Konjunkturbarometer för. Västsverige VÅREN OCH HÖSTEN 2008

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västsverige VÅREN OCH HÖSTEN 28

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Förlag o tryckerier... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet.1 Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpsvaruhandel samt Partihandel FyrBoDal Göteborgsregionen Halland Sjuhärad Skaraborg Branschöversikt med konjunkturindex Strukturdata... 2 Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västsverige bygger på en postenkät till knappt 1 2 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, samfärdsel, partihandel, uppdrags verksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västsverige har dessutom brutits ned på de fem delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Halland, Sjuhärad och Skaraborg. Ett tabellmaterial finns även framtaget för Västra Götaland. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under april månad avser utfall för andra halvåret 27, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 28. Västsverigebarometern har genomförts sedan våren 1996, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västsverige I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

3 förord KonjunkturTOPPEN PASSERAD i Västsverige Vårens konjunkturbarometer för Västsverige visar på ett trendbrott i den ekonomiska utvecklingen sedan i höstas. Den tidigare snabba uppgången i den ekonomiska aktiviteten håller nu på att växla ner till ett betydligt långsammare tempo. Fortfarande är ändå tillståndet i de flesta företag och branscher bra. Näringslivet i Västsverige har visat sig vara hyggligt motståndskraftigt till den internationella finansiella turbulensen och lågkonjunkturen i USA. Dämpningen av konjunkturen är ändå tydlig i hela regionen, men sker från mycket höga nivåer. Företagen har denna gång inte lyckats leva upp till sina optimistiska förväntningar. Som vi påpekade i höstas, finns det alltid en risk att företagen är överoptimistiska och kan överskatta utvecklingen när konjunkturen står på toppen. Det Konjunkturindex som beräknas för att sammanfatta det ekonomiska läget i Västsverige, baserat på företagens egna bedömningar, och som kan anta värden från 1 till 1 står under våren i 25. Det innebär alltså en rejäl nedgång från det Konjunkturindex på 45 som gällde i höstas, men motsvarar ett fortsatt starkt konjunkturläge mellan en normalkonjunktur och bred högkonjunktur. I och med detta har den långvariga konjunkturuppgången i Västsverige, som inleddes redan hösten 23, brutits för första gången. Den regionala bilden uppvisar ungefär samma mönster som för ett halvår sedan. Avmattningen berör hela Västsverige, men är tydligast i FyrBoDal där försvagningen för tillverkningsindustrin drar ner helhetsomdömet. Allra starkast, med tydliga inslag av högkonjunktur i flera branscher, är läget under våren i Göteborgsregionen, med ett Konjunkturindex på starka 35, snäppet under högkonjunktur. Därefter följer, väl samlade, Halland och Sjuhärad båda med 27 och Skaraborg med 22. FyrBoDal har däremot halkat ner ordentligt till index 6, vilket är detsamma som normalkonjunktur. I den dämpade konjunkturen är branschbilden mer spilttrad än tidigare. Branscher som fortfarande arbetar med ett starkt efterfrågetryck och som uppger höga konjunkturomdömen och som traditionellt ligger i en sen konjunkturfas är uppdragsverksamheten och maskinindustrin. Företagen i varuproducerande branscher som byggindustrin och den i regionen viktiga transportmedelsindustrin redovisar däremot båda en betydande avmattning i efterfrågan. Tydligt är också en minskad köplust hos hushållen. För den kapitalkrävande bilhandeln har högkonjunkturen förbytts till en svag konjunktur på ett halvår. Fortfarande har dock arbetstagarna i företagen ännu inte drabbats i någon större utsträckning av dämpningen i ekonomin. Företagens personalsida brukar hålla emot länge i en avmattning. I samtliga huvudbranscher är antalet under våren fler eller åtminstone lika många som i höstas. Konjunkturavmattningen ser ut att fortsätta efter sommaren. Visserligen är fortfarande antalet optimister om konjunkturen till hösten fler än antalet pessimister, men övervikten har minskat betydligt och är nu den lägsta på flera år. Företagens personalplaner inför hösten pekar, totalt sett, bara svagt uppåt. Till sist vill vi tacka företagen som tagit sig tid att delta i barometern. De får nu tillbaka sina uppgifter i olika sammanställningar. Undersökningen har denna gång tilldragit sig stort intresse från företagen då svar inkommit från 87 procent av utsända formulär. Vår förhoppning är att undersökningen skall vara till nytta för läsaren och ge en del ledtrådar till i vilka banor näringslivet i Västsverige kan komma att utvecklas under den närmaste framtiden. Birgitta Hederstedt