Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13
Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6 Äldreomsorg... 11 7 Personlig assistans... 13 8 Regional utveckling... 15 2
1 Sammanfattning Konjunkturläget för den privata vårdsektorn är i stort sett oförändrat jämfört med våren 12 och fortsätter att vara något bättre än i en normalkonjunktur. Personlig assistans gör fortsatt den klart ljusaste bedömningen av konjunkturläget och är den enda delbransch där läget förbättrats. Konjunkturläget har mattats svagt inom Primärvård och Äldreomsorg. Verksamheten för vårdbranschen som helhet har utvecklats positivt. Särskilt inom Personlig assistans har takten ökat snabbt. Inom Äldreomsorgen har andelen positiva företag sjunkit något jämfört med tidigare. Även antalet anställda har ökat det senaste halvåret, främst inom Personlig assistans. Den ökade efterfrågan på personal har inneburit att problemen att få tag på branschkompetent personal ökat något, framförallt för Primärvården. Nettotal 7 6 5 3 1 Verksamhetens utveckling Primärvård Äldreomsorg Personlig assistans 1 hå 1 1 hå 11 1 hå 12 1 hå 13 Nettotalet avser skillnaden mellan andelen som angett att arbetsställets verksamhet blivit bättre respektive sämre jämfört med föregående halvår. Uppgifter för andra halvåret respektive år baserar sig på prognosuppgifter. Läget är klart starkast i Mellansverige. I Norra Sverige har konjunkturen försämrats på grund av en tydlig försvagning inom Primärvården. Konjunkturen inom Personlig assistans samt Äldreomsorg är dock mycket stark och ligger över gränsen för högkonjunktur. Även i Västra Sverige har konjunkturen försvagats, framförallt inom Personlig assistans men även inom Primärvården. I Södra Sverige har konjunkturen endast backat svagt. Prognoserna är ljusa inför hösten inom framför allt Personlig assistans, men även Primärvården tror på en uppgång. Äldreomsorgen är mer försiktig i bedömningen. Den ökade osäkerhet som märks inom Äldreomsorg är till stora delar förknippat med verksamhetens påverkan av politiska beslut. 3
2 Om undersökningen Konjunkturbarometern för vårdsektorn är en så kallad kvalitativ undersökning, det vill säga att den bygger på uppgiftslämnarnas bedömningar. Undersökningen baseras på ett urval om ca 48 verksamhetsställen inom den privata vårdsektorn och täcker de tre branscherna Primärvård, Äldreomsorg och Personlig assistans. Undersökningen, som ger en totalbild för hela Sverige, har även brutits ned på de fyra regionerna Södra Sverige, Västra Sverige, Mellansverige och Norra Sverige. Svaren har samlats in från mitten av april till slutet av maj 13 och avser utfall för första halvåret i år och en prognos för andra halvåret i år. För frågorna avseende företagets konjunkturläge, antal anställda samt några övriga frågor avses en lägesbedömning per den 15 april respektive 15 oktober. För varje bransch baseras undersökningen på ett urval av ca verksamhetsställen i var och en av de fyra regionerna. Urvalsramen är SCB:s Företagsdatabas (FDB) samt Vårdföretagarnas medlemslista per 13-3-7. Endast medlemmar i Vårdföretagarna har inkluderats i urvalet. Verksamhetsansvarig ombeds besvara ett antal frågor om verksamhetsställets nuvarande läge och utvecklingen på ett halvårs sikt, samt någon fråga av strukturell karaktär. För varje fråga finns i regel två eller tre svarsalternativ av typen större/oförändrat/mindre respektive god/tillfredsställande/dålig eller ja/nej. Vid bearbetningen av resultaten vägs svaren för varje verksamhetsställe samman till en total med ett storleksmått, dvs. antalet anställda för verksamhetsstället, så att de större företagen väger tyngre än de mindre. Resultaten presenteras som så kallade nettotal. Nettotalet utgörs av saldot av de företag som uppgivit positiv respektive negativ utveckling eller omdöme. I undersökningen beräknas ett särskilt Konjunkturindex, som är en sammanfattning av läget konjunkturen i varje bransch. Konjunkturindex beräknas även för hela vårdsektorn i Sverige och för vårdsektorn i varje region genom sammanvägningar av Konjunkturindex för de olika branscherna. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar av konjunkturen med omdömena bra/tillfredsställande/dålig vid en viss tidpunkt. Svaren i undersökningen har samlats in under perioden 11 april 24 maj och andelen svarande av tillfrågade verksamhetsställen uppgår till 72 procent. 4
