Inriktning för Trafikverkets Forskning och Innovation 2015-2017

Inriktning för Trafikverkets Forskning och Innovation 2015-2017

2

Innehåll Innehållsförteckning Inledning... 1 Finansiering UTV-finansen... 2 1. Ett energieffektivt transportsystem Portfölj 1... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte... 3 1.3. Målområden... 3 1.4. Inriktning för åren 2015-2017... 5 1.5. Förväntade resultat under 2015-2017... 5 1.6. Finansiella ramar 2015-2017... 5 2. Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Portfölj 2... 7 2.1. Bakgrund... 7 2.2. Syfte... 7 2.3. Målområden och Program... 7 2.4. Inriktning för 2015-2017... 7 2.5. Förväntade resultat under 2015-2017... 12 2.6. Finansiella ramar 2015-2017... 13 3. Effektiva transportkedjor för näringslivet långväga gods- och persontransporter- Portfölj 3... 15 3.1. Bakgrund... 15 3.2. Syfte... 15 3.3. Målområden och Program... 15 3.4. Inriktning för 2015-2017... 15 3.5. Förväntade resultat under 2015-2017... 17 3.6. Finansiella ramar 2015-2017... 19 4. Robust och tillförlitlig infrastruktur Portfölj 4... 20 4.1. Bakgrund... 20 4.2. Syfte... 20 4.3. Målområden och Program... 21 4.4. Inriktning för 2015-2017... 21 4.5. Förväntade resultat under 2015-2017... 21 4.6. Finansiella ramar 2015-2017... 24 5. Mer nytta för pengarna - Portfölj 5... 25 5.1. Bakgrund... 25 5.2. Syfte... 26 5.3. Målområden och Program... 26 5.4. Inriktning för 2015-2017... 27 3

5.5. Förväntade resultat under 2015-2017...28 5.6. Finansiella ramar 2015-2017... 32 6. Trafikverket en modern myndighet - Portfölj 6... 34 6.1. Bakgrund... 34 6.2. Syfte... 34 6.3. Målområden och Program... 34 6.4. Inriktning för 2015-2017... 34 6.5. Förväntade resultat under 2015-2017... 36 6.6. Finansiella ramar 2015-2017... 36 7. Strategiskt initiativ - Portfölj 7... 37 7.1. Bakgrund... 37 7.2. Portföljens syfte... 37 7.3. Portföljens program/områden... 37 7.4. Inriktning för 2015-2017... 38 7.5. Förväntade resultat... 38 7.6. Finansiella ramar 2015-2017... 39 4

Inledning Den långsiktiga inriktningen för Trafikverkets verksamhet finns uttryckt i strategiska utmaningar. Utmaningar är i detta sammanhang kritiska områden där vi i ett längre perspektiv (cirka 10 år) ser ett gap mellan önskvärt tillstånd och förväntad utveckling inom transportsystemet. Utmaningarna omfattar inte hela Trafikverkets verksamhet, utan fokuserar enbart på det som bedöms mest kritiskt. De utgår från Trafikverkets uppgift och regeringens styrning med de transportpolitiska målen och genomförandet av beslutade transportplaner. Utvecklingsarbete är i detta sammanhang av stor betydelse för att vi effektivt ska kunna möta såväl dagens som framtida utmaningar. Ny kunskap och nya idéer behövs för att omsättas till nya tjänster, produkter, metoder och arbetssätt och därmed bidra till utveckling av ett modernt och effektivt transportsystem. Detta dokument behandlar inriktningen för Trafikverkets forskning och innovation (FOI) under 2015 2017. Inriktningen tar sin utgångspunkt i utpekade utmaningar och följer forsknings- och innovationsstrategin för att konkritisera viktiga fokusområden och prioriteringar för Trafikverkets FoI- verksamhet. Den tydliggör förväntningarna av Trafikverkets utvecklingsinsatser och bidragen till transportsystemets utveckling. Under perioden 2015 2017 organiserar Trafikverkets sin FOI- verksamhet i nio portföljer: 1. Ett energieffektivt transportsystem 2. Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna 3. Effektiva transportkedjor för näringslivet 4. Robust och tillförlitlig infrastruktur 5. Mer nytta för pengarna 6. Trafikverket en modern myndighet 7. Strategiska initiativ 8. Forskning inom sjöfart 9. Forskning inom luftfart Portföljerna kommer att innehålla program och projekt där utvecklingspotentialen bedömts som stor. Portföljen Strategiska initiativ omfattar viktiga utvecklingsinsatser, som till exempel transportpolitiska mål med direkta kopplingar till Trafikverkets uppdrag. FOI- inriktningen utgör underlag för VP- arbetet 2015 2017. Portföljerna 8 och 9 syftar till att i samverkan med Sjöfartsverket och Luftfartsverket förvalta de minst 100 (50 + 50) Mkr, som enligt regeringens regleringsbrev till Trafikverket ska användas till forskning och innovation inom sjöfarts- och luftfartsområden. I regeringens beslut om Nationell TransportPlan 2014-2015 (NTP) ska detta förfaringsätt gälla för hela perioden. Portföljerna är också en mötesplats där forskning och innovation inom sjöfarts- och luftfartsområden kan diskuteras mellan transportmyndigheterna (Trafikverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen). Målet med den diskussionen är att stärka och effektivisera FoI inom sjöfarts- och luftfartsområden genom kunskapsspridning och ökad förståelse för parternas respektive uppdrag och ambitioner inom området. Utifrån sådana samtal kan förslag till ny FoI inom området genereras. 1

Inriktning för forsning inom sjöfarts- och luftfartsområden förbereds för närvarande och kommer att fasställas i samverkan med berörda myndigheter och kommer att presenteras som suppliment till detta dokument till hösten 2014. Finansiering UTV-finansen Genom finanskoden UTV säkerställer vi resurser för att utveckla verksamheten genom forskning, utveckling, verifiering/demonstration, marknadsförberedelser och nyttiggörande/innovation (sammanfattat som FoI). Den FoI som finansieras via UTV är: Forskning efter ny kunskap. Utveckling och demonstration av produkter, tjänster och andra leveranser. Utvecklingen och demonstration av arbetssätt och arbetsprocesser. Utveckling och demonstration av ekonomiska och fysiska planeringsprocesser. Verksamhets- och informationsmodellering och övergripande design av IT- och integrerade system. Förberedelser för nyttiggörande av resultat genom framtagning av underlag för utveckling och förändring av regelverk och standarder. Utvärdering av FoI-processer och deras resultat. Nedanstående utveckling ska i huvudsak finansieras på annat sätt via linjen: Investeringar i FoI-infrastruktur. Implementering av nya och utvecklade lösningar (produkter, tjänster, processer etc) för transportsystemet. Designa, konstruera, investera i och driftsätta IT- och integrerade system baserat på framtagna verksamhetsmodeller. Följa upp och analysera förvaltningskomponenters ändamålsenlighet och effektivitet samt ge användarstöd och genomföra utbildningar inom förvaltningsobjekt. Vidmakthålla och vidareutveckla förvaltningskomponenter. Utveckla och tillhandahålla relevanta, aktuella och väl avvägda tekniska krav och regelverk för verksamheterna. Revidera/uppdatera befintliga regelverk och system baserat på befintlig kunskap. 2

