VGR Analys 2018:27. Konjunkturbarometer för Västra Götaland

Transkript

1 VGR Analys 218:27 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 218

2 n INNEHÅLL Förord...3 Sammanfattning...4 Tillverkningsindustri, totalt...6 Transportmedelsindustri samt Maskinindustri...7 Kemisk industri samt Metallvaruindustri...8 Grafisk industri samt Livsmedelsindustri...9 Textil- och beklädnadsindustri samt Elektronikindustri...1 Företagstjänster...11 Byggverksamhet samt Bilhandel...12 Transport och logistik samt Sällanköpshandel Partihandel...14 Exportstruktur Fyrbodal Göteborgsregionen...16 Sjuhärad...18 Skaraborg...19 Strukturdata... 2 Branschöversikt med konjunkturindex...22 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en enkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, företagstjänster samt IT-tjänster. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under september och oktober avser utfall för första halvåret 218, en nulägesbeskrivning för innevarande halvår samt en prognos för första halvåret 219. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunktur index är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4. 2

3 FÖRORD n FORTSATT STARKT VÄRLDSEKONOMIN befinner sig i ett relativt gott konjunkturläge för närvarande. Den höga BNP-tillväxten i omvärlden i fjol har följts av en svagare utveckling på flera håll i världen hittills i år, men någon markant avmattning är det inte frågan om. Brexit har varit ett osäkerhetsmoment i världsekonomin de senaste åren, men i dagarna har ett utträdesavtal tecknats mellan den brittiska regeringen och EU. Det ska visserligen godkännas innan en ordnad Brexit kan sägas vara helt klar, men det är ändå lugnande nyheter för svenska företag som handlar med Storbritannien. Ett orosmoln i världsekonomin är däremot handelskonflikten mellan USA och Kina som har trappats upp sedan i våras. På sikt kan den få betydande effekter för den svenska ekonomin. SVERIGES EKONOMI går fortsatt starkt. De senaste åren har Sveriges BNP vuxit snabbare än EU-snittet och den utvecklingen fortsatte även andra kvartalet. BNP-tillväxten lyftes av hushållskonsumtionen och lagerinvesteringarna, men särskilt positivt för en handelsberoende ekonomi som Sverige var att exporten återhämtade sig efter ett svagare första kvartal. Dessutom fortsätter sysselsättningen att stiga. VÄSTRA GÖTALANDS konjunkturbarometer visar att näringslivet i länet befinner sig i ett läge starkare än normalt. Stämningsläget har försämrats något inom nästan samtliga branscher, men överlag råder det fortfarande en hög aktivitet bland företagen. Det märks inte minst på sysselsättningen som har ökat i länet det senaste halvåret. Byggandet i länet ökar inte längre lika snabbt som tidigare men inbromsningen sker från en hög nivå och byggföretagen är trots allt mycket positiva i nuläget. Precis som i våras råder det högkonjunktur inom branschen och det gäller även för partihandeln och tjänstesektorn. För industrin försvagades läget för andra mätningen i rad och konjunkturindex landade i höst under gränsen för högkonjunktur. Någon större nedgång är det däremot inte tal om och sett i ett historiskt perspektiv är industrikonjunkturen fortfarande mycket stark. Höstens kraftigt minskade försäljning till följd av den nya fordonsskatten, bonus malus, har påverkat bilhandeln märkbart och läget inom branschen är det svagaste sedan våren 214. Bilhandlarna räknar med att konjunkturen försvagas ytterligare till våren. Övriga branscher ser dock med tillförsikt på framtiden och mest positiva är IT-tjänsteföretagen. Höstens undersökning hade en svarsfrekvens på 77 procent av de tillfrågade företagen. Stort tack till alla som har ställt upp med sin tid och lämnat uppgifter till undersökningen. Jag hoppas att rapporten kommer att ge dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen 3

