Konjunkturbarometer VÅREN OCH HÖSTEN för. Västsverige

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västsverige VÅREN OCH HÖSTEN 29

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Förlag o tryckerier... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet.1 Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpsvaruhandel samt Partihandel FyrBoDal Göteborgsregionen Halland Sjuhärad Skaraborg Branschöversikt med konjunkturindex Strukturdata... 2 Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västsverige bygger på en postenkät till knappt 1 2 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, samfärdsel, partihandel, uppdrags verksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västsverige har dessutom brutits ned på de fem delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Halland, Sjuhärad och Skaraborg. Ett tabellmaterial finns även framtaget för Västra Götaland. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars och april månad avser utfall för andra halvåret 28, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 29. Västsverigebarometern har genomförts sedan våren 1996, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västsverige I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

3 förord Ljusglimtar i mörk konjunkturbild Vårens konjunkturbarometer för Västsverige visar som väntat på en mörk konjunkturbild för regionen. Redan i höstas befann sig Västsverige i en snabb och bred konjunkturnedgång och företagens förväntningar inför våren pekade på en fortsatt försämring. De förutsättningar företagens prognoser byggde på tidigt i höstas sattes emellertid snabbt ur spel då finanskrisen accelererade i slutet av året. Finanskrisen övergick alltmer i en konjunkturkris och de västsvenska företagen kom att klämmas åt från två håll. De svenska hushållen blev snabbt medvetna om krisen och drog ned på sina konsumtionsutgifter, något som påverkade våra hemmamarknadsbaserade företag. Ännu allvarligare var kanske att en kraftigt minskad efterfrågan från utlandet slog hårt mot våra exportföretag. Sammantaget har detta fått stora återverkningar på försäljningen och aktiviteten i många företag och i de allra flesta näringsgrenar. Detta har medfört att utvecklingen sedan i höstas blivit ännu sämre än vad företagens negativa prognoser först visade. Det Konjunkturindex som beräknas för att sammanfatta det ekonomiska läget i Västsverige, baserat på företagens egna bedömningar och som kan anta värden från 1 till 1, står under våren i 41. Det är alltså en ny stark nedgång från det index på 1 som gällde i höstas. Det innebär samtidigt att gränsen för vad som kan betecknas som lågkonjunktur, vid index 4, just är passerad. Den regionala konjunkturbilden är fortfarande relativt jämn även om läget för de enskilda branscherna kan skilja sig åt en hel del i de olika delregionerna. Den starka nedgången berör samtliga fem delregioner. Allra sämst är läget i de två regioner där tillverkningsindustrin väger tyngst i näringslivet, Skaraborg och Fyrbodal, med Konjunkturindex på 47 respektive 45. De tre övriga regionerna är väl samlade på konjunkturkurvan där Halland har den minst dåliga konjunkturen med index på 38. Tätt därefter följer Göteborgsregionen och Sjuhärad båda med Konjunkturindex 39. Det är exportindustrin som drabbats hårdast av efterfrågebortfallet det senaste halvåret och som bidragit mest till det stora fallet i Konjunkturindex. Det är heller inte förvånande att det är transportmedelsindustrin som leder nedgången. Men även andra verkstadsbranscher som maskin- och metallvaruindustrin brottas med stora problem i sin verksamhet. Branschbilden är dock inte helmörk. För detaljhandeln t.ex. är konjunkturen fortfarande normal. Även livsmedelsindustrin, med en ganska stor hemmamarknad, har hittills klarat sig ganska bra. Inför hösten intar många företag en försiktig attityd. Nedgången ser ändå ut att fortsätta, men i betydligt lugnare tempo. I synen på konjunkturen till hösten är andelen pessimister nu bara något större än andelen optimister. Glädjande är också att transportmedelsindustrin ser en vändpunkt framför sig, och med förväntningar om en vändnig uppåt för orderingången från både hemma- och exportmarknaden nästa halvår. Det finns även andra branscher som räknar med en återhämtning under den närmaste tiden. Till det riktigt negativa hör tyvärr sysselsättningen. Efter den starka minskning som skett av antalet sedan i höstas pekar företagens personalplaner inför det närmaste halvåret fortsatt brant nedåt, om än i något långsammare takt än hittills. Slutligen vill vi ta tillfället i akt och tacka alla de företag som lämnat uppgifter till enkäten. De får nu som vanligt tillbaka dessa i form av branschstatistik och geografiska sammanställningar. Undersökningen har även denna gång, trots det dystra stämningsläget, dragit till sig stort intresse från företagen då svar inkommit från mer än 9 procent av utsända formulär. Våra förhoppningar är att undersökningen skall vara till nytta för läsaren och ge information om det aktuella läget och utvecklingen den närmaste framtiden för det västsvenska näringslivet. Birgitta Hederstedt Regiondirektör, Region Halland Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Bred lågkonjunktur under våren Den konjunkturnedgång i Västsverige som förstärktes i höstas har fortsatt med oförändrad styrka, så att en bred lågkonjunktur nu råder i hela regionen. Det är en markant försvagning för tillverkningsindustrin som främst bidraget till fallet. Med ett par undantag är läget svagt eller mycket svagt över hela branschlinjen. Den totala produktionen minskar kraftigt under första halvåret i år och för andra halvåret i följd. Till hösten förutses nedgången i den ekonomiska aktiviteten bromsas upp helt, men sysselsättningen fortsätter minska kraftigt. Den konjunkturnedgång i Västsverige som inleddes under förra våren och som accelererade i höstas har fortsatt efter årsskiftet. Det innebär att en bred lågkonjunktur nu råder inom hela regionen. På nytt har försvagningen av efterfrågan blivit större än företagen förutsett. Det är exportindustrin som hittills drabbats hårdast av efterfrågebortfallet, men den snabba och kraftiga nedgången för industrin ser, enligt företagens egna bedömningar, ut att bromsas upp helt efter sommaren. en i regionen väntas dock bestå till hösten även om försämringen blir begränsad. Till det fortsatt svaga läget kommer sannolikt byggverksamheten bidra då alla prognospilar pekar brant nedåt för denna bransch. Detaljhandeln kan däremot komma att bli en stabiliserande faktor. Konjunkturindex för Västsverige, som teoretiskt kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 41. Det innebär en ny stark nedgång från index 1 i höstas och att Västsverige därmed passerat gränsen, index 4, som kan sägas avgränsa en bred lågkonjunktur. en från tidigt i höstas, innan finanskrisen accelererade, var utsatt till index 25. Nedgången omfattar alla delregioner i Västsverige. Sämst är läget i de två industritunga områdena Skaraborg och Fyrbodal med index på 47 respektive 45. Minst dåligt är det liksom i höstas för Halland med index 38 följt av Göteborgsregionen och Sjuhärad båda med index 39. Pessimismen hos företagen är i avtagande och deras förväntningar inför hösten indikerar bara en ytterligare marginell försämring i konjunkturen till hösten, till index 43. Sysselsättningen inom näringslivet har planenligt minskat kraftigt det senaste halvåret, och betydligt mer än beräknat. Sedan i höstas har 64 procent av företagen minskat antalet medan 9 procent redovisar en ökning. En kraftig minskning har skett för samtliga huvudbranscher utom för uppdragsverksamheten där nedgången varit måttlig. Till hösten beräknas antalet fortsätta att minska kraftigt, om än inte fullt lika mycket som det senaste halvåret. Andelen företag som planerar en utökning av personalstyrkan till hösten sjunker till endast 5 procent samtidigt som andelen företag som aviserar personalminskningar sjunker till 45 procent. Minskningar beräknas ske för samtliga huvudbranscher. Detaljhandeln har hittills klarat sig bäst i nedgången och arbetar fortfarande i en mer normal konjunktur, med ett Konjunkturindex på 2. Efter en ganska kraftig försäljningsminskning under första halvåret i år räknar företagen med en svag återhämtning i både konjunkturen och försäljningen till hösten. Uppdragsverksamheten har hittills stått emot nedgången ganska bra, men ligger lite efter många branscher i utvecklingen. Lönsamheten är sämre än normalt, men företagen räknar optimistiskt nog bara med en svag till måttlig minskning av efterfrågan på företagens tjänster under nästa halvår. Byggverksamheten har gått från högkonjunktur till lågkonjunktur på ett halvår och framtidspilarna pekar brant nedåt. Sju av tio företag har redan för små orderböcker och orderingången väntas minska kraftigt ytterligare nästa halvår. Till hösten väntas en djup lågkonjunktur råda i branschen. Tillverkningsindustrin arbetar under våren i en djup lågkonjunktur med ett Konjunkturindex som fallit från 16 till 55. Läget för branschen är likartat över hela regionen. De branscher som tynger ned mest är transportmedels-, maskin- och metallvaruindustrin. Läget ser inte nattsvart ut inför hösten då optimisterna om konjunkturen är i en liten majoritet över pessimisterna. Flera av branscherna förutser att orderingången kommer att öka nästa halvår från den låga nivån, tydlig är denna förväntat positiva utveckling även för transportmedelsindustrin. Den totala sysselsättningen inom industrin ser dock ut att fortsätta minska kraftigt till hösten. 7 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE 1996 hösten 29 KONFIDENSINDIKATORN FÖR VÄSTSVERIGE OCH HELA SVERIGE Våren Högkonjunktur v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Data Sällanköpsh Bilhandel Västsverige Sverige Partihandel Byggverks Uppdrverks Samfärdsel Tillverkind Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Kommentar till diagrammet se notis på sidan 3. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västsverige Konjunkturindex för Västsverige, som kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 41 jämfört med 1 i höstas och 25 förra våren. För Västra Götalandsregionen är Konjunkturindex också 41 mot 1 i höstas och 28 förra våren. Den regionala konjunkturbilden är jämn med Halland fortfarande i topp med index 38 tätt följd av Göteborgsregionen och Sjuhärad med index 39. Sist ligger de två industritunga regionerna Skaraborg och Fyrbodal med 47 respektive 45. Skillnaden i konjunkturläge mellan Västsverige och hela Sverige väger över något till Västsveriges fördel. Inom bil- och detaljhandeln är läget betydligt bättre i Västsverige medan läget för byggverksamheten är klart sämre i Västsverige än i övriga landet. Industrin investeringsplaner för innevarande år uppgår till 13,4 miljard kronor. Det är bara en halv miljard lägre än för 28, och med hänsyn till den mycket svaga industrikonjunkturen ändå inte så dåligt. Mellan 27 och 28 sjönk industriinvesteringarna med 1,2 miljarder. I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX Nyregistreringarna av personbilar fortsätter att sjunka kraftigt. Under första kvartalet minskade nyregistreringarna med 3 procent efter en nedgång med 4 procent fjärde kvartalet i fjol jämfört med motsvarande kvartal året innan. Nedgången är relativt jämnt fördelad över Västsverige. Av huvudbranscherna är det bilhandeln som fortfarande har den svagaste konjunkturen nu följd av tillverkningsindustrin med Konjunkturindex på 78 respektive 55. Sällanköpshandeln som är enda bransch med normalkonjunktur har nu index 2. Sysselsättningen har planenligt minskat kraftigt det senaste halvåret, men i mycket större omfattning än beräknat. Sedan i höstas har 64 procent av företagen minskat sin personal och endast 9 procent ökat den. Stora minskningar har skett i nära nog alla branscher. en väntas bestå men nedgången ser ut att bromsas upp nästan helt efter sommaren. et optimister inför hösten är nästan lika många som pessimisterna. För industrin väntas en vändning uppåt medan läget för byggverksamheten ser ut att försämras kraftigt. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Textil Maskin Metall Produktion KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 29 och hösten 29 Livsmedel Sågverk Samfärdsel Kemi Förlag/ grafik Konjunkturindex kan variera mellan 1 och 1 där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. IT KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 29 och hösten 29 Våren 29 Hösten 29 Våren 29 Hösten 29 Transport IT Uppdrverks Data Sällanköpsh Partihandel Tillverkind Byggverks Bilhandel Näringsliv tot Ind totalt regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 1996 hösten 29 6 Högkonjunktur 4 KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 1996 hösten 29 6 Högkonjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR HALLAND 1996 hösten 29 Högkonjunktur 6 4 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 hösten 29 Högkonjunktur 6 4 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 hösten 29 Högkonjunktur konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt Omvärlden fortsätter pressa ner industrin Nedgången i världskonjunkturen har hållit i sig vilket har fortsatt att slå hårt mot den exportintensiva västsvenska industrin. Transportmedelsindustrin, som redan i höstas befann sig i en lågkonjunktur, har nu fått sällskap av de flesta övriga industribranscher. Företagen såg vartåt det lutade redan i höstas, men kraften och bredden i nedgången tycks ändå ha kommit som en överraskning. Under andra halvåret finns dock förhoppningar om att konjunkturläget ska stabiliseras vad gäller efterfrågan och produktion, medan sysselsättning sin vana trogen släpar efter och väntas fortsätta minska. Nulägesbilden av den västsvenska industrin är mörk av de nio undersökta industribranscherna uppvisar sju ett konjunkturindex på under 4, där transportmedelsindustrin ligger i botten med ett konjunkturindex på 96 ( 1 är det lägsta möjliga värdet). Enda industribransch med en förhållandevis ljus nulägesbild är den relativt konjunkturoberoende livsmedelsindustrin där det fortfarande råder en normalkonjunktur. För delregionerna är bilden densamma där konjunkturindex sträcker sig från 49 i Göteborgsregionen till 64 i Halland. I höstas såg företagen att nedgången var på väg, men omfattningen i nedgången har överraskat de flesta. Förklaringen är till stor del den förvärrade situationen för världsekonomin. Detta drabbar inte bara exportindustrin, även om den fick ta den första smällen, utan har även fått följdeffekter på både underleverantörer till exportindustrin och på den privata konsumtionen vilket slår tillbaka mot industri med konsumenter som slutanvändare som bland annat personbilsindustrin. I höstas räknade företagen med måttliga produktionsminskningar under både andra halvåret i fjol och första halvåret i år. Istället minskade produktionen mycket kraftigt under förra halvåret och innevarande halvår väntar sig företagen en ännu något kraftigare minskning. Kapacitetsutnyttjandet har därmed fallit betydligt från höstens förhållandevis höga nivå. Nedgången kraftigare än förväntat Efterfrågan under andra halvåret i fjol visade sig bli ännu svagare än vad företagen bedömde i höstas och minskningarna var mycket kraftiga på såväl exportsom hemmamarknaden. Tempot i nedgången ser ut att hålla i sig även under första halvåret, framförallt på hemmamarknaden, och orderböckerna tunnas ut alltmer. I nuläget bedömer tre av fyra företag att orderstocken är för liten i förhållande till produktionsnivån, detta trots den omfattande produktionsneddragningen. Även bedömningen av färdigvarulagren har försämrats ytterligare och ännu fler företag än i höstas bedömer dem nu som för stora. Reduceringen av personalstyrkan visade sig också bli större än väntat och personalbristen är genomgående antingen obefintlig eller marginell. Stabilisering väntas till hösten Flera bedömare börjar se tecken på att den internationella nedgången är på väg att bottna. Även om efterfrågeläget i nuläget överskuggar alla andra expansionshinder för industriföretagen i Västsverige tycks flera delbranscher nu se liknande tecken och tror på en stabilisering eller till och med en början till en vändning till hösten. Konjunkturprognoserna tyder, med ett par undantag, på antingen ett oförändrat eller något förbättrat konjunkturläge till hösten. För industrin som helhet ser konjunkturläget ut att kunna hålla sig oförändrat. Nivån på efterfrågan ser ut att hålla i sig under andra halvåret och detsamma gäller även produktionsnivån. Efter den kraftiga nedgång som redan har skett för efterfrågan och produktionen är det dock inte överraskande att företagen räknar med fortsatta personalminskningar fram till hösten. Minskningarna ser ut att bli något mindre omfattande än under den senaste sexmånadersperioden, men personalneddragningarna väntas ändå bli mycket omfattande INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 29, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 29 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN ORDERINGÅNG ANTAL FRÅN ANSTÄLLDA HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Företagen ser ljusning till hösten Situationen för transportmedelsindustrin har försämrats ytterligare sedan i höstas då lågkonjunkturen redan var etablerad för branschen. Ett fortsatt ras i orderingången under våren har medfört att 94 procent av företagen nu uppger att orderböckerna är för små. Trots kraftiga neddragningar av produktionen är färdigvarulagren fortfarande för stora. En betydande andel av branschen räknar med en förbättrad konjunktur till hösten, men sysselsättningsplanerna pekar fortfarande brant nedåt. Transportmedelsindustrin, som omfattar branscherna fordons-, fartygs- och flygindustrin, inklusive komponenter och tillbehör förutsåg