Konjunkturbarometer för. Västsverige

Transkript

1 NOVEMBER 25 Konjunkturbarometer för Västsverige HÖSTEN 25 OCH VÅREN 26

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Förlag o tryckerier... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet 1 Bilhandel och Samfärdsel Detaljhandel och Partihandel FyrBoDal Stor-Göteborg Halland Sjuhärad Skaraborg Branschöversikt med konjunkturindex Strukturdata... 2 Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västsverige bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, samfärdsel, partihandel, uppdragsverksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västsverige har dessutom brutits ned på de fem delregionerna Stor-Göteborg, Fyrbodal, Halland, Sjuhärad och Skaraborg. Ett tabellmaterial finns även framtaget för Västra Götaland. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under oktober månad avser utfall för första halvåret 25, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för våren 26. Västsverigebarometern har genomförts sedan våren 1996, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västsverige I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

3 förord INFRIADE FÖRVÄNTNINGAR Av höstens konjunkturbarometer framgår att det västsvenska näringslivet återhämtat sig efter det bakslag som företagen råkade ut för i vintras. Den svacka vi såg under våren, både i Västsverige och för Sverige, berodde främst på en avmattning i den globala ekonomin i anslutning till de kraftigt stigande oljepriserna. Företagen var dock i våras själva inställda på att avmattningen var tillfällig. Optimismen var orubbad med prognoser inför hösten i år som antydde om en snar återhämtning. Förväntningarna har således infriats, och det är anmärkningsvärt hur väl näringslivets förväntningar denna gång överensstämmer med den faktiska utvecklingen. Det riktiga lyftet i konjunkturen har ännu inte velat infinna sig, men det ekonomiska utfallet som med viss marginal överträffar företagens förväntningar, får ändå betraktas som klart positivt. Det Konjunkturindex som beräknas för att sammanfatta det ekonomiska läget i Västsverige står under hösten i 14, dvs. vid den övre gränsen av det intervall på ±15 indexenheter som kan sägas avgränsa en normalkonjunktur. Det innebär en påtaglig förbättring från i våras då index hade fallit tillbaka till 2. Det är emellertid fortfarande långt kvar till den högkonjunktur som rådde i Västsverige hösten 2 då Konjunkturindex för regionen noterades i rekordhöga 43. Även om det ekonomiska klimatet har förbättrats på bred front inom samtliga fem delregioner det senaste halvåret består i huvudsak de tidigare regionala skillnaderna i Västsverige. Höstens konjunkturbild toppas nu av en tättrio, Stor- Göteborg, Halland och Sjuhärad, samtliga med indexvärden på mellan 18 och 16, och med Skaraborg i en fortsatt mellanposition med ett index på 11. Det är FyrBoDal som fortsätter att släpa efter i utvecklingen med index 5, men fortfarande inom ramen för normalt konjunkturläge. Till skillnad från i fjol då exportindustrin drev på uppgången är det nu den inhemska ekonomin som fungerar som tillväxtmotor i Västsverige. efterfrågan har utvecklats ganska svagt i år och exportföretagen tycks också ha tappat mycket av farten under hösten. För byggsektorn däremot är konjunkturen högkonjunkturbetonad inom stora delar av regionen, och även partihandeln och konsultbranscherna har fått betydligt mer att göra nu än tidigare. Handeln väntar dock fortfarande på lite bättre tider. Även om den ekonomiska aktiviteten utvecklas klart bättre under hösten än tidigare under året hänger sysselsättningen fortfarande inte med. Det får ändå ses som positivt att antalet kunnat hållas på en oförändrad nivå sedan i våras. Det har inte hänt sedan hösten 22. Inför våren 26 är der endast tillverkningsindustrins personalplaner som pekar nedåt, vilket innebär att antalet, totalt sett, förutses minska endast obetydligt det närmaste halvåret. Detta speglar ändå en bestående optimism hos företagen inför våren 26, som innebär att samtliga huvudbranscher väntar sig en ytterligare förstärkning av konjunkturen det närmaste halvåret. Slutligen vill vi tacka de företag som valt att delta i undersökningen. Intresset att medverka har denna gång varit stort. Till höstens barometer har svar kommit in från 85 % av de tillfrågade företagen, en mycket hög svarsfrekvens. Företagen får nu tillbaka sina uppgifter i olika sammanställningar där de kan jämföra sig med utvecklingen i sin egen bransch. Martin Andreae Regiondirektör, Region Halland Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning UPPGÅNG MED BREDDAD BAS Konjunkturen i Västsverige har återhämtat sig efter bakslaget i vintras. Företagens förväntningar i våras inför hösten har infriats med viss marginal. Den regionala konjunkturen toppas av en tättrio, Stor-Göteborg, Halland och Sjuhärad. Konjunkturen i Västsverige är nu liknande den för riket som helhet. Byggindustrin toppar fortfarande branschkonjunkturen samtidigt som exportindustrin tappat fart. En bestående optimism tyder på en ytterligare förstärkning av konjunkturen till våren. Sysselsättningen väntas minska bara marginellt det närmast halvåret. I Västsverige har konjunkturen återhämtat sig efter det bakslag som inträffade under det gånga vinterhalvåret. Även om förbättringen är tydlig fortsätter det ekonomiska klimatet att hålla sig inom de ramar som kan betecknas som en tillfredsställande eller normal konjunktur. Därmed har det västsvenska näringslivet befunnit sig i en normalkonjunktur med små variationer och utan några större svängningar uppåt och nedåt under de senaste fyra åren. Uppgången sedan i våras har varit bred och berört samtliga fem delområden i Västsverige och träffsäkerheten i företagens prognoser har denna gång varit ovanligt god i hela regionen. Den ekonomiska aktiviteten har en bredare bas än under våren och ökar under andra halvåret i en klart snabbare takt än under första halvåret. Det finns goda förhoppningar om att konjunkturläget är ytterligare något förstärkt till våren. Konjunkturindex för Västsverige, som teoretiskt kan variera mellan 1 och 1, står under hösten i 14, dvs. vid den övre gränsen till vad som kan sägas avgränsa en normalkonjunktur. Det innebär en påtaglig återhämtning från vårens index på 2, och att företagens förväntningar infriats med viss marginal (prognos 11). Uppgången omfattar alla delregioner och innebär att den regionala konjunkturbilden har ungefär samma spridning som i våras. Stor-Göteborg, Halland och Sjuhärad ligger tillsammans i topp med index på 18, 17 respektive 16. Skaraborg intar fortfarande mellanpositionen med index 11. Sämst är läget fortfarande i FyrBoDal med ett index på 5. Optimismen består inför våren 26 och omfattar samtliga huvudbranscher. Förväntningsbilden indikerar en ytterligare förstärkning av den allmänna konjunkturen till våren till ett Konjunkturindex på 25. Sysselsättningen inom näringslivet har utvecklats något bättre än förutsetts. I stället för en planerad svag minskning har antalet, totalt sett, varit oförändrat sedan i våras. Det är första gången sedan hösten 22 detta skett. Personalplanerna inför våren pekar åter på en svag minskning, 19 % av företagen planerar att öka personalen och 23 % att minska. Planerade nedskärningar inom tillverkningsindustrin uppvägs inte helt och hållet av förväntade uppgångar inom främst uppdragsverksamhet och samfärdseln, samt handeln. Detaljhandeln väntar fortfarande på att efterfrågan skall ta ordentlig fart. Konjunkturindex som stigit endast svagt från vårens 4 till 2 visar på inte bättre än normal konjunktur. För ett år sedan var index 2. Klart bäst är läget inom Halland med en stark konjunktur på index 24, medan detaljhandeln upplever den svagaste efterfrågan i Skaraborg med index 16, nätt och jämnt ens tillfredsställande. Uppdragsverksamheten inkl. datakonsulter redovisar en förstärkning av konjunkturen för fjärde halvåret i följd, om än inte lika stor förbättring som i våras. Förväntningarna pekar på viss ytterligare förstärkning av läget till våren 26. Samfärdseln har gått mot en ytterligare stabilisering, med ökad omsättning och klart förbättrad lönsamhet, den bästa på många år. Inga större förändringar väntas till våren. Byggnadsindustrins konjunktur har förbättrat kraftigt ytterligare från Konjunkturindex 2 till index 36. Konjunkturen är mycket stark över hela regionen utom i FyrBoDal. Allra starkast är högkonjunkturen i Stor-Göteborg med index 51. Under vinterhalvåret sker en stabilisering. Tillverkningsindustrin har återhämtat sig något efter bakslaget i våras men är långt ifrån det starka efterfrågeläget under förra hösten. Konjunkturindex har gått från vårens 2 till 1. En viktig förklaring till avmattningen från förra hösten är dämpningen för transportmedelsindustrin. Uppgången på exportmarknaden har dämpats successivt under året. Optimismen inför kommande halvår är något mer utbredd än i våras KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE 1996 våren 26 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE OCH HELA SVERIGE Hösten 25 4 Västsverige Sverige v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Bilhandeköpsinfärdseverkhandeverks Data Sällan- Tillverk- Sam- Uppdr- Parti- Bygg- Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Industrin för Sverige är uppskattad utifrån Konfidensindikatorn. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västsverige Konjunkturindex för Västsverige, som kan variera mellan 1 och 1, står under hösten i 14 mot 2 i våras. För Västra Götalandsregionen är Konjunkturindex också 14 mot 1 i våras och 11 förra hösten. Det är vid övre gränsen för normalkonjunktur som schablonmässigt sträcker sig inom intervallet 15 till 15. Konjunkturen visar ungefär samma spridning i regionen som i våras. I topp ligger nu en tättrio bestående av Stor-Göteborg, Halland och Sjuhärad samtliga med index mellan 18 och 16. I mellanposition befinner sig nu liksom i våras Skaraborg med index på 11. Sämst konjunktur har fortfarande FyrBoDal med 5, dvs. inom ramen för en normal konjunktur. Skillnaden i konjunkturläget mellan Västsverige och hela Sverige har jämnats ut ytterligare sedan i våras och under hösten är Västsveriges försprång på konjunkturkurvan marginellt. Skillnaderna är störst för detaljhandeln och datakonsulterna. Av huvudbranscherna är det fortfarande byggnadsindustrin som har den starkaste konjunkturen med index 36 mot 2 i våras. Bäst är Stor-Göteborg på 51. I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX Nyregistreringarna har utvecklats svagt. Efter minskningar första och andra kvartalet skedde en ökning tredje kvartalet med 3,7 % från samma kvartal 24. Skaraborg redovisade en minskning med 1 % och Stor-Göteborg en ökning med 11 %. Industrin i Västsverige planerar att öka sina investeringar kraftigt i år, med ca 25 % till 16,4 miljarder kronor, den högsta nivån någonsin. Planerna för 26 pekar på en i stort sett oförändrad hög nivå. Västsveriges andel av hela Sveriges industriinvesteringar är nära 3 % båda åren. IT-verksamheten har råkat ut för en lätt rekyl sedan i våras. Det är främst datakonsulterna som bidragit till detta med ett försvagat Konjunkturindex från 19 till 1. Svag lönsamhet är främsta orsaken. För IT-industrin är konjunkturen oförändrad på index 19. Optimismen hos företagen består och är lika utbredd som i våras. Konjunkturen ser ut att stärkas ytterligare i hela regionen det närmaste halvåret. Starkast är förväntningarna hos bilhandeln, men även detalj- och partihandel, industri samt konsulterna räknar med fortsatt uppgång. Sysselsättningen väntas minska marginellt till våren. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive KONJUNKTURINDIKATORER PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Hösten 25 och våren 26 4 Hösten 25 3 Våren Förlag/ grafik 99 Textil Produktion 1 Konjunkturindex kan variera mellan 1 och 1 där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. 2 Kemi 3 4 Metall 5 KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Hösten 25 och våren 26 Hösten 25 Våren 26 Data IT IT 6 Maskin Sågverk Livsmedel Transport Partihandel Byggverks Uppdrverks Sällanköpsind Tillverk- Samfärdsel Bilhandel Näringsliv tot Ind totalt REGIONAL KONJUNKTUR KONJUNKTURINDEX FÖR STOR-GÖTEBORG 1996 våren KONJUNKTURINDEX FÖR FyrBoDal 1996 våren KONJUNKTURINDEX FÖR HALLAND 1996 våren 26 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 våren KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 våren konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt SYSSELSÄTTNINGEN FORTSÄTTER ATT MINSKA Intrycket är fortsatt svagt positivt med ett något förbättrat orderläge och en viss optimism om konjunkturutsikterna. et fortsätter dock att reduceras inom stora delar av tillverkningsindustrin. Bedömningen av konjunkturläget i mitten av september ger en något ljusare bild än motsvarande bedömning ett halvår tidigare. Det gäller generellt för tillverkningsindustrin i Västsverige, med undantag för den viktiga transportmedelsindustrin. Konjunkturindex som kan anta värden mellan 1 och 1 stod för tillverkningsindustrin totalt i mitten av september på 1, vilket är en uppgång från 2 i mitten av mars i år, men något lägre än i september förra året. Den övervägande delen av tillverkningsindustrin förutser att konjunkturen förbättras under de närmaste sex månaderna. Mest optimistiska är verkstadsbranscherna. Orderstockarna har stigit Orderingången till tillverkningsindustrin i Västsverige ökade måttligt även under andra halvåret i år. Även om utfallet för tillverkningsindustrin totalt sett blev som förväntades i mars, så var exportorderingången till företagen inom verkstadsbranscherna en besvikelse. Livsmedelindustrin redovisar dock en påtaglig ökning av ordertillflödet, speciellt från den svenska marknaden. Ca 4 % av företagen inom tillverkningsindustrin rapporterar att orderstockarna har stigit från mars till september. Livsmedels- samt el- och optikindustrin anger den mest positiva utvecklingen. Orderstockarna uppges också i mindre omfattning än för ett halvår sedan som för små. Mest påtaglig är utvecklingen mot balans inom transportmedels-, livsmedels- samt el- och optikindustrin. Drygt 6 % av tillverkningsindustrin uppger att efterfrågeläget är ett hinder för fortsatt expansion. Det är en något lägre andel än ett halvår tidigare. Orderingången från såväl exportmarknaderna som den svenska marknaden förutses öka under första halvåret 26, i ungefär samma måttliga takt som under de senaste föregående två halvåren. Livsmedels- samt el- och optikindustrin är dock relativt optimistiska när det gäller efterfrågeutvecklingen på exportmarknaderna. Oförändrat kapacitetsutnyttjande Tillverkningsindustrins produktion ökade från första till andra halvåret i år, men i måttligare takt än planerat. Det var i verkstadsbranscherna som utgör två tredjedelar av tillverkningsindustrin planerna inte nåddes. Andelen företag som rapporterar fullt kapacitetsutnyttjande låg i mitten av september på ca 4 %. På den nivån har andelen nu legat i två år. I transportmedelsindustrin har kapacitetsutnyttjandet sjunkit under det senaste halvåret, medan det uppges ha stigit i el- och optik- samt livsmedelsindustrin. Verkstadsbranscherna planerar öka produktionen från andra halvåret i år till första halvåret nästa år, vilket för transportmedelsindustrin innebär ett omslag från en nedgång andra halvåret till en uppgång första halvåret 26. Detta bidrar till en fortsatt måttlig ökning av produktionsvolymen under de kommande sex månaderna för hela tillverkningsindustrin. Färdigvarulagren drogs under första halvåret ner i så gott som samtliga redovisade delbranscher. Lagren bedöms i allt större omfattning som lagom stora. Ett undantag är textilindustrin, där 6 % av företagen anser att färdigvarulagren är för stora. et fortsatte att minska under andra halvåret i år. Ungefär 4 % av samtliga företag inom tillverkningsindustrin rapporterar minskad sysselsättning. Inom transportmedelsindustrin är andelen så hög som 75 % och inom grafisk industri 6 %. Totalt sett räknar tillverkningsindustrin i Västsverige med att antalet ska fortsätta minska under de närmaste sex månaderna. Till stor del beror det på att hälften av transportmedelsindustrin anger fortsatt minskning av sysselsättningen. INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 25, nettotal 5-5 Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 26 KONJUNKTUR- Stora företag UTSIKTER Små företag TOTAL PRODUKTIONSVOLYM Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN Stora företag Små företag ORDERINGÅNG PÅ HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag ANTAL ANSTÄLLDA Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Konjunkturen har försvagats något under 25 och förhoppningarna inför nästa år är ganska lågt ställda. Man räknar med viss konjunkturförbättring, men det ser inte ut att bli några stora effekter på orderingång och produktion. Sysselsättningen i branschen har fallit kraftigt på senare tid och antalet i företagen kommer att fortsätta att minska. Transportmedelsindustrin som omfattar branscherna motorfordons-, fartygs- och flygindustrin, inklusive komponenter och tillbehör, är en dominerande del av industrin i Västsverige. Den har därför en mycket stor betydelse för utvecklingen av hela industrisektorn i regionen. Den utgör också mer än hälften av branschen totalt i Sverige. Tonläget inom branschen var i våras mycket dämpat. Efter den konjunkturuppgång som inleddes under 23 upplevde man ett starkt 24, men i våras saktade ekonomin farten. Orderingången minskade faktiskt något jämfört med föregående halvår hemmamarknaden var något svagare än exportmarknaden. Produktionen ökade däremot, men det skedde i måttlig omfattning. Under hösten 25 ligger orderingången enligt företagens bedömningar på ungefär samma nivå som i våras, medan produktionen väntas gå ned. Konjunkturindex för branschen, som teoretiskt kan variera från 1 till 1, har för hösten beräknats till 5. Detta är en mindre försämring från i våras, då index låg på 5. Båda värdena faller väl inom ramen för vad som kan betraktas som normalkonjunktur. Det är också sämre än för industrin totalt i Västsverige, som fått värdet 1 för hösten. De mindre företagen i branschen, med mindre än 1, ser klart ljusare på det rådande konjunkturläget än de större företagen. Konjunkturindex för små företag har beräknats till 18, vilket kan betecknas som ett ganska bra konjunkturläge, medan det för de större företagen var 1. Det är också stora skillnader mellan olika delar av Västsverige. I FyrBoDal är läget betydligt mera bekymmersamt, med ett uppmätt konjunkturindex på 35. Det ser då betydligt bättre ut i Skaraborg med ett konjunkturindex för hösten på 12. FORTSATT AVMATTNING Kraftig minskning av sysselsättningen Orderstockarna har varit ganska oförändrade det senaste halvåret, medan däremot färdigvarulagren har krympt. Orderstocksomdömena, liksom bedömningen av färdigvarulagren, är något mera positiva än tidigare. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har återigen visat en tendens att minska det senaste halvåret. Det var en tredjedel av företagen som rapporterade att de körde för fullt i september, medan motsvarande andel i våras var 49 %. et har gått ner mycket kraftigt jämfört med ett halvår tillbaka. Hela 75 % av företagen i transportmedelsindustrin drog ned på personalen mellan mars och september, medan endast ett företag av sju genomförde ökningar av personalstyrkan. INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 25, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Hopp om stärkt konjunktur Företagen är ganska försiktiga när de gör sina bedömningar av utsikterna inför våren 26. En femtedel tror på ett ljusare konjunkturläge under början av året, medan flertalet av de övriga företagen eller 77 % räknar med att läget kommer att vara oförändrat. Det är ingen större skillnad i bedömningarna mellan de små och de större företagen. Orderingången väntas öka i mycket långsam takt, vilket gäller såväl export- som hemmamarknaden. Däremot räknar företagen med att kunna öka produktionen i något högre grad. 38 % av företagen planerar för produktionsökning, medan 15 % räknar med att dra ned på produktionen. Detta kommer dock enligt nuvarande bedömningar inte alls att medföra någon ljusning beträffande sysselsättningsläget i regionen. Hälften av företagen räknar med att fortsätta att dra ned på personalen under det kommande halvåret, medan endast ett företag av 2 planerar för personalökningar. Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 26 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN ORDERINGÅNG PÅ HEMMAMARKNADEN ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri HÖSTEN 25 VÅREN 26 HEMMAMARKNADEN DRIVKRAFTEN Konjunkturläget har förbättrats något sedan i våras och konjunkturindex har stigit från 18 till 22. Läget är därmed fortsatt något bättre än normalt. marknaden har utvecklats starkt under första halvåret, men har mattats av betydligt under innevarande halvår. Vilket är ungefär det omvända förhållandet mot vårens förväntningar. marknaden har också utvecklats något oväntat och trots förväntningar om ett oförändrat läge för första halvåret visade sig ökningen bli kraftig. Ökningen ser även ut att ha hållit i sig under andra halvåret. Orderstocken har därmed byggts på sedan i våras även om företagen fortfarande inte är nöjda i sina orderstocksomdömen. Denna negativa bedömning beror troligen på att produktionen tycks ha tagit ordenlig fart under sommaren. Även om takten nu har mattats av innebär det ändå att orderstocken betas av i en snabbare takt. Nyanställningar i mindre företag Trots den kraftiga produktionsökningen har kapacitetsutnyttjandet sjunkit något och 46 % av företagen uppger nu att de går för fullt mot 56 % i våras. Troligtvis är förklaringen att företagen har investerat i en utökad kapacitet. Produktionsökningen har dock inte hamnat på färdigvarulagren som istället har minskat och nu bedöms som lagom stora. Inte heller syns produktionsökningen i antalet som har varit oförändrat sedan i våras. Men bilden är splittrad de mindre företagen (färre än 1 ) har ökat antalet kraftigt medan storföretagen har minskat måttligt. Det vanligaste hindret för en fortsatt expansion är fortfarande efterfrågeläget. Stor optimism inför våren Till våren väntas en kraftig konjunkturförstärkning, 3 % av företagen tror på en uppgång mot 2 % som tror på ett försämrat läge. Sett till nästa halvår väntas exportmarknaden växa måttligt, men för de mindre företagen ser tillväxten ut att bli kraftig. På hemmaplan ser ökningstakten ut att bli svag och skillnaderna mellan stora och små företag är klart mindre INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad Kemiindustrin i Västsverige hyste i våras gott hopp om att utvecklingen under året skulle gå i rätt riktning. Förhoppningarna har av allt att döma överträffats. I våras steg orderingången från exportmarknaden mycket kraftigt. Netto 51 % av företagen rapporterade ökad exportefterfrågan och det har gått nästan lika bra på hemmamarknaden. 56 % av kemiföretagen ökade de producerade volymerna jämfört med andra halvåret 24, medan ett företag av fem drog ned produktionen. Konjunkturindex för branschen har som ett resultat den ökande orderingången och produktionen förbättrats. Det har för hösten beräknats till 1, att jämföra med ± i våras. Båda värdena är dock att betrakta som normalkonjunktur. Värdet för kemiindustrin ligger också på samma nivå som konjunkturindex för industrin totalt i Västsverige. Fortsatt personalminskning Den positiva utvecklingen för orderingång och produktion ser ut att hålla i sig även under hösten. Den stigande efterfrågan märks mest på exportsidan, men hemmamarknaden är också kemiindustri FORTSATT UPPGÅNG I LUGN TAKT 6 maskin- och kemiindustri den stabil. Omdömena om orderstockar och färdigvarulager har inte ändrats i nämnvärd grad. Kapacitetsutnyttjandet har ökat från 38 % i våras till 45 % under innevarande höst. 3 % av företagen har angett brist på maskinkapacitet som det främsta hindret för expansion av verksamheten, medan omkring 4 % angett efterfrågeläget som det största hindret. Fortsatta rationaliseringar har medfört att sysselsättningen i branschen har fortsatt nedåt under våren, trots de avsevärda ökningarna av produktionen. Uppåt i måttlig takt En fortsatt förbättring väntas under våren 26. Orderingången stiger, även om takten skruvas ner en hel del jämfört med hur det sett ut under 25. En tredjedel av företagen räknar med att kunna öka produktionen, medan det stora flertalet av de övriga företagen spår oförändrad produktionsnivå. Ingen vändning beträffande sysselsättningsläget är i sikte. En tredjedel planerar för personalminskningar, medan endast 12 % av företagen räknar med att kunna öka personalstyrkan HÖSTEN 25 VÅREN 26 INDUSTRIPRODUKTION Västsverige Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad

9 HÖSTEN 25 VÅREN 26 metallvaruindustri I våras var det ganska optimistiska tongångar från företagen inom den västsvenska metallvaruindustrin. Förhoppningarna om en förbättrad konjunktur under hösten 25 var ganska starka och företagen räknade med rejäl uppgång i både efterfrågan och produktion. Läget har också förbättrats en hel del och speciellt har uppgången på hemmamarknaden varit överraskande stark under våren. 5 % av företagen rapporterade att orderingången ökade från hemmamarknaden och uppgången verkar kunna fortsätta under innevarande höst och kommande vår. Den ökande efterfrågan resulterar i rejäla produktionsuppgångar. Missnöje med orderläget Konjunkturindex för branschen har förbättrats från 5 till 11 under det senaste halvåret. Det kan dock konstateras att de mindre företagen, med mindre än 1, har en mera positiv syn på konjunkturen än storföretagen. Konjunkturindex har för de båda storleksklasserna beräknats till 15 respektive 1. Orderstocksomdömena är fortfarande kraftigt negativa, men HÖSTEN 25 STARKARE HEMMAMARKNAD VÅREN 26 Den ljusning i konjunkturbilden för den grafiska branschen i Västsverige, som man klart kunde märka redan i våras, har efter hand bekräftats. Orderingång och produktion steg kraftigt i våras jämfört med hösten 24 betydligt mer än företagen tidigare hade väntat sig. Konjunkturindex för branschen, som i våras beräknades till 12, har under det senaste halvåret förbättrats och det har för hösten uppmätts till 2. Närmare 6 % av företagen i branschen rapporterade bättre efterfrågan i våras och 53 % höjde produktionen jämfört med föregående halvår. Orderingång och produktion ser ut att fortsätta uppåt i hög fart även under innevarande höst. Sysselsättningen kraftigt nedåt Orderstockarna har blivit större och färdigvarulagren har krympt något, men det råder fortfarande stort missnöje med orderstockarnas storlek. Kapacitetsutnyttjandet har ökat något sedan i våras, men befinner sig fortfarande på en ganska låg nivå. Närmare en fjärdedel av företagen rapporterade att de körde för fullt i september. 77 % av företagen anser att efterfrågeläget är missnöjet med lagersituationen har minskat. Kapacitetsutnyttjandet är oförändrat från i våras. 36 % av företagen har angett att de kör för fullt. Sysselsättningen i branschen har varit oförändrad det senaste halvåret. Fortsatt uppåt Det finns starka förhoppningar om fortsatta förbättringar av konjunkturläget under första halvåret % av företagen tror på en fortsatt uppgång, medan det stora flertalet av de övriga företagen räknar med oförändrat läge jämfört med hösten. Det är även i fortsättningen hemmamarknaden som förväntas vara dragloket, med företagen räknar också med att det ska vara god fart på exportorderingången. Nästan hälften tror på stigande hemmamarknadsefterfrågan, medan 28 % spår ökad orderingång från exportmarknaden. Två företag av fem i branschen räknar med att öka produktionsnivån under kommande vår. et i företagen ser ut att minska, men i tämligen långsam takt. Det är i första hand de större företagen som räknar med att dra ned på personalen. förlag och tryckerier BÄTTRE ÄN VÄNTAT det största hindret för expansion, vilket är en lika hög andel som tidigare. Tillgång till maskiner och anläggningar samt personal betraktas inte som något problem. Trots den rådande, förhållandevis positiva konjunkturbilden och den alltmer stigande produktionen så har antalet i branschen fortsatt att minska ganska kraftigt det senaste halvåret. Fortsatt bra konjunktur Förhoppningarna om fortsatt goda tider för den grafiska branschen är fortfarande tämligen stora. Företagen ser ganska optimistiskt på framtiden och 33 % tror på en ytterligare förbättring av konjunkturen under kommande halvår, medan drygt hälften räknar med oförändrat konjunkturläge. Man väntar sig dock i branschen att orderingång och produktion i fortsättningen kommer att utvecklas i ett betydligt lugnare tempo än hittills. För sysselsättningen i den grafiska branschen ser den nedåtgående trenden ut att fortsätta även under början av nästa år. Mer än en tredjedel av företagen räknar med att dra ned på antalet INDUSTRIPRODUKTION Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad metallvaruindustri, förlag och tryckerier INDUSTRIPRODUKTION Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad

10 HÖSTEN 25 VÅREN 26 livsmedelsindustri EFTERFRÅGAN TAR FART Konjunkturläget för livsmedelsindustrin har förbättrats något, och konjunkturindex har stigit från 8 till ± sedan i våras. Första halvåret i år avslutades starkare än väntat exporten ökade ganska starkt medan hemmamarknaden ökade måttligt. Förväntningarna pekade annars på en svag ökning respektive ett oförändrat läge. Under andra halvåret har efterfrågan dock tagit ordentlig fart. marknaden ökar kraftigt och hemmamarknaden har vaknat till liv och ser ut att öka mycket kraftigt i båda fallen var det ungefär enligt förväntningarna. Detta har byggt på orderstocken kraftigt och företagens orderstocksomdömen har nu ljusnat betydligt. Fortfarande bedöms stocken som för liten men den har avsevärt närmat sig en tillfredsställande nivå. De mindre företagen (färre än 1 ) gör dock fortfarande en klart negativ bedömning. Rationaliseringarna fortsätter En orsak till det fortsatt negativa orderstocksomdömet kan vara att produktionen har börjat öka mycket kraftigt under andra halvåret. Detta gör att orderböckerna jobbas av i snabbare takt. Även kapacitetsutnyttjandet har höjts, men fortfarande ligger det på en måttlig nivå. Företagen fortsätter också att rationalisera, och även om personalminskningarna har bromsats upp är minskningen sedan i våras ändå ganska kraftig. Efterfrågeläget är fortsatt det vanligaste hindret för en fortsatt expansion, men andelen som uppger det som hinder har minskat från 66 % till 5 %. Samtidigt är det 23 % av företagen som inte ser några hinder alls. en väntas fortsätta starkt Konjunkturen väntas stärkas måttligt till våren och det ser ut att bli exportmarknaden som ligger bakom den fortsatta uppgången. Under nästa halvår ser företagen en tilltagande ökningstakt av exportorderingången, medan en avmattning väntas på hemmamarknaden. Trots en fortsatt förstärkning räknar företagen med fortsatta rationaliseringar. För de mindre företagen ser personalminskningarna däremot ut att stanna av medan de tilltar för de större företagen INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad HÖSTEN 25 VÅREN 26 textil- och beklädnadsindustri LJUSAST FÖR STÖRRE FÖRETAG Konjunkturläget har utvecklats enligt prognosen från i våras och har återigen vänt uppåt och förbättrats måttligt konjunkturindex har stigit från 1 till ±. Genomgående är det dock en klar skillnad mellan stora och små företag (gränsen går vid 1 ) där de större är klart mer positiva än de mindre. orderingången ökade som väntat kraftig för första halvåret och för innevarande halvår ser ökningen ut att bli måttlig något bättre än förväntat. Utvecklingen är densamma för hemmamarknaden, men förväntningarna på första halvåret var något större än för exporten. Orderstocken har därmed byggts på och bedömningen har blivit klart bättre än i våras. Trots det bedömer företagen stocken som klart för liten, vilket beror på en negativ bedömning från de mindre företagen. Nyanställningarna dröjer Produktionen har fortsatt att öka för första halvåret var ökningen kraftig, men den ser ut att mattas till en måttlig ökning nu under andra halvåret. Detta har drivit upp kapacitetsutnyttjandet något och nu uppger 38 % av företag att de går för fullt. Uppgången har däremot inte fått genomslag i antalet som har minskat måttligt sedan i våras. Minskningen är dock begränsad till de mindre företagen. Det vanligaste hindret för expansion är fortfarande dock efterfrågeläget, 8 % av företagen uppger det som hinder. Småföretagen väntas ta över Till våren väntas en klar uppryckning och företagen väntar sig en kraftig förbättring av konjunkturläget. Det visar sig att optimismen nu även börjar nå de mindre företagen. Såväl export- som hemmamarknaden väntas ge ny energi till nästa halvår och ökningen väntas i båda fallen bli kraftig. Bakom ökningen väntas de mindre företagen stå som tror på mycket kraftiga ökningar på båda marknaderna, medan de större företagen tror på en svag minskning. Detta håller uppe produktionen som väntas fortsätta öka måttligt. Fram till våren ser det även ut som om nedgången i antalet ska stanna upp och vända svagt uppåt INDUSTRIPRODUKTION Västsverige Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Efter en längre tids successiva förbättringar av konjunkturen för IT-verksamheten som består av de tre delsektorerna elektronikindustri, datakonsulter och teleoperatörer har en rekyl ganska oförutsett kommit den senaste tiden. Optimismen var visserligen inte alltför stark bland företagen i våras men det var inget i förväntningsbilden som indikerade en avmattning i konjunkturen. I våras hade branschkonjunkturen jämnats ut mellan IT-industrin och IT-tjänster, men det senaste halvåret har gapet på konjunkturkurvan åter vidgats inom IT-sektorn till konsulternas nackdel. Konjunkturindex för IT-verksamheten, som kan variera mellan 1 och 1, står under hösten i 14, dvs. vid den övre gränsen av intervallet ±15 som kan sägas avgränsa en normal konjunktur. I våras noterades index i 22. Den totala omsättningen inom sektorn, som ökade relativt kraftigt i våras förväntas, totalt sett, stiga endast svagt under andra halvåret i år. et har ökat svagt sedan i våras beroende på ganska omfattande nyrekryteringar bland datakonsulterna. Optimismen är dock bestående inom den västsvenska IT-sektorn. Förväntningarna om en förstärkning av konjunkturen under det närmaste halvåret är lika starka som i våras inför hösten. IT-sektorn i sin helhet väntar sig en rejäl ökning av både omsättningen och antalet första halvåret % av företagen