Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Reviderad vid Utbildningsberedningens möte 24 november 2015. Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering beskrivs i Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation/nyckeltal, en sammanfattning av studenternas kursvärderingar samt analys och åtgärdsplan tillsammans med eventuella förslag på revidering av kursplanen. Kursrapporten publiceras i anslutning till annan information om kursen. Bakgrundsinformation Kursens namn: Pedagogiskt ledarskap och omsorgsetik Termin: VT18 Ladokkod: UV211a Kursansvarig: Camilla Löf Antal registrerade studenter: 270 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 46 Genomförande Sätt X Föregående kursrapport är kommunicerad i samband med kursstart Tidig dialog om förväntningar på kursen Formativ kursvärdering Summativ kursvärdering Återkoppling till studenterna Utvärderingsformer Nätbaserad utvärdering (enkät) i samband med inlämning av prov. Vi har också haft en kontinuerlig dialog inom basgrupperna, där vi stämt av förväntningar och innehåll, men någon mer formell formativ värdering har inte genomförts. Sammanfattning av studenternas kursvärderingar I den summativa kursutvärderingen har ja-/nej-frågor ställts om huruvida kursen erbjudit möjligheter att uppnå de olika lärandemålen, samt öppna frågor där studenterna kunnat ge mer utförlig återkoppling om vad som bör bevaras och vad som kan förbättras inför kommande kurser. Av utrymmesskäl har inte alla kommentarer tagits med i nedanstående sammanställning. Svaren har sammanställts så att huvuddragen
redovisas och eemplifieras. Alla synpunkter har dock diskuterats i lärarlaget och beaktas vid planeringen av nästa version av kursen. Ja-/nejfrågorna om studenterna erbjudits möjligheter att nå målen Sammantaget kan sägas att svaren på ja/nej-frågorna antyder att de som besvarat enkäten i huvudsak anser att de fått möjlighet att nå målen: 93,5 % av de som svarat på enkäten uppger att de erbjudits möjligheter att uppnå målet om att resonera kring pedagogiskt ledarskap ur ett omsorgsetiskt perspektiv. 97,8 % av de som besvarat enkäten uppger att de fått möjlighet att uppnå det andra målet, som handlar om att problematisera normer och värden i relation till förskolans omsorgsuppdrag. En något lägre andel, 89,1%, av de som svarat uppger att de fått möjlighet att värdera och använda olika slags vetenskapliga källor. Gällande målet om att kommunicera och problematisera omsorgsetiska dilemman i förskolan har 91,3 % svarat att de erbjudits möjlighet att uppnå detta. De öppna frågorna om vad som bör bevaras eller kan förbättras I enkäten ställdes öppna frågor, framkommer ett par aspekter tydligare än annat: Kursens uppläggning och innehåll; Provens utformning; och VFU-periodens placering insprängd mitt i kursen. Vad gäller kommentarerna om kursens uppläggning och innehåll framstår det som att många uppskattat kursupplägg, föreläsningar och litteratur i stora drag. Följande lyftes som något att bevara i kommande kurser: Det kändes som det fanns mycket luft i denna kursen. / / Det är väl ett tecken på att denna kursen var bra planerad och intressant att delta i. Jag tyckte det var ett bra upplägg på av kursen (förutom att ha VFU mitt i allt) med bra eaminationsformer och intressant litteratur och föreläsningar. Föreläsningarna har uppskattats av flera: De som har föreläst, bra föreläsningar Flera tar upp att innehållet varit intressant och att de efterföljande diskussionerna i arbetslag/basgrupper har varit givande: En intressant kurs med bra diskussioner kring viktiga ämnen att belysa. Bra att ta upp diskussionen om ett normkritiskt perspektiv. Bra, tydlig och strukturerad info på både kursguiden och itslearning." Någon efterlyser dock en bredare diskussion om normer: Jag tyckte även att det blev för mycket fokus kring könsroller när normer diskuterades att man blev så fokuserad på just den normen och fick därmed svårighet att tänka kring andra normer i förskolan. Hade uppskattat om fler olika normer hade diskuteras i helgrupp. Möjligheterna att bearbeta innehållet på olika sätt lyfts fram särskilt i utvärderingen: Gestaltningen och diskussionerna måste ni ha kvar. Mera basgrupps diskussioner. Det ger varje fall mig väldigt mycket. Det är i diskussionen som utveckling sker. Det är också där som nya dörrar öppnas, för ett annorlunda tänk. Det går dock att ana en viss frustration över deltagandet vid basgruppsträffarna, vilket är en förutsättning för att diskussionerna ska bli givande och utvecklande:
Tycker att man ska ha seminarium istället för basgruppsmöten där alla aktivt ska delta i diskussioner efter föreläsningar. Framförallt vad gäller Noddings då det kan uppfattas som en ganska svår litteratur. Basgruppsmöten brukar inte ge så mycket och i många fall uteblir många. Det är tråkigt för den som alltid kommer och hoppas på bra och vettig information och utbyte av tankar. Jag tycker att det hade varit bra med seminarium i stället. Vad gäller litteraturen har någon önskar flera seminarium där kurslitteraturen bearbetas särskilt: Vara lite mer fokus på noddings boken för många som tycker att den är svår man kunde haft litteratur seminarium om noddings istället för att kunna diskutera den tillsammans då den var svårt att ta sig genom och dem har varit viktigt utgångspunkt punkt för kursen. Som en del i arbetet med akademisk literacitet har studenterna fått i uppgift att söka en vetenskaplig artikel som del av kurslitteraturen, vilket någon menar var för svårt: Det behövs ingen vetenskaplig artikel, eftersom det var omöjligt att hitta en vetenskaplig artikel som är förknippad med förskolan. Det var tillräckligt med kurslitteraturen som vi hade. Vad gäller schemat har en student uppgett att vissa grupper alltid fick sena tider, medan andra fick tidiga. Istället hade ett mer varierat schema önskats, så att det inte alltid är samma studenter som slutar sent: Alla moment som gjordes i basgrupper hade delats på två delar där hälften av grupperna träffades på den tidiga tiden och resten på en senare tid. Jag som tillhörde basgrupp H fick den senare tiden. Detta bidrog till att dagar då det var föreläsning + basgruppsmöte fick de senare grupperna långa håltimmar vilket resulterade i att man slutade sent många dagar. Då hade man samtidigt börjat tidigt på morgonen och det blev en del långa dagar. Men tanke på att det är många som pendlar långa sträckor bidrog detta till väldigt långa dagar. Sen är det många som har barn eller andra saker som påverkar det privata. Det man skulle gjort är att blanda dessa tider, ibland var det de första grupperna som fick tidig tid och ibland de sista grupperna. Kommentarerna om provens utformning går isär. De som lyfter fram paperet gör det dock huvudsakligen i positiva ordalag. De flesta uttrycker också uppskattning för att få möjlighet till ett gestaltande prov. Det lyfts även fram som bra i relation till kursen i estetik som ligger direkt efteråt under terminen: Bra kursupplägg, tydligt vad som krävdes av en och bra med en gestaltande redovisning nu inför estetiska uttycksformer (känner sig tryggare i basgruppen!). Någon annan är dock mer kritisk: Gestaltningen var i sin form helt obrukbar som bedömningsform. Om den överhuvudtaget hör hemma i kursen bör det vara som aktivitet under ett basgruppsmöte. Att se det som en grund för eamination är inte bara märkligt, det är oseriöst. Förutsättningarna för att arbeta med och förbereda det gestaltande provet lyfts dock fram som svårt, framförallt avseende rum för att öva: Gällande den gestaltande delen / provet. Det borde finnas tillgång till lokaler för studenterna att träna i. Grupprummen är alldeles för små. De lite större rummen som släpps klockan midnatt går åt som smör i solsken, både niagara och orkanen. Kanske kan lärarna boka upp några större klassrum åt sina basgrupper att träna i dagarna innan? Det gestaltande provet bör också göras i halvklass så alla får delta i diskussionen på ett rimligt vis utan att behöva "slåss" om ordet. Gällande papert bör det framgå tydligare om kamratresponsen är en viktigt del av uppgiften (obligatorisk) eller frivillig då alla studenter har olika inställning till att både ge/få kramratrespons.
I citatet ovan nämns också Prov 2 (paper) och huruvida kamratresponsen ska vara obligatorisk eller inte, vilket ligger nära tidigare kommentar om att kurskamrater inte är förberedda eller deltar vid olika seminarier. Papret var jättegivande. Intressanta ämnen och bra basgruppsmöten med diskussion om olika dilemman i förskolan. Litteraturen var superbra! Små barns etik etc. Någon ger uttryck för att två prov var för mycket: Borde inte ha både paper och gestaltning få det har varit fruktansvärt stressigt att ha vfu 40 timmars arbetsvecka och sedan gå tid till att hinna med och förbereda gestaltning och sitt paper. Lägga upp tiden bättre. Bättre diskussioner och litteratur seminarie med noddings bok för att tillsammans prata igenom den då många tycker att den är svår att läsa och ta sig igenom. Kursens relation till VFU-kurs 1 VFU-periodens placering insprängd i den här kursen är olycklig och ett återkommande problem enligt kursvärderingarna. I vårens utvärdering lyfts detta som ett problem i 21 av 46 kommentarer (i de öppna frågorna). Kritik framförs både i termer av att det är svårt att förhålla sig till innehållet i två kurser parallellt, samt att VFU-kursen avbryter och gör så att UV211a blir spretig och tappar sitt fokus. Skulle föredra att avsluta kursen innan VFUn och inte ha den mitt under VFUn. Annars en intressant och givande kurs med mycket frågor och funderingar "åh ena sidan, åh andra sidan". Svårt att greppa denna kursen. Den var spretig. Kändes inte bra med alla föreläsningar innan Vfun. Bättre med Vfu först och sen föreläsningar, basgruppsmöten, paper och