inför våren i år en ytterligare kraftig försämring av läget. Dessvärre har utvecklingen blivit betydligt sämre än väntat på i stort sett alla punkter. Grundproblemet är en kraftigt minskad efterfrågan på företagens produkter. Under andra halvåret i fjol inträffade ett ras i efterfrågan då orderingången sjönk för nio av tio företag från både hemma- och exportmarknaden, vilket var betydligt värre än vad som förutsågs i början på hösten. Försämringen ser ut att bli lika stor under första halvåret i år på både export- och hemmamarknaden. Endast några få procent förutser ökad efterfrågan. Historiskt svagt konjunkturläge Utvecklingen har medfört att nio av tio företag har mindre orderstockar än i höstas samtidigt som en ännu större andel, 94 procent, anser att orderböckerna är för tunna. I höstas var motsvarande andel 72 procent. För att anpassa produktionen efter efterfrågan har kraftiga neddragningar skett i produktionsnivån. Under andra halvåret ifjol minskade 9 procent av företagen sin produktion och under första halvåret i år beräknas andelen växa till 94 procent. Endast något enstaka företag har höjt produktionsnivån sedan förra sommaren. Detta yttrar sig i att endast 3 procent av branschen nu utnyttjar sin hela produktionskapacitet mot 2 procent för ett halvår sedan. Trots att färdigvarulagren skurits ned kraftigt sedan i höstas uppger 4 procent av företagen att dessa fortfarande är för stora. Konjunkturindex, som kan variera från 1 till 1, och som i höstas hade rasat från vårens 16 till 56 och då med bred marginal passerat gränsen för lågkonjunktur, har denna vår uppmätts till rekordlåga 96 procent. Med något undantag anser alltså hela branschen att konjunkturen är dålig, vilket är mycket ovanligt. Sysselsättningsutvecklingen är nu mer entydig än tidigare även om företag med färre än 1 fortsätter att dra nedpå personalen i något mindre omfattning än de större. För dessa har antalet minskat i 96 procent av företagen. Endast ett företag uppger brist på personal, i detta fall ett mindre företag som saknar yrkesarbetare. med ljusa undertoner I det nattsvarta konjunkturmörkret då nio av tio företag anser att brist på efterfrågan är främsta hinder för expansion medan resterande företag inte har några hinder vågar ändå företagen inom transportmedelsindustrin leverera en prognos med ljusa undertoner. I ett nuläge då inget företag anser att brist på kapital är ett hinder för verksamheten tror en övervikt av branschen på en förbättrad konjunktur till i mitten av september. Förbättringen väntas först nå de större och medelstora företagen. Av dessa räknar 37 procent med en förbättrad konjunktur till hösten mot 11 procent som befarar en ytterligare försämring. För de mindre företagen är det en liten övervikt för de som tror på en försämring. Företagen räknar med en påtaglig återhämtning i orderingången nästa halvår från såväl hemma- som exportmarknaden. Detta innebär dock inte något stopp i den nedåtgående trenden för sysselsättningen även om personalminskningen inte blir fullt lika stor som det senaste halvåret. Två av tre företag anser sig behöva minska sin personal ytterligare fram till hösten. Planerna är ungefär desamma för mindre och större företag. ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 29, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme INDUSTRIPRODUKTION* 7 6 Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 29 KONJUNKTUR- UTSIKTER Stora företag Små företag TOTAL PRODUKTIONSVOLYM Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri VårEn 29 HöstEn 29 Produktionen rasar Maskinindustrin i Västsverige har som väntat upplevt en synnerligen kraftig konjunkturförsämring sedan i höstas. Den exportberoende branschen har drabbats direkt av det internationella efterfrågefallet. I höstas hade branschen snabbt åkt ner i en normalkonjunktur. Sedan dess har försämringen inte bara fortsatt utan även accelererat och konjunkturindex har närapå hamnat i fritt fall och sjunkit från 5 till 7. Företagen befarade redan i höstas att våren skulle bli tuff, men deras farhågor har trots det genomgående överträffats. Produktionen för andra halvåret i fjol, som i höstas såg ut att hålla sig oförändrad, visar sig nu har minskat mycket kraftigt och vårens bedömning tyder på ett ännu svagare första halvår. Detta har lett till ett kraftigt fall i kapacitetsutnyttjande sedan i höstas, andelen företag som går för fullt har sjunkit från 49 procent till 14 procent. marknaden svagare än väntat Trots förväntningar om att raset i exportefterfrågan skulle bromsas upp tycks efterfrågan istället fortsatt sin färd utför. De större företagen ger Den kemiska industrin i Västsverige kände av en konjunkturavmattning under hela 28, men ändå var läget i slutet av september i fjol fortfarande ganska normalt. Bedömningarna inför våren i år var försiktigt hållna, orderingången såg ut att minska rejält under andra halvåret för att under första halvåret fortsätta nedåt, men i en lugnare takt. Utvecklingen har blivit en stor besvikelse för företagen. Utfallet för andra halvåret blev mycket sämre än väntat, med en markant minskning av orderingången från både hemmaoch exportmarknaden. Det samma gäller för första halvåret i år även om minskningen inte är fullt så stor som i höstas. en under våren bekräftas av att 58 procent av företagen anser att konjunkturen är dålig mot endast 4 procent som uppger att den är bra, vilket ger ett Konjunkturindex på 54. Det är ungefär samma som industrigenomsnittet i Västsverige. I höstas var värdet 7 och för ett år sedan 23. Allt lägre kapacitetsutnyttjande Efterfrågebortfallet har föranlett företagen att dra ned produktionsnivån avsevärt sedan tidigt en lika dyster bild som i höstas, därtill kommer att småföretagens bild har mörknat betydligt. På hemmamarknaden är bilden i stort densamma, men här var företagen något mer förberedda på en fortsatt nedgång. Trots produktionsminskningen har lageromdömet försämrats avsevärt då även orderstocksomdömet har rasat och orderstockarna ses som för små i 7 procent av företagen. Sysselsättningen har även den påverkats av efterfrågan och även om företagen förutsåg neddragningarna har de visat sig bli mycket mer omfattande än väntat. Uppbromsning till hösten Till hösten spår företagen en måttlig försämring av konjunkturläget vilket nästintill får betecknas som optimistiskt. Återigen tror företagen på en uppbromsning av exportorderfallet under det kommande halvåret. Även på hemmamarknaden, som brukar följa exportmarknaden med viss eftersläpning, tyder företagens prognoser på att nedgången kommer att sakta in om än inte lika tydligt som för exportmarknaden. kemiindustri Efterfrågan största problemet 6 maskin- och kemiindustri i höstas. Under andra halvåret minskade två av tre företag sin produktion medan endast 1 procent höjde produktionsnivån. Den kraftiga nedgången fortsätter under första halvåret i år, men ser ut att bli av något mindre omfattning. Detta innebär att företagen utnyttjar sin produktionskapacitet dåligt. Nu kör endast 4 procent av företagen för fullt mot 32 procent i höstas och 46 procent för ett år sedan. Stabilisering förutses till hösten Sedan i höstas har 6 procent av företagen reducerat personalstyrkan och inte något företag har i dag brist på arbetskraft, vare sig på arbetare eller på tjänstemän. I stället är det brist på efterfrågan som dominerar nästan helt, 88 procent av företagen uppger detta som främsta hinder för expansion. En tröst är att man förutser en stabilisering av konjunkturen på nuvarande nivå under nästa halvår. Orderingången och produktionen planeras då att bli oförändrad. Däremot behöver företagen minska sin personal ytterligare till hösten, men inte fullt lika mycket som det senaste halvåret INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad Västsverige Västsverige VårEn 29 HöstEn

9 VårEn 29 HöstEn 29 metallvaruindustri Metallvaruindustrin i Västsverige har under det gångna halvåret haft en förhållandevis tung period på grund av den svaga efterfrågan på företagens produkter. Det stora flertalet av företagen har minskat sin produktion sedan i höstas. Orderingången har under perioden minskat på både hemma- och exportmarknaden, vilket fått till följd att nio metallföretag av tio i dagsläget inte är nöjd med storleken på företagets orderstock. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har inte varit tillfredställande och 83 procent av företag har till följd av detta minskat ner på personalstyrkan. Finns det ingen efterfrågan producerar inte företagen. Drar företagen ned på produktionen drar de också ned på arbetsstyrkan. Vissa ljuspunkter till hösten Konjunkturindex för branschen har för våren beräknats till 67, vilket innebär en tydlig lågkonjunktur. Det är också en klar försämring från i höstas då det fortfarande rådde normalkonjunktur med ett konjunkturindex på 4. Förväntningarna inför kommande höst ger vissa positiva signaler och det är fler företag som tror VårEn 29 HöstEn 29 Den grafiska branschen ser ut att mitt i den djupa lågkonjunkturen i Sverige ha den värsta tiden bakom sig. Konjunkturkurvan för branschen börjar ta formen av ett U och efterfrågan tycks redan vara på väg att återhämta sig så smått under våren. Det råder ändå inga tvivel om att läget i den grafiska branschen fortfarande är mycket kärvt och att orderböckerna i många företag gapar tomma, men utvecklingen tycks ändå vara på väg i rätt riktning. Konjunkturindex för branschen, som kan variera mellan 1 och 1 står under våren i 47 vilket är detsamma som lågkonjunktur, men ändå ett begränsat fall från 35 i höstas. Detta visar att branschen legat före i den ekonomiska utvecklingen de senaste ett á två åren. Orderingången planar ut Efter andra halvåret i fjol, då nästan vartannat företag redovisade en minskad orderingång från hemmamarknaden, har en stabilisering av efterfrågeutvecklingen skett efter årsskiftet. Det är fler företag, 43 procent, som räknar med stigande hemmaefterfrågan än de, 39 procent, Efterfrågan tynger på en förbättrad konjunktur än pessimisterna som tror att den försämras. Enbart vart femte företag befarar nu att behöva minska produktion under det kommande halvåret. Optimismen i branschen speglar främst tilltron på en förbättrad exportorderingång. Mer än vart tredje företag tror att orderingången från exportmarknaden blir större till hösten. Sysselsättningen släpar efter Sysselsättningen som vanligen ligger lite senare i konjunkturförloppet är fortsatt på väg ner och speglar den svaga efterfrågan som finns i branschen. Efterfrågeläget har pressat företagen att minska sin produktion vilket även fått konsekvenser på sysselsättningen i branschen. Till hösten beräknar en tredjedel av branschen att behålla nuvarande storlek på personalstyrkan, medan resterande företag prognostiserar en minskning. Vid sidan av efterfrågan så upplever 8 procent av företagen kapitalförsörjningen som ett expansionshinder. I princip inga företag har problem med tillgången på arbetskraft i rådande konjunktur. förlag och tryckerier Tydliga signaler på vändning som befarar en fortsatt minskning under första halvåret i år. Även på exportmarknaden märks en tydlig inbromsning av nedgången under våren. De samlade orderstockarna är dock betydligt mindre under våren jämfört med för ett halvår sedan, vilket tar sig uttryck i att 9 av 1 företag anser dessa nu vara för tunna. En successiv neddragning av produktionsnivån har medfört att bara 8 procent av branschen utnyttjar sin fulla kapacitet. Konjunkturen vänder uppåt Företagen är inställda på att botten nu är nådd och att konjunkturen sakta förbättras till hösten. Orderingången väntas öka måttligt nästa halvår och det är de större företagen som står för optimismen och som väntas leda uppgången. Färdigvarulagren är i balans och företagen behöver öka produktionen efter sommaren. Det kommer dock att dröja troligen en bit in på nästa år innan den brant sluttande sysselsättningskurvan vänder uppåt på nytt. Inför hösten planerar drygt 6 procent av företagen att skära ned på personalantalet ytterligare mot endast 6 procent som behöver nyanställa INDUSTRIPRODUKTION Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad metallvaruindustri, förlag och tryckerier INDUSTRIPRODUKTION Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad

10 VårEn 29 HöstEn 29 livsmedelsindustri Normalkonjunkturen håller i sig Livsmedelsindustrin hör till de industribranscher med den svagaste kopplingen till konjunkturen vilket syns i att den har fortsatt att stå emot nedgången. Det är en av mycket få branscher som faktiskt uppvisar en något bättre konjunkturläge än i höstas. Konjunkturindex har stigit från 9 till 5 vilket även innebär att det är enda industribranschen där det fortfarande råder en normalkonjunktur. Bedömningarna och prognoserna från i höstas har i de flesta fall varit något för optimistiska, men det rör sig inte om några större avvikelser. Under andra halvåret minskade produktionen något, men innevarande halvår väntas produktionsnivån vara oförändrad. Kapacitetsutnyttjandet är i stort sett oförändrat, men medan det har minska bland de mindre företagen har det ökat bland de större. Tunna orderböcker bakom neddragningar Efterfrågan har hållit i sig bra och på exportmarknaden var den oförändrad under andra halvåret i fjol medan den minskade svagt på hemmamarknaden. Under årets första halvår ser exportefterfrågan dessutom ut att öka kraftigt, vilket till och med är något bättre än prognostiserat. Den tunga hemmamarknaden väntas samtidigt hålla sig oförändrad. Med minskad produktion har orderstocksomdömet hållits oförändrat sedan i höstas vilket ändå innebär att orderböckerna bedöms som alldeles för tunna. Detta speglas även i de neddragningar som har gjorts och antalet har minskat mycket kraftigt sedan i höstas. Efterfrågan väntas komma igång Inte oväntat är det efterfrågeläget som är den främsta flaskhalsen för fortsatt expansion, men företagen ser ändå ljust på andra halvåret. En svag konjunkturförbättring väntas och med en exportefterfrågan som redan har börjat komma igång nu under första halvåret och hemmamarknaden som spås haka på under andra halvåret räknar företagen med en hygglig produktionsökning nästa halvår. Osäkerheten lyser dock igenom då antalet väntas fortsätta minska fram till hösten om än i en något måttligare takt än tidigare INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad VårEn 29 HöstEn 29 textil- och beklädnadsindustri Produktionen svagare än väntat Efter den snabba konjunkturnedgången fram till i höstas har försämringen fortsatt i nästan oförändrad takt konjunkturindex har fallit från 35 till 78 och lågkonjunkturen är nu definitivt här. De större företagen förutsåg det fortsatta raset, men för de mindre var det mer oväntat. Produktionen minskade kraftigt under andra halvåret i fjol vilket var enligt prognoserna, men under inledningen av 29 har företagen tvingats omvärdera sina bedömningar av utvecklingen och tempot i nedgången ser ut att skyndas på. Kapacitetsutnyttjandet har därmed sjunkit och nästintill inga företag alls säger sig gå för fullt. marknaden oväntat svag orderingången utvecklades enligt förväntningarna under andra halvåret och minskade kraftigt. marknaden sjönk ännu kraftigare vilket stod i tydlig kontrast till förväntningarna som pekade på en svag minskning. För innevarande halvår har prognoserna för båda marknaderna kommit på skam och företagen väntar sig nu synnerligen kraftiga efterfrågeminskningar. Orderstocksomdömet är därmed i stort sett i botten närapå samtliga företag bedömer orderböckerna som för små. Detta förklarar den dystra sysselsättningsutvecklingen där tre fjärdedelar av företagen har minskat personalstyrkan sedan i höstas. Även färdigvarulagren har anpassats till den minskade efterfrågan och har dragits ner kraftigt, men då det har sammanfallit med produktionsminskningen har lageromdömet hållit sig oförändrat och ser fortfarande lagren som avsevärt för stora. Försiktig optimism inför hösten Efterfrågeläget dominerar av naturliga skäl som expansionshinder, men företagen visar trots det upp en viss optimism och inför hösten tror de på en måttlig förbättring av konjunkturläget. Fallet i efterfrågan väntas stanna upp på såväl exportsom hemmamarknaden och produktionen väntas till och med öka svagt, dock från en låg nivå. Anpassningen av kostymen ser dock ut att fortsätta och företagen räknar med ytterligare kraftiga neddragningar i personalstyrkan INDUSTRIPRODUKTION Västsverige Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Även för IT-verksamheten i Västsverige har läget försämrats påtagligt sedan i höstas, men försämringen är här inte lika kraftig som inom stora delar av övriga näringslivet. Det rör sig ännu så länge mer om en avmattning i konjunkturen, men framtidsbedömningarna pekar dessvärre mot en fortsatt försvagning av konjunkturen. Konjunkturindex, som kan anta värden mellan 1 och 1, står under våren i 17, vilket fortfarande i stort sett är inom ramen för ett normalt konjunkturläge där gränsen nedåt går vid ca 15. Det är ändå sämre än prognosen visade i höstas då index stod i 21. IT-sektorn stod emot den allmänna konjunkturnedgången förhållandevis bra före årsskiftet. Utfallet för andra halvåret 28 visar att den totala omsättningen var helt oförändrad jämfört med första halvåret. Den negativa utvecklingen för IT är förskjuten i förhållande till de varuproducerande branscherna och slår med full kraft nu under våren. Det gör att produktion och omsättning faller kraftigt under första halvåret, hela 56 procent av företagen räknar med en minskad verksamhet mot endast 6 procent som tror på en ökning. et har ändå, totalt sett, minskat bara svagt sedan i höstas, för 35 procent av företagen mot 28 procent som ökat sin personal. Inför hösten är pessimismen mer utbredd än tidigare med bedömningar av en fortsatt påtaglig försvagning av konjunkturen, mer än vart tredje företag är inställda på det mot 13 procent som räknar med en återhämtning. Den totala omsättningen bedöms komma att minska ganska kraftigt under nästa halvår, men företagen försöker behålla sin personal in i det längsta så här förutses bara en mindre nedgång till hösten, totalt sett. Marknaden försvagas för IT-industrin Efter årsskiftet har läget försämrats ganska kraftigt Nedgång i en senare fas För IT-sektorn har läget hittills inte försämrats lika mycket som för andra delar av näringslivet. För den industribaserade delen av IT-sektorn är dock orderböckerna alldeles för små samtidigt som efterfrågan väntas falla kraftigt efter sommaren. För den tjänstebaserade delen är lönsamheten fortfarande normal och nedgången väntas där bromsas upp till hösten. för den industribaserade delen av IT-sektorn. Konjunkturindex som kan variera mellan 1 och 1 står under våren i 19 mot 17 i höstas. Den starka nedgången i efterfrågan på både hemma- och exportmarknaden under andra halvåret i fjol har medfört att företagen fått anpassa produktionen nedåt under fösta halvåret i år då 57 procent av företagen minskar sin produktion mot endast 3 procent som ökar den. Under första halvåret fortsätter orderingången att minska från såväl hemma- som exportmarknaden, men i betydligt mindre omfattning än i höstas. Företagen tycks ändå värna om sysselsättningen som t.o.m. ökat något sedan i höstas. Fortfarande har mer än vart fjärde företag brist på både yrkesarbetare och ingenjörer. Någon ljusning är inte i sikte, utan lågkonjunkturen närmar sig mer och mer. Orderingången förutses minska starkt under andra halvåret framför allt från exportmarknaden, vilket gör att produktionen behöver dras ned ytterligare. Trots detta avser företagen att hålla personalstyrkan intakt. Faktureringen minskar starkt för ITtjänster För den tjänstebaserade delen av IT-sektorn har läget försämrats snabbare än för industridelen sedan i höstas. Konjunkturindex har fallit från 28 till 15 på ett halvår. Faktureringen som stagnerade i höstas beräknas komma att minska kraftigt under första halvåret i år. Samtidigt har en stark minskning skett av antalet, vilket bidragit till att lönsamheten i branschen ändå är ganska normal. Under andra halvåret förutses efterfrågan på företagens tjänster minska bara marginellt. Detsamma gäller företagens efterfrågan på kontorsyta. En ytterligare måttlig minskning av antalet planeras att ske på sex månaders sikt. PRODUKTION/OMSÄTTNING* ANTAL ANSTÄLLDA* IT-industri 5 *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. 5 IT-tjänster IT-tjänster IT-industri KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 29, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 29, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge 9 9 FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 29 KONJUNKTUR- TOTAL ANTAL IT-INDUSTRIN UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM ANSTÄLLDA ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet VårEn 29 HöstEn 29 Från hög- till lågkonjunktur På ett år har byggkonjunkturen i Västsverige gått från en stark högkonjunktur till en utbredd lågkonjunktur. Konjunkturindex har på ett år fallit från 45 förra våren till ett index på 32 denna vår. För ett halvår sedan var byggkonjunkturen fortfarande starkare än normalt, men konjunkturen har överlag rasat betydligt snabbaren än vad företagen befarande i sin höstprognos. Delbranschen för bygg och anläggningar, som vanligtvis ligger i en tidigare fas i konjunkturen, möter ett betydligt svagare konjunkturläge jämfört företag verksamma med installationer och slutbehandlingar där konjunkturen enbart är något sämre än i ett normalt konjunkturläge. Ingen ljusning till hösten Företagens orderböcker har tunnats ur av den svaga orderingången under det senaste halvåret. Två företag av tre anser nu att resursutnyttjandet är för lågt i företaget. Byggandet har på ett halvår minskat för över 7 procent av branschen, vilket också lett till personalnedskärningar. Framåt hösten bedöms konjunkturläget att försämras Konsulterna har än så länge stått emot det försämrade ekonomiska klimatet relativt bra. Medan industrin har drabbats hårt av konjunkturnedgången har försämringarna inom uppdragsverksamheten varit begränsade, detta trots att en stor del av uppdragsverksamheten har en nära koppling till industrin. Konjunkturläget har visserligen försämrats kraftigare än vad företagen förväntade sig i höstas, men konjunkturindex ligger på 16 vilket i stort sett innebär en normalkonjunktur. Faktureringen ökade till och med något under andra halvåret i fjol även om den har börjat minska något under våren. Sämre lönsamhet Trots att konsulterna hittills har uppvisat en bra motståndskraft mot nedgången inser de att de inte är immuna, vilket visar sig i att företagen har börjat dra ner på personalen, om än i måttlig takt. Insikten om att konjunkturen är på väg att förvärras ytterligare verkar dock ha kommit under vintern, då höstens prognoser istället antydde att företagen tänkte nyanställa. Förändringen 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet ytterligare. Men trots de dystra utsikterna räknar hälften av företagen att behålla personalstyrkan på en oförändrad nivå. Däremot är det ytterst få som nyrekryterar. Personalbristen inom bygg är som bortblåst. Inga företag upplever idag brist på exempelvis elektriker som tidigare var en flaskhals. Tillgången på externt kapital är idag ett större problem än tillgången på arbetskraft. Det klart dominerande expansionshindret är emellertid efterfrågeläget. Stora regionala skillnader En något splittrad konjunkturbild föreligger i Västsverige, där Sjuhärad och Skaraborg går bäst med ett i det närmaste normalt konjunkturläge, medan övriga regioner (Halland, Fyrbodal och Göteborg) har lågkonjunktur på byggmarknaden. Byggföretagen i Sjuhärad är också överlag mer optimistiska än byggföretagen i övriga regioner att stå emot lågkonjunkturen till hösten. Mest pessimistiska är företagen i Fyrbodal och Halland de regioner som redan nu möter ett svagt konjunkturläge. uppdragsverksamhet Konsulterna står emot bra på arbetsmarknaden för konsulter har dock gått snabbt den stora bristen på branschkompetent personal som rådde i höstas har snabbt försvunnit. Minskningen i efterfrågan som har skett sedan i höstas ser ut att ha mötts med sänkta konsulttaxor då lönsamhetsbedömningen har försämrats trots en reducerad personalstyrka. Förväntningarna pekade annars på en oförändrad lönsamhet. Måttlig försämring till våren Även om branschen inte räknar med någon dramatisk konjunkturförsämring till hösten är det ändå efterfrågan som ses som den dominerande flaskhalsen medan tillgången på arbetskraft nu är ett marginellt problem. Däremot väntas faktureringen bara minska svagt under andra halvåret och detsamma gäller efterfrågan på företagets tjänster. Till hösten räknar företagen dock med att behöva fortsätta att skära i kostnaderna och personalminskningarna ser ut att fortsätta. Företagens efterfrågan på kontorsytor anpassas dock inte helt utan spås bara minska svagt och lönsamheten ser ut att fortsätta försämras trots besparingarna. BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA 5 Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 29, nettotal Hög -8 Låg Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 29, nettotal Hög Låg VårEn 29 Lönsamhet HöstEn 29 Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge

13 VårEn 29 HöstEn 29 bilhandel Botten nådd för bilförsäljningen I Västra Götaland med säte för de två stora krisdrabbade svenska bilföretagen, Volvo och Saab, har varslen om uppsägningar duggat tätt det senaste halvåret. Händelsen har fått stor massmedial uppmärksamhet, vilket skapat stor oro bland konsumenterna. Det slår hårt mot en konjunkturkänslig bransch som bilhandeln. Efter en usel höst för bilhandlarna 28 var förväntningarna lågt ställda på försäljningen denna vår. Konjunkturindex, som beskriver konjunkturläget i branschen och som variera mellan 1 till 1, låg i höstas på låga 71. Ett fåtal optimister trodde att konjunkturen skulle ha vänt redan nu, men de allra flesta såg framför sig ännu sämre tider. Konjunkturindex föll också ytterligare något och stannade på rekordlåga 78. Ljusning inför hösten Det stora tappet i försäljningsvolym skedde från våren till hösten 28 då så gott som alla butiksinnehavare drabbades. Sedan i höstas uppger en tredjedel att nedgången stannat av. Förväntningarna på bilförsäljningen har vänt och är inför kommande halvår svagt optimistiska. VårEn 29 HöstEn 29 Konjunkturläget för transporter och logistik har försämrats betydligt sedan i höstas. Branschen är starkt beroende av att det produceras och konsumeras varor. Då produktionen och konsumtionen båda minskar är det föga förvånande att även transport- och logistiksektorn påverkas. För ett halvår sedan bedömdes konjunkturläget fortfarande vara normalt. Konjunkturindex som beskriver konjunkturläget i branschen och varierar mellan 1 till 1, föll från 1 i höstas till att nu ligga så lågt som 45. Det motsvarar en tydlig lågkonjunktur. Även lönsamheten har fallit kraftigt det senaste halvåret. Andelen företag med dålig lönsamhet är nu 61 procent mot endast 3 procent som uppger god lönsamhet. I höstas var motsvarande andelar 32 respektive 21 procent. Konjunkturfallet kom alltså både hårdare och snabbare än väntat, vilket fick båda indikatorerna att falla mer än väntat. Redan i fjol uppgav hälften av handlarna att de dragit ner sin personalstyrka. Neddragningarna har ökat i omfattning och sedan i höstas har 9 av 1 bilhandlare minskat antalet. Att antalet minskar med större styrka nu, än när det stora efterfrågetappet kom i höstas, är helt naturligt. Först vill handlaren försäkra sig om att det inte är någon tillfällig försäljningsminskning och därefter, när beslutet är fattat, tar det ett tag innan uppsägningen verkställs. Bilden är genomgående och ingen bilhandlare i Västsverige har för tillfället brist på personal. Mindre varulager Det som är positivt är att andelen som uppger att de har för stora lager har på ett år halverats, från 6 till 3 procent. Då försäljningsvolymerna minskat torde slutsatsen vara att handlarna blivit försiktigare och dragit ner på de egna inköpen av bilar. Den minskade lönsamheten skulle även kunna tyda på att handlarna i sin pressade situation sänkt priserna Förhoppningarna om en förbättrad lönsamhet inom närmsta framtiden är sval. transporter och logistik Kraftigt fall i lönsamheten Ras för transporterna I höstas uppgav 15 procent av transportsektorn att de hade brist på chaufförer, men den bristen är som bortblåst nu. Det som hindrar en expansion är som tidigare den minskade efterfrågan. Under förra våren noterades en avmattning i konjunkturen då försäljningen, mätt i volymtermer, stagnerat under vintern 27/8. Det senaste året har sedan verksamheten gått ned kraftigt. Så många som 4 av 5 företag beräknas komma att minska sina transporter under första halvåret i år. Det är en lika stor andel som för andra halvåret i fjol. Förhoppningar om en ljusning Med den kraftigt minskade efterfrågan i branschen transporter och logistik är det föga förvånande att 4 av 5 har fått minska sin personalstyrka sedan i höstas. Det kommande halvåret väntas en fortsättning med ytterligare neddragningar i vartannat företag. Trots nedskärningarna framöver har åkerinäringen en mindre dyster syn på framtiden. De räknar med att konjunkturläget inte kommer att försämras ytterligare. Omsättningen och lönsamheten kanske faller något mer, men det förväntas inte alls bli i samma storleksordning som under senaste året FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Låg LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 29, nettotal Hög Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Hög -6 Låg TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 29, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till bilhandel, transporter och logistik 11