planerar att utöka personalstyrkan fram till våren samtidigt som endast 3 % aviserar personalnedskärningar. Starkast för IT-industrin IT-industrins försprång till tjänsteföretagen inom sektorn som krympte ihop i våras har åter vidgats. Industriföretagens konjunkturomdömen är bara LÄTT REKYL SEDAN I VÅRAS För IT-verksamheten i Västsverige har en avmattning skett i konjunkturen sedan i våras. För IT-industrin sviktar exportmarknaden under hösten samtidigt som omsättningen och antalet fortsätter att öka i hög takt för den tjänstebaserade delen av sektorn. Datakonsulterna besväras dock av svagare lönsamhet än i våras. Hela sektorn är inställd på en påtaglig förbättring under första halvåret 26. Datakonsulternas personalplaner är mycket positiva. lite dämpade i förhållande till läget i våras. Konjunkturindex för IT-industrin har således sjunkit något till 19 från 25 i våras. Företagen var i våras inställda på en dämpning i exportefterfrågan, vilket också skett. Efter en rejäl ökning av exportorderna under första halvåret sker en svag nedgång innevarande halvår. marknaden har fortsatt att gå ned svagt hela året. Det gör att 4 % av företagen nu anser att orderböckerna är för tunna. Åtta av tio företag uppger efterfrågan som främsta hinder för att expandera. Inför våren tror företagen på en viss förbättring av konjunkturen och även att exportmarknaden kan komma att förstärkas något. Dessutom ser antalet ut att kunna öka något det närmaste halvåret. Några stora förbättringar tycks dock inte vara i sikte för IT-industrin den närmaste framtiden. Fler inom IT-tjänster Konjunkturbilden för IT-tjänster ger för närvarande ett splittrat intryck. Konjunkturindex för branschen har fallit märkbart från 19 i våras till nu 1, vilket indikerar ett normalt konjunkturläge. Det är en oväntad utveckling eftersom företagen för ett halvår sedan var inställda på en förstärkning. Omsättningen har dock utvecklats starkt under hela året. Under andra halvåret räknar två av tre företag med stigande omsättning mot endast 3 % som redovisar en minskning. Det är en tydlig stegring från utvecklingen i våras. De nya uppdragen har dock tagits till låga priser, vilket pressat ned lönsamheten ordentligt bland företagen, 3 % av företagen har nu dålig lönsamhet mot 2 % i våras. Till våren räknar företagen med en återhämtning i konjunkturen, samt kraftiga ökningar av såväl omsättningen som antalet. PRODUKTION/OMSÄTTNING* hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå IT-industri IT-tjänster ANTAL ANSTÄLLDA* hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå 2 hå 1 hå IT-industri IT-tjänster KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Hösten 25, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Hösten 25, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 26 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM ANTAL ANSTÄLLDA IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-sektorn 9

12 byggnadsverksamhet HÖSTEN 25 VÅREN 26 BYGG NÄRMAR SIG TOPPEN Byggkonjunkturen har förstärkts klart sedan i våras och med ett konjunkturindex på 36 kan man börja tala om en högkonjunktur. Bäst är läget i delbranschen bygg- och anläggningsarbeten, medan installationer och slutbehandlingar som vanligt ligger lite senare i konjunkturen. Byggandet har börjat få fart igen och under första halvåret var ökningen måttlig och nu under andra halvåret väntas den bli kraftig. Till viss del förklaras dock ökningen under andra halvåret av säsongsnormala variationer, men för båda perioderna var ökningen något bättre än väntat. Antagna anbud har ökat måttligt under året, vilket även det är något bättre än förväntat. Orderstocken har därmed byggts på kraftigt och orderstocksomdömet har ljusnat, och 8 % av företagen bedömer nu stocken som lagom eller förhållandevis stor. Nyanställningarna har fortsatt Det ökande byggandet har lett till en kraftig ökning av antalet sedan i våras. Då det ökande byggandet främst har skett inom bygg- och anläggningsarbeten är det även där som antalet ökar medan det är oförändrat inom installationer och slutbehandlingar. Utnyttjandet av produktionsresurserna har också ökat kraftigt och 88 % av företagen bedömer nu utnyttjandet som lagom eller stort. Bristen på personal har också ökat och tydligast är det för betongarbetare, träarbetare och tekniska tjänstemän. Detta syns tydligt i vad företagen bedömer som expansionshinder. Efterfrågeläget bedöms nu som hinder av bara 34 % av företagen medan tillgången på arbetskraft uppges som hinder av 38 % av företagen. Tendensen är ännu tydligare inom bygg- och anläggningsarbeten. Paus i uppgången väntas Konjunkturuppgången väntas stanna av till våren. Detta kan dock delvis vara en effekt av de säsongsnormala variationerna. Både byggandet och antagna anbud väntas stanna av under nästa halvår. Därmed finns det ingen anledning för företagen att fortsätta anställa och personalstyrkan väntas därmed förbli oförändrad fram till våren BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 25, nettotal Hög Låg Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Konjunkturläget för konsulterna har fortsatt att stärkas och konjunkturindex har stigit från 16 till 26. Företagen har därmed definitivt lämnat normalkonjunkturen bakom sig. Det är dock en bit kvar innan det går att tala om en högkonjunktur inom uppdragsverksamheten. I konjunkturprognosen från i våras förväntade sig dock företagen en något starkare uppgång än vad utfallet nu blev. Detta avspeglas även i försäljningen. Faktureringen har ökat hyggligt under både första och andra halvåret, men i båda fallen är det något sämre än väntat. Förväntningarna tydde på kraftiga ökningar under båda halvåren. 