Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Våren 213

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkningsindustri, totalt... 4 Transportmedelsindustri... 5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet... Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpshandel samt Partihandel Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Strukturdata Branschöversikt med konjunkturindex... 2 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdrags verksamhet samt ITverksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars samt april månad avser utfall för andra halvåret 212, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 213. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från till +. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, anger en nattsvart lågkonjunktur och + står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index respektive +.

3 förord Ljusning i sikte Året inleddes lovande och såväl i Sverige som i omvärlden pekade många indikatorer uppåt efter en svag avslutning på 212. Uppgången låter dock än så länge vänta på sig och den senaste tiden har nya orosmoln skymtats i horisonten. Europa står fortfarande och stampar och precis när faran såg ut att vara över dök nya problem upp i bland annat Cypern och Italien som gjorde att eurokrisen blommade upp på nytt. Sverige har än så länge stått emot hyfsat men den exportberoende svenska ekonomin drabbas då våra handelspartners går sämre. Dessutom har den starka kronan inneburit problem för exportbolagen som fått försämrad konkurrenskraft. Kvartalsrapporterna för första kvartalet visade att valutaeffekten naggat en hel del på resultaten. Positivt är däremot att exportorderingången för industrin som helhet inte minskar trots osäkerheten i omvärlden och den rekordstarka kronan. För företagen i Västra Götaland har det svaga konjunkturläget från i höstas bestått. Stämningsläget har dock inte fortsatt att försämras vilket får ses som ett positivt tecken. Företagen har trots det tvingats till vissa personalnedskärningar även om Västra Götaland förskonades från den varselvåg som drabbade stora delar av Sverige under hösten. Sysselsättningen väntas tyvärr minska även kommande halvår. Konjunkturen i Västra Götaland följer i stora drag utvecklingen för riket som helhet men det tycks som att byggkonjunkturen är något starkare i länet än i landet i stort. Även sällanköpshandeln står sig väl vid en riksjämförelse. Göteborgsregionen har intagit den ledande positionen i länet med knappa förbättringar inom såväl industrin och byggbranschen som sällanköpshandeln. Konjunkturbedömningarna är dock väldigt jämna mellan delregionerna och indikerar svagare konjunktur än normalt över hela linjen. Starkast konjunkturbedömning i länet görs nu inom byggbranschen som övertagit förstaplatsen, om än knappt, från uppdragsverksamheten. Ingen av dessa branscher orkar dock över nivån för normalkonjunktur. En bit kvar till normalkonjunktur har fortfarande industrin men det finns ljusglimtar i form av livsmedelsindustrin som fortfarande går hyggligt. När det gäller fordonsindustrin är konjunkturen fortsatt dyster men det har trots allt skett ett litet uppsving sedan i höstas. Detsamma gäller bilhandeln som gör något positivare nulägesbedömningar och räknar med ett rejält lyft framöver. Om nuläget får betraktas som svagt så finns överlag en utbredd tro på en rejäl uppgång under andra halvåret då samtliga branscher spår en konjunkturuppgång. Det återstår att se om dessa förhoppningar kommer att infrias. Exempelvis förväntade sig företagen även förra våren en konjunkturuppgång men det resulterade istället i en nedgång som drabbade så gott som samtliga branscher. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla företag som har ställt upp och lämnat uppgifter till undersökningen. Vi har återigen uppnått en hög svarsfrekvens och över 9 procent av de tillfrågade företagen har svarat på enkäten, vilket borgar för pålitliga uppgifter. Min förhoppning är att denna rapport kan ge läsaren en bättre insikt i utvecklingen av näringslivet i Västra Götaland. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Nedgången har upphört Konjunkturläget i Västra Götaland är fortsatt svagt. Det har dock upphört att försvagas och konjunkturbedömningarna är sammantaget i stort sett oförändrade jämfört med höstens undersökning. Svagast är situationen för industriföretagen medan läget för byggföretagen förbättrats något. Gemensamt för de flesta branscher är att sysselsättningen har minskat. Till hösten räknar företagen i samtliga branscher med ett rejält uppsving. Under hösten 212 försvagades konjunkturen för Västra Götalands näringsliv ett par snäpp. Bedömningarna inför våren skvallrade inte heller om någon förbättring. Utfallet har i stort sett överensstämt med prognoserna då det överlag råder ett oförändrat konjunkturläge sedan i höstas. Det innebär att bedömningarna indikerar ett läge som fortsatt är svagare än normalt. Som en följd av detta har personalneddragningarna som inleddes i höstas fortsatt. Det gäller i synnerhet för industriföretagen men även inom övriga näringslivet har arbetsmarknaden försämrats. Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan och +, ligger våren 213 på 21. Efter att ha sjunkit de tre föregående undersökningarna är konjunkturindex denna gång oförändrat jämfört med i höstas. erna pekar dock mot en konjunkturförbättring för hela näringslivet kommande halvår. Störst uppsving väntas inom uppdragsverksamheten men uppgången väntas bli bred och omfatta samtliga branscher. Vårens konjunkturbedömning är jämn mellan delregionerna. Göteborgsregionen står för den ljusaste lägesbeskrivningen med ett konjunkturindex på 19 medan Skaraborg och Fyrbodal ligger lägst med 25. Det är även företagen i Göteborgsregionen som lämnar den starkaste framtidsprognosen där särskilt byggföretagen sticker ut med en stor uppgång i sikte. I Fyrbodal är inte optimismen lika stor och man väntar sig endast en marginell konjunkturuppgång till hösten. Sysselsättningen inom de undersökta branscherna har fortsatt att utvecklas svagt med personalnedskärningar i så gott som samtliga branscher. Endast inom uppdragsverksamheten har antalet anställda varit oförändrat jämfört med hösten och branschen är även ensam om att tro på ökad sysselsättning på ett halvårs