3 Oförändrat konjunkturläge Vårdföretagens bedömningar för våren 13 visar på ett fortsatt stabilt konjunkturläge. Det är en bit kvar till högkonjunktur men läget får ändå betecknas som något bättre än normalt. Konjunkturindex för den privata vårdsektorn, som kan anta värden mellan -1 och +1, uppgick under våren till +21. Det är fortfarande något bättre än en normalkonjunktur som schablonmässigt kan sägas råda i intervallet -15 till +15. Konjunkturläget är i stort sett oförändrat från föregående vår då index hamnade på +23. Andelen av företagen som uppger att konjunkturläget är svagt är fortfarande mycket litet. Nettotal 5 3 Konjunkturläge Primärvård Äldreomsorg Personlig assistans 1 våren 13 hösten 13 Nettotalet för våren 13 avser skillnaden mellan andelen som angett att arbetsställets konjunkturläge är bra respektive dåligt. Nettotalet för hösten 13 avser skillnaden mellan andelen som angett att arbetsställets konjunkturläge kommer förbättras respektive försämras jämfört med våren. Att prognoserna för hösten ger positiva nettotal innebär att det inom samtliga branscher är fler som tror på en förbättrad konjunktur än som tror på en försämrad konjunktur. Det har varit en positiv utveckling av verksamheten inom samtliga delbranscher. Allra starkast utveckling har Personlig assistans haft där närmare två tredjedelar anger att verksamheten förbättrats första halvåret i år medan det endast är enstaka företag som anger att verksamheten utvecklats negativt. Antalet patienter och brukare fortsätter att öka generellt där rätten att välja utförare är fullt utvecklad, särskilt kraftigt inom Personlig assistans. Inom Äldreomsorgen är antalet vårdtagare dock oförändrat jämfört med andra halvåret ifjol. Den höga efterfrågan på Personlig assistans har inneburit en rejäl ökning av antalet anställda inom branschen. För företagen inom Primärvård och 5
Äldreomsorg är personalökningarna mer dämpade. Majoriteten rapporterar istället om oförändrat antal anställda. Nettotal 8 6 Antal anställda Primärvård Äldreomsorg Personlig assistans - 1 hå 1 1 hå 11 1 hå 12 1 hå 13 Nettotalet avser skillnaden mellan andelen som angett att antalet anställda på arbetsstället ökat respektive minskat jämfört med ett halvår tidigare. Uppgifter för andra halvåret respektive år baserar sig på prognosuppgifter. Vårdföretagen upplever en ökad brist på branschkompetent personal, såsom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Förra våren angav ungefär 3 procent att det råder personalbrist i dessa kategorier medan andelen nu är närmare procent. Bristen syns tydligast för Primärvården där ungefär 6 procent anger att det finns brist på branschkompetent personal. En tiondel av företagen uppger att ersättningen från beställaren kommunen eller landstinget sänkts. Drygt hälften av företagen har fått ersättningen justerad uppåt. Företagen uppger en försämrad lönsamhet jämfört med förra våren. Särskilt inom Äldreomsorgen är det en stor andel som anger att lönsamheten är dålig. Detta trots att resursutnyttjandet inte försämrats. Det är en övervägande majoritet som anger att utnyttjandegraden ligger på en lagom nivå. Inom Primärvården upplevs konkurrensvillkoren mellan den privata och offentliga vården som mest ojämlika. Ungefär 7 procent av företagen uppger att det inte råder samma konkurrensvillkor där. Det är i linje med förra årets undersökning. Totalt anser 55 procent av vårdföretagen att det inte råder konkurrensneutralitet. 6
4 Positiva prognoser inför hösten I synnerhet inom Personlig assistans råder det optimism inför hösten där den kraftiga expansionen beräknas fortsätta och konjunkturläget förbättras ytterligare. Även inom Primärvården ser man positivt på konjunkturutsikterna framöver medan man är mer återhållsamma i sina prognoser inom Äldreomsorgen. Förbättringarna av verksamheten ser ut att fortsätta i samma takt som tidigare. För andra halvåret räknar fyra av tio företag med att verksamheten utvecklas i positiv bemärkelse medan det är mindre än ett av tio företag som tror att verksamheten försämras. Efterfrågan på företagens tjänster väntas öka kraftigt för Personlig assistans andra halvåret. Även inom Primärvården och Äldreomsorgen räknar man med en viss ökad efterfrågan. Majoriteten av företagen i dessa båda branscher är däremot neutrala och räknar med oförändrad efterfrågan. Företagens efterfrågan på lokalyta väntas öka något inom Primärvård samt inom Personlig assistans medan Äldreomsorgen inte räknar med detta. Till följd av en ökad efterfrågan för Personlig assistans räknar tre av fem företag inom denna bransch med att öka antalet anställda till hösten. Då efterfrågeläget ser mer osäkert ut för Primärvård respektive Äldreomsorg räknar majoriteten med att sysselsättningen blir oförändrad på ett halvårs sikt. Procent 8 6 Företagens personalplaner till okt 13 Ökning Minskning - Primärvård Äldreomsorg Pers. assistans Totalt Diagrammet visar hur stor andel som planerar att öka antalet anställda till hösten respektive andelen som planerar att minska antalet anställda. Andelen som planerar oförändrad personalstyrka visas inte. 7
Andelen som anger politiska beslut eller politisk osäkerhet rörande verksamhetens möjlighet att expandera har ökat kraftigt jämfört med undersökningarna tidigare år. Tidigare har tre av tio vårdföretag angett detta som det främsta expansionshindret, nu är det närmare fem av tio. Det är särskilt tydligt att detta ses som ett problem i Mellansverige och framförallt inom Äldreomsorgen. En förklaring till att den politiska osäkerheten ökat är det kommande valet 14 vilket kan medföra förändrad politik på vårdområdet. Nya majoriteter kan besluta om ändrade villkor för upphandlingar och ersättningar. Samtidigt finns en osäkerhet kring förändringar i Lagen om valfrihetssystem (LOV). Andelen företag som inte ser några hinder för expansion har sjunkit något och uppgår till procent våren 13. Det är främst inom Personlig assistans som företagen anger att det inte finns några expansionshinder. 1% Hinder för fortsatt expansion 8% 6% % % Politiska beslut Efterfrågan Arbetskraft Övrigt Inga hinder % 1 11 12 13 Andelen som svarar att det största expansionshindret är politiska beslut har ökat till närmare 5 procent från att tidigare legat runt 3 procent. Samtidigt har andelen som inte upplever några expansionshinder sjunkit stadigt och uppgår till procent. Vårdföretagen i Norra Sverige ger den mest positiva prognosen tätt följd av Södra Sverige och Mellansverige. Uppgången i Norra Sverige gäller samtliga delbranscher men speciellt väntas en rejäl återhämtning för den svaga Primärvården. I Södra Sverige samt Mellansverige väntas den kraftigaste uppgången inom Personlig assistans. 8
5 Primärvård Konjunkturläget för företagen inom Primärvården har försvagats något jämfört med våren 12 även om det inte är fråga om någon dramatisk nedgång. Konjunkturindex ligger nu på +1 vilket kan jämföras med +18 för ett år sedan. Då var bilden ganska samstämmig för de olika regionerna medan det nu råder en väldigt stor spridning mellan olika delar av Sverige. Riktigt dystert är det nu i Norra Sverige där konjunkturindex sjunkit som en sten från +5 till -51. Det ska poängteras att det redan förra året var en rejäl nedgång då konjunkturindex låg på +28 våren 11. Medan det råder lågkonjunktur i norr så har läget inom Primärvården förbättrats en del i Mellansverige. Där kan läget beskrivas som klart bättre än normalt medan regionerna Södra respektive Västra Sverige kan betecknas vara i en normalkonjunktur. Närmare hälften av företagen uppger att verksamheten har utvecklats i positiv riktning sedan andra halvåret ifjol. Av de övriga företagen anser de flesta att det varken blivit bättre eller sämre. Den ökade efterfrågan på privata vårdalternativ avspeglas i att antalet patienter som väljer att lista sig hos ett privat företag inom Primärvården har ökat. Tydligast ökning märks i Mellansverige samt i Västra Sverige medan patientantalet minskat i Norra Sverige. Procent 1 8 Ej konkurrensneutralt, Primärvård 12 13 6 Södra Sverige Västra Sverige Mellansverige Norra Sverige Andelen som inte upplever att det råder konkurrensneutralitet har ökat i Norra Sverige medan den minskat i Mellansverige jämfört med föregående år. Trots fler patienter har inte nyrekryteringar av vårdpersonal gjorts i någon större utsträckning. Närmare hälften av företagen inom Primärvården har oförändrat antal anställda jämfört med i höstas. Ungefär lika många företag 9