1. Ett energieffektivt transportsystem Portfölj 1 1.1. Bakgrund Utvecklingen av ett energieffektivt transportsystem för att minska transporternas negativa klimatpåverkan är en av de största utmaningarna för alla väg- och järnvägsmyndigheter i världen. Kunskap och verktyg behöver utvecklas för att konflikten mellan klimatmål och transportbehov ska kunna hanteras på ett konstruktivt sätt. Den övergripande uppgiften är att nå de transportpolitiska målen. FOI- satsningar i detta avseende förväntas leda till utveckling av nya tjänster, produkter, styrmedel och effektiva metoder för attraktiva och tillgängliga städer med minskat bilberoende, trafikslagsövergripande och klimatanpassade godstransporter, och en energieffektiv infrastrukturhållning. Samarbete och koordinering mellan utvecklingsinsatser i samtliga portföljer är en viktig förutsättning för måluppfyllelse om energieffektivare transportsystem. 1.2. Syfte Syftet med portföljen är att utveckla och demonstrera nya lösningar som bidrar till attraktiva och tillgängliga städer med minskat bilberoende, stärkt svensk miljöteknik, trafikslagsövergripande godstransporter med låg energianvändning och klimatpåverkan.. Genom förbättrade metoder för planering, projektering och upphandling ska en energieffektivare infrastrukturhållning säkras. 1.3. Målområden Energieffektivt byggande och underhåll. Inom målområdet finns projekt som utvecklar: Metoder, nyckeltal och hålbarhetsbedömningar av infrastrukturprojekt med fokus på energieffektivisering Upphandlingsmetodik för energieffektivisering. Energieffektivisering av belysning på vägar och bangårdar. Möjligheten att lagra solvärme eller nyttja geotermisk energi för halkbekämpning. Vägutformningens och vägytans egenskaper i dess betydelse för trafikens energianvändning och klimatpåverkan. Inom målområdet behövs projekt som: Testar metoder och nyckeltal med tillhörande modeller genom beskrivningsmallar eller dimensioneringssystem. Beskriver och utvecklar förutsättningar för val av material utvecklade med ett livscykelperspektiv där renovering och återanvändning ingår i konceptet. Skapar bättre förutsättningar för återanvändning av underbyggnader, grundkonstruktioner och material och energieffektiviserar förstärkningsmetoder Säkerställer sambanden mellan vägutformning och infrastrukturens energianvändning för att kunna införa relevanta utformningskrav. Energieffektiviserar elektriska installationer som pumpar och tunnelventilationer och undersöker möjligheter till alternativa energikällor. Energieffektiva fordon, farkoster och transporter Inom målområdet finns projekt som: 3

Undersöker förutsättningarna för elektrifiering av tunga vägtransporter Undersöker möjligheten att minska bränsleförbrukningen i arbetsmaskiner. Forskar kring nya bränslen, IEA AMF (Advanced Motor Fuels) Analyserar hur klimatpolitiska styrmedel påverkar landbaserade godstransporter. Identifierar styrmedel för att godstransporterna ska bidra till klimatmålen 2050 samt vad som är kritiskt för att dessa styrmedel ska komma till stånd, exempelvis myndighetssamarbeten, LETS Gods. Informationsspridning om energieffektivt och hållbart resande. Utvecklar och utvärderar nya former av vägavgifter för biltrafik, för ökad transporteffektivitet och tillgänglighet. Utvärderar effekten av olika styrmedel och åtgärder för att åstadkomma attraktiva och tillgängliga städer Sammanställer kunskapsöversikt över samverkande ITS-system som har potential att bidra till energieffektivisering och minskad miljöpåverkan. Inom målområdet behövs projekt som: Utvecklar energieffektiva spårburna fordon. Utvecklar styrmedel för hastigheter. Tar fram effekter av styrmedel för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan för användningen av transportsystemet och för enskilda fordon, arbetsmaskiner, fartyg och flygplan. Energieffektiv planering Inom målområdet finns projekt som: Hanterar hur livscykelanalyser kan användas tidigare i planeringen med koppling till miljökonsekvensbedömning och strategiska miljöbedömningar Hanterar åtgärdskostnader för förbättringsåtgärder för sänkta rullmotstånd. Utvecklar modell och verktyg (geokalkyl) för kostnads- och energieffektiv masshantering och förstärkningsbehov för användning i tidigare skeden. Hanterar samband mellan beläggningstyper och klimat/energi. Utvecklar nya metoder för belysningsmetodik. Energieffektiviserar inom undermarksbyggandet. Underlättar resenärstransporterna dörr-till-dörr och omfatta såväl mark- som flygtransporter. Livscykelanalys i planering och projektering för att integrera klimatpåverkan och energianvändning från infrastrukturhållning i beslutsunderlag och kalkyler. Inom målområdet behövs projekt som: Utvecklar funktionella energieffektiva och verifierbara krav inom planering, gestaltning, utformning, dimensionering eller underhåll i förfrågningsunderlag och regelverk. Utvecklar effektsamband för den fysiska planeringen och de transportpolitiska förutsättningarna, det gäller t.ex. linjedragning, tillgången till konstruktionsmaterial, logistikbehov och masshantering. Hjälpmedel och verktyg behöver utvecklas så att rimliga bedömningar kan genomföras i åtgärdsplaneringen, åtgärdsvalsstudier och i den nya planeringsprocessen. Ser över och anpassar de tekniska regelverken för totalentreprenader och funktionsställda krav så att möjliga energieffektiviseringar genomförs. 4