sikt. Ökningstakten är dock nedskruvad jämfört med de närmast föregående undersökningarna. Den svagaste sysselsättningsutvecklingen märks inom industrin samt bilhandeln och där väntas heller ingen förbättring till hösten. Sällanköpshandeln gör fortfarande bedömningen att konjunkturläget är något svagare än normalt. somdömet har dock inte ändrats nämnvärt jämfört med i höstas även om lönsamheten fortfarande är svag. Inom bilhandeln är konjunkturen fortsatt svag men har ändå förbättrats markant från den mycket dystra beskrivningen i höstas. Bilhandlarna räknar dessutom med en rejäl förbättring till hösten och även den övriga sällanköpshandeln ger positiva prognoser. Uppdragsverksamheten är något mer återhållsam i konjunkturbedömningen än tidigare. Fortfarande kan läget betecknas vara inom ramen för normalkonjunktur men såväl fakturering som lönsamhet har utvecklats sämre än beräknat. Sysselsättningsökningen har upphört till följd av den svagare konjunkturen men dämpningen beräknas bli kortvarig då efterfrågan på tjänster väntas öka till hösten. Detta tros innebära förbättrad lönsamhet och en svag ökning av sysselsättningen. Byggföretagen i Västra Götaland rapporterar om en svag förbättring av konjunkturläget. I synnerhet inom installationer och slutbehandling har stämningsläget höjts. Bilden är dock något splittrad mellan delregionerna där byggkonjunkturen fortsatt är mycket svag i Fyrbodal medan läget i Göteborgsregionen samt Sjuhärad kan betraktas som starkare än normalt. Tillverkningsindustrin har det svagaste konjunkturläget av näringslivets branscher. Den samlade bedömningen har dock inte försvagats sedan i höstas utan konjunkturindex är oförändrat på. Livsmedelsindustrin har återhämtat sig något och är den delbransch som för närvarande går bäst. I de flesta andra industribranscher är däremot aktiviteten låg. För metallvaruindustrin har konjunkturläget försvagats rejält. Å andra sidan väntas det största uppsvinget till hösten i just metallvaruindustrin samt elektronikindustrin. Den enda delregionen med förbättrad konjunkturbedömning för industrin som helhet är Göteborgsregionen. I Fyrbodal har stämningsläget försämrats markant och ligger nu i linje med övriga delregioner. 5 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 23 hösten 213 Högkonjunktur KONFIDENSINDIKATORN FÖR VÄSTRA GÖTALAND OCH HELA SVERIGE Våren Lågkonjunktur v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Transp logistik Västra Götaland Sverige Byggverks Sällanköpsh Tillverkind Uppdrverks Bilhandel Partihandel Data Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Kommentar till diagrammet se notis på sidan 3. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västra götaland Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan och +, uppmättes under våren till 21. I höstas var konjunkturindex också 21 medan det förra våren låg på 6. Konjunkturindex var som lägst våren 29 med värdet 41. Den regionala konjunkturbilden är fortsatt mycket jämn. Index för Göteborgsregionen ligger på 19 och är med det den starkaste delregionen medan Skaraborg och Fyrbodal har det svagaste konjunkturläget med index på 25. En grov jämförelse mellan konjunkturläget i Västra Götland och Sverige som helhet indikerar att handeln samt byggverksamheten går något bättre i länet än i landet i stort. Samtidigt tycks transport- och logistikbranschen i länet fortfarande ha det något svårare än i övriga landet. Byggverksamheten har tagit över förstaplatsen i länet och har för tillfället det starkaste konjunkturläget. Branschens konjunkturindex ligger på 1 vilket är en uppgång från i höstas. För uppdragsverksamheten, som haft det starkaste konjunkturläget under lång tid, har index sjunkit från +14 till 4. Tillverkningsindustrins index är oförändrat på medan sällanköpshandeln gått från 11 till 15. Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. I diagrammet på sidan 2 har konfidensindikatorn för respektive bransch beräknats för jämförelse mellan Västra Götaland och hela Sverige. Dessa skiljer sig en del från konjunkturindex som endast är ett mått på nuläget medan konfidensindikatorn är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och prognos. För OM KONJUNKTURINDEX Industriinvesteringarna bedöms minska svagt i år efter att 212 ha ökat för första gången på fem år. Nivån är fortsatt mycket lägre än för några år sedan. Företagens prognoser indikerar industriinvesteringar i Västra Götaland på 6,3 miljarder kronor 213. Nybilsregistreringarna fortsätter att utvecklas svagt. Nedgången på personbilsmarknaden har pågått i sju kvartal och registreringarna minskar i samtliga delregioner. Antalet anställda har minskat inom i stort sett samtliga branscher sedan i höstas till följd av det osäkra läge som råder. en inför hösten tyder på att neddragningarna kommer att fortsätta trots det konjunkturuppsving som väntas. Uppdragsverksamheten går mot strömmen då de räknar med en ökad sysselsättning på ett halvårs sikt. Till hösten räknar företagen i Västra Götaland med att konjunkturen har vänt uppåt. Tillförsikten är stor och gäller samtliga branscher. Störst optimism återfinns inom uppdragsverksamheten men även bilhandeln, som gått svagt under lång tid, räknar med betydligt bättre fart till hösten. definition av vilka frågor som ingår i konfidensindikatorerna för de olika branscherna, se KI:s hemsida: konj.se/1124.html för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av konjunkturläget om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär prognos förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår Grafisk ind Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 213 och hösten 213 Högkonjunktur Våren 213 Hösten Metall Produktion Transp logistik Lågkonjunktur Lågkonjunktur Uppdrverks KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 213 och hösten 213 Maskin Textil Kemi Livsmedel Ind totalt Elektronikind ITverks Sällanköpsh Partihandel Tillverkind Byggverks Bilhandel Näringsliv tot Våren 213 Hösten 213 Transpind regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 hösten 213 KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 23 hösten 213 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 23 hösten 213 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 23 hösten Högkonjunktur 6 Högkonjunktur 6 Högkonjunktur 6 Högkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkningsindustri, totalt Kylslagen vår inom industrin MEN OPTIMISM INFÖR FRAMTIDEN 25 INDUSTRIPRODUKTION Konjunkturläget är fortsatt dystert för industrin i Västra Götaland. Efter nedgången som tog fart i höstas har det ännu inte börjat vända uppåt. De positiva signalerna är att läget inte ser ut att ha förvärrats under våren samt att prognoserna för kommande halvår är övervägande positiva. Det negativa är att läget på arbetsmarknaden inte ser ut att förbättras Industrikonjunkturen försvagades rejält under hösten och många företag tvingades skära ner på både produktionen och personalstyrkan. Förväntningarna till våren var dämpade och något uppsving har det heller inte blivit. Konjunkturindex ligger precis som i höstas på. Produktionsnivån är i stort sett oförändrad och orderingången vägrar ta fart samtidigt som sysselsättningen fortsätter att minska. Industrin i Västra Götaland går på tomgång och kapacitetsutnyttjandet är lågt. Endast en fjärdedel av företagen producerar med fullt kapacitetsutnyttjande. Konjunkturbilden är liknande i samtliga fyra delregioner med konjunkturindex som spänner mellan 27 och 33. Den enda regionen där index stigit från i höstas är Göteborgsregionen, där konjunkturindex gått upp från 36 till 27 i vårens mätning. Ingen förbättring i orderböckerna Orderstocksomdömena inom industrin är fortfarande mycket svaga. Andelen som svarade att storleken på orderstocken är för liten var i mars 55 procent vilket är i stort sett oförändrat jämfört med september. Missnöjet gäller över hela linjen men inom textilindustrin svarar samtidigt en femtedel av företagen att orderstocken är förhållandevis stor. Orderingången var svag under hösten och både exportorder och order från hemmamarknaden sjönk. Under första halvåret 213 ser dock industriföretagen en viss ökning av order från exportmarknaden medan order från hemmamarknaden kommit in ungefär oförändrat mot föregående halvår. Det är dock för tidigt att skönja någon vändning för industrin. Den totala produktionen är i stort sett oförändrad jämfört med andra halvåret ifjol. Skillnaden mellan industribranscherna är dock ganska stor. Exempelvis har företagen inom den kemiska industrin ökat produktionen medan företagen inom den grafiska industrin rapporterar om kraftigt minskade produktionsvolymer. Positiva prognoser Förväntningarna är överlag positiva inför det kommande halvåret. Störst förbättring väntar sig metallvaruindustrin samt elektronikindustrin. Samtliga industrins delbranscher väntar sig en ökad produktion andra halvåret i år. Orderingången väntas öka rejält inom många branscher, för textilindustrin på både exportmarknaden och hemmamarknaden. För transportmedelsindustrin väntas en högre efterfrågan framförallt från exportmarknaden. Däremot räknar inte företagen med att sysselsättningen kommer att förbättras. Inom samtliga delbranscher är det en större andel som planerar personalminskningar än som planerar ökningar av personalstyrkan. Mest positiva är företagen i Göteborgsregionen medan det är lite mer återhållsamt bland industriföretagen i Fyrbodal. Bedömningen dras ned av den fortsatt dystra prognosen inom transportmedelsindustrin som är stor i Fyrbodalsregionen Export ANTAL ANSTÄLLDA Mindre företag Hemma Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 213, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 213 KONJUNKTUR- TOTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Efter den snabba och kraftiga försvagningen i höstas har situationen för transportmedelsindustrin i Västra Götaland stabiliserats och konjunkturen visar till och med tecken på att vara på väg uppåt. Istället för de fortsatta nedgångar som branschen förväntade sig vid undersökningen i höstas har orderingången stabiliserats och företagen räknar med att produktionen under årets första halvår blir något större än föregående halvår. Konjunkturindex har i vår beräknats till vilket visserligen indikerar fortsatt lågkonjunktur men ändå är en klar förbättring från höstens notering på 56. Den stabiliserade orderingången gäller både hemma- och exportmarknaden och det finns till och med tecken på att efterfrågan ökat något. Medan en majoritet av företagen uppger att orderingången är oförändrad sedan i höstas redovisar nämligen 4 av en ökad orderingång. En ytterligare bekräftelse på att suget efter transportmedelsindustrins produkter ökat är att andelen företag som ser efterfrågeläget som ett expansionshinder sjunkit med över 2 procentenheter. Optimismen har återvänt Situationen för transportmedelsindustrin i Västra Götaland har efter höstens kraftiga försvagning stabiliserats. Det råder förvisso fortfarande lågkonjunktur men efterfrågan har slutat att sjunka och till och med ökat något. Utvecklingen har överträffat de dystra prognoserna från i höstas vilket fått optimismen i branschen att återvända. Inför andra halvåret tror företagen nu på en konjunkturförstärkning och räknar med ökad efterfrågan, framförallt från exportmarknaden. Trots att detta väntas leda till ökad produktion planerar man fortsatta personalneddragningar. Personalneddragningarna fortsätter Även om situationen ser bättre ut än i höstas är det viktigt att påpeka att företagen är långt ifrån nöjda. Orderstockarna har förvisso växt men de flesta företag tycker fortfarande att de är för små. Bedömningarna av färdigvarulagren tyder också på att man inte till fullo lyckats anpassa produktionen till den lägre efterfrågan. Lagren har visserligen minskat något men de bedöms fortfarande vara för stora. Kapacitetsutnyttjandet har också växlat ner ytterligare ett par procentenheter och det är nu bara procent av företagen som kör för fullt. I linje med höstens prognos har dessutom antalet anställda minskat. Det handlar inte om några omfattande neddragningar men bland småföretagen har minskningen blivit större än väntat. Stärkt framtidstro Utvecklingen under det senaste halvåret har som sagt överträffat förväntningarna och optimismen i branschen har återvänt. Inför andra halvåret väntas konjunkturen stärkas och företagen tror på ökad orderingång, särskilt från exportmarknaden. Till följd av den ökade efterfrågan planerar en stor majoritet av företagen att skruva upp produktionsvolymerna. Trots detta väntas personalneddragningarna fortsätta, åtminstone bland storföretagen. Av dessa planerar 6 av företag att skära ytterligare i personalstyrkan. Bland de mindre företagen pekar prognoserna mot oförändrat antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Export ANTAL ANSTÄLLDA Mindre företag Konjunkturläge Orderstocksomdöme Hemma Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 213, nettotal FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 213 KONJUNKTUR- TOTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag transportmedel 5

8 Fortsatt försvagning För maskinindustrin har det senaste halvåret inneburit en fortsatt nedgång. Konjunkturindex har sjunkit ytterligare och ligger i vår på vilket indikerar att branschen nu befinner sig i lågkonjunktur. Även om nedgången fortsatt har hastigheten dämpats och efterfrågan har upphört att försämras. Orderingången är sammantaget ungefär oförändrad jämfört med i höstas men avseende hemmamarknaden finns en skillnad mellan stora och små företag. Medan företag med fler än anställda uppger att den inhemska efterfrågan ökat rapporterar de mindre företagen om en fortsatt nedgång. Mindre orderstockar och större lager Att efterfrågan är låg bekräftas av att orderstockarna har fortsatt att minska och att en stor majoritet av företagen bedömer dem som för små. För att möta den svagare marknaden har företagen fortsatt att dra ner på antalet anställda, i synnerhet storföretagen. Att suget efter arbetskraft minskat bekräftas av att bristen på både yrkesarbetare och tekniska tjänstemän fortsatt att sjunka. Trots det svaga orderläget har produktionen inte minskat maskinindustri utan ligger kvar på ungefär samma nivå som i höstas, vilket fått till följd att färdigvarulagren växt. Försiktig optimism inför hösten Branschen tror att konjunkturen bottnat och att en viss förbättring är på gång. Till hösten väntas en svagt stigande orderingång leda till något högre produktion. Bilden är dock tudelad där de mindre företagen är betydligt mer optimistiska medan storföretegen är mer återhållsamma. Undantaget är den inhemska efterfrågeutvecklingen som storföretagen har större förhoppningar på. Mönstret går igen i anställningsplanerna medan de mindre företagen räknar med oförändrad personalstyrka planerar storföretagen fortsatta neddragningar. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda VÅREN INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export HÖSTEN 213 Hemma + Svag vändning uppåt Efter att ha försvagats i höstas har konjunkturen vänt svagt uppåt för kemiindustrin. I jämförelse med andra industrigrenar var branschen hyggligt positiv i höstas och trodde på en marginell produktionsminskning för andra halvåret. Nedgången blev dock större än vad företagen räknat med men efter att ha bottnat under hösten verkar konjunkturen nu alltså ha förbättrats något. Konjunkturindex har stigit med 5 enheter till 16 vilket indikerar att branschen är nära en normalkonjunktur. sbedömningarna tyder på att efterfrågan är på uppgång och framförallt exportmarknaden har tagit fart. Till följd av detta räknar företagen med att produktionen under årets första halvår blir större än under andra halvåret i fjol. Storföretagen bakom förbättringen Det är främst de stora företagen som har märkt av en ökad efterfrågan och det är också de som ökar produktionen. För företag med färre än anställda ser efterfrågan mer dämpad ut och de planerar att hålla produktionsvolymerna ungefär oförändrade. Skillnaden är särkilt tydlig för kemiindustri orderstocksbedömningarna där de mindre företagen redovisar en betydande nedgång medan storföretagen rapporterar om större orderstockar. Efter fjolårets konjunkturförsvagning har såväl små som stora företag dragit ner rejält på antalet anställda. Optimistiska småföretag När det gäller förväntningar inför hösten är förhållandet mellan små och stora företag det omvända. Medan samtliga storföretag räknar med oförändrad konjunktur tror en majoritet av småföretagen på en förstärkning. Mönstret gäller såväl förväntningarna på orderingången som produktionsvolymen men är extra tydligt för antalet anställda. Medan de mindre företagen räknar med oförändrad personalstyrka planerar de flesta storföretagen att fortsätta skära ned. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda 2-2 VÅREN 213 INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export + HÖSTEN 213 Hemma + 6 maskin- och kemiindustri

9 VÅREN HÖSTEN metallvaruindustri Lågkonjunktur ett faktum Konjunkturen inom metallvaruindustrin har fortsatt att försvagas relativt kraftigt även under våren. Utfallet var betydligt svagare än vad prognosen från i höstas visade. Ett konjunkturindex på 52 i mars tyder på att branschen för närvarandet befinner sig i lågkonjunktur. Företagen anpassar nu produktionen efter det sämre marknadsläget och betydande produktionsneddragningar väntas under första halvåret. Orderstockarna för små Det allt svagare konjunkturläget speglas av en svag efterfrågeutveckling, och den betydande minskningen av exportorder under andra halvåret 212 var ett väsentligt svagare utfall än vad företagen bedömde i höstas. Nedgången ser ut att fortsätta även under första halvåret 213, dock i en lägre takt. Den inhemska efterfrågan väntas också vara svag med en väsentlig nedgång i orderingången under våren. Även orderstocksomdömet har försämrats och närmare två tredjedelar av företagen anser att den nuvarande orderstocken är för liten i förhållande till produktionskapaciteten, vilket är väsentligt fler än i höstas då ungefär hälften av företagen gav ett negativt omdöme. Produktionsneddragningarna som följt av det svagare efterfrågeläget har även lett till kraftiga personalneddragningar, där över hälften av företagen har minskat personalstyrkan jämfört med i höstas. Återhämtning väntas i höst Lågkonjunkturen förväntas vara tillfällig, där framförallt de mindre företagen tror på en kraftig konjunkturförbättring till hösten. Det är främst ett kraftigt uppsving av orderingången på exportmarknaden som drar upp, medan den inhemska efterfrågan väntas återhämtas i en lägre takt. Företagen förväntar sig dock inte någon snabb vändning för sysselsättningen och betydande personalneddragningar väntas även i höst. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma VÅREN HÖSTEN 213 I höstas kunde en markant inbromsning skönjas för den grafiska industrin och prognoserna pekade på ett något osäkert läge inför våren 213. Den nulägesbild som målas upp visar nu på en fortsatt försvagning av konjunkturen då branschens konjunkturindex har backat svagt från 51 till 54. Det är framförallt orderingången på hemmamarknaden som synnerligen kraftigt bromsat in och som minskar rejält första halvåret 213. Även exportorderingången har dämpats och minskar nu jämfört med föregående halvår. Det är ett trendbrott jämfört med tidigare perioder där orderingången på exportmarknaden stadigt ökat sedan hösten 211. Även företagens orderstocksomdömen fortsätter att försämras i vårens barometer och det är nu tre av fyra företag som anser att stocken är för liten. + grafisk industri Fortsatt försämring Minskad produktion Produktionen resulterade i ett bättre utfall för andra halvåret 212 än vad man först antog vid höstens undersökningstillfälle. Hittills under detta halvår har produktionen skruvats ner kraftigt och en övervägande del av företagen uppger att produktionsvolymen är mindre än föregående halvår. I kölvattnet av vikande produktion har företagen även tvingats till personalnedskärningar och även om nedgången inte är dramatisk är det andra halvåret i följd som företagen tvingas säga upp personal. Kapacitetsutnyttjandet har däremot förbättrats något och närmare en femtedel producerar nu för full kapacitet. I höstas var det inga företag i branschen som producerade för fullt. Osäkert läge Osäkerheten för utvecklingen inom den närmaste framtiden fortsätter. Orderingången för hemmamarknaden bedöms fortsätta minska andra halvåret 213 medan exportorderingången däremot väntas förbättras kraftigt. Denna osäkerhet leder till att antalet anställda förväntas ligga kvar på en oförändrad nivå trots att produktionen väntas minska något. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma metallvaruindustri, grafisk industri 7

10 ökad produktion Konjunkturen i livsmedelsindustrin har återhämtats något snabbare än vad företagen förutspådde i höstas. Konjunkturindex har stigit från 2 i september till 6 i mars vilket innebär att branschen återigen befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. Livsmedelsproduktionen som var i det närmaste oförändrad andra halvåret 212 vänder nu upp och väntas öka måttligt under första halvåret 213. Framförallt är det de mindre företagen som drar upp produktionen, medan vändningen dröjer för de större. Kraftiga personalneddragningar Företagen bedömer att orderingången har varit närmast oförändrad både på export- och hemmamarknaden under våren. Att produktionen för närvarande ökar något snabbare än efterfrågan leder till att lagren ökar. Det finns dock ingen dramatik i lageruppbyggnaden och en klar majoritet av företagen bedömer att lagren befinner sig på en tillfredsställande nivå i nuläget. Trots den stigande produktionen har mycket kraftiga personalnedskärningar gjorts även under våren. Det är personalen hos de större företagen som livsmedelsindustri drabbats hårdast, där över två tredjedelar av företagen har minskat personalstyrkan. Personalneddragningarna bland livsmedelsproducenterna har pågått under lång tid och kan bland annat spegla effektiviseringsåtgärder där företagen räknar med att kunna producera mer med färre anställda. Efterfrågan förbättras till hösten Företagen är positiva i sina bedömningar inför hösten och tror på en betydande förbättring av konjunkturläget. En kraftig ökning av den inhemska efterfrågan väntas vara den viktigaste faktorn, men även utlandsmarknaden förväntas stärkas väsentligt. Det kommer att få genomslag i en relativt kraftig produktionsökning, framförallt bland storföretagen, vilket förväntas dämpa behovet av personalnedskärningar. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda VÅREN 213 INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export + HÖSTEN 213 Hemma + textil- och beklädnadsindustri + + En liten ljusning Efter de dystra bilder som målats upp under det senaste året ser det nu ut som att det sakta håller på att vända. I höstens barometer pekade prognoserna på ett fortsatt försämrat konjunkturläge och minskad produktion, men branschens bedömning av nuläget visar nu på flera positiva signaler. Konjunkturindex har stigit från 47 till 28 och läget närmar sig en mer normal konjunktur. Orderingången på både hemmamarknaden och exportmarknaden har förbättrats något sedan i höstas, men trots de positiva signalerna rapporterar de större företagen fortfarande om en krympande exportorderingång. Orderstockarna ökar Under den senaste tiden har produktionsökningarna varit svaga och utfallet för föregående halvår visar att produktionen totalt sett minskade, även om en majoritet av företagen lyckades behålla samma nivå på produktionen som tidigare under året. Hittills under första halvåret ser produktionen åter igen ut att öka något, men medan huvudparten av de mindre företagen ser en ökad produktion finner en majoritet av de större företagen att produktionen är oförändrad. Totalt sett har orderstockarna ökat sedan föregående halvår men trots detta anser en övervägande del av företagen att orderstocken är för liten. Däremot är bedömningen att färdigvarulagren ligger på en lagom nivå. Antalet anställda har fortsatt minska sedan i höstas och fler än hälften av företagen har tvingats till personalnedskärningar. Ytterligare nedskärningar Om höstens prognoser målade upp en mörk bild av framtiden ser vårens prognoser desto ljusare ut. Den totala produktionsvolymen bedöms öka och orderingången för både export- och hemmamarknaden förväntas växa under andra halvåret. Trots de positiva signalerna förväntas sysselsättningen att minska ytterligare. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda VÅREN 213 INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export HÖSTEN 213 Hemma 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Försämrat läge för IT-sektorn Konjunkturläget för IT-verksamheten i Västra Götaland har dämpats ytterligare sedan höstens barometer och framförallt är det läget för elektronikindustrin som försämrats. IT-sektorn blickar däremot framåt med optimism och förväntar sig ett förbättrat konjunkturläge till hösten. PRODUKTION/OMSÄTTNING IT-tjänster IT-industri Redan under våren 212 vände konjunkturen nedåt inom IT-sektorn och hittills i år har konjunkturläget försämrats ytterligare. Sedan höstens barometer har konjunkturindex sjunkit från 1 till 29 och det är framförallt inom elektronikindustrin, i detta avsnitt benämnt IT-industrin, som nedgången har ägt rum. För IT-sektorns tjänsteverksamhet bestående av datakonsulter är konjunkturläget däremot mer stabilt och branschen befinner sig alltjämt i normalkonjunktur. Det svaga ekonomiska läget visar sig även i sysselsättningen och elektronikindustrin har tvingats till ytterligare personalnedskärningar samtidigt som antalet anställda på konsultsidan ligger kvar på samma nivå som i höstas. Det försämrade konjunkturläget leder också till att efterfrågan på arbetskraft avtar och rekryteringsproblemen blir mindre. Bristen på arbetskraft har generellt fortsatt att minska sedan hösten, men fortfarande upplever närmare 5 procent av företagen inom den tjänstebaserade delen av IT-sektorn brist på branschkompetent personal. Elektronikbranschen ser positivt på framtiden Höstens bedömningar visade på optimism inom elektronikindustrin men istället visar utfallet för andra halvåret 212 på sämre resultat än väntat. Såväl produktionen som orderingången dämpades och det är tydligt att den svagare tillväxten för Sverige även påverkade den konjunkturkänsliga elektronikindustrin. Hittills i år har trenden fortsatt och branschen befinner sig i lågkonjunktur, men ser trots det ljust på framtiden. Till hösten väntas konjunkturen åter förbättras och såväl orderingången som produktionen väntas öka. De växande orderstockarna sker dock från en låg nivå och i dagsläget bedömer närmare två tredjedelar av företagen att stocken är för liten. Trots den ljusa framtidstron räknar företagen med minskad personalstyrka och 95 procent av företagen anger efterfrågeläget som det största hindret för expansion. Fortsatt stabilt läge för datakonsulter Desto bättre ser det ut för IT-sektorns datakonsulter. Den kraftiga tillbakagången från en tidigare mycket stark högkonjunktur har nu avstannat och faktureringen ligger kvar på oförändrade nivåer jämfört med höstens. Branschens lönsamhet har försämrats något, men precis som industrin ser den tjänstebaserade delen av IT-sektorn positivt på framtiden. Till hösten väntas lönsamheten åter förbättras och efterfrågan på konsulttjänster på nytt ta fart. I och med ett förbättrat konjunkturläge för industrin räknar konsultföretagen även med att efterfrågan på datakonsulter ökar. Strax över 5 procent av dataföretagen räknar med att anställa, men precis som tidigare väntas det inte leda till någon ökad efterfrågan på kontorsyta. Det bekräftar tidigare tecken på att datakonsulternas verksamhet i allt större drag flyttat utanför konsultföretagens väggar ANTAL ANSTÄLLDA KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 213, nettotal IT-tjänster IT-industri KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 213, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 213 KONJUNKTUR- TOTAL ANTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM ANSTÄLLDA IT-INDUSTRIN IT-INDUSTRIN HEMMAMARKNADEN EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet VÅREN HÖSTEN svag uppgång Tvärt emot företagens försiktiga prognos i höstas förbättrades byggkonjunkturen något under våren. Konjunkturindex på 1 tyder på normalkonjunktur och drygt hälften av företagen bedömer att det rådande konjunkturläget är tillfredsställande. Det är framförallt delbranschen installationer och slutbehandling som har återhämtats något sedan i höstas, medan stämningsläget inom bygg- och anläggningsarbeten har varit närmast oförändrat. De regionala skillnaderna inom Västra Götaland är dock betydande, där lågkonjunkturen är nära i Fyrbodal medan läget är något bättre än normalt i både Sjuhärad och Stor-Göteborg. Skaraborg befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. Tunna orderböcker drar ner Orderstocksomdömet under våren är fortsatt svagt. Den totala orderstocken har minskat något jämfört med i höstas och över hälften av företagen anser att orderböckerna är för tunna i nuläget. Även antalet antagna anbud minskade fortfarande svagt under första halvåret. Detta har nu fått genomslag på byggandet som drogs ner i måttlig takt under våren. Nedgången i byggandet påverkar sysselsättningen negativt och företagen har gjort sig av med ett betydande antal anställda under våren. Även resursutnyttjandet fortsatte att minska svagt jämfört med i höstas. Ljusare utsikter till hösten På ett halvårs sikt ser det dock betydligt ljusare ut och byggföretagen väntar en kraftig konjunkturförbättring till hösten, där optimismen är särkilt påtaglig inom bygg- och anläggningsarbeten. Orderingången och byggandet väntas ta ny fart med betydande uppgångar och behovet av att banta personalstyrkan förväntas minska. Det råder dock stora regionala skillnader där byggarna i Göteborgsregionen ger väldigt optimistiska prognoser medan det fortfarande är ett dämpat stämningsläge i Fyrbodal. Byggande Stocken av pågående arb. Antagna anbud Antal anställda BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 213, nettotal Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till + bilden alltmer dämpad Konjunkturindex har sjunkit ytterligare från höstens värde på +14 till 4 och trots att fler företag anser att läget är sämre idag än för ett halvår sedan kan det inte annat än beskrivas som ett normalt konjunkturläge. Tidigare har det varit rejält tryck inom branschen med närmast överhettningstendenser. Nu är efterfrågan mer dämpad men en majoritet av företagen räknar med att faktureringen ligger kvar på oförändrade nivåer. Däremot anger nu 64 procent efterfrågeläget som det främsta expansionshindret, vilket är en ökning sedan föregående halvår. Även lönsamheten har försämrats och i motsats till höstens prognoser som visade på en svag förbättring är det idag fler företag som upplever den som dålig. Sysselsättningen oförändrad Den något svagare konjunkturen visar sig även i att bristen på personal dämpats ytterligare sedan i höstas, där nu 37 procent av företagen uppger att de har brist på branschkompetent personal. Ökningen av antalet anställda har även stannat uppdragsverksamhet av och cirka två tredjedelar av företagen anger att personalstyrkan antingen är mindre eller oförändrad från föregående halvår. En fjärdedel av företagen ser fortfarande tillgången på arbetskraft som det största expansionshindret. Ökad framtidstro Höstens dämpade prognoser får nu ge plats för en ökad framtidstro och till nästa halvår ser konjunkturen ut att stärkas igen. Inför hösten räknar betydligt fler med ett förbättrat konjunkturläge och förväntningarna på utvecklingen för både efterfrågan och lönsamheten är i nuläget betydligt högre än vid mätningen i september. Mer än hälften av företagen räknar med att faktureringen kommer att öka. Trots de positiva prognoserna förväntas sex av tio företag behålla personalstyrkan på samma nivå som idag. Efterfrågan på företagets tjänster Fakturering Antal anställda VÅREN HÖSTEN 213 FAKTURERING OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 213, nettotal Lönsamhet + Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till + byggverksamhet, uppdragsverksamhet

13 VÅREN HÖSTEN bilhandel Bilhandelns försäljning har haft en nedåtgående trend sedan första halvåret 211 och efterfrågan är fortfarande låg. I prognoserna från i höstas trodde 7 av handlare på en bibehållen försäljning under första halvåret i år. Hittills ser detta inte ut att bli fallet utan försäljningsvolymerna har fortsatt att minska. Trots att läget är fortsatt svagt gör dock bilhandlarna bedömningen att det finns hopp. Branschens konjunkturindex har stigit från 43 till 24. Lönsamheten är fortfarande svag men har ändå förbättrats något jämfört med höstens mätning. Stora personalnedskärningar Som ett resultat av den svaga efterfrågan och minskande försäljningen har sysselsättningen sjunkit. I ungefär hälften av företagen har antalet anställda minskats medan resterande företag har oförändrat antal anställda jämfört med september ifjol. Det är fortfarande efterfrågeläget som ses som det klart övervägande hindret för att kunna expandera sin verksamhet. Även om andelen som anger det som ett expansionshinder har sjunkit något från föregående undersökning Förväntan om uppsving är det tre av fyra bilhandlare som bekymrar sig för efterfrågeläget. En ljuspunkt är samtidigt att andelen som inte ser några hinder för expansion ökat svagt. Uppgång väntas Bilförsäljarna är i vanlig ordning positiva om framtiden. Även om det kan vara risk att det finns en viss överoptimism i bedömningen så tror handlarna att andra halvåret i år kommer att bli synnerligen bra. De väntar sig en rejäl försäljningsökning och som en följd av detta kommer lönsamheten i branschen att stiga markant. Däremot väntas ingen förbättring på arbetsmarknaden. Takten i nedskärningarna ser dock ut att sakta in och fyra femtedelar av företagen räknar med att antalet anställda är oförändrat om ett halvår. Transportvolym Försäljningsvolym Lönsamhet Antal anställda FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 213, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till + VÅREN HÖSTEN transporter och logistik Efter ett och ett halvt år med försvagning har konjunkturen nu stabiliserats för transport- och logistikbranschen. Konjunkturindex ligger med värdet 24 kvar på precis samma nivå som i höstas och majoriteten av företagen vittnar om oförändrad transportvolym. Utvecklingen har i stora drag blivit som branschen förväntade sig i höstas, med undantaget att lönsamheten fortsatt att försämras. I höstas trodde företagen att kombinationen minskad personalstyrka och oförändrad transportvolym skulle leda till bättre lönsamhet, men istället har den alltså fortsatt nedåt och mer än vartannat företag tycker nu att den är dålig. Sysselsättningen fortsätter ned Även om konjunkturen har slutat att försämras så vittnar ett konjunkturindex på 24 om att den fortsatt är svagare än normalt. Detta märks inte minst i att sysselsättningen har fortsatt att minska. Som förutspåddes i höstenkäten har 3 av företag dragit ner på personal och de nyanställningar som en fjärdel av företagen då räknade med har uteblivit nästan helt. Att lönsamheten försämrats Oförändrat läge trots personalneddragningarna tyder på att den svaga efterfrågan pressat företagen till fortsatta prissänkningar. Efterfrågan förväntas öka Andelen företag som ser efterfrågeläget som ett expansionshinder har sjunkit något sedan i höstas. Samtidigt har bristen på chaufförer ökat lite. Detta tyder på att efterfrågan redan har börjat öka och inför kommande halvår tror branschen att uppgången tar fart ordentligt. Konjunkturen väntas bli bättre och majoriteten av företagen räknar med ökad efterfrågan vilket beräknas leda till både ökad transportvolym och förbättrad lönsamhet. Företagen verkar dessutom vara klara med personalneddragningarna då en stor majoritet räknar med oförändrat antal anställda. Efterfrågan på företagets tjänster Konjunkturläge Antal anställda TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Transportvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 213, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till + bilhandel, transporter och logistik 11

14 sällanköpshandel VÅREN HÖSTEN Fortsatt dämpad bild Handlarnas förväntningar från i höstas på en fortsatt dämpad konjunkturutveckling inom sällanköpshandeln verkar dessvärre ha infriats. Konjunkturindex på 15 tyder på att konjunkturläget för närvarandet är något svagare än normalt. En fjärdedel av handlarna gjorde i mars bedömningen att den rådande konjunkturen var svag. Julhandeln i fjol verkar dock i vanlig ordning ha gett viss skjuts åt försäljningen andra halvåret. Utfallet var något bättre än handlarnas försiktiga bedömning i höstas. Försäljningen väntas ligga kvar på en närmast oförändrad nivå under våren. Betydande personalneddragningar Lönsamheten i sällanköpshandeln är något svagare än normalt och närmare en tredjedel av företagen dras med svag lönsamhet för närvarande. Detta får genomslag på sysselsättningen där handlarna uppger att betydande personalneddragningar gjorts det senaste halvåret. Trots den försiktiga nulägesbedömningen har optimismen bland handlarna höjts ett snäpp och i mars såg nästan en tredjedel För partihandeln i Västra Götaland har det gångna halvåret inte inneburit någon större konjunkturförändring. Konjunkturindex är i stort sett oförändrat sedan i höstas och ligger med värdet 13 fortsatt inom ramarna för normalkonjunktur. Efterfrågeutvecklingen har varit något bättre än handlarna trodde i höstas då man kalkylerade med en viss nedgång under första halvåret i år. sbedömningarna visar att försäljningsvolymen ligger kvar på en oförändrad nivå till såväl export- som hemmamarknad. Trots att försäljningen gått bättre än väntat har inte lagren minskat. Missnöjet med lagerstorleken har bestått och nästan 4 av företag tycker att lagren är för stora. Minskad sysselsättning Den överraskande goda försäljningsutvecklingen har inte fått partihandlarna att ställa in sina planerade personalneddragningar. Istället ser det faktiskt ut som att sysselsättningsminskningen har blivit större än förutsett. I av handlarna inga expansionshinder för sitt företag framöver, vilket var väsentligt fler än i höstas. Knappt hälften av företagen gör dock bedömningen att efterfrågeläget är den största flaskhalsen. Konjunkturen stärks till hösten Framtidstron bland handelsföretagen är stark och handlarna spår en kraftig konjunkturförbättring till hösten. Försäljningsvolymerna väntas öka mycket kraftigt med draghjälp av julhandeln. Den ökade försäljningen väntas leda till en svag förbättring av lönsamheten vilket tyder på att handlarna räknar med att inte behöva rea ut sina produkter för att hålla uppe försäljningen. Sammantaget dämpar detta rationaliseringsbehoven och personalnedskärningarna bedöms fortsätta i en lägre takt till hösten. partihandel Stabilt konjunkturläge höstas räknade en tredjedel med att minska antalet anställda men vårens undersökningar visar att nästan varannan handlare dragit ner. Trots oförändrad försäljning och minskad personalstyrka har dock den förväntade lönsamhetsförbättringen uteblivit. Detta tyder på att branschen pressas av sjunkande priser. Ökad försäljning väntas till hösten Försäljningen har som sagt utvecklats över förväntan och partihandlarna tror nu på ett lyft till hösten. Andelen företag som uppger efterfrågeläget som ett expansionshinder har sjunkit med 14 procentenheter och inför andra halvåret räknar många med högre försäljningsvolym. Optimismen gäller särskilt hemmamarknaden där mer än vartannat företag tror på en uppgång. Konjunkturläge Försäljningsvolym Försäljningsvolym hemma Lönsamhet Lönsamhet Antal anställda Antal anställda FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 213, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till + VÅREN HÖSTEN FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA - Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 213, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan till + 12 sällanköpsvaruhandel, partihandel

15 fyrbodal Industrin drog ner konjunkturen KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 hösten 213 Konjunkturläget i Fyrbodal har försvagats under våren. Från september till mars sjönk konjunkturindex från 16 till 25, något som indikerar en svagare konjunktur än normalt. Nedgången var också mer påtaglig än i övriga delregioner och Fyrbodal har för närvarande den svagaste konjunkturutvecklingen tillsammans med Skaraborg. Företagens prognos för hösten är dock försiktigt positiv och en måttlig konjunkturförbättring väntas under det kommande halvåret. Pessimismen var mest påtagligt inom den tungt vägande industrin som för närvarande befinner sig på randen till lågkonjunktur. Läget inom byggsektorn är fortfarande svagt trots en försiktig förbättring under våren. Inom sällanköpshandeln är läget något ljusare och handlarna gör bedömningen att man befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. Svag hemmamarknad fäller industrin Den försiktigt positiva konjunkturprognosen från företagen i höstas har inte infriats. Industrikonjunkturen i Fyrbodal har istället försämrats väsentligt och då konjunkturindex ligger på 31 innebär det att industrin i regionen nu närmar sig lågkonjunktur. Det råder dock en något tudelad bild. Vissa industribranscher går bra medan läget är riktigt dystert i andra. Den rådande konjunkturen har drabbat maskin- och transportmedelsindustrin synnerligen hårt, där åtta av tio företag gör bedömningen att konjunkturen för närvarande är svagare än normalt. Den svala konjunkturen beror framförallt på en svag efterfrågan. Orderingången minskade kraftigt under andra halvåret i fjol, där utfallet på exportmarknaden blev betydligt svagare än vad företagen bedömde i höstas. Under våren har orderingången återhämtats svagt, men inte tillräckligt för att hålla produktionen uppe och produktionsminskningarna fortsatte svagt under våren. Detta väntas nu få genomslag på sysselsättningen där kraftiga personalnedskärningar genomförs under första halvåret, särskilt inom de större företagen. Företagen är dock försiktigt positiva inför hösten och förväntar sig en viss återhämtning av konjunkturen under andra halvåret. Trots det något förbättrade stämningsläget räknar dock företagen med att minska personalstyrkan väsentligt även till hösten. Uppgång från låga nivåer Byggkonjunkturen reste sig något från det synnerligen svaga konjunkturläget i höstas, men konjunkturindex på 34 indikerar att byggföretagen fortfarande har ena benet kvar i lågkonjunktur. Byggandet minskade mycket kraftigt i höstas och företagen bedömer att läget blir närmast oförändrat under första halvåret 213. De försämrade marknadsförhållandena slår nu igenom på sysselsättningen och nästan två tredjedelar av företagen har gjort sig av med personal sedan i höstas. Byggföretagen tror att det svaga marknadsläget består ännu ett tag med ett oförändrat konjunkturläge till hösten, medan de kraftiga personalnedskärningarna väntas hålla i sig. Ljusning väntas i höst Stämningsläget bland handlarna har ljusnat något och konjunkturindex förbättrades svagt till 6 i mars, vilket tyder på att det råder normalkonjunktur för närvarande. Bedömningen av försäljningsutvecklingen är dock försiktigare och handlarna väntar sig en rejäl minskning under första halvåret. Lönsamheten i branschen är något sämre än normalt. Detta påverkar företagens efterfrågan på arbetskraft negativt och kraftiga personalneddragningar har genomförts under våren. Handlarna spår en måttlig konjunkturförbättring till hösten, där försäljningen väntas öka väsentligt med draghjälp av julhandeln. Personalnedskärningarna kommer dock att fortsätta även till hösten, vilket bland annat väntas få genomslag i förbättrad lönsamhet. Konjunkturvind Industri Bygg Sällanköpshandel Lågkonjunktur INDUSTRIPRODUKTION* * Export Hemma SÄLLANKÖPSHANDEL - Försäljningsvolym Högkonjunktur BYGGVERKSAMHET Byggande *Tillverkningsindustrin fyrbodal 13