 2 mån senare appendektomi a froid

PASSAGEHINDER/OBSTRUKTION Obstipation Invagination Inklämt bråck Malrotation/volovolus Adherensileus Främmande kropp Pylosrusstenos Mb Hirschsprung

FLICKA 2 ÅR Buksmärtor sedan 2 dagar ANAMNES STATUS Intervallsmärtor, kräkningar Uppspänd buk, diffus ömhet Differentialdiagnoser?

INVAGINATION

INVAGINATION Diagnos BÖS, UL, Colon-rtg. Behandling Rehydrering och antibiotika Colon-rtg terapeutisk till 80-90% OPERATION Reponering resektion RECIDIV 5-10% Obs 1-2 dygn efter desinvagination.

INVAGINATION ÅLDER 3 mån - 3 år GENES 6 % ledande punkt SYMTOM 90% smärta. Intervall. Snabb debut. Ibland kräkningar, blodiga diarréer.

POJKE 3 år ANAMNES Blod i avföringen senaste 4 v. Allt tröttare, ej illam/kräkningar Allt ondare i magen senaste dygnet BUKSTATUS Sammanfallen, palpationsöm hela buken, inget säkert muskelförsvar, direkt och indirekt släppömhet

BLOD i avföringen hos barn Obstipation-anal fissurer Polyper Meckels divertikel Invagination Födoämnesallergier Arteriovenösa missbildningar Volvulus IBD Tarmduplikatur Blödningsrubbning

VAD GÖR DU? Utredning Meckelscintegrafi dagtid Behandling V-sond (diagnostik, avlastning) Vätskebolus 20 ml/kg. Blodbeställning

MECKELS DIVERTIKEL 75% ektopisk ventrikelslemhinna, ev pankreasvävnad Ulcus, ileus, invagination, tumor, divertikulit, fistel

MECKELS DIVERTIKEL Rest av ductus omphaloentericus. Antimesenteriellt på ileum <100 cm från valvula Bauhini.

MECKELS DIVERTIKEL EPIDEMIOLOGISKT 2 % prevalens. Var 5:e symptomgivande. 50% före 1 år, 80% före 2 år. KLINIK DIAGNOS BEH Mörkt blod PR & anemi. Ev buksmärtor. Isotop us (Technetiumscint). Exstirpation

AKUT SCROTUM Testis torsion Epididymit Morgagnis hydatid Inklämt ljumskbråck PALPERA ALLTID TESTIKLAR VID BUKSMÄRTA!

LJUMSKBRÅCK Alla ljumskbråck opereras på barn Anamnes räcker. Reponera bråcket med eller utan Dormicum Inklämda bråck som ej kan reponeras opereras akut Ju yngre ju större risk för inklämning Hydrocelen är genomlysbara, opereras ej förrän förskoleårsåldern - flertalet försvinner spontant

LJUMSKBRÅCK / HYDROCELE

OBSTIPATION Lätta svåra smärtor, ibland ambulans, allmänpåverkan, ibland feber Daglig avföring eller tom ampull utesluter ej Klyx akut. Inled Movicolbeh. Kostråd. Utred med förstånd och försiktighet, uppföljn (VC eller barnläkare) Associerade sjukdomar ovanligt Mb Hirschsprung CF hypotyreos komjölksprotein/glutenintolerans analfissur/stenos

FIMOSIS Fimosis= tra ng, icke retraherbar fo rhud NORMALT HOS SMA BARN Mo jligt dra tillbaka fo rhuden hos 4% nyfo dda gossar Mognar successivt, oftast fullt retraherbar fo rskolea ldern 98 % blir bra på Dermovatbehandling!

BALANIT Orsak: Infektion? Trauma? Allergi? Incidens: ca 4% icke omskurna gossar Ålder: vanligast i fo rskolea ldern Symptom: Dysuri, blödning/hematom, urinretention Behandling: Konservativ, rengöring Ljumna bad, spola med spruta Smärtstillande Komplikation: sekundär fimosis

BILDDIAGNOSTISKA HJÄLPMEDEL BÖS Colon Passage Fri gas? Ileus? Obstipation? Invaginat? Malrotation? Ileus? U-ljud CT I App? Appabcess? Hydronefros/uretär? Ovarialcysta? Gallvägar, pancreas? Körtlar? Pylorus-stenos? Ascites? ndirekta tecken på malrotation? TRAUMA, tumörmisstanke,

ÖVRIGA BARNMEDICINSKA DIAGNOSER ATT FUNDERA PÅ VID BUKSMÄRTA Dyspepsi (ev funktionell) Gastroesofageal reflux Gynekologisk åkomma (cystruptur, extrauterin graviditet, STD) Hydronefros Psykogen smärta Matallergi som t ex komjölksallergi Intoxikation Diabetes mellitus Ketoacidos Coxit Sfärocytos Familjär medelhavsfeber Leukemi (ALL, AML)

FRÅGOR? Veta mer? www.internetmedicin.se Kompendium i barnkirurgi och barnortopedi, Frenckner, Hirsch Case studies in pediatric surgery, Moss Barnkirurgi av G Grotte, Studentlitteratur Ashcraft's Pediatric Surgery, 5th Edition, By George W. Holcomb, III, MD and J. Patrick Murphy, MD