Utvecklar effektsamband och uppföljningsmetoder. Utvärderar trafikprognosernas träffsäkerhet och framtida användning 1.4.Inriktning för åren 2015-2017 För att kunna planera, bygga, nyttja och underhålla infrastruktur på ett energieffektivt sätt krävs att energi- och klimatfrågor hanteras integrerat med övriga behov inom transportsystemet. Olika behov sammanvägs och balanseras inom ett hållbart transportsystem där miljöaspekter hanteras tillsammans med såväl sociala som ekonomiska aspekter. Det är nu angeläget att satsningsområdet implementeras och att investeringarnas energianvändning och klimatpåverkan ses ur ett livscykelperspektiv, det vill säga byggande, drift, underhåll och trafikering. Det är också angeläget med fortsatta satsningar som påverkar efterfrågan på transporter samt fördelning på färdmedel och trafikslag. Trafikverket behöver utveckla sin förmåga att beställa och upphandla energieffektiva lösningar som bygger på krav som är såväl verifierbara som validerbara. Infrastrukturhållningen behöver dels utvecklas och förberedas för att anpassas till kommande generations fordonssammansättning med fler eldrivna fordon, tyngre transporter fordonståg på vägar samt dels ge utrymme åt alternativa energikällor kopplade till infrastrukturen. Utveckla styrmedel för ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan för såväl användningen av transportsystemet som för enskilda fordon, arbetsmaskiner, fartyg och flygplan. 1.5. Förväntade resultat under 2015-2017 Förslag till förväntade resultat under de kommande tre åren är: Metoder och nyckeltal finns för beräkning av energieffektiviteten i transportsystemet, det är även möjligt att göra vissa hållbarhetsbedömningar vid planering, genomförande och uppföljning av investeringsprojekt. Upphandlings- och uppföljningsmetoder för energieffektivt byggande, underhåll och brukande av infrastrukturanläggningar används. Det finns förslag framme till styrmedel för energieffektiva och säkra hastigheter på väg. Det finns förslag framme på styrmedel för energi- och klimateffektiv användning av transportsystemet samt energieffektiva och fossilbränslefria fordon, arbetsmaskiner, fartyg och flygplan. Anläggningar har energieffektiviserats och energieffektiva installationer har genomförts. Förslag finns om hur alternativa energikällor kan kopplas till infrastrukturen samt hur infrastrukturen kan tjäna som lagringsutrymme för t ex värme. Minskat resande i rusningstid, mer användning av IT-lösningar och resfritt Utveckling och implementering, i regelverk mm. av vägutformning, underhållsåtgärder vägytans egenskaper för energieffektivisering av transportsystemet. 1.6. Finansiella ramar 2015-2017 I nedan tabell visas de indikativa ramar som är satta för portföljen kommande planperiod 2015-2017. Raden pågående visar hur stor summa (mkr) som redan är pågående projekt registrerade i FUDinfo. 5

Tabell 1, Indikativa ramar för portfölj 3 2015-2017 (mkr). 1 2015 2016 2017 Budgetram 20 20 20 Pågående 13 4 0 1 Summan är hämtad ur FUDinfo och är baserad på pågående projekt med registrerade planeringsramar. Viss differens mot verkligheten existerar då alla projekt ej ännu är korrekt registrerade. 6

2. Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionerna Portfölj 2 2.1. Bakgrund Storstädernas fortsatta tillväxt är avgörande för den ekonomiska tillväxten men den medför samtidigt tillgänglighets-, kapacitets-, trängsel- och miljöproblem. Idag finns det goda kunskaper om hållbar stadsutveckling och om kopplingen mellan olika urbana kvaliteter och trafiken. Kulturen, verktygen och rutinerna för att hantera samspelet mellan stadsutveckling och trafik på ett sektorsövergripande sätt i planering och drift, har dock ännu inte vunnit genomslag i praktiken. Även om fortsatt kunskapsutveckling är viktig, är det ännu viktigare att implementera den kunskap som finns. 2.2. Syfte Portföljen ska genom fokusering på verifiering, demonstration och implementering av ny kunskap och nya lösningar bidra till utvecklingen av attraktiva, tillgängliga, funktionella och hållbara storstadsregioner. Lösningarna ska i första hand fokusera på användning av den befintliga infrastrukturen. 2.3. Målområden och Program Trafikverket ska bidra till att bättre nyttja infrastrukturen Förbättra trafikledningen och trafikinformation i väg- och järnvägssystemet Integrera transportfrågor i stads- och regionutveckling Stimulera utveckling av lösningar som bidrar till att minska buller och ett minskande utsläpp av partiklar i storstäder Stimulera utveckling som bidrar till förbättrad och effektiv citylogistik Trafikverket ska bidra till att förbättra kapaciteten och tillförlitligheten i kollektivtrafiken Förbättra framkomligheten i storstäder för buss och taxi och förbättra kapacitet och tillförlitlighet i tågtrafiken Trafikverket ska underlätta för människor att gå och cykla. Genom samverkan med kommuner och regioner utveckla sammanhållande gång- och cykelvägnät som är trygga och har bra vägvisning samt säkra parkeringsmöjligheter vid bytespunkter 2.4. Inriktning för 2015-2017 Inriktning för portföljen under de kommande tre åren är; A. Förbättra trafikledningen och trafikinformation i väg- och järnvägssystemet Trafikslagsövergripande proaktiv och optimerad trafikledning, med fokus på: framkomlighet, miljö och säkerhet samordning mellan trafikslagen för maximerad kapacitet i transportsystemet att föregripa händelseutvecklingen vid störningar/utvecklad prognoshantering och prediktion framkomlighet under byggtid vid infrastrukturprojekt och vid underhållsåtgärder i storstadsmiljö 7

ökad interaktion mellan fordon och infrastruktur mer trafikdata (typ probedata) från samarbetspartners (t.ex. Volvo, Scania) miljödata från vägsidan för miljöstyrd trafikledning Informationstjänster och styrmedel som bidrar till trafikslagsövergripande tillförlitlighet och effektivitet i transportsystemet. Informationssystem som hjälper kunden i sitt resval (modalitet, byten mellan reseslag, snabbhet, miljö, kostnad) där realtidsinformation och prediktion finns med. Utveckling för att kunna ge information inför och under resa med tåg, samt i förväg om var köer i vägtrafiken kommer att uppstå och hur allvarliga de är. Trafikanter kan välja andra vägar eller resemedel, kanske välja kollektivt/cykel istället för bilen. Förutsägbarhet är en central faktor, att minimera buffertiden; hur mycket extra tid måste tas till för att vara säker att vara framme vid destinationen en viss tid. Med förbättrad realtidsinformation från alla trafikslag, kan en samlad trafikinformation skapas för samtliga trafikslag Trafikledning/trafikinformation vid nyinvesteringar Utveckling av samspelet med infrastrukturutbyggnad (dynamiska körfält för kollektivtrafik, godstrafik, dispenstransporter etc), trängselavgifter och politik (bl.a. parkeringsstrategi, p.- ledning och miljözoner som styrmedel) är väsentligt för att få optimerad trafikledning B. Integrera transportfrågor i stads- och regionutveckling Utveckling av arbetssätt, demonstration och uppföljning för stads- och regionutveckling som bidrar till transportsnål bebyggelse i storstadsregioner Metoder för storstadsutveckling på mellankommunal nivå, metoder för att utveckla samhället kring existerande transport- och kollektivtrafiknoder för ett optimerat resande Utveckling av kunskap om samhällsplaneringens möjligheter att minska luftföroreningar och effekterna av dem, t ex vad gäller tätortsutveckling, etableringar, gaturumsutformning och byggnaders placering för ventilation etc. Lösningar för trånga miljöer i storstäderna för att möjliggöra bättre utnyttjande av mark. Förtätning innebär ibland målkonflikter och konsekvenser för infrastruktur vilket är viktigt att belysa och fördjupa. Här finns det behov att identifiera och utreda möjliga lösningar för en hållbar och effektiv markanvändning. Relevanta och vägledande underlag kring förtätning kan bidra till förhållningsätt som Trv vill tillämpa i samhällsplaneringen. Fortsatt hög aktivitet inom Transportsnål bebyggelse i stortstadsregioner och Mistra Urban Futures. Trafikverket samspelar med andra aktörer för ökad utväxling av forskningsinsatser. Trafikverket kan såväl initera som medverka i forskningsansökningar till olika typer av svenska och internationella utlysningar. Kunskapsunderlag för att möta framtidens transportlösningar såsom utformning, fordon och farkoster etc samt samspel mellan trafikslagen. Ett ökat deltagande i av regeringen prioriterade internationella samarbeten där överenskommelser mellan Sverige och andra länder har tecknats. Medverkan från Svenska forskare i EU-projekt, t ex inom Horizon 2020 och JPI Urban Europé. Utveckling av arbetspendling på vatten; produktutveckling, väl anpassade båtar, affärsmodeller, miljöpåverkan, åretruntlösningar och angöringslösningar. C. Stimulera utveckling av lösningar som bidrar till att minska buller och ett minskande utsläpp av partiklar i storstäder Omfattar buller, vibrationer, stomljud, luftkvalitet och hälsa. Kunskapsunderlag buller för fordon och däck (inför revidering av gränsvärden) 8

Beräknings- och tillståndsmodeller för buller (samordning med portfölj 5) Ytterligare steg i sambanden buller hälsa inkl psykisk påverkan Effekter av flera bullerkällor Bättre val av riktade bullerskyddsåtgärder - effekter av samverkande åtgärder mot buller Funktionella krav på bullerreducerande beläggningar och järnvägsspår, räfflingar och markeringar Utveckling av t.ex. låga bullerskydd vid järnväg och bullerskydd generellt i stadsmiljöer Bidra till att krav (miljökvalitetsnormer, utsläppstak etc.) och mål (transportpolitiska och nationella miljömål) uppfylls och att transportsektorns bidrag till ohälsa minskar genom att utveckla: Hälsa kopplat till buller, vibrationer, stomljud, luftföroreningar och fysisk aktivitet/aktivt resande. Utveckling av måttet DALY (förändrade hälsosamma levnadsår) pågår. Vibrationer och stomljud effekter kopplat till både byggskede och driftskede för väg och järnväg. Utveckling av effektsamband för åtgärder i transportsystemet utifrån leveranskvaliteter och funktionskrav för buller, vibrationer och luftkvalitet Kunskap om hälsoeffekter med avseende på egenskaper av olika beståndsdelar (avgaser, partiklar) av trafikens luftföroreningar. Kunskap om trafikens bidrag till övriga luftföroreningar med mål/krav, t ex sot, partiklar PM2,5, polycykliska aromatiska kolväten metaller samt kvävedioxid. Emissionsfaktorer, samband etc. tas fram. Kunskap och verktyg till hjälp för samhälls- och trafikplaneringen att utveckla attraktiva hälsosamma städer ur luftkvalitetssynpunkt som samtidigt har en god ljudmiljö och är energieffektiva. Underlag för internationellt arbete med emissionskrav och modellutveckling för renare fordon och arbetsmaskiner. Kunskap om infrastruktur som förebygger för frisk luft genom sin utformning och materialval (samordnas med portfölj 4) Kunskap om vad ett förändrat klimat betyder för luftkvalitet och hälsoeffekter D. Stimulera utveckling som bidrar till förbättrad och effektiv citylogistik Samordnade system för varutransporter inom, till och från storstäder som stödjer transportsnål stadsplanering. Detta gäller särskilt bygg- och anläggningssektorns godsflödesbehov, och även avfall och återvinning. Ska utföras i nära samarbetet med SKL och Logistikforums utskott för citylogistik. Trafikverket har en viktig roll i FOI, men äger ofta inte åtgärderna. Utifrån Gemensam färdplan citylogistik genomförs mål- och GAP-analys för fortsatt FOI Uppnå gemensam och tydlig problembild avseende citylogistik som kan bidra till framtagning av effektiva och praktiska lösningar som harmoniserar med en transportsnål stadsplanering. Förstudier hämta hem internationella erfarenheter Effekter av e-handel Regelverk, trafikledning och information Affärsmodeller och samverkan Effektsamband Utveckla planeringsmetodik för gods i tätort (samhällsplanering) Metoder för planeringen av nya logistiknoder i storstäder Demonstrationsprojekt tillsammans med städer, näringsidkare, övriga intressenter 9