har dragit ner på personalstyrkan som ökat densamma. Nyrekryteringarna har främst gjorts i Mellansverige medan det i landets norra region gjorts betydande personalnedskärningar. Det är även i Mellansverige som man upplever störst brist på branschkompetent personal. Närmare tre fjärdedelar av företagen upplever där en sådan personalbrist. Lönsamheten inom branschen har försämrats något, mest tydligt i Västra samt i Norra Sverige. Majoriteten anger dock fortfarande att lönsamheten är tillfredsställande. För riket totalt är andelen som upplever att det inte råder konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig verksamhet inom Primärvården ungefär densamma som förra året. Ungefär tre av fyra företag anser detta. Bilden har dock skiftat en aning på det regionala planet där andelen sjunkit rejält i Mellansverige medan den ökat i Norra Sverige. Det expansionshinder som ses som det största hotet är politiska beslut och politisk osäkerhet. Ungefär två av fem företag anger detta svarsalternativ. Arbetskraftsbrist ses inte som ett lika stort hot som förra året, däremot har andelen som svarar brist på lokaler och utrustning ökat. Till hösten räknar företagen inom Primärvården med att läget förbättras. Särskilt stora förhoppningar finns i Norra Sverige där man tror att den svaga konjunkturen det senaste halvåret ska vända uppåt rejält. Någon större utveckling av verksamheten blir det knappast fråga om, majoriteten bedömer att den blir oförändrad. I övriga regioner väntar man sig förbättringar av verksamheten. Nyrekryteringar väntas framförallt i Mellansverige samt i Västra Sverige medan personalnedskärningarna ser ut att fortsätta i Norra Sverige till hösten trots den förväntade konjunkturförstärkningen. 1
6 Äldreomsorg För företagen som är verksamma inom Äldreomsorgen har konjunkturläget inte förändrats i någon större omfattning. Konjunkturindex ligger på +14, vilket är en nedgång med fyra enheter jämfört med föregående vår. Precis som förra året råder det stora skillnader regionalt. Norra Sverige ligger kvar i det som kan betraktas som högkonjunktur, läget är fortfarande bättre än normalt i Västra Sverige medan det råder normalkonjunktur i Södra Sverige samt i Mellansverige. Följdriktigt så är det i Västra och Norra Sverige man anser att verksamheten utvecklats mest under första halvåret i år. Precis som förra våren kommer det svagaste omdömet om verksamhetsutvecklingen från Södra Sverige. Antalet vårdplatser inom Äldreomsorgen ser ut att ligga relativt stabilt. Tre av fem företag uppger att antalet brukare är oförändrat första halvåret 13 jämfört med föregående halvår. Av de övriga företagen är det lika stor andel som har tagit emot fler brukare som har tagit emot färre. I den nordligaste regionen märks dock en viss nettoökning av brukarantalet. Ersättningsnivåerna från kommuner och landsting verkar ha ökat mest i Mellansverige men även i övriga regioner har ersättningsnivån antingen höjts eller ligger oförändrad jämfört med i höstas. Trots höjda ersättningar har inte resursutnyttjandet följt med upp utan ligger i stort sett oförändrat jämfört med föregående vår. Majoriteten bedömer dock att resursutnyttjandet inom Äldreomsorgen befinner sig på en lagom nivå. Omdömena över verksamhetens lönsamhet har försämrats en del. Särskilt i Mellansverige samt i Södra Sverige är lönsamheten svag. Procent 1 8 Ej konkurrensneutralt, Äldreomsorg 12 13 6 Södra Sverige Västra Sverige Mellansverige Norra Sverige Andelen som inte upplever att det råder konkurrensneutralitet är klart högst i Södra Sverige men har minskat något jämfört med ifjol. 11