gestaltning. Sammanfattning av lärarlagets utvärdering De 7 basgruppslärarna och 3 dramalärarna diskuterade kursen med särskild vikt vid hur den bäst omarbetas inför hösten 2018. På så vis blir värderingen både summativ (för just den här kursomgången) och formativ (med avseende på kursens utveckling). Lärarna i kursen uppger att de uppskattat kursupplägg och innehåll i stort och att studenterna generellt sett varit engagerade i innehållet. Några lärare menar att det normkritiska perspektivet skulle kunna stärkas ytterligare, kanske med kompletterande litteratur? Det gestaltande provet diskuterades med avseende på både rättssäkerhet i bedömning och förväntningar på provet. Lärarna är överens om att gestaltandet som form och prov är meningsfullt och att det är en fördel att kriterierna för Prov 1 inte fokuserar genomförandet av gestaltandet, utan mer i termer av att gestaltandet är ett sätt att kommunicera kursens innehållsliga tema. Dramalärarna ser på så vis fördelar med att kunna bygga vidare på de kunskaper studenterna fått under den här kursen när de sedan går in i nästa kurs (som har estetisk inriktning) Betygskriterierna har generellt sett fungerat bra som stöd för bedömning av de båda proven. Lärarna har uppskattat att det varit två lärare närvarande vid bedömningen av prov 1 (gestaltande), vilket är ett gruppmoment. Den dubbla bemanningen är ett steg mot mer rättssäker bedömning av studenterna. Någon lärare har uppfattat kursens omsorgsetiska perspektiv som viktig grund för studenternas första VFU-kurs och menar att detta perspektiv kan hjälpa studenterna att förankra teori i praktik. Analys
Den låga svarsfrekvensen gör att en kvantitativ analys av utvärderingen blir svår. De kvalitativa aspekterna som kommer fram är dock av stort värde. Som framgått har kursens innehåll varit uppskattat av både studenter och lärare. Diskussionerna har i stora drag varit givande och berikande. Relationen mellan kursens tre olika perspektiv (omsorgsetik, normkritik och ledarskap) kan förtydligas genom kursdesignen i kommande kurser. Eftersom schemat har anpassats efter lärarlagets övriga uppdrag, av denna anledning har det varit svårt att variera basgruppernas tider. Av denna anledning har vissa grupper fått mer eller mindre attraktiva tider för sina träffar. Kursens upplägg har i övrigt fungerat bra enligt både studenter och lärare. Arbetsgången föreläsning, diskussioner i arbetslag och sedan basgruppseminarium där innehållet fördjupas har fungerat väl (förutsatt, som en student uttryckte det, att kurskamraterna kommer på seminarier som inte är obligatoriska). Kanske behöver införandet av fler obligatoriska seminarier diskuteras? Det som tycks ha varit störande har varit avbrottet för VFU-kursen. Relationen till VFU är ett ständigt bekymmer. Uppfattningen av att VFU och universitetsförlagd utbildning kolliderar eller konkurrerar om studenters uppmärksamhet behöver adresseras. Kanske kan studenternas utvärderingar tolkas som att det finns ett behov av att synliggöra hur de olika kurserna hänger samman? I samband med hösten 2018 kommer dock den nya kursordningen att innebära att vfu-kurser inte ligger insprängda inom just UV211a. Kursen har kontinuerligt genomgått små revideringar i samband med utvärderingen av varje kursomgång. Studenters och lärares erfarenheter har varit centrala för utvecklingen av kursen. Eempelvis har provens utformning, samt formuleringar av kriterier för bedömning av proven, förtydligats och blivit enklare att arbeta utifrån. Fortfarande finns utvecklingsområden, som till eempel att arbeta fram en tydligare koppling mellan de båda proven, samt att fortsätta göra bedömningarna mer rättssäkra. Kriterier och kursguidens anvisningar för proven bör ses över med avseende på att knyta diskussioner tydligare till kursens teoretiska ansatser. Åtgärdsplan I och med att kursen flyttas i utbildningen och från och med hösten 2018 ligger sist i termin 1 kommer många ändringar att göras. De centrala perspektiven, föreläsningarna, och proven kommer dock att vara desamma, men med justeringar i enlighet med vad lärare och studenter gett uttryck för i utvärderingarna. Som den nya kursordningen ser ut kommer inte VFU-kursen att interferera med den här kursen från om med hösten 18. De två proven kommer i kommande kurs att vävas samman på ett tydligare sätt både med varandra om med de teoretiska perspektiv som kursen behandlar. Sannolikt kommer fler seminarier att behandla litteraturen och möjligheterna till ytterligare stöd/handledning av Prov 2 (paper, som from ht18 blir på hela 9 hp) kommer att ses över. Lärarna kommer även fortsättningsvis att vara två vid bedömningen av det gestaltande provet, eftersom det blir mer rättssäkert. Ytterligare åtgärder diskuteras vid uppstartande lärarlagsträff i samband med kursuppstarten ht-18. Förslag till revidering av kursplan Kursen har redan genomgått stora revideringar inför hösten 2018..