Ytterligare prioritering kommer att göras efter att en intern workshop genomförts. E. Trafikverket ska bidra till att förbättra kapaciteten och tillförlitligheten i kollektivtrafiken Etablering av K2 kunskapscentrum för kollektivtrafik övergår till en fullskalig verksamhet 2015. K2 har i samverkan med branschen och akademin identifierat följande kunskapsfält: Kollektivtrafikens finansiering och styrning Kollektivtrafikens bidrag till samhällsutvecklingen Resenärers attityd och beteende Samverkansprocesser för bättre kollektivtrafik inklusive kollektivtrafikanpassad bebyggelseplanering Den informerade kollektivtrafikresenärens bruk av integrerade mobilitetslösningar från informerade kollektivtrafikorganisationer Utöver K2 är Trafikverkets inriktning: Åtgärder/Effektsamband (samordning portfölj 5) Evidensbaserade effektsamband. Idag kan vi konstatera att vissa åtgärder har en effekt, men vi kan inte ange effektens storlek. Ofta finns effekter som relaterar till resenärernas nöjdhet, men endast i begränsad utsträckning hur många nya resenärer som genereras eller vad åtgärden får för effekt på transportsystemet som helhet. Trängsel, framkomlighet och restider. Samverkan med portfölj 5. Fokus på trafikledningsfrågor. Trafikstyrning, vidareutveckling för optimal trafikering. Flera projekt pågår och kommer att implementeras under treårsperioden, bland annat inom CTR. Mobility Management; samverkan kollektivtrafik, bildelning, cykel och gång. Relaterar till styrmedel och investering. Styrmedel, ekonomiska/administrativa/informativa, paketlösningar. Projektförslag i portfölj 5 som bör bevakas och samverka med portfölj 2. Handlar om att beskriva hur styrmedel kan bidra till kollektivtrafikens utveckling och ett hållbart samhälle. Samhällsbetalda resor och Landsbygdstrafik (samverkan portfölj 2, 3 och 5) Väl fungerande resor och transporter på landsbygd har lyfts som en strategisk fråga där Trafikverket tillsammans med andra behöver utveckla bättre arbetssätt och verktyg. En viktig ingrediens är väl fungerande transportlösningar där ofta knappa resurser måste samordnas för att skapa rimlig tillgänglighet för medborgare och näringsliv. Området har koppling till projektet Den Attraktiva Regionen i portfölj 5 men bör bevakas och samverka med portfölj 2 och 3. Utmaning att lösa tillgängligheten för de personer med särskilda behov att komma nära i städerna (färdtjänst och sjukresor) samt att samla de knappa resurser som finns på landsbygd (skolskjuts, färdtjänst, sjukresor, samåkning, matning till knutpunkter för tåg eller linjetrafik med buss etc.). F. Trafikverket ska underlätta för människor att gå och cykla Det behövs förbättrad kunskap kring olika typer av gående och cyklister, inkluderat barn, äldre och funktionshindrade, hur deras förutsättningar skiljer sig åt, vilka konsekvenser detta får för utformning samt för driften och underhållet. 10

På kort sikt bör kunskap byggas upp kring varför det finns ett stort genomförandeunderskott på alla planeringsnivåer inom gång och cykel. Med denna kunskap är det möjligt att identifiera vilka processer som är ofullständiga, vilka planeringsverktyg som saknas och vilka områden som behöver kompetenshöjas. Infrastruktur utformning samt drift och underhåll: Utveckla underlag för grundvärden i VGU för DTS (dimensionerande trafiksituation), utrymmesbehov (mått även för parkering), kapacitet, friktion, tidsluckor, visuell vägledning, energi/prestanda, cykelhastigheter och referenshastigheter (VR), separering av gående och cyklister, väjningsbeteende. Framtagande av krav på infrastrukturen utifrån samspel mellan trafikantgrupper, upplevelse av trygghet och attraktivitet. Funktionella krav för GC-vägar. Hur infrastrukturen utformas för att göras tillgänglig, användbar och trygg för äldre. Hantering av cykling på landsbygd och stadsnära områden. Pendlingscyklingen ökar och behöver omhändertas. Hur stora cykelflöden krävs för separering? Studier av begreppet attraktiva miljöer inriktat på alstring av fler gående och cyklister. Vilka egenskaper konstituerar en attraktiv miljö i trafiksystemet, också för dem som har svårt att förflytta sig? Hur kan dessa egenskaper värderas i planeringen? Hur påverkar dessa miljöer gåendets omfattning? Här ingår också alternativ utformning för gående och cyklister i stadsmiljöer (shared space). Hur utformar vi cykelparkeringar för trygghet, säkerhet och smidighet? Hur kan korsande av körbanor göras säkrare för cyklister? Särskilt fokus på de platser som är cykelöverfarter (som är avsedda att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana). Vilka krav ställer El-cykeln på infrastrukturens utformning, inklusive laddningsstationer och luftpumpstationer? Hur ska drift- och underhåll genomföras för att öka tillgänglighet och säkerhet för gång- och cykeltrafikanter? Åtgärderna kan ibland medföra konflikter, inte minst för personer med funktionsnedsättning. Det kan gälla drift och underhåll för bibehållande av ledstråk, kanter, utformningsdetaljer vid övergångsställen. Planering av gång- och cykel institutionella och praktiska förutsättningar Institutionella hinder för gång- och cykelplanering. Varför förverkligas inte höga ambitioner? Framtagande av kunskap av vilka faktorer och företeelser som leder till att människor väljer en aktiv transport. Det gäller i hög grad barn och unga. Vidareutveckla resultat från resvaneundersökningar med fokus på enskilda grupper, delresor och hela resan till fots. Utveckla effektsamband utifrån åtgärder som leder till ett ökat gående. Lokalisering av cykelparkering med frågor som effektsamband kostnad/nytta för näringsidkare, normer för skolor eller bostad, cykel- v.s. bilparkering. Metodstudier av hållbar utveckling av stadsdelar där lokalisering orsakar trafikalstring med bil. Fordon i framtidens stad och huruvida separering och reglering kan göras utifrån hastighet. Utvärdering av genomförda cykelsatsningar för att hitta åtgärders potential, vad som fungerar etc. Här ingår också utvärdering och analys av hur tillgänglighets- och användbarhetskrav enligt ALM beaktas vid nybyggnad. 11