Personalstyrkan är relativt oförändrad jämfört med i höstas. Endast i Västra Sverige och i Mellansverige märks vissa nettoanställningar. Att det inte varit så mycket nyrekryteringar kan ha att göra med att företagen fått det svårare att hitta kompetent personal till Äldreomsorgen. Personalbristen vad gäller branschkompetent personal upplevs som större än för ett år sedan. Däremot finns ingen personalbrist i kategorin övrig personal. Vad gäller konkurrensen från Äldreomsorgen som bedrivs i offentlig regi så finns tydliga regionala skillnader. I Södra Sverige upplever endast 3 procent av företagen att det råder samma konkurrensvillkor mellan privat och offentlig verksamhet. Det är trots det en något högre andel än förra året. I de övriga regionerna anser drygt hälften av företagen att det råder konkurrensneutralitet. Beroendet av politiska beslut är fortsatt stort då det klart övervägande expansionshindret, precis som förra året, är kopplad till politisk osäkerhet. Detta gäller särskilt i Mellansverige som kan vara kopplat till att det där varit fler politiska maktskiften historiskt än i övriga regioner. Inför hösten räknar företagen med att nuvarande konjunkturläge består. Efterfrågan på tjänster inom Äldreomsorg beräknas öka något i Norra Sverige medan övriga regioner är relativt neutrala i sina prognoser. Man räknar dock med att verksamheten utvecklas i positiv riktning, förutom i Mellansverige där den beräknas förbli oförändrad. Anställningsplanerna är relativt försiktiga. I Mellansverige räknar man med att personalstyrkan minskas något medan man räknar med rekryteringar i framförallt Norra Sverige men även i Västra Sverige. 12
7 Personlig assistans Av de undersökta branscherna råder fortfarande det starkaste konjunkturläget för Personlig assistans. Konjunkturindex har stärkts något sedan förra våren och ligger nu på +36. Det innebär att det i det närmaste råder högkonjunktur för branschen, som brukar dras kring index på +. Över denna gräns hamnar regionerna Norra Sverige samt Mellansverige medan situationen försvagats mycket i Västra Sverige som gått från att vara den starkaste regionen till att nu vara den svagaste. I Västra Sverige har verksamhetsutvecklingen varit relativt måttlig medan de övriga regionerna rapporterar om markanta förbättringar. För hela riket uppger två tredjedelar av företagen att verksamheten utvecklats positivt under det första halvåret i år medan den övriga tredjedelen uppger att verksamheten är i stort sett oförändrad. Antalet personer med rätt till Personlig assistans som valt en privat utförare har ökat kraftigt under första halvåret. Drygt 6 procent av företagen har fler brukare detta halvår medan knappt 1 procent har färre. Det medför att sysselsättningen inom branschen ökat rejält. När antal anställda inom Primärvård respektive Äldrevård varit i stort sett konstant så är läget ett helt annat för Personlig assistans. Närmare 7 procent av företagen har fler anställda jämfört med i höstas och de övriga har ungefär samma personalstyrka. Även i Västra Sverige där brukarunderlaget inte ökat så mycket har betydande nyrekryteringar gjorts. Procent 8 Ej konkurrensneutralt, Personlig assistans 12 13 6 Södra Sverige Västra Sverige Mellansverige Norra Sverige Andelen som inte upplever att det råder konkurrensneutralitet är lägst i Södra Sverige och minskade jämfört med ifjol. 13
Diagrammet ovan visar att konkurrensen med offentliga utförare uppfattas på ungefär samma sätt som förra våren. I Södra Sverige är det lägst andel som anser att det inte råder lika villkor mellan privat och offentlig verksamhet för Personlig assistans. Andelen har dessutom sjunkit något från ifjol och uppgår våren 13 till knappt 3 procent. I övriga landsändar är andelen något högre. Resursutnyttjandet bedöms ungefär som förra året vara tillfredsställande men inte mer. Tre fjärdedelar av företagen tycker att det är på en lagom nivå. I Norra Sverige finns den största andelen som anger att resursutnyttjandet är dåligt. Ersättningsnivåerna från kommuner och landsting har samtidigt ökat ungefär i linje med ökningarna för Primärvård och Äldreomsorg och lönsamheten ligger i linje med förra årets. Prognoserna inför hösten indikerar att den positiva utvecklingen för Personlig assistans kommer att fortsätta. Efterfrågan väntas öka med råge vilket tvingar företagen att utveckla sin verksamhet ytterligare. Till hösten räknar över 6 procent av företagen med att rekrytera och så gott som inga tänker skära ned på personal. Särskilt i Mellansverige väntas efterfrågan på arbetskraft bli särskilt stor. 14
8 Regional utveckling Det råder större regionala skillnader i konjunkturläget än ifjol. Klart starkast konjunkturbedömning finns i Mellansverige som är den enda regionen där konjunkturindex stigit. Regionens index ligger på +28 vilket är sex enheter högre än förra våren. Störst avmattning hittar vi i Västra samt i Norra Sverige där konjunkturindex backat med vardera 13 enheter, till +15 respektive +13. Västra Sverige har således tappat förstaplatsen från ifjol till Mellansverige. Nedgången i Norra Sverige är helt och hållet kopplad till försvagningen inom Primärvården. Södra Sverige har också haft en liten nedgång och konjunkturindex har sjunkit från +21 till +15. Verksamheten i de olika regionerna har överlag haft en positiv utveckling första halvåret i år även om det är Mellansverige som haft den största förbättringen. Det är även där den största ökningen av antalet patienter eller brukare ägt rum. I Södra Sverige har antalet ökat minst och drygt hälften av företagen uppger att antalet är oförändrat jämfört med andra halvåret ifjol. Det ökade underlaget av patienter eller brukare har inverkat positivt på sysselsättningen för vårdpersonalen i Mellansverige där hälften av företagen ökat antal anställda medan endast en tiondel minskat personalen. I Norra Sverige är det däremot ungefär lika många företag som ökat personalstyrkan som har skurit ned på densamma. Återigen är det kopplat till stora nedskärningar inom Primärvården i regionen. Nettotal 6 Verksamhetens utveckling 5 3 1 Södra Sverige Västra Sverige Mellansverige Norra Sverige 1 hå 1 1 hå 11 1 hå 12 1 hå 13 Nettotalet avser skillnaden mellan andelen som angett att arbetsställets verksamhet blivit bättre respektive sämre jämfört med föregående halvår. Uppgifter för andra halvåret respektive år baserar sig på prognosuppgifter. Andelen som upplever brist på branschkompetent personal har ökat något jämfört med ifjol även om det inte är någon dramatisk ökning. Bristen har ökat mest i Södra Sverige där nästan hälften av företagen anger att det råder 15
personalbrist. Västra Sverige har fortfarande lägst personalbrist av regionerna. Politisk osäkerhet anges i samtliga regioner som ett stort hinder för expansion. Särskilt stort är det i Mellansverige där tre av fem företag anger detta som det främsta expansionshindret. I Västra Sverige är det endast en tredjedel som tycker att detta är det största hindret och det är fler som inte ser några hinder alls. Precis som förra året är det drygt hälften av företagen som upplever att det inte råder lika konkurrensvillkor mellan den privata och offentliga vården. Konkurrensneutraliteten verkar ha förbättrats något i Mellansverige medan den försämrats något i de övriga regionerna. Procent 7 6 5 3 1 Ej konkurrensneutralt, Totalt 12 13 Södra Sverige Västra Sverige Mellansverige Norra Sverige Andelen som inte upplever att det råder konkurrensneutralitet minskade i Mellansverige medan den ökade i övriga regioner jämfört med ifjol. Prognoserna för kommande halvår målas övervägande i ljusa färger. Konjunkturläget beräknas överlag bli bättre till hösten men i Västra Sverige är man lite mer försiktiga än i de övriga regionerna. Andelen som tror på försämrat konjunkturläge till hösten är dock låg i samtliga regioner. I Mellansverige råder störst optimism över utvecklingen av verksamheten och som en följd av detta räknar man med betydande nyrekryteringar. I Södra respektive Norra Sverige väntas sysselsättningen endast öka måttligt på ett halvårs sikt. 16