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet uppdragsverksamhet KONJUNKTUREN ALLT STARKARE Ljus arbetsmarknad Uppgången verkar vara stabil med en förstärkning av konjunkturen för tredje halvåret i rad. Företagen verkar också känna sig trygga i uppgången och vågar fortsätta med nyanställningarna. Sedan i våras har antalet ökat mycket kraftigt, vilket var en betydligt kraftigare ökning än väntat. Det syns även i att lönsamheten har försämrats svagt trots förhoppningar om en förbättring. Lönsamheten är ändå något bättre än normalt. Bristen på branschkompetent personal är oförändrad sedan i våras, 24 % av företagen uppger att de känner av en brist. För övrig personal är bristen dock marginell. Sett till hinder för expansion har dock tillgången på arbetskraft börjat bli ett märkbart hinder, 16 % av företagen uppger det som hinder. Fortfarande är dock efterfrågeläget det vanligaste hindret, vilket uppges av 48 % av företagen, samtidigt uppger 21 % av företagen att de inte ser några hinder alls. Uppgången fortsätter till våren Den stadiga uppgången väntas fortsätta och fram till våren spås en hygglig förstärkning av konjunkturläget. Faktureringen väntas öka kraftigt under nästa halvår vilket innebär ett fortsatt behov av nyanställningar. et väntas fortsätta öka fram till våren om än inte i samma takt som tidigare. Trots det är företagen även optimistiska om lönsamheten som de räknar med ska förbättras kraftigt. FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering Låg HÖSTEN 25 Lönsamhet VÅREN 26 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 25, nettotal Hög 3 Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1

13 HÖSTEN 25 VÅREN 26 bilhandel ÅTERHÄMTNING FÖR BILHANDELN Konjunkturen för bilhandeln i Västsverige som varit svag sedan sommaren 24 har återhämtat sig en hel del efter den kraftiga avmattningen förra vintern och i våras. Efterfrågeläget är visserligen pressat, men bilförsäljningen visar ändå på en viss ökning samtidigt som antalet fortsätter att växa inom branschen. Konjunkturindex för bilhandeln i Västsverige, som kan anta värden mellan 1 och 1, och där intervallet ±15 avgränsar en normalkonjunktur, står under hösten i 3. Det innebär alltså en snabb och kraftig förbättring från vårens index på svaga 28. Då var bilhandelns konjunkturomdömen de svagaste av samtliga undersökta branscher. Ökning av antalet I våras befarade bilhandeln att försäljningen skulle visa en svag minskning under första halvåret i år. Så illa blev det nu inte, i stället visar utfallet på en svag ökning. Siktet inför hösten var däremot inställt på en återhämtning i bilförsäljningen. Förväntningarna har också så gott som infriats. Under andra halvåret visar omsättningen en hygglig ökning, 3 % av bilhandlarna räknar med ökad försäljning under andra halvåret medan 9 % väntar sig en minskning. När det gäller sysselsättningsutvecklingen avviker bilhandeln positivt från flertalet andra branscher genom att visa en rejäl ökning sedan i våras. Under det senaste halvåret har mer än var tredje bilhandlare ökat antalet mot endast 11 % som minskat sin personal. Ytterligare stabilisering väntas Företagens förväntningar om en ytterligare förstärkning av konjunkturen under det närmaste halvåret är lika utbredd som i våras inför hösten. Men det verkar ändå inte som det blir någon riktig fart på bilförsäljningen den närmaste framtiden. Omsättningen i branschen väntas bara bli oförändrad under första halvåret 26. Däremot behöver bilhandeln öka personalen ytterligare något. Fram till våren avser 15 % av företagen öka personalstyrkan mot 5 % som panerar nedskärningar. FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 25, nettotal Hög -1 Låg Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 HÖSTEN 25 VÅREN 26 samfärdsel SAMFÄRDSELN ALLT STABILARE Branschen samfärdsel, som i undersökningen omfattar land- och sjötransporter, svarar för ca 4 % av näringslivet i Västsverige. Samfärdseln genomgick, efter en period med relativt svag efterfrågan, en tydlig förbättring förra hösten. En viss uppbromsning i utvecklingen skedde sedan efter årsskiftet, delvis av säsongmässig karaktär då första halvåret traditionellt är svagare än andra halvåret. Inför hösten i år var samfärdseln inställd på en fortsatt stabilisering. Det visar sig nu att utvecklingen under våren blev bättre än förutsett med en rejäl ökning av transportvolymerna. Även företagens konjunkturomdömen är under hösten något starkare än tidigare. Stärkt konjunktur Konjunkturindex för samfärdseln, som kan variera mellan 1 och 1, står nu i 13, vilket är en tydlig förbättring från vårens index på 6. Fortfarande befinner sig alltså branschen inom ramen för en normalkonjunktur på gränsen till en stark konjunktur. Omsättningen fortsätter att öka under andra halvåret, men i en klart lugnare takt än tidigare under året. Sysselsättningen fortsätter att vara stabil och visar t.o.m. på en viss ökning sedan i våras, 18 % av transportsektorn har ökar antalet medan 8 % redovisar en minskning. Stabiliseringen avspeglas även i en förbättrad lönsamhet som länge varit hårt pressad i branschen p.g.a. en stark konkurrens, ca 7 % av företagen är nu nöjda med lönsamheten vilket är det bästa på flera år. Nyanställningar inför våren Efter den förbättring som skett det senaste året räknar inte företagen med några större förändringar inför nästa sommar. Konjunkturen blir möjligen ytterligare något bättre, men det stora lyftet verkar avlägset. Omsättningen förväntas ligga kvar på en knappt oförändrad nivå första halvåret 26. Däremot verkar sysselsättningen i branschen fortsätta att stärkas och dessutom i något stegrad takt, 27 % av företagen planerar att utöka personalstyrkan till våren mot endast 4 % som tänker minska ned på antalet TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 25, nettotal Hög -15 Låg Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 bilhandel, samfärdsel 11