Det är stora skillnader på andelen cyklister i olika kommuner. Vilka företeelser/åtgärder leder till ett ökat cyklande? Här uppmärksammas särskilt cykling till skolan. Även internationell benchmarking. Barn och äldre är intressanta trafikantgrupper. Framtagande av kostnadseffektiva och långsiktigt hållbara mätmetoder för gående och cykling. 2.5. Förväntade resultat under 2015-2017 Förslag till förväntade resultat under de kommande tre åren är; A. Trafikledning och trafikinformation Modell för prediktion för köavveckling på högtrafikerade näten i storstad. Bättre förmåga att leverera prognoser för störningars varaktighet i högtrafik. Effektiv indatahantering och samspel med marknadsaktörer och externa leverantörer av indata. Gränssnitt mellan externa och interna dataleverantörer. Trafikverkets och omvärlderns framtida roller avseende trafikinformation. Filtrering och fusioner av trafikdata i sin första version taget i drift. B. Integrera transportfrågor i stads- och regionutvecklingen Tillämpad och spridd nytta ur pågående nationella satsningar såsom Mistra Urban Futures: Större förståelse för beslutsverktygets roll i planeringsprocessen samt inriktning om användandet. Upparbetat kunskapsutbyte och smidigare planeringsprocesser avseende stationsnära planering och utveckling av urbana stationssamhällen. Strategier för hur transportinfrasystemets grönytor kan främja värdefulla ekosystemtjänster i städer. Planeringsverktyg för framtida stationssamhällen avseende buller och vibrationer. Effktiva lösningar på skyddsåtgärder i stationsnära och täta miljöer. Inriktning och effektiva lösningar för framtidens transportbehov. Lösningar för bättre markbehovsplanering i samband med handelns externetableringar (pågående doktorandprojekt) Ökad utväxling av forksningsinsatser genom medverkan i internationella forskningsprogram. C. Buller, vibrationer, stomljud, luftkvalitet och hälsa Vi ska ha bidragit till och fått tillgång till internationella forskningsresultat buller genom svenskt deltagande i det europeiska forskningssamarbetet inom CEDR-Noise och andra prioriterade internationella samarbeten. Plan över samverkande och effektiv FOI för att nå bullermålen. Stöd för att ställa väl avvägda funktionella miljökrav på beläggningar och räls. Framtagna samband, mått och mätetal för luftkvalitetens del inom leveranskvalitetsmål Hälsa (DALY-beräkningar), behov av beräkning av exponering liknande bullertillståndmodell. Metod för mål- och riktvärden för luftkvalitet i tunnelmiljö. Utvecklad kunskap om hälsoeffekter i trafikmiljöer (väg och järnvägs-) med kortvarigt höga exponeringsnivåer. Demonstration och utvärdering av åtgärder för att minska partikelemissionerna i väg- och järnvägstunnelmiljöer. 12

Framtagna kunskapsunderlag som ska användas för planering och ligga till grund för utveckling av metoder och lagstiftning på nationell och internationell nivå för fordon och arbetsmaskiner. Utveckling av kunskap om hur utformning av infrastrukturen påverkar körsätt och hastighet och därmed emissioner av partiklar och andra luftföroreningar. Under perioden 2015-17 behöver kunskapsunderlag för hastighetssamband och halter tas fram och implementeras i modellverktyg. Ökad kunskap om hur luftföroreningar kostnadseffektivt kan förhindras såväl vid ny- och ombyggnad som vid drift av väg/bana. Utveckling av kunskap om beläggningar, beläggningsoch friktionsmaterial ur partikelgenereringssynpunkt samt utvecklad kunskap om olika vägrengöringstekniker och strategier och deras effektivitet vad gäller minskning av partikelemissioner och halter. Ökad kunskap om hälsoeffekter av vibrationer och stomljud, effektsamband kopplat till bygge och drift. D. Citylogistik Initialt en gemensam och tydlig problembild avseende citylogistik som kan bidra till framtagning av effektiva och praktiska lösningar som harmoniserar med en transportsnål stadsplanering. Metodik och nyckeltal för kartläggning och visualisering av godsflöden - pågår Styrmedel och incitament för godstransporter i tätort - pågår E. Kollektivtrafik K2:s forskning och andra aktiviteter kommer att hjälpa till att öka resandet med kollektivtrafik, öka dess marknadsandel och kollektivtrafikens roll att öka samhällets uthållighet. Erbjuda fortbildning och utbildning av olika aktörsgrupper verksamma inom kollektivtrafikens områden, liksom högre utbildningar för att möta fördubblingsmålets utmaningar. En hög grad av kunskapsförmedlande aktiviteter och produktion av kunskapshöjande informationsmaterial för att öka den allmänna medvetenheten och därmed öka trycket på politiken för nödvändiga förändringar vad gäller utförande och tillgängliga resurser och därmed öka bruket och behovet av kollektivtrafik i Sverige. F. Gång och cykel Utveckling av gåendet och cyklandet till egna likvärdiga trafikslag. Förbättrad säkerhet och framkomlighet samt kunskap och effektsamband om hälsoeffekter av gång och cykel. Utvecklad kunskap om barriäreffekter för gående. Kunskap om hur gång och cykels andelar ska kunna ökas och bli säkrare. Detta kräver förbättrade kunskaper om vilka metoder som är effektiva och hur utformning bör ske för att underlätta underhåll. FOI förväntas också leda till förbättrad kunskap kring vilka faktorer som påverkar de institutionella förutsättningarna för cykelplanering på Trafikverket, nationellt, regionalt och lokalt. Benchmarking internationellt bl.a. koordinera med Norge och Danmark där det händer en del, möjlighet till NordFoU-samarbete. 2.6. Finansiella ramar 2015-2017 I nedanstående tabell visas de indikativa ramar som är satta för portföljen kommande planperiod 2015-2017. Raden pågående visar hur stor summa (mkr) som redan är pågående projekt registrerade i FUDinfo. 13

Tabell 2, Indikativa ramar för portfölj 2 2015-2017 (mkr). 2 2015 2016 2017 Budgetram 25 25 25 Pågående 18 7 4 2 Summan är hämtad ur FUDinfo och är baserad på pågående projekt med registrerade planeringsramar. Viss differens mot verkligheten existerar då alla projekt ej ännu är korrekt registrerade. 14

3. Effektiva transportkedjor för näringslivet långväga godsoch persontransporter- Portfölj 3 3.1. Bakgrund Transportsystemet kan idag inte fullt ut ge den tillförlitlighet och kvalitet som näringslivet efterfrågar. Det är många gånger inte möjligt att välja den mest hållbara transportlösningen. För godstransporter handlar det bland annat om brister i kopplingarna mellan trafikslagen där noder med tillhörande terminaler är viktiga fundament. I och med att godstransporter i hög grad är internationella, innebär det också att väl fungerande internationella stråk och korridorer är särskilt viktiga. För persontransporter handlar det dels om långväga persontransporter med goda resmöjligheter mellan storstadsområden och regionala centra, dels om turist- och besöksnäringen, som växer kraftigt. Om besöksnäringens mål att fördubbla sin omsättning till år 2020 ska nås, krävs ett väl fungerande transportsystem med goda och hållbara resmöjligheter. 3.2. Syfte Syftet med portföljen är att genom ökad kunskap, utveckling och demonstration visa på möjligheter att förbättra förutsättningarna för långväga gods- och persontransporter. Kunskap om hur minskad miljöpåverkan kan nås inom ramen för utmaningen är avgörande, och beaktas ur aspekterna klimat, hälsa och landskap. Portföljens resultat ska bland annat skapa förutsättningar för hållbara transport- och resekedjor med effektiva noder och där respektive trafikslags fördelar nyttjas på bästa sätt. Vidare ska projekten leda till helhetslösningar där aspekter på teknik, miljö, arbetsmiljö och ekonomi beaktas i en helhet och visa hur kapaciteten i transportsystemet kan användas på bästa sätt med hänsyn till framkomlighet, säkerhet och energieffektivitet. Resultaten ska också bidra till en fungerande marknad för transporttjänster, terminaler/depåer och för tjänster som erbjuds kopplade till dessa. 3.3. Målområden och Program Projekten i portföljen är indelade i tre områden: 3.1 Förbättra förutsättningarna för långväga godstransporter på väg- och järnvägsnätet 3.2 Förbättra förutsättningarna för intermodala godstransporter 3.3 Förbättra förutsättningarna för långväga persontransporter och turist- och besöksnäringens utveckling. 3.4. Inriktning för 2015-2017 Den övergripande inriktningen för FOI-portföljen är att förbättra kapaciteten i det strategiska nätet för långväga godstransporter, skapa förutsättningar för ett sammodalt transportsystem och bidra till utveckling av bättre möjligheter för långväga affärs- och pendlingsresor samt resor och godstransporter till, från och inom större turistdestinationer. 15

Inriktningen för kommande tre år tar även sin utgångspunkt i dokumenten Trafikverkets godsstrategi med efterföljande Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för trafikverkets godsstrategi och Hur kan Trafikverket underlätta för besöksnäringen?. Särskild hänsyn skall tas till de FOI-insatser som kan bli följden av medverkan i de europeiska samarbetsprojekten såsom Shift2Rail, Capacity4Rail och Swiftly Green samt stödjande insatser till den europeiska järnvägsgodskorridoren (ScanMed, RFC 3) som berör Sverige. ITS-lösningar som befrämjar sammodalitet skall vid var tid beaktas. Då sjö- och luftfart behandlas i egna portföljer så beaktas främst implikationer avseende sjö- och luftfart gällande intermodalitet/sammodalitet i skiften mellan transportslagen i noderna Inriktning för målområde 3.1 och 3.2 A. Planering med godsperspektiv Verktyg som underlättar trafikslagsövergripande beslut och ger lösningar där alla länkar i transportkedjan fungerar friktionsfritt. Förutsättningar att lokalisera terminaler och depåer optimalt med hänsyn till godstransporternas behov och samhällets övriga mål och krav. Stödja arbetet med korridorer för att utveckla interoperabilitet samt robusta integrerade stråk Kapacitets- och bärighetsrelaterade åtgärder för högre energieffektivitet och bättre nyttjande av kapacitet och i förekommande fall befintlig infrastruktur Miljöberikade åtgärder som tillför högre kvalitéer och stärker funktioner i landskapet B. Konkurrensneutrala och effektiva marknader Fungerande marknader på alla nivåer: för transporttjänsterna, terminaler/depåer och för tjänsterna som erbjuds på och kopplade till dessa. Tekniska lösningar, regelverk och styrmedel inom godstransportområdet som är ändamålsenligt utformade och möjliggör flexibla transporter inom Europa. C. Fordon och lastbärare i effektiva transportupplägg Fordon, lastbärare och lyftutrustning som tar tillvara skalfördelarna inom och mellan trafikslagen. Infrastrukturförutsättningar med ett hållbarhetsperspektiv anpassas till nya fordon och lastbärare för största möjliga kapacitetsutnyttjande. D. Funktionella noder för intermodala transporter - med effektiva anslutningar och terminaler Lösningar som minskar kostnaderna att byta transportslag och ger förutsättningar att utnyttja respektive transportslags fördelar på bästa sätt. Smart citylogistik, t ex miniterminaler, för effektiva transportkedjor som minskar transportavstånden och möjliggör större nyttjande av t ex elfordon ut till kund. Handels-/Marknadsplatser för schaktmassor för optimerad resurshushållning. E. Information och informationslösningar Förutsättningar för transportutförare att optimera logistikupplägg med hänsyn till bland annat fyllnadsgrader. 16

Digitala informationslösningar som tillgängliggör information om både gods och lastbärare. Samverkande system mellan fordon och infrastruktur Klimat- och energieffektiva system och fordon. F. Säkra och trygga transporter Lösningar som minimerar riskerna för stölder och åverkan, samt tillgodoser behoven av säkra parkeringar och uppställningsplatser för godstransporter. Inriktning för målområde 3.3 G. Långväga persontransporter och turist- och besöksnäringens resor och transporter Förutsättningar för hållbara affärsresor och långväga pendling Förutsättningar för attraktiva och klimatsmarta resor och transportmöjligheter till, från och inom viktiga destinationer för turistnäringen. 3.5. Förväntade resultat under 2015-2017 Förväntade resultat under de kommande tre åren är på en övergripande nivå: Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur och fordon för godstransporter på väg och järnväg genom: High Capacity Transport - utvecklad kunskap och demonstration avseende införande av fordon med högre kapacitet (längre och tyngre eller med ökad volym) än vad som används idag. Maximering av lastprofiler - möjligheterna att "maximera" lastprofilen, minska behovet av specialtransporter och skapa möjligheter för nya effektiva logistikkoncept Detaljerad positionering/gps på tåg - fullständigt beslutsunderlag till implementering av denna nya tjänst Grönare godsflöden 2,0 Incitament till bättre utnyttjande terminalkapacitet, bättre systemanalyser, ökad förståelse för affärsmodeller, bättre kapacitetsutnyttjande av nät, noder och stråk. Effektivare och ökad kapacitet i anslutningar till TEN-T utpekade hamnar och terminaler samt rangerbangårdar. Morgondagens depåer 2,0 Effektivare järnvägsfordonsunderhåll såväl avseende forskning och innovation såsom systemutnyttjande av befintliga och nya resurser, bättre planeringsförutsättningar för underhåll av fordon för gods-som persontrafik inklusive snabbtåg. Sustrail - nya tekniska fordonslösningar för lägre underhållskostnader för fordon och bana Spectrum - utveckla järnvägstransporter som kan attrahera tidskänsligt, lätt och högvärdigt gods och som utgör en integrerad del i kundens försörjningskedja ICargo, etablera en grön korridor mellan Sverige och den Europeiska kontinenten genom att kombinera väg, järnväg och sjötransporter. RFID-detektorer och IT-system för att följa och spåra containrar och järnvägsvagnar vid järnvägstransporter från Stora Ensos fabriker till Göteborgs hamn. GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Hållbara och grönare incitament samt verktyg till godsflöden inom prioriterade stråk och korridorer. DEMO GODS - bidra till att realisera innovationer genom demonstrationer och systemanalyser avseende godstransporter järnväg i samverkan med såväl operatörer, infrastrukturhållare och fordonstillverkare 17

FOT- Det framtida operativa tågtrafiksystemet - resultera i kunskap om problem och lösningar för Trafikverkets kommande utveckling av organisation och kompetenser men även framtagande av metoder och koncept kring trafikstyrning och kommunikation CATOS, som ökar punktligheten för godståg och minskar energiåtgången. RFID, för bättre spårbarhet av gods Ökad hastighet och konfiguration för godsvagnar så att godståg bättre passar in i t.ex. regionaltågstrafik Förslag till och värdering av effekter av trafikslagsövergripande avgiftsstruktur med styrning mot bättre miljö Regelförenklingar innebärandes förutsättningar för en fungerande diversifierad marknad Kunskapsuppbyggnad och demonstration av intermodala trafikupplägg Grönare godsflöden 2,0 - Incitament till bättre utnyttjande terminalkapacitet, bättre systemanalyser, ökad förståelse för affärsmodeller, bättre kapacitetsutnyttjande av nät, noder och stråk. Effektivare och ökad kapacitet i anslutningar till TEN-T utpekade hamnar och terminaler samt rangerbangårdar. Capacity4Rail - utveckla järnvägens förmåga -kapacitet - inom områdena infrastruktur, trafikledning samt godstransport. Basstöd Logistik och Transportstiftelsen - Utveckla forskning och utbildning inom godstransporter, logistik och anknytande IT som möjliggör förbättrad konkurrenskraft för näringslivet. Förstudie Farligt Gods - ökade kunskaper om incident verifiering och positionering i tunnlar och det hög trafikerade vägnätet Utvärdering av förändringar i tågtrafikledarnas beslutsfattande - hur det indirekt bidrar till ökat kapacitetsutnyttjande Bättre implementering av nya lösningar såsom elförsörjning av godsvagnar Fehrman Bält-förbindelsens påverkan på svenska transporter Minst ett större demonstrationsprojekt är igång inom järnvägskorridor 3 Utveckling av affärsmodeller inom transportbranschen, som ger win-win Kunskapsuppbyggnad och demonstration inom långväga persontransporter och turist- och besöksnäringens resor och transporter Kunskapsuppbyggnad genom kartläggning av goda exempel samt nuläge och potential för bättre lösningar för planering, bokning och betalning av resor Ökad kunskap om flyg-, båt-, tåg- och bussmarknaden för att underlätta för mer hållbara resmöjligheter Ökad kunskap om design och infrastruktur för snabba tåg- och bussresor samt anslutningar till/från flyg och båt Ökad kunskap om kvaliteter som utvecklar upplevelsen och attraktiviteten i resan. Ökad kunskap om Effektsamband. Vilka åtgärder i transportsystemet ger bäst effekt för en utvecklad besöksnäring? Utveckla bättre planeringsunderlag och arbetssätt för hållbar turism och hållbara turistresor och testa dem på de utpekade destinationerna (Kiruna, Åre, Stockholms skärgård, Vimmerby och Bohuslän) och andra större destinationer. 18

3.6. Finansiella ramar 2015-2017 I nedan tabell visas de indikativa ramar som är satta för portföljen kommande planperiod 2015-2017. Raden pågående projekt visar hur stor summa (mkr) som redan är pågående projekt registrerade i FUD info. Tabell 3, Indikativa ramar för portfölj 3 2015-2017 (mkr). 3 2015 2016 2017 Budgetram 32 32 32 Pågående projekt 24 14 1 3 Summan är hämtad ur FUDinfo och är baserad på pågående projekt med registrerade planeringsramar. Viss differens mot verkligheten existerar då alla projekt ej ännu är korrekt registrerade. 19

4. Robust och tillförlitlig infrastruktur Portfölj 4 4.1. Bakgrund Robust och tillförlitlig infrastruktur är en grundförutsättning för effektiva, säkra, energieffektiva och miljömässigt hållbara transporter och därmed ett väl fungerande samhälle och näringsliv. Infrastrukturen ska göras mer robust och tåligt mot störningar samtidigt som förmågan stärks att snabbt hantera de störningar som ändå uppstår. Ny infrastruktur ska utformas och dimensioneras med hänsyn till klimatförändringar, anpassas till omgivande landskap och bebyggelse och tillsammans med människor och fordon skapa ett säkert transportsystem. En väl fungerande trafikinformation och trafikledning leder till ett effektivare utnyttjande av infrastrukturens kapacitet och ger förutsättningar för en mer realistisk förväntansbild på transportsystemets leveransförmåga. Samarbete och koordinering mellan utvecklingsinsatser i samtliga portföljer är en viktig förutsättning för måluppfyllelse om robust och tillförlitlig infrastruktur. 4.2. Syfte Portföljens syfte är att möjliggöra effektiv, modern utformning inklusive gestaltning samt dimensionering av robusta, tillförlitliga och miljöanpassade väg- och järnvägsanläggningar till lägsta kostnad utifrån nedbrytning av trafik och klimat. Trafiksäkerhet, trafikledning, miljö och samverkan mellan fordon och infrastruktur kommer att vara viktiga komponenter för portföljens program och projekt. För att framgent skapa en robust och tillförlitlig infrastruktur med ökad kapacitet och minskade störningar måste kunskap, metodik, verktyg samt krav i aktuella regelverk utvecklas. En metodik för ett optimalt val av åtgärd/ konstruktion ur ett ekonomiskt, säkerhetsmässigt och miljömässigt perspektiv måste utvecklas. Portföljen ska genom fokusering på verifiering, demonstration och implementering av ny kunskap och nya lösningar bidra till denna utveckling. Ett viktigt område är att utifrån vald kvalitet på åtgärden/konstruktionen vid investering och underhåll kunna värdera och optimera livscykelkostnad med en LCC-analys och miljöpåverkan via en LCA-analys. Övriga självklara och prioriterade områden är underhåll av väg- och järnvägsanläggningen där metodik för val av åtgärder och kvalitetsnivå står i centrum med syfte att öka tillförlitligheten i systemet. Vidare måste också trafikinformation till näringsliv och medborgare förbättras samtidigt som trafiksäkerhet för arbetare och trafikant ökas. Metoder för trafikledning behöver förbättras för att minska konsekvenser av störningar. Kunskapen om och utvecklingen av samverkande system mellan fordon och infrastruktur ökas med syftet att förbättra trafiksäkerheten och trafikinformationen. 20