Regiondirektör, Region Halland Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Konjunkturuppgången avbruten Konjunkturen i Västsverige har dämpats en hel del sedan i höstas, men är fortfarande starkare än normalt. Det innebär att den långvariga uppgången som inleddes redan hösten 23 brutits för första gången. Det är bara bilhandeln som arbetar i en svag konjunktur under våren. Sysselsättningen har fortsatt att öka fram till våren, men bara svagt och som planerat. Optimismen inför hösten är inte lika utbredd som tidigare och företagens förväntningar tyder på att den västsvenska konjunkturen fortsätter att dämpas under hösten. Den högkonjunktur som i höstas omfattade samtliga åtta huvudbranscher i Västsverige är nu passerad i flera branscher. Fortfarande är högkonjunkturen intakt inom byggindustrin, maskinindustrin samt inom IT- och uppdragsverksamheten och fortsatt stark, trots en avmattning, inom de flesta andra branscher förutom bilhandeln där försäljningen minskat kraftigt efter årsskiftet. Efter den kraftiga ökningen av sysselsättningen i höstas har uppgången fortsatt, men varit ganska svag fram till våren i år. En underliggande optimism består inför hösten men är inte alls lika utbredd som tidigare. Det mesta tyder på att Västsverige åker ner ytterligare ett hack på konjunkturkurvan till hösten, men att läget då fortfarande är ganska bra i de flesta branscher. Konjunkturindex för Västsverige, som teoretiskt kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 25. Det innebär en kraftig nedgång från index 45 i höstas. Det är ett stort bakslag i företagens konjunkturprognoser. Nedgången omfattar alla delregioner i Västsverige. Liksom i höstas är läget allra starkast i Göteborgsregionen med ett Konjunkturindex på 35, snäppet under högkonjunktur. Därefter följer, väl samlat, Halland och Sjuhärad båda med index 27 samt Skaraborg med 22. FyrBoDal har fallit kraftigt på ett halvår från index 4 till 6. Optimismen inför hösten är betydligt mindre utbredd än tidigare och gäller för samtliga delregioner och de flesta branscher. Företagens förväntningar indikerar en ytterligare viss försvagning till hösten, till index 21. Sysselsättningen i näringslivet visar på en fortsatt ökning, för femte halvåret i följd. Efter den kraftiga uppgången i höstas är ökningen fram till våren i år bara svag, men i stort sett enligt plan. 32 procent av företagen har ökat antalet sedan i höstas mot 24 procent som minskat sin personal. Den största ökningen kommer från uppdragsverksamheten, men även byggindustrin och partihandeln visar väsentliga ökningar. Personalplanerna inför hösten visar nu på en totalt sett bara marginell ökning. De största ökningarna planeras av uppdragsverksamheten och byggindustrin medan det är större företag inom transportmedelsindustrin som står för personalneddragningarna till hösten. Detaljhandeln känner av en tydlig avmattning i efterfrågan under våren. en blev här kortvarig. Konjunkturindex har fallit tillbaka till nivån från förra våren, från 46 i höstas till nu 3. En underliggande optimism finns kvar hos företagen som tror på en ganska god tillväxt i försäljningen under andra halvåret. Bilhandeln har säckat ihop ordentligt efter årsskiftet. en från i höstas har på ett halvår förbytts till en svag konjunktur. Varulagren av osålda bilar har stigit rejält och någon återhämtning är inte att räkna med i år. Uppdragsverksamheten rapporterar om fortsatt strålande tider. Faktureringen ökar i stegrad takt under våren och företagen har gjort omfattande nyanställningar sedan i höstas, trots den besvärliga arbetskraftsbristen. Efterfrågan på företagens tjänster förväntas komma att öka kraftigt under andra halvåret. Byggindustrins starka konjunktur består även om Konjunkturindex fallit från 56 till 45. Nu märks dock en avmattning inom branschen då uppgången för både byggandet och orderingången bromsats upp nästan helt under våren. Till hösten väntas byggandet öka igen men orderingången förväntas bli endast oförändrad. Tillverkningsindustrins rapporter tyder på att högkonjunkturen för branschen nu är förbi. Konjunkturindex har fallit till 23 från 41 i höstas, vilket ändå är bättre än normalt. marknaden har närmast stagnerat under våren medan orderingången från exportmarknaden fortsatt att stiga rejält. et är under våren på en knappt oförändrad nivå från i höstas. Till hösten pekar företagens personalplaner svagt nedåt, men konjunkturen väntas bli oförändrad. 7 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE 1996 hösten 28 KONFIDENSINDIKATORN FÖR VÄSTSVERIGE OCH HELA SVERIGE Våren v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Sällanköpsh Bilhandel Tillverkind Uppdrverks Samfärdsel Västsverige Sverige Partihandel Byggverks Data Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Kommentar till diagrammet se notis på sidan 3. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västsverige Konjunkturindex för Västsverige, som kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 25 jämfört med 45 i höstas. För Västra Götalandsregionen är Konjunkturindex 28 mot 47 i höstas och 43 förra våren. Den regionala konjunkturbilden visar samma mönster som i höstas. I topp ligger fortfarande Göteborgsregionen med index 35. Därefter följer Halland och Sjuhärad båda med index 27 samt Skaraborg på 22. Sist kommer åter FyrBoDal som nu halkat ner ordentligt till index 6. Skillnad i konjunkturläge mellan Västsverige och hela Sverige, mätt med konfidensindikatorn för olika branscher, är nu tydligt till Sveriges fördel. Jämförelserna haltar dock något då planhorisonten ligger betydligt längre fram i undersökningen för Västsverige, till Västsveriges nackdel, jämfört med den för Sverige totalt. Konjunkturen för bilhandeln har försämrats drastiskt. Bl.a. har nyregistreringarna för Västsverige för första kvartalet i år minskat med 17 procent jämfört med samma kvartal 27. Industriinvesteringarna ser ut att återhämta sig efter den stora nedgången i fjol. Företagens planer tyder på en ökning mellan 27 och 28 på 2,3 miljarder eller 15 procent. Av de åtta huvudbranscherna är det byggindustrin och uppdragsverksamheten som har den starkaste konjunkturen med Konjunkturindex på 45 respektive 44. Svagast är det för bilhandeln och transportsektorn med index 24 respektive 7. Sysselsättningen har ökat för fjärde halvåret i följd men i en måttlig takt. Sedan i höstas har antalet ökat för 32 procent av företagen och minskat för 24 procent. Uppgången är kraftigast för uppdragsverksamheten. En underliggande optimism hos företagen består, men är inte alls lika utbredd som tidigare. Dämpningen av konjunkturen väntas fortsätta in på hösten. Starkast är förväntningarna hos detaljhandeln, datakonsulter och övrig uppdragsverksamhet Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Produktion KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 28 och hösten 28 IT Våren 28 Hösten 28 Data Transport Partihandel Byggverks Uppdrverks Samfärdseind Tillverk- Sällanköpsh Bilhandel Näringsliv tot I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive Våren 28 Hösten 28 KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 28 och hösten 28 Förlag/ grafik Sågverk Livsmedel Textil Metall Kemi IT Maskin Ind totalt Konjunkturindex kan variera mellan 1 och 1 där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 1996 hösten KONJUNKTURINDEX FÖR FyrBoDal 1996 hösten KONJUNKTURINDEX FÖR HALLAND 1996 hösten KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 hösten KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 hösten konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt splittrad konjunkturbild Tecken tyder på att högkonjunkturen för tillverkningsindustrin i Västsverige nu är förbi. Konjunkturindex som kan anta värden mellan 1 och 1 föll från 41 i mars och september 27 till 23 i mars i år. Företagen anger i högre utsträckning efterfrågeläget och i mindre omfattning maskiner och anläggningar som hinder för fortsatt expansion. Kapacitetsutnyttjande och sysselsättning sjunker. Bedömningen av konjunkturläget är splittrad. Verkstadsindustrin uppger att konjunkturläget har utvecklats från att ha varit bra i september till att vara tillfredsställande i mars i år. Sågverken menar att konjunkturen är dålig. Samtidigt anser textilindustrin att konjunkturen har förbättrats. Totalt sett räknar tillverkningsindustrin med att konjunkturläget blir i stort sett oförändrat från mars till september. Transportmedelsindustrin, som utgör en dryg tredjedel av tillverkningsindustrin, anger dock att konjunkturen försämras. efterfrågan bromsar Orderingången från exportmarknaderna steg från andra halvåret i fjol till första halvåret i år i nästan samma takt som från första till andra halvåret i fjol. Efterfrågan på maskinindustrins produkter lyfte betydligt mer än förutsett. Ordertillflödet från hemmamarknaden redovisas ha i det närmaste stagnerat. Transportmedelsindustrin rapporterar en nedgång, medan hemmaefterfrågan på maskin- och textilindustrins produkter ökade kraftigt och mer än beräknat. Den samlade orderstocken var något högre i mars i år än i september förra året. Ungefär 5 procent av transportmedelsindustrins resp. sågverkens företag anger att orderstocken har minskat. Det motverkas av höjda orderstockar inom maskin-, textil- och livsmedelsindustrin. Orderstocken bedöms dock som något för liten av tillverkningsindustrin totalt, även om maskinindustrin ger en övervägande positiv syn. Orderingången förväntas totalt sett öka i måttlig takt från första till andra halvåret i år. Transportmedelsindustrin räknar med ett oförändrat ordertillflöde. Produktionsvolymen inom transportmedels- och el- och optikindustrin ökade under första halvåret i år, men blev betydligt