4 n SAMMANFATTNING HÖG AKTIVITET I NÄRINGSLIVET Höstens konjunkturbarometer visar att konjunkturen för Västra Götalands näringsliv har försvagats något sedan i våras. Trots att läget har dämpats inom de flesta branscher kan konjunkturen, bortsett från bilhandeln, genomgående beskrivas som starkare än normalt. Prognoserna inför våren är försiktigt positiva. H östens konjunkturbarometer ger fortsatt en ljus bild av konjunkturläget i Västra Götaland. Förvisso har de positiva prognoserna från i våras inte infriats, men aktiviteten inom det privata näringslivet är fortfarande hög och läget kan inte annat än beskrivas som starkt. för Västra Götaland som kan variera mellan -1 och +1, ligger hösten 218 på +35. Det är en nedgång från vårens mätning som noterade ett konjunkturindex på +45 och indikerar att regionen lämnat högkonjunkturen men att läget fortsatt är starkt. De konjunkturförstärkningar som företagen räknade med i våras har alltså uteblivit. Fortfarande råder högkonjunktur inom byggbranschen, partihandeln och företagstjänsterna där IT-tjänsterna agerar draglok. Inom industrin har högkonjunkturen fått ge vika för ett något svagare läge som ändå kan beskrivas som starkt. Även sällanköpshandeln samt transport och logistik befinner sig i ett läge starkare än normalt. Den enda bransch som släpar efter något i höstens barometer är bilhandeln som redan i våras bromsade in rejält. I höstens mätning har stämningsläget försvagats ytterligare och konjunkturindex ligger för närvarande på den lägsta nivån sedan 214 och under det historiska genomsnittet. I likhet med vårens undersökning är det relativt små skillnader i konjunkturläget mellan FÖR VÄSTRA GÖTALAND Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren HÖGKONJUNKTUR Genomsnitt LÅGKONJUNKTUR Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur delregionerna. Samtliga noterar nedgångar från i våras och delregionerna har klivit ur högkonjunkturen och befinner sig istället strax under gränsen till detta. Sjuhärad, som delade förstaplatsen med Göteborgsregionen i våras, har försvarat sin topplacering med ett konjunkturindex på +37. I Göteborgsregionen landar konjunkturindex på +34 medan Fyrbodal och Skaraborg ligger ett par enheter högre. Prognoserna för kommande halvår är överlag försiktigt positiva. SYSSELSÄTTNINGEN har det senaste halvåret fortsatt att öka i Västra Götaland och sysselsättningsökningen har nu pågått sedan andra halvan av 214. Inom framförallt byggbranschen och företagstjänster har nyrekryteringarna ökat markant i höst, trots att arbetskraftsbristen fortfarande är ett stort problem i synnerhet för företagen inom företagstjänster. Även inom partihandeln har sysselsättningen ökat kraftigt medan nyanställningarna inte har varit lika starka i övriga branscher. Prognoserna pekar på att sysselsättningen fortsätter att öka våren 219. Det gäller i likhet med tidigare mätningar särskilt företagstjänster men även partihandeln och byggbranschen ser ett fortsatt stort rekryteringsbehov TILLVERKNINGSINDUSTRIN har dämpats för andra mätningen i rad och konjunkturindex sjönk från +4 till +32. Transportmedelsindustrin står fortfarande för den klart starkaste konjunkturbedömningen men högkonjunktur råder även inom metallvaruindustrin. Läget för maskinindustrin och den kemiska industrin, vilka befann sig i högkonjunktur i våras, har dämpats men båda delbranscherna befinner sig fortfarande i ett starkare läge än normalt. Det gäller även övriga industribranscher, bortsett från den grafiska industrin där läget är betydligt svagare än normalt. Kommande halvår räknar industriföretagen med att konjunkturen åter stärks. Mest optimistiska är företagen inom elektronikindustrin som väntar sig en synnerligen stark konjunkturuppgång. BYGGBRANSCHEN utmärker sig som den starkaste branschen i höstens barometer, trots att konjunkturindex sjönk för andra mätningen i följd från +55 till +48. Nedgången speglas i att ökningstakten för byggande har mattats av något. Sysselsättningen har dock fortsatt öka mycket kraftigt men bristen på branschkompetent personal, och särskilt tekniska tjänstemän, är fortfarande påtaglig och arbetskraftsbristen utgör det största hindret för fortsatt expansion. Prognoserna inför våren antyder ett oförändrat konjunkturläge och att byggandet ligger kvar på samma nivå som i höst. SÄLLANKÖPSHANDELN som tog ett rejält kliv framåt i våras har halkat ner några steg och konjunkturindex landar i höstens mätning på +21. Försäljningsvolymerna har visserligen ökat mycket kraftigt men avsaknaden av förbättrad lönsamhet har troligen dragit ner företagens syn på läget. Lägg därtill att nästan hälften av företagen sitter på för stora varulager. Till våren väntas en återhämtning och prognoserna pekar mot ökad försäljning och stärkt lönsamhet. FÖRETAGSTJÄNSTERNA försvagades i höstens mätning och konjunkturindex sjönk från +61 till +44. Det råder fortfarande högkonjunktur och det är i synnerhet delbranschen IT-tjänster som med ett konjunkturindex på +56 bidrar till den fortsatt starka lägesbedömningen. Omsättning och lönsamhet fortsätter att öka och en majoritet av företagen har rekryterat personal sedan i våras. Efterfrågan väntas stiga kraftigt kommande halvår, särskilt för IT-tjänsteföretagen. Företagens anställningsplaner är samtidigt mycket optimistiska men en utbredd arbetskraftsbrist riskerar att hämma den framtida utvecklingen. n 4

5 T I VÄSTRA GÖTALAND n OM Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/ normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och prognos. Prognos för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av konjunkturläget om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär prognos förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår. KONJUNKTURINDIKATORER PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Nuläge Prognos våren 219 Produktion Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger hösten 218 på +35. Det är 1 enheter lägre än i våras och innebär att indexet halkat under gränsen för vad som anses som högkonjunktur. Det var första gången sedan hösten 212 som konjunkturindex föll tillbaka. Konjunkturindex har backat något för samtliga delregioner i länet, men skillnaderna är fortsatt små. Sjuhärad har i höst högst konjunkturindex med +37, tätt följt av Skaraborg och Fyrbodal med index på +36. Göteborgsregionen ligger inte långt efter med index på +34. Byggbranschen har i höst starkast konjunkturläge. Även partihandeln och företagstjänsterna, med IT-företagen i spetsen, ligger över gränsen för högkonjunktur. Konjunkturindex har försvagats inom samtliga branscher, även inom tillverkningsindustrin där läget gått från högkonjunktur till ett läge starkare än normalt. Bilhandeln gör den svagaste konjunkturbedömningen. Sysselsättningen har i stort sett ökat i linje med prognoserna från i våras. Byggbranschen, företagstjänster samt partihandeln hör till dem där sysselsättningen ökat mest. Kommande halvår räknar företagen med att sysselsättningen fortsätter att öka. Prognoserna för våren är mestadels positiva. Inom IT-tjänster och sällanköpshandeln räknar företagen med betydande uppgångar, medan industrin och partihandeln spår mindre förstärkningar. Byggbranschen räknar dock med oförändrad konjunktur medan bilhandeln tror på en kraftig försvagning. Nyregistreringarna av personbilar ökade med 2 procent under de tre första kvartalen i år jämfört med motsvarande period i fjol. Under 217 ökade nybilsregistreringen i Västra Götaland med knappt 2 procent jämfört med året innan. Efter flera år med kraftiga uppgångar i bostadsbyggandet dämpades ökningstakten 217. et påbörjade lägenheter var drygt 1 procent högre än 216. Flerbostadshus ökade med 3 procent medan byggandet av småhus minskade med 2 procent T INOM NÄRINGSLIVET Hösten 218 och våren 219 HÖGKONJUNKTUR Transport och logistik T INOM INDUSTRIN Hösten 218 och våren 219 HÖGKONJUNKTUR Textilindustri Grafisk Livs- industri medels- industri Elektronikindustri Maskinindustri industri industri sport- Kemisk Metall- Tranmedelsindustri Näringsliv totalt Omsättningen inom näringslivet i Västra Götaland steg med drygt 2 procent andra kvartalet 218 vilket var tredje kvartalet i följd med ökningar. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med knappt 2 procent andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Starkast ökning skedde i Göteborgsregionen. Byggverksamhet Partihandel Företagstjänster Tillverkningsindustri Sällanköpshandel Bilhandel Tillverkningsindustri totalt REGIONAL KONJUNKTUR Konjunkturindex 25 våren 219 Genomsnittslinje avser 25 hösten 218. Streckad linje=prognos för våren 219 FYRBODAL GÖTEBORGSREGIONEN SJUHÄRAD SKARABORG 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR

6 n TILLVERKNINGSINDUSTRI, TOTALT INFÖR VÅREN 219 FORTSATT OPTIMISM Industrikonjunkturen i Västra Götaland har försvagats något sedan i våras. Även om läget fortfarande är gynnsamt visar höstens mätning att industrin lämnat högkonjunkturen och det är i synnerhet de stora företagen som inte är lika optimistiska som tidigare. Kommande halvår väntas läget åter stärkas något och företagen räknar med att såväl produktionen som orderingången fortsätter att öka. +32 Stora företag Små företag Total produktionsvolym Stora företag Små företag från exportmarknaden Stora företag Små företag från hemmamarknaden Stora företag Stora företag Små företag Små företag Samtliga delregioner har fortfarande stark industrikonjunktur E fter nästan två år med mycket gott stämningsläge inom tillverkningsindustrin i Västra Götaland har läget försämrats något det senaste halvåret. Konjunkturindex sjönk från +4 till +32 vilket gick stick i stäv med prognoserna från i våras som pekade på en fortsatt konjunkturuppgång. Nuvarande konjunkturindex ligger dock fortsatt på en hög nivå, klart över det historiska genomsnittet, och indikerar att läget är starkare än normalt. Det är i synnerhet storföretagen som inte är lika optimistiska som tidigare men en majoritet är trots allt nöjda med läget. Transportmedelsindustrin har sedan våren 216 redovisat en stark högkonjunktur och har fortsatt det mest positiva läget. Även metallvaruindustrin gör en mycket stark lägesbedömning och har det senaste halvåret gått från ett läge starkare än normalt till högkonjunktur. Inom maskin- och kemiindustrin har utvecklingen gått i motsatt riktning. De flesta branscher befinner sig dock i ett starkare konjunkturläge än normalt, bortsett från den grafiska industrin, där läget är svagare än normalt. Industriföretagen i Skaraborg är precis som för ett halvår sedan nöjda överlag och trots en liten dämpning befinner sig branschen precis under gränsen för högkonjunktur. Även övriga delregioner noterar relativt små nedgångar och samtliga har fortfarande en stark industrikonjunktur med index tydligt över gränsen för det normala Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren Ökad industriproduktion Efter förra årets kraftiga produktionsökningar har industriproduktionen fortsatt att öka under innevarande år. Utfallet för första halvåret visar att produktionen steg i en betydligt snabbare takt än vad företagen bedömde i våras och andra halvåret har produktionen fortsatt att stiga, men i lugnare takt. Det är i synnerhet bland de stora företagen som produktionsökningarna har mattats av medan småföretagen ökat i ungefär samma omfattning. en har ökat från såväl export- som hemmamarknaden i linje med förväntningarna från i våras. Industriföretagen har utökat personalstyrkan och sysselsättningen har därmed växt stadigt i närmare tre år. Både de stora och små företagen har nyrekryterat och sammantaget har drygt en tredjedel av industriföretagen fler än i våras. Ökningen gäller flertalet delbranscher men märks tydligast inom maskin-, metall- och kemiindustrin. Kapacitetsutnyttjandet är i stort sett oförändrat jämfört med första halvåret och hälften av industriföretagen kör maskiner och anläggningar för fullt. Med andra ord finns det fortfarande en viss ledig kapacitet och det gäller för de flesta av industrins delbranscher. Transportmedelsindustrin närmar sig dock taket och kapacitetsutnyttjandet har stigit sedan i våras. Det är de stora företagen som uppger en ökad aktivitet medan kapacitetsutnyttjandet tvärt emot backat något för de små transportmedelsföretagen. Visst uppsving till våren Till våren räknar industrin med att konjunkturen åter kommer att stärkas. Exportefterfrågan väntas fortsätta att stiga och även orderingången från hemmamarknaden väntas öka, men i en lugnare takt. För att möta den stigande efterfrågan räknar företagen med en produktionsökning. Utvecklingen kommande halvår väntas dock inte få några större genomslag på sysselsättningen. Sammantaget räknar industrin endast med en svag personalökning och bakom rekryteringsbehovet står uteslutande de små företagen. De sistnämnda är också överlag något mer optimistiska om utvecklingen för kommande halvår. n 6

7 HÖG EFTERFRÅGAN FRÅN UTLANDET Det råder fortfarande högkonjunktur för transportmedelsindustrin i Västra Götaland. Produktionen har skruvats upp ytterligare för att möta den ökade orderingången från både export- och hemmamarknaden och kapacitetsutnyttjandet är på den högsta nivån sedan åtminstone 25. T ransportmedelsindustrin i Västra Götaland fortsätter att gå på högvarv. Stämningsläget förbättrades markant under våren 216 och sedan dess råder högkonjunktur i branschen. I höstens mätning landar konjunkturindex på +71. Utfallet för våren visar att efterfrågan steg rejält och tre fjärdedelar av företagen skruvade upp produktionen. Produktionsvolymen har fortsatt att öka kraftigt innevarande höst, men i en betydligt lugnare takt än i våras. Även efterfrågan har fortsatt att stiga. Ökningstakten i ordertillväxten har dock dämpats och i höst är det framför allt inflödet av order från utlandet som pressat upp produktionen. Utvecklingen det senaste halvåret har förbättrat branschens orderstocksomdöme och fler företag än i våras bedömer att den är förhållandevis stor med hänsyn till arbetsställets produktionsnivå. Samtidigt rapporterar fyra femtedelar av företagen att de utnyttjar den fulla kapaciteten av maskiner och anläggningar. Det är det högst uppmätta värdet sedan åtminstone 25. FORTSATT STARKT LÄGE Maskinindustrin har lämnat vårens högkonjunktur men konjunkturindex visar fortfarande att läget är starkt. Trots en dämpad efterfrågan har produktionen fortsatt att öka. Till våren räknar branschen med en svag förbättring av läget. Förväntningarna skiljer sig dock åt mellan företagen, medan de små företagen räknar med en betydande uppgång tror de stora företagen på ett oförändrat konjunkturläge. K onjunkturindex för maskinindustrin har i höstens mätning minskat från +46 till +34. Det innebär att branschen har lämnat högkonjunkturen men läget kan fortfarande beskrivas som starkare än normalt. Det är framförallt orderingången från exportmarknaden som inte nått upp till företagens förväntningar från i våras. Det kan bero på att de förväntade uppgångarna inträffade redan under våren då såväl produktionen som efterfrågan ökade i betydligt snabbare takt än vad företagens nulägesbedömningar visade. Höstens mätning visar att orderingången från utlandet rent utav minskat något och det är i synnerhet för de stora företagen som exportefterfrågan har stannat av. Utvecklingen på hemmamarknaden har däremot motsvarat prognoserna och likaså produktionen Den starka konjunkturen speglas också i sysselsättningen som ökat mycket kraftigt de senaste åren. I höst verkar dock behovet av nyrekryteringar inte vara lika stort och sysselsättningen har endast ökat måttligt. Ännu högre produktion väntas Det starka konjunkturläget förväntas bestå till våren. Företagen räknar med att produktionen kommer att skruvas upp ytterligare för att möta den ökade efterfrågan. Trots de positiva prognoserna väntas sysselsättningen minska något. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren som ökat kraftigt. Orderstockarna uppges trots allt ha ökat och andelen som anser att de är lagom eller förhållandevis stora har stigit. Företagen rapporterar även om fortsatta ökningar av personalstyrkan. Större optimism bland småföretagen Till våren förväntas konjunkturläget stärkas en aning. Det är framför allt de mindre företagen som har en mer optimistisk syn på framtiden medan de större företagen är mer återhållsamma i sina prognoser. Det gäller såväl bedömningar om konjunkturläget, produktionen som efterfrågan. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren TRANSPORTMEDELSINDUSTRI n INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma MASKININDUSTRI n INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma 7

8 n KEMISK INDUSTRI INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma n METALLVARUINDUSTRI INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma DÄMPNING PÅ HÖG NIVÅ Det råder ett fortsatt starkt läge inom den kemiska industrin men höstens mätning visar att branschen lämnat högkonjunkturen. Den utländska efterfrågan har fortsatt att öka och de flesta är nöjda med lönsamheten. Kommande vår räknar företagen med en konjunkturförstärkning samtidigt som antalet nyanställningar väntas öka mycket kraftigt. K onjunkturindex för den kemiska industrin noterade rekordhögt värde våren 217 men har sedan dess sjunkit långsamt och fortsatt nedåt även i denna mätning. Det uppmätta värdet landar på +37 i höst. Det innebär att kemiindustrin halkat under gränsen för vad som indikerar högkonjunktur men att det ändå råder ett starkare läge än normalt. Lönsamheten har försämrats något sedan i våras och det är andelen som anser den vara bättre än normalt som minskat något. De flesta är dock nöjda med lönsamheten. Inflödet av order ökade från både export- och hemmamarknaden under första halvåret och innevarande halvår har den utländska efterfrågan fortsatt stabilt uppåt. Orderstocken uppges i höst ligga kvar på samma nivå som ett halvår tidigare och trots ett försämrat orderstocksomdöme anser knappt åtta av tio företag att den är lagom TILLBAKA I HÖGKONJUNKTUR Konjunkturen inom metallvaruindustrin förstärktes enligt förväntningarna och läget kan åter beskrivas som högkonjunktur. Prognosen för våren 219 är ljus och det starka konjunkturläget förväntas ligga kvar med ökad produktionsvolym och måttlig ordertillväxt. E fter den något oväntade konjunkturförsvagningen i våras förbättrades läget och konjunkturindexet ökade från +25 i våras till +43 i höst. Det tyder på att metallvaruindustrin åter befinner sig i högkonjunktur. Produktionsvolymen utvecklades starkt, i linje med prognoserna från i våras, och utfallet för första halvåret blev också bättre än de bedömningar som gjordes då. Produktionen lyftes av att orderingången ökade i en betydligt snabbare takt och efterfrågan har fortsatt att stiga i höst. Uppgången i både produktionsvolym och orderingång från exportmarknaden märks för likväl stora som små företag. Order från hemmamarknaden är dock negativ för de större företagen. Orderstocksomdömet har förbättrats, i synnerhet för de stora företagen, och det är nu fler som är nöjda än missnöjda med orderstockens storlek. Drygt sex av tio stora företag sitter dock med för stora färdigvarulager i höst. med hänsyn till arbetsställets produktionsnivå. Produktionsvolymen ökade mycket kraftigt under första halvåret men var mer återhållsam under hösten. Till följd av den större produktionsvolymen redogör fyra av tio att de utökat sin personalstyrka. Företagen nyrekryterar En måttlig uppgång i konjunkturen väntas till våren där både produktion och efterfrågan tros öka av betydande storlek. Företagen gör en rejäl satsning och antalet nyrekryteringar ser ut att öka i stor utsträckning, hela fem av tio företag planerar att anställa kommande halvår. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren Oförändrat läge till våren Prognosen för våren pekar mot ett oförändrat konjunkturläge. en väntas öka, men tillväxten uppges bli måttlig, framförallt från utlandet där endast en svag uppgång förväntas. Medan de små företagen räknar med produktionsökningar tror de större företagen snarare på en minskning. Brist på arbetskraft har gått förbi efterfrågeläget som det största hindret för expansion. Det är främst de små företagen som upplever svårigheter att rekrytera rätt arbetskraft. Trots det uppger en tredjedel av de små företagen att det kan bli aktuellt med nyrekryteringar till våren. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren

9 OFÖRÄNDRAT LÄGE Trots en kraftigt ökad efterfrågan och större produktionsvolymer är konjunkturläget i stort sett oförändrat i höstens mätning. Till våren är man fortsatt hoppfulla om att det vänder och den utländska efterfrågan väntas öka kraftigt. V årens prognos pekade mot ett förbättrat konjunkturläge men utfallet för hösten visar att uppgången inte realiserades. Konjunkturindex steg endast marginellt och uppmättes till 25 och läget beskrivs som svagare än normalt. Mer än vartannat företag redogör för att orderingången har ökat och den totala orderstocken bedöms som förhållandevis stor av hälften av företagen. Den kraftiga efterfrågeökningen har lett till ett uppsving i produktionen och sex av tio företag rapporterar om större produktionsvolymer innevarande höst. Trots en ökad produktion och en minskad personalstyrka har lönsamheten inte gynnats, utan det är färre i höstens mätning som betecknar lönsamheten som god. Den försämrade lönsamheten indikerar att företagens marginaler har minskat och utvecklingen står troligen bakom höstens återhållsamma konjunkturbedömning. Efterfrågeläget fortsätter att vara det största hindret för fortsatt expansion. Optimism råder inför framtiden Trots det dämpade läget inom den grafiska industrin råder det ändå viss optimism bland företagen inför våren och drygt en tredjedel tror på att konjunkturläget stärks. Företagen tror att inflödet av order från exportmarknaden ökar kraftigt medan beställningarna från den inhemska marknaden minskar något. Det är skilda åsikter kring produktionen där en tredjedel tror på en högre produktion samtidigt som en lika stor andel tror att produktionen kommer att minska. Oavsett utgång räknar företagen med att den förväntade efterfrågeökningen kan hanteras med minskad arbetskraft då branschen spår en personalminskning kommande halvår. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren GRAFISK INDUSTRI n 219 INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma LIVSMEDELSINDUSTRIN FORTSATT UPPÅT Läget inom livsmedelsindustrin är något starkare än normalt och det är särskilt den utländska efterfrågan som stärkts kraftigt, dock har produktionsnivåerna inte ökat i samma takt. Till våren tror företagen på en liten konjunkturförbättring och produktionen liksom efterfrågan väntas öka. L äget inom livsmedelsindustrin beskrivs som något starkare än normalt och konjunkturindex uppgår i höstens mätning till +24. Det är en liten förbättring från i våras och drygt sex av tio företag betecknar läget som tillfredställande. en från exportmarknaden stärktes avsevärt under både första och andra halvåret i år och det är främst för de stora företagen som efterfrågan har ökat. Trots en ökad orderingång, och förväntningar om högre produktionsvolymer, rapporterar företagen om att produktionsvolymerna endast ökat måttligt under det gångna året. Orderstocken uppges vara i nivå med föregående halvår och bedöms som lagom stor av vartannat företag, medan knappt fyra av tio anser att den är för liten i förhållande till produktionsnivån. Lönsamheten har minskat svagt men majoriteten anger den som normal. Företagens svar tyder på en liten minskning i personalstyrkan både inom de stora och små företagen. Fyra av tio svarande anser att det råder brist på yrkesarbetare men det ses inte som något större hinder för fortsatt expansion. Den största begränsningen för expansion är i likhet med i våras efterfrågeläget. Ljusa utsikter En viss optimism finns inför den kommande våren där tre av tio företag ser framför sig ett bättre läge. Prognosen säger att orderingången ökar kraftigt, framför allt från exportmarknaden. Till följd av en ökad efterfrågan väntas även produktionen höjas rejält och vartannat företag tror på en större produktionsvolym det kommande halvåret. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren LIVSMEDELSINDUSTRI n +24 INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma 9

10 n TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma STABIL TILLVÄXT Textilindustrin befinner sig i ett konjunkturläge som är bättre än på länge och det har skett ett kraftigt uppsving i produktionen till följd av en ökad efterfrågan, främst bland småföretagen. Det kommande halvåret tror företagen att konjunkturen stärks ytterligare. F ör ett antal år sedan befann sig textilindustrin i djup lågkonjunktur men har under de senaste tre åren uppvisat ett stabilt läge och konjunkturindex landar i höstens mätning på +28. Det är det högst uppmätta värdet sedan åtminstone 25 och majoriteten av textilföretagen bedömer läget som tillfredställande. en från exportmarknaden ökade måttligt under första halvåret, medan beställningarna från hemmamarknaden stannade av och minskade jämfört med förra hösten. Innevarande halvår har orderböckerna åter igen fyllts på och orderingången har ökat mycket kraftigt. Till följd av den ökande efterfrågan har företagen skruvat upp sin produktion kraftigt och nästan vartannat företag betecknar produktionsvolymen som större under andra halvåret jämfört med i våras. Lönsamheten bedöms överlag som normal men det är en något större andel än tidigare som anser att lönsamheten är god. En högre efterfrågan och god lönsamhet ger upphov till nyrekryteringar och fyra av tio företag har utökat arbetskraften i höst. Produktionen väntas öka En hygglig konjunkturförbättring väntas till våren och företagen spår att produktionsvolymen ökar ytterligare trots en något återhållsam efterfrågan. Branschen räknar endast med en måttlig ökning av personalstyrkan. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren n ELEKTRONIKINDUSTRI INFÖR VÅREN 219 Produktion export hemma HÖG LÖNSAMHET Elektronikindustrin befinner sig i ett starkare konjunkturläge än normalt. Efterfrågan har ökat kraftigt under hösten, både från exportmarknaden och den svenska marknaden. Företagen är mycket optimistiska inför våren och räknar med att behöva nyanställa. E lektronikindustrin, som omfattar tillverkning av exempelvis datorer och elapparatur, befinner sig i ett gynnsamt läge. Konjunkturindex har stigit 16 enheter från i våras och uppgår i höstens undersökning till +32, vilket tyder på att läget är starkare än normalt. Företagen förväntade sig i våras att efterfrågan skulle öka till hösten och de fick rätt, orderingången har tagit rejäl fart efter sommaren. Mer än vartannat företag uppger att storleken på orderboken är större idag än för ett halvår sedan. Elektronikindustrin kan heller inte klaga på lönsamheten. Denna var god i våras och har nu förbättrats ytterligare. Företagen har lyckats uppnå en hög lönsamhet trots att de inte producerar för fullt. Kapacitetsutnyttjandet är något högre jämfört med flera andra industribranscher men det finns fortfarande utrymme att skruva upp produktionen. Elektronikindustrin har haft en viss svårighet att hitta arbetskraft med den rätta yrkeskompetensen, det +32 råder främst brist på tekniska tjänstemän. Detta är också något som hindrar en relativt stor andel av företagen från att utöka verksamheten ytterligare. Annars är det i likhet med i våras efterfrågeläget som utgör det främsta expansionshindret. Nyrekryteringar till våren Det råder en stor optimism inför våren. Ungefär hälften tror på ett oförändrat läge medan andra hälften förväntar sig ett uppsving. Drygt vartannat företag räknar med att utöka personalstyrkan för att kunna möta den höga efterfrågan. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren

11 FÖRETAGSTJÄNSTER n HÖGKONJUNKTUREN BESTÅR Högkonjunkturen håller i sig för branschen företagstjänster, även om konjunkturindex sjunkit en del sedan i våras. Läget är fortsatt oerhört gynnsamt för IT-företagen, medan stämningsläget mattats något för övriga företagstjänster. Faktureringen har ökat kraftigt, men lönsamheten har trots det försämrats det senaste året om än från en hög nivå. Det som främst sätter käppar i hjulen för företagen är fortsatt brist på yrkeskompetent personal. F öretagstjänster, som huvudsakligen består av konsultföretag och även inkluderar IT-tjänsteföretag, har befunnit sig i högkonjunktur sedan våren 216 och det gynnsamma läget håller i sig. Konjunkturindex har visserligen tappat 17 enheter sedan i våras, men med ett index på +44 befinner sig branschen fortsatt inom ramen för högkonjunktur. Läget för delbranschen IT-tjänster är oförändrat sedan i våras och fortsatt väldigt starkt, långt över gränsen för högkonjunktur. Däremot har konjunkturindex försämrats relativt kraftigt för övriga företagstjänster, även om läget är starkare än normalt. Lönsamheten har minskat, men är fortfarande god Den goda konjunkturen har i flera år bidragit till en stor efterfrågan på företagens tjänster. Omsättningen har varit stark och företagen såg i våras framför sig att den skulle öka kommande halvår, vilket den också har gjort. Faktureringen ökade rejält under årets första halvår och har sedan fortsatt att tillta under hösten även om ökningen skett i en långsammare takt. Den ökade faktureringen har dock inte fått genomslag på lönsamheten utan den har tvärtom sjunkit något sedan i våras och jämfört med förra hösten är nedgången relativt stor. Trots detta är lönsamheten fortfarande att betrakta som god. Fortsatt stor brist på yrkeskompetent personal Branschen företagstjänster har nyrekryterat intensivt de senaste åren för att kunna möta den starka efterfrågan. Det senaste halvåret har sex av tio företag utökat personalstyrkan, men personalbristen är trots det fortfarande stor. Det är personal med särskild branschkompetens som efterfrågas. I höstens undersökning uppger åtta av tio företag att de har brist på yrkeskompetent personal, medan det i princip inte råder någon brist alls på övrig personal. Tillgången på arbetskraft är i likhet med tidigare mätningar det klart största hindret för att företagen ska kunna expandera verksamheten. En något större andel än i våras, ungefär vart fjärde företag, ser nu efterfrågeläget som det största hindret. Det är fler företag inom övriga företagstjänster än IT-tjänster som hämmas av sviktande efterfrågan. Gynnsamt läge till våren Branschen räknar med att det gynnsamma läget håller i sig till våren. Företagen inom IT-tjänster förväntar sig till och med ett något starkare läge medan övriga företagstjänster tror på ett oförändrat läge kommande halvår. Efterfrågan på företagens tjänster väntas öka, i synnerhet för IT-företagen, där sju av tio företag räknar med en större efterfrågan. Som en följd väntas också faktureringen att stiga. En majoritet av företagen förmodar att lönsamheten kommer att vara ungefär som den är idag, men ungefär fyra av tio förväntar sig att den ska stiga. För att kunna möta den höga efterfrågan räknar en betydande andel av företagen med att fortsätta personalrekryteringen även till våren, i synnerhet IT-företagen. Den utökade personalstyrkan har gjort att ungefär vart tredje företag inom IT-tjänster också är på jakt efter större kontorsyta. Övriga företagstjänster har dock inget behov av fler kvadratmeter. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren INFÖR VÅREN 219 Företagstjänster ITtjänster Omsättning Företagstjänster ITtjänster Efterfrågan på företagets tjänster Företagstjänster Företagstjänster ITtjänster Lönsamhet Företagstjänster ITtjänster ITtjänster IT-tjänster långt över gränsen för högkonjunktur 11

12 n BYGGVERKSAMHET INFÖR VÅREN 219 Byggande Antagna anbud UTHÅLLIG BYGGKONJUNKTUR Det är fortfarande mycket bra fart på byggandet och den starka konjunkturen håller i sig och bedöms göra så även på ett halvårs sikt. Anställningsplanerna inför kommande halvår är fortsatt positiva. K onjunkturindex minskade något i höstens mätning men landade ändå på höga +48, vilket innebär att högkonjunkturen inom byggindustrin i Västra Götaland består. Företagens bedömningar tyder inte heller på att det gynnsamma konjunkturläget kommer att förändras på ett halvårs sikt. Byggandet och inflödet av nya anbud har ökat i höst. Byggföretagens bedömningar tyder dock på att ökningen av orderingången var tillfällig, men företagen räknar ändå med att ha uppdrag och resurser för att hålla byggproduktionen på en oförändrad nivå till våren. Fortsatt behov av nyrekryteringar Tillgången på arbetskraft är alltjämt det klart största hindret för fortsatt expansion, även om fler företag jämfört med i våras nu nämner efterfrågeläget. Brist på arbetskraft gäller flera kategorier yrkesarbetare men mest uttalad är bristen på tekniska tjänstemän. Hälften av byggföretagen har ökat antalet sedan i våras medan knappt vart tionde minskat personalstyrkan. I stort sett samma förhållande gäller för det kommande halvåret även om det då ser ut att bli något färre byggföretag som ökar arbetsstyrkan. Det är ingen större skillnad i resultatet mellan företag inom bygg- och anläggningsverksamhet respektive installationer och slutbehandling. I den förra kategorin ökar antalet något snabbare oavsett om man tittar ett halvår bakåt eller framåt, medan i den senare där resursutnyttjande är särskilt högt väntas stocken av pågående arbeten minska. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren n BILHANDEL INFÖR VÅREN 219 Försäljningsvolym Lönsamhet KRAFTIG NEDGÅNG I FÖRSÄLJNINGEN Konjunkturläget för bilhandlarna i Västra Götaland har försämrats sedan vårens bedömning. Den nya fordonskatten, bonus malus, har påverkat försäljningen men lönsamheten bedöms trots detta som normal av en majoritet av företagen. Företagen förutspår ett sämre läge till våren. B ilhandeln lämnade i våras högkonjunkturen bakom sig. Sedan dess har läget försämrats ytterligare och konjunkturindex ligger i höst på +2, vilket fortfarande placeras inom ramen för en normalkonjunktur. Försäljningen har minskat markant och sju av tio bilhandlare redogör för minskade försäljningsvolymer. Utvecklingen går att koppla samman med den nya fordonskatten, bonus malus, som infördes i juli. Skatten gäller nyregistrerade personbilar samt lätta lastbilar och innebär en höjd skatt för förhållandevis miljöovänliga bilar, och bonus till miljöanpassade bilar. Det här medförde antagligen att flera konsumenter genomförde sina planerade bilinköp redan första halvåret i år vilket i sin tur orsakade en minskad försäljningsvolym efter att skatten infördes. Försäljningstappet verkar dock inte ha påverkat lönsamheten och endast ett av tio företag rapporterar om dålig lönsamhet. Personalstyrkan har också utökats kraftigt i höst. Sämre läge till våren Fyra av tio företag tror att läget kommer att försämras ytterligare till våren men majoriteten förutspår att det nuvarande läget består. Vartannat företag ser i höst efterfrågeläget som det främsta hindret för fortsatt expansion. Bilhandlarna förväntar sig också en svag nedgång i försäljningen till våren med minskad lönsamhet till följd. En fjärdedel av företagen räknar ändå med att utöka personalstyrkan kommande halvår. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren

13 FORTSATT GOD KONJUNKTUR Trots en nedgång är konjunkturläget fortsatt tillfredsställande för transport- och logistikföretagen i Västra Götaland. Framtidsoptimismen har dämpats något, men företagen tror inte på någon ytterligare nedgång till våren. K onjunkturindex tappade 1 enheter i höstens enkät och sjönk från +28 till +18. Det var andra mätningen i rad som konjunkturindex backade, men läget är fortfarande tillfredsställande, vilket inte minst visar sig i att höstens notering ligger klart över det historiska genomsnittet. Transportvolymerna ökade i våras och nulägesbedömningarna pekar på att volymerna fortsatt att öka kraftigt andra halvåret i år. Utvecklingen väntas dock bromsa in och både transportvolymen och efterfrågan av transport- och logistiktjänster förutsägs stabiliseras under våren 219 och ligga kvar på höstens nivåer. I linje med prognoserna från i våras har sysselsättningen i branschen ökat och antalet tros fortsätta att öka under våren 219. En smolk i glädjebägaren är att lönsamheten försämrats sedan i våras och en tredjedel av företagen bedömer lönsamheten som dålig. Till våren räknar företagen med att lönsamheten stiger. Bristen på chaufförer ökar Företagen är neutrala i sina konjunkturprognoser och förväntar sig ett oförändrat läge kommande halvår. Arbetskraftbristen är alltjämt det främsta hindret för företagens fortsatta tillväxt och över tre fjärdedelar rapporterar att de har svårt att rekrytera chaufförer, att jämföra med två tredjedelar som angav detta i våras. Brist finns också på övrig personal, men den är inte lika markant. Efterfrågeläget utgör inte ett lika stort expansionshinder vilket kan ses som ett bevis på att konjunkturen är bra. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren TRANSPORT OCH LOGISTIK n INFÖR VÅREN 219 Transportvolym Lönsamhet STARKARE LÄGE ÄN NORMALT Sällanköpshandelns konjunkturindex har sjunkit något sedan i våras, men branschen befinner sig fortsatt i ett läge som är starkare än normalt. Försäljningen har ökat, men lönsamheten har inte visat samma utveckling. Handlarna är optimistiska inför våren och ser framför sig ökade försäljningsvolymer och högre lönsamhet. S ällanköpshandeln fick sig ett rejält uppsving i våras, då konjunkturindex avancerade 37 enheter till +33. I höst har läget dämpats något, men ett konjunkturindex på +21 tyder ändå på att läget är starkare än normalt. Handlarna uppger att försäljningen har ökat mycket kraftigt det senaste halvåret. Man bör dock ha i åtanke att försäljningen vanligtvis är högre under årets andra halva, vilket försvårar jämförelsen. Handlarna hade i våras förhoppningar om en kraftigt förbättrad lönsamhet, men trots ökad försäljning har inte lönsamheten stigit utan den uppges i stort sett vara oförändrad. Butikshandeln är hårt konkurrensutsatt från internethandeln, vilket kan leda till att priserna pressas nedåt och marginalerna sjunker. I linje med företagens bedömning för ett halvår sedan så är också personalstyrkan oförändrad för den stora majoriteten av företagen. Att stämningsläget ändå har svalnat något det senaste halvåret kan avläsas i att fler företag nu hämmas från att utöka verksamheten till följd av efterfrågeläget, samtidigt som något färre svarar att det inte finns några hinder. Handlarna optimistiska inför våren Handlarna ser ljust på det kommande halvåret och tror på en förstärkning av konjunkturen. Det finns stora förhoppningar på att öka försäljningen och att få en högre lönsamhet. Handlarna har ofta en optimistisk framtidstro, i synnerhet vad gäller lönsamheten. Utfallet brukar dock ofta bli en oförändrad lönsamhet. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren SÄLLANKÖPSHANDEL n +21 INFÖR VÅREN 219 Försäljningsvolym Lönsamhet 13

14 n PARTIHANDEL INFÖR VÅREN 219 Försäljningsvolym hemmamarknad Lönsamhet KRAFTIG FÖRSÄLJNINGSÖKNING Det starka konjunkturläget för partihandeln i Västra Götaland håller i sig, men den kraftiga förstärkning som förutsågs i våras har uteblivit. Försäljningen har trots allt ökat kraftigt och de flesta företag är nöjda med lönsamheten. Till våren förväntas högkonjunkturen bestå. K onjunkturindex för partihandeln har endast sjunkit med två enheter sedan i våras och uppgår i höst till +45, vilket innebär fortsatt högkonjunktur i branschen. Försäljningen till både exportoch hemmamarknaden ökade mycket kraftigt i våras och utvecklingen höll i sig även innevarande höst, men ökade i en lugnare takt. En majoritet av företagen anser även att varulagren är lagom i storlek. Bedömningen är dock inte lika positiv som i våras och andelen som anser att lagren är för stora har ökat sedan i våras. För närvarande är det drygt en tredjedel av företagen. Det goda läget för partihandeln har lett till att sysselsättningen ökat kraftigt på sistone och nästan hälften av företagen har utökat sin personalstyrka. Lönsamheten får också anses vara relativt stark då endast ett av tio företag rapporterar om en dålig lönsamhet i branschen. Efterfrågeläget oroar fortfarande flest företag, men en tredjedel av företagen har en mer optimistiskt syn och ser inte något hinder för den fortsatta tillväxten. Nyrekryteringar väntas till våren Till våren förväntas det redan starka konjunkturläget stärkas ytterligare. Företagen tror att försäljningen på exportmarknaden kommer att öka måttligt medan uppgången på hemmamarknaden väntas bli betydligt bättre. För att möta den stigande efterfrågan räknar nästan vartannat företag med att utöka sin personalstyrka. Företagen räknar även med en något bättre lönsamhet. n Genomsnittslinje avser 25 hösten 218 Streckad linje=prognos för våren n EXPORTSTRUKTUR EXPORTEN I VÄSTRA GÖTALAND Varuexport, värden i miljoner kronor Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Livsmedelsindustri Textilindustri Kemisk industri Metallvaruindustri El- och optikindustri Maskinindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Partihandel Övrigt Totalt Totalerna för delregionerna summerar inte till totalen för Västra Götaland då även Kungsbacka ingår i Göteborgsregionen. VARUEXPORT Varuexporten i Västra Götaland uppgick 217 till 33 miljarder kronor mätt i löpande priser, vilket var en kraftig ökning jämfört med året innan. Exporten ökade inom samtliga branscher, med undantag för livsmedels- samt el- och optikindustrin. Transportmedelsindustrin, som står för ungefär en tredjedel av den totala exporten, ökade kraftigt för andra året i följd, men även den kemiska industrin tog ett stort kliv framåt. Varuexporten ökade i samtliga regioner men mest i Fyrbodal. Uppgifterna för exportstrukturen i länet baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Företagens export fördelas med antalet på respektive arbetsställe och uppgifterna ska tolkas med försiktighet. 14

15 FYRBODAL n HÖGVARV INOM BYGG Näringslivet i Fyrbodal har en fortsatt god konjunktur med ett konjunkturindex på +36, en minskning med fyra enheter sedan i våras. Läget inom industrin försvagades något men konjunkturen är fortfarande starkare än normalt. Det gäller även inom sällanköpshandeln medan byggbranschen gör den starkaste konjunkturbedömningen. Något försvagad industrikonjunktur Konjunkturläget för industrin i Fyrbodal försämrades något för andra mätningen i rad. Konjunkturindex sjönk från +39 till +3 i höstens mätning och läget är fortfarande klart starkare än normalt. Produktionen fortsatte att skruvas upp under hösten men i en lugnare takt än i våras då produktionsökningarna var mycket kraftiga. Även efterfrågeutvecklingen har dämpats andra halvåret men ökar i måttlig takt. Den totala orderstocken är större än i våras vilket medfört att orderstocksomdömet förbättrats något, endast två av tio anser att orderstocken är för liten i förhållande till produktionen. Det har även skett en måttlig ökning av personalstyrkan. Lönsamheten tycks dock vara något lägre men sju av tio företag anser att den är normal eller god. Konjunkturindex för transportmedelsindustrin tappade en del jämfört med i våras men det urstarka läget håller ändå i sig. Utfallet för första halvåret visar att orderingången trappades upp i en betydligt snabbare takt än vad företagen bedömde i våras och uppgången har fortsatt i höst. Inflödet av order från utlandet ökar synnerligen starkt medan hemmamarknaden ökar måttligt. För att möta den högre efterfrågan har produktionen höjts ytterligare. Maskinindustrins konjunkturläge har försvagats kraftigt sedan i våras från ett urstarkt läge till ett läge något starkare än normalt. En minskad orderingång från utlandet och ett försämrat orderstocksomdöme ligger troligen bakom den svagare konjunkturbedömningen. Konjunkturläget för industrin förväntas stärkas en aning kommande halvår. Andelen som anser efterfrågeläget vara det största hindret för fortsatt expansion har dock ökat något sedan i våras och kan komma att sätta käppar i hjulet för tillväxten framöver. Fullt upp i byggbranschen Det råder fortfarande högkonjunktur för byggbranschen i Fyrbodal. Konjunkturindex har ökat 13 enheter sedan i våras och landar i höst på urstarka +66. Byggandet ökade rejält i våras och har fortsatt att öka kraftigt andra halvåret i år. Orderstocken har minskat något men knappt något företag bedömer orderstocken som för liten. Byggföretagen har utökat personalstyrkan kraftigt vilket har medfört att bristen på branschkompetent personal har ökat inom flera yrkesgrupper. Det starka konjunkturläget förväntas hålla i sig till våren. Byggandet bedöms ligga kvar på en oförändrad nivå och likaså värdet på antagna anbud HÖGKONJUNKTUR 9 11 LÅGKONJUNKTUR INDUSTRIPRODUKTION Nuläge Prognos våren 219 INDUSTRINS ORDERINGÅNG Export Hemma BYGGVERKSAMHET T I OLIKA BRANSCHER HÖSTEN 218 OCH VÅREN Sällanköpshandel Maskinindustri Nuläge Prognos våren 219 Tillverkningsindustri Byggverksamhet Transportmedelsindustri Det rullar på för handlarna Läget inom sällanköpshandeln i Fyrbodal, som även inkluderar bilhandeln, är oförändrat enligt höstens mätning. Konjunkturindex uppgår till +23, vilket är ett något starkare läge än normalt. Efter att ha ökat kraftigt första halvåret, delvis förklarat av en starkare bilhandel till följd av bonus malus, har försäljningen endast ökat svagt i höst. Trots det har personalstyrkan ökat något och lönsamheten ligger kvar på en oförändrad nivå. Till våren förväntas en svag förbättring av konjunkturläget. Försäljningen väntas stiga kraftigt och lönsamheten förbättras något. n Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL -1 Försäljningsvolym 15