lägre än planerat. Maskinindustrins produktion blev å andra sidan högre än beräknat. Andelen företag inom tillverkningsindustrin, vilka arbetade med fullt kapacitetsutnyttjande, sjönk med 1 procentenheter till knappt 5 procent. Nedgången berörde samtliga delbranscher utom maskin- och metallvaruindustrin. För transportmedelsindustrin gick andelen ned från cirka 65 procent till drygt 35 procent. Färdigvarulagren var i stort sett oförändrade från september i fjol till mars i år, men anses nu i något större utsträckning som för stora. Företagens planer och förväntningar visar på en produktionshöjning under andra halvåret i år i ungefär samma takt som under första. Metallvaru- och livsmedelsindustrin räknar med att dra upp takten, medan storföretagen inom transportmedelsindustrin planerar för en minskning. Storföretagen minskar antalet En tredjedel av företagen inom tillverkningsindustrin minskade antalet från september till mars. Transportmedelsindustrin och sågverken drog ner sysselsättningen betydligt mer än beräknat. Däremot ökade hälften av företagen inom maskinindustrin antalet. Även inom metallvaru-, el- och optik samt kemisk industri höjdes sysselsättningsnivån. En viss brist på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän kvarstår. Nästan två tredjedelar av transportmedelsindustrin räknar med att reducera antalet fram till september. Detta motverkas av expansion inom maskin-, el- och optik samt kemisk industri. För tillverkningsindustrin totalt får man räkna med en nedgång i sysselsättningen, koncentrerad till de större företagen INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 28, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 28 KONJUNKTUR- TOTAL ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG ANTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN ANSTÄLLDA EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Den tidigare starka optimismen inom transportmedelsbranschen har nu klingat av och i stället råder en betydligt mera dämpad stämning. Slutet på konjunkturuppgången börjar skönjas och orderingång och produktion planar ut, men detta sker på en hög nivå. Bedömningarna inför hösten är mycket återhållsamma och detta är speciellt märkbart för de större företagen. Sysselsättningen i branschen har varit på väg nedåt vilket gäller även under det kommande halvåret. Transportmedelsindustrin, som omfattar branscherna motorfordons-, fartygs- och flygindustri, inklusive komponenter och tillbehör, utgör en betydande del av tillverkningsindustrin i Västsverige och har därför en mycket stor betydelse för utvecklingen av hela industrisektorn i regionen. I höstas rådde en utpräglad optimism i branschen med kraftigt stigande orderingång och produktion efter den tillfälliga svackan i utvecklingen under 26. Produktionen har i enlighet med förväntningarna fortsatt uppåt i god takt även under våren 28. Orderingången från hemmamarknaden har dock börja svikta ordentligt under våren och nivån har sjunkit något jämfört med i höstas. efterfrågan har också blivit något mattare än vad man tidigare väntade sig. Hälften av företagen noterade dock ökad exportorderingång jämfört med föregående halvår. Orderstockarna har krympt ordentligt det senaste halvåret vilket medfört att orderstocksomdömena har blivit mycket mer negativa än tidigare. De företag som ansåg att orderstocken i mars var för liten var lika många som de som bedömde den som förhållandevis stor. Ett halvår tidigare var det netto 37 procent som bedömde att orderbokens tjocklek var tillfredsställande. Det kan vidare konstateras att kapacitetsutnyttjandet i branschen, som i höstas uppnådde mycket hög nivå, har gått ner rejält det senaste halvåret. I mars var det 37 procent av företagen som angav att de utnyttjade hela produktionskapaciteten, medan motsvarande andel ett halvår tidigare var hela 67 procent. Bäst läge för småföretagen Stämningsläget har, som en följd av den mattare efterfrågan, genomgått en tydlig försämring. Konjunkturindex, som i höstas beräknades till 49, som Konjunkturen sviktar kan betecknas som klar högkonjunktur, har för våren uppmätts till 16. De större företagen, med minst 1, uppvisar för våren en betydligt mörkare bild än de mindre företagen. Bland småföretagen var det nästan två tredjedelar som ansåg att konjunkturläget var fortsatt bra. Denna tudelning återspeglas också till viss grad i de förväntningar som kommer till uttryck inför utvecklingen under senare delen av året. Bland samtliga företag är det 28 procent som räknar med en försämrad konjunktur under hösten, medan endast 8 procent tror på en uppgång i konjunkturen. 31 procent av de större företagen räknar med en nedgång, medan motsvarande andel bland småföretagen är 2 procent. Förväntningarna inom transportmedelsindustrin är betydligt lägre ställda än inom den totala tillverkningsindustrin. Orderingången planar ut Ökningen av både export- och hemmamarknadsefterfrågan ser under kommande höst ut att bromsa in och hamna på ungefär samma nivå som under innevarande vår. Förväntningarna beträffande produktionen uppvisar en likartad bild och det verkar inte bli några större förändringar i produktionsnivån. et i transportmedelsindustrin sjönk markant mellan förra hösten och innevarande vår. Detta var fallet speciellt för storföretagen medan sysselsättningen i de mindre företagen snarast uppvisade en svag ökning. Utvecklingen under resten av året ser ut att fortsätta i samma riktning. Hela två tredjedelar av storföretagen räknar med att dra ner på personalstyrkan, medan sysselsättningen i de mindre företagen väntas bli tämligen oförändrad under hösten. ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 28, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme INDUSTRIPRODUKTION* 7 6 Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 28 KONJUNKTUR- TOTAL ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG ANTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN ANSTÄLLDA EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri VårEn 28 HÖStEn 28 Stark vår för maskinindustrin Maskinindustrin står fortsatt mycket stark och med ett konjunkturindex på 4 håller högkonjunkturen i sig. erna från i höstas har genomgående överträffats såväl för andra halvåret i fjol som för första halvåret i år. Storföretagen utmärker sig dock genom att vara betydligt mer optimistiska än de mindre företagen. Både produktion och orderingång ökade mycket kraftigt under andra halvan av fjolåret. Ökningstakten har mattats något sedan årsskiftet men är fortfarande kraftig för både produktion och order. Orderstocksomdömet har dock försämrats sedan i höstas, men det förklaras av den kraftiga produktionsökningen som gör att orderstocken arbetas av allt snabbare. Tillfällig avmattning Konjunkturindex för den kemiska industrin i Västsverige har för hösten 27 beräknats till 23, vilket tyder på en fortsatt stark konjunktur, men värdet är ändå avsevärt lägre än de 54 som uppmättes både under våren och hösten 27 då det rådde en utpräglad högkonjunktur. Bakom den mer dämpade utvecklingen ligger en stagnation i orderingången, som efter en fortsatt god tillväxt under hösten 27 inte ser ut att öka alls under våren 28. Uppbromsningen ser ut att drabba export- och hemmamarknaden i samma grad. Ett resultat av den dämpade orderingången är att produktionen under våren ligger kvar på samma nivå som i höstas. 6 maskin- och kemiindustri Högre nyanställningar än väntat Nyanställningarna har ökat mycket kraftigt sedan i höstas, betydligt mer än väntat. Färdigvarulagren bedöms fortfarande som lagom stora vilket tyder på att varorna snabbt kan omsättas. Den höga produktionstakten håller uppe det höga kapacitetsutnyttjandet och två tredjedelar av företagen går nu för fullt. I synen på expansionshinder dominerar efterfrågeläget. En bra bit efter kommer tillgången på maskiner och därefter tillgången på arbetskraft. En skaplig andel av företagen uppger dessutom att de inte ser några hinder alls. Att efterfrågeläget dominerar trots den mycket ljusa nulägesbedömningen beror troligen på förväntningar om en kommande avmattning vilket avspeglas i prognoserna inför hösten. Avmattning till hösten Till hösten räknar företagen med en svag förbättring av konjunkturläget. Risken är dock stor att utvecklingen överskattas när konjunkturen närmar sig en vändpunkt. Produktionen väntas visserligen fortsätta att öka mycket kraftigt under andra halvåret, men orderingången ser ut att sakta in framförallt på exportmarknaden. Det stämmer väl med den internationella avmattning som har inletts framförallt i USA. Trots detta planerar företagen för en fortsatt kraftig ökning av antalet fram till hösten, vilket skulle kunna tyda på att avmattningen väntas vara tillfällig. kemiindustri Något lägre kapacitetsutnyttjande Orderböckerna har varit i stort sett oförändrade under det senaste halvåret men bedömningen av orderstockens storlek har blivit mycket mer negativ. 36 procent av kemiföretagen anser nu att orderstocken är för liten, medan 26 procent bedömer den som förhållandevis stor. Den andel av kemiföretagen som bedömer färdigvarulagren som alltför stora har ökat något. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit något sedan förra hösten. 46 procent av företagen angav att de använder hela produktionskapaciteten under våren, medan motsvarande andel i höstas var 65 procent. Ljus bedömning inför hösten Företagen i kemibranschen räknar med att avmattningen under våren 28 blir tillfällig. Bedömningarna inför hösten är klart optimistiska och netto 16 procent räknar med ett bättre konjunkturläge. Allra ljusast är synen på framtiden hos företagen med färre än 1. Bland dessa tror 29 procent på förbättrad konjunktur, medan inget företag räknar med försämrat konjunkturläge. Återhämtningen i orderingången kommer enligt nuvarande bedömningar att bli mycket påtaglig både på export- och hemmamarknaden, vilket resulterar i att produktionsökningen tar förnyad fart. et i branschen ökade från förra hösten till innevarande vår, vilket främst gällde de större företagen. Personalstyrkan verkar fortsätta uppåt under kommande halvår, men då är det främst de mindre företagen som räknar med nyanställningar INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION VårEn 28 HÖStEn 28 Västsverige Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad

9 VårEn 28 HÖStEn 28 metallvaruindustri Produktionen fortsätter uppåt Under hösten 27 var konjunkturen för metallvaruindustrin fortfarande mycket bra och produktionen fortsatte uppåt i god takt. En mattare konjunktur internationellt medförde dock att orderingången från exportmarknaden visade klara tecken på att sakta farten, en tendens som kunde skönjas redan för ett halvår sedan. Innevarande vår planar exportefterfrågan ut på oförändrad nivå, vilket är en mycket sämre utveckling än vad man tidigare trodde, medan orderingången från hemmamarknaden ökar ytterligare jämfört med i höstas. Sammantaget resulterar dock detta i att företagen i metallvaruindustrin, trots en i stort sett oförändrad orderstock, bedömer orderläget som något mindre gynnsamt än tidigare. Produktionen stiger under våren enligt nuvarande bedömningar, men i måttlig takt. lingen har medfört en ökning av antalet under det senaste halvåret. Drygt en tredjedel av företagen rapporterade ökning av personalstyrkan. Ökningen kan helt och hållet hänföras till företagen med färre än 1. efterfrågan återhämtar sig Företagen i branschen visar upp en tämligen optimistisk syn på det kommande halvåret. Avmattningen väntas inte bli bestående, utan man väntar sig en viss om än ganska blygsam förbättring av konjunkturläget. Detta ser ut att kunna resultera i att exportorderingången återhämtar sig en del och att efterfrågan från hemmamarknaden fortsätter uppåt, men i tämligen måttlig takt. Ett resultat av en bättre efterfrågesituation är ganska markanta produktionsökningar. 35 procent av företagen tror på en ökad produktion under hösten, medan endast 6 procent räknar med en minskande produktion. et i branschen fortsätter uppåt, men ökningen ser ut att bli av mycket begränsad omfattning och den berör liksom tidigare de mindre företagen INDUSTRIPRODUKTION Något svagare konjunktur Konjunkturindex för branschen har för våren beräknats till 23, vilket indikerar att det fortfarande går mycket bra för företagen, men index är ändå på en något lägre nivå än i höstas, då det uppmättes till 38. Den goda produktionsutveck- Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad VårEn 28 HÖStEn 28 förlag och tryckerier Den gångna hösten en besvikelse I höstas kunde märkas en tilltagande osäkerhet om vart konjunkturen var på väg för den grafiska branschen i Västsverige. Trots detta blev orderingången under hösten svagare än man räknat med, vilket påverkade produktionen som inte alls ökade i den takt som var förväntad. Den svagare utvecklingen har fortsatt även under innevarande vår. Konjunkturindex för våren 28 har beräknats till 6, en kraftig försämring jämfört med i höstas då index uppmättes till 34. Under den gångna hösten var det 42 procent av företagen som höjde produktionsnivån, medan 32 procent genomförde neddragningar. Motsvarande bedömning för ett halvår sedan var betydligt mera optimistisk och innebar en ökad produktion för 56 procent av företagen medan övriga då räknade med oförändrad produktion. Svagt orderläge Under innevarande vår ökar hemmamarknadsefterfrågan i måttlig omfattning, medan orderingången ser ut att falla på exportsidan. Produktionen stiger marginellt, vilket är en betydligt sämre utveckling än vad företagen trodde för ett halvår sedan. Bedömningen av orderstocken har blivit avsevärt mera negativ det senaste halvåret. Hela 75 procent av företagen i den grafiska branschen ansåg att orderstocken var för liten upp från 45 procent ett halvår tidigare. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit under våren 28 var det 28 procent av företagen som körde för fullt medan andelen var 5 procent ett halvår tidigare. Fortsatt bra utveckling Inom branschen tror man dock inte på någon kraftig konjunkturnedgång under den närmaste tiden. Man räknar tvärtom med att kunna höja produktionen ganska avsevärt under hösten, som ett resultat av stärkt orderingång. 32 procent av företagen tror på ökad produktion, medan 65 procent räknar med oförändrad nivå. et har minskat marginellt det senaste halvåret och det ser ut att kunna bli en mycket begränsad uppgång av antalet det kommande halvåret. Beträffande tillgången på branschkunnig personal har det inte skett några större förändringar det är fortfarande yrkesarbetare som utgör den största bristgruppen INDUSTRIPRODUKTION Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad metallvaruindustri, förlag och tryckerier

10 VårEn 28 HÖStEn 28 livsmedelsindustri För tunna orderböcker Livsmedelsindustrin trodde i höstas på en klar konjunkturförbättring fram till våren, men istället har konjunkturindex fallit tillbaka från 2 till 3. Det råder med andra ord en normalkonjunktur. Produktionen har ökat kraftigt under en längre tid, men under senare tid tycks inte utbud och efterfrågan har stämt överens utan företagen har producerat för lager. Sedan i höstas har lagren byggts upp kraftigt och lageromdömet visar nu att lagren är avsevärt för stora. Det faktum att även orderingången har ökat tycks inte väga upp den höga produktionsnivån och de stora lagren utan orderstocksomdömet har rasat sedan i höstas. Nästan hälften av företagen bedömer orderstocken som för små och bara en bråkdel så många bedömer den som förhållandevis stor. Mycket ledig kapacitet Personalstyrkan har inte minskats, ner vilket förutspåddes i höstas, utan har istället bibehållits. Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet sjunkit något och ligger nu på en relativt låg nivå. Det sjunkande utnyttjandet i kombination med de omfattande produktionsökningarna förklaras av omfattande maskininvesteringar som har lett till en utökad maskinkapacitet. Det kan i sin tur bidra till att förklara det dramatiska fallet i orderstocksomdömet med mycket ledig maskinkapacitet ökar kravet på orderböckernas tjocklek. Företagens syn på expansionshinder bekräftar branschens kärvare läge. Andelen företag som ser efterfrågeläget som det främsta hindret har ökat från 4 till 61, medan övriga alternativ endast ses som marginella hinder. Personalbantningar väntar Till hösten väntas konjunkturläget förbättras måttligt. Ökningstakten för orderingången ser ut att sakta in under andra halvåret medan produktionstakten fortsätter att vara ur fas med efterfrågan och öka relativt kraftigt. Det skulle i så fall tala för att lagren byggs upp ännu mer och att orderstocksomdömet försämras ytterligare. Däremot planerar företagen att anpassa personalstyrkan till den minskade efterfrågan och räknar med en betydande personalminskning till hösten INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad VårEn 28 HÖStEn 28 textil- och beklädnadsindustri Återhämtning från i höstas Efter att under senaste hösten ha fallit tillbaka har konjunkturen nu återhämtat sig för textilföretagen. Konjunkturindex har stigit från ± till 21 ett konjunkturläge klart bättre än normalt men fortfarande en bit från högkonjunkturen. Orderingången för andra halvåret i fjol blev inte så svagt som företagen trodde. orderingången var visserligen oförändrad jämfört med halvåret innan, men det var ändå något bättre än i prognosen. Samtidigt ökade orderingången från hemmamarknaden kraftigt efter förväntningar om ett oförändrat läge. Hittills i år har efterfrågan, framförallt på exportsidan, tagit ny fart och ökat kraftigt. Trots det har orderstocksomdömet försämrats klart, främst bland de större företagen (företag med fler än 1 ). Stora lager dämpar produktionen Den starka efterfrågan har inte dragit med sig produktionen som istället var oförändrad under andra halvåret i fjol och endast en svag ökning väntas innevarande halvår. Produktionen hålls troligen tillbaka av att färdigvarulagren inte har minskats ner utan fortfarande bedöms som för stora. Det ska dock nämnas att synen på lagren är mer splittrad än tidigare. Dessutom har kapacitetsutnyttjande sjunkit, vilket kan förklaras av att företagen inte har kommit ikapp sedan höstens avmattning. Med så mycket ledig kapacitet är det förklarligt att orderstocksomdömet är negativt och att företagen ser efterfrågeläget som det helt dominerande expansionshindret. Sedan i höstas har det ändå skett en svag ökning av antalet, bättre än väntat. Konjunkturförbättringen fortsätter Företagen är optimistiska och fram till hösten räknar de med en betydande konjunkturförbättring. Efterfrågan väntas fortsätta att öka mycket kraftigt under andra halvåret. Detta tycks vara tillräckligt för att börja öka produktionstakten under nästa halvår räknar företagen med en kraftig produktionsökning. Företagen planerar även för måttliga nyanställningar de kommande sex månaderna INDUSTRIPRODUKTION Västsverige Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Stor optimism inför hösten en för IT-verksamheten i Västsverige består under våren även om den inte är fullt lika het som i höstas. Till skillnad från i höstas är nu läget bättre inom den tjänstebaserade delen än inom IT-industrin. Aktiviteten i ITföretagen beräknas öka kraftigt och i stigande takt under första halvåret i år. Optimismen inför hösten är stark. Man ser en fortsatt starkt ökad efterfrågan framför sig samtidigt som behovet av nyanställningar är utbrett bland företagen. Efter det mycket starka 27 har IT-verksamheten inlett 28 med en avmattning. Det är framförallt inom den industribaserade delen av branschen som konjunkturläget har dämpats. Trots dämpningen ligger konjunkturindex för IT-verksamheten, som kan variera mellan 1 och 1, fortfarande på 4 efter att ha legat på mycket höga 66 i höstas. Andra halvåret i fjol ökade produktionsvolymen/ omsättningen måttligt medan förväntningarna tydde på en kraftig ökning. Detta väntar företagen dock kompenseras sig för under innevarande halvår då ökningen ser ut att bli mycket kraftig, klart bättre än i höstens prognos. Sedan i höstas har företagen dessutom nyanställt i hygglig takt. Industridelen av branschen överträffade prognoserna och nyanställde i måttlig takt istället för att som väntat dra ner, medan nyanställningarna inom tjänstedelen av branschen inte blev riktigt så omfattande som företagen spådde i höstas. Inför hösten råder det fortfarande en viss optimism och företagen räknar med en hygglig förbättring av konjunkturläget. en för produktionsvolymen/omsättningen pekar på en fortsatt kraftig ökning. Nyanställningar väntas också fortsätta i samma takt. Liksom tidigare är det framförallt inom den tjänstebaserade delen av branschen som nyrekryteringarna sker. IT-industrin optimistisk inför hösten Efter den lite dämpade utvecklingen för IT-industrin i höstas har läget förbättrats i vissa avseenden. Visserligen är konjunkturomdömet för branschen inte lika högt som tidigare men ökningen av produktionen under våren har stegrats ordentligt efter den utplaning som skedde under andra halvåret. Marknadsbilden är dock tudelad under våren, med en kraftigt stigande efterfrågan från exportmarknaden samtidigt som hemmamarknaden krymper en del. Sammantaget innebär detta att orderstockarna är större än i höstas, men kraven har samtidigt höjts till följd av en betydligt högre produktionsnivå än tidigare. Det gör att synen på orderböckerna nu är mindre positiv än för ett halvår sedan. Den högre aktiviteten i företagen sedan årsskiftet avspeglas i att antalet utvecklats bättre än förutsett och ökat en hel del sedan i höstas. Vart tredje företag lider brist på såväl yrkesarbetare som ingenjörer. Efterfrågan är ett bekymmer för företagen då 56 procent av dem uppger att detta är främsta hinder för att expandera verksamheten. Trots detta och bristen på arbetskraft finns en klar optimism inför hösten. Till dess tror man att konjunkturen skall ha förstärkts något samtidigt som exportefterfrågan fortsätter att stiga. Företagen planerar att fortsätta sina nyrekryteringar. Stort rekryteringsbehov för IT-tjänster Trots att företagens konjunkturomdömen åkt ner en del sedan i höstas är tillståndet för den tjänstebaserade delen av IT-verksamheten mycket bra. Faktureringen fortsätter att öka i hög takt under våren och ökningen av antalet är fortsatt kraftig sedan i höstas. Lönsamheten i företagen är god och har förbättrats ytterligare under det senaste halvåret. Ett stort problem är dock bristen på branschkompetent personal, som 71 procent av företagen lider brist på. Optimismen är obruten inför hösten då branschen räknar med att konjunkturen är ytterligare något bättre. Företagen räknar med fortsatt stigande efterfrågan under andra halvåret, inget företag tror på en försämring här. Behovet av nyrekryteringar är stort. PRODUKTION/OMSÄTTNING* IT-industri IT-tjänster ANTAL ANSTÄLLDA* 5 IT-tjänster -1 IT-industri KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 28, nettotal Lönsamhet KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 28, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 28 KONJUNKTUR- TOTAL ANTAL IT-INDUSTRIN IT-INDUSTRIN UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM ANSTÄLLDA ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet VårEn 28 HÖStEn 28 Byggandet inne i avmattning I höstas visade byggföretagen på en viss osäkerhet prognoserna och nu visar konjunkturindex på en viss försvagning från 56 till 45. Fortfarande råder dock en klar högkonjunktur. Delbranschen bygg- och anläggningsarbeten ligger vanligtvis före delbranschen installationer och slutbehandlingar vilket syns genomgående i undersökning nu när en avmattning tycks vara på gång. Byggandet under andra halvåret i fjol ökade kraftigt medan de antagna anbuden ökade måttligt. Under innevarande halvår verkar dock ökningen i byggandet stanna av helt och de antagna anbuden ser ut att minska svagt. Nyanställningarna fortsätter et har fortsatt att öka om än i en något måttligare takt än tidigare. Därmed har bristen på arbetskraft hållit i sig även om trycket har lättat på de flesta yrkeskategorier. Samtidigt har orderstocksomdömet försämrats rejält, men det är fortfarande bättre än normalt. Avmattningen märks också tydligt av i utnyttjandet av produktionsresurser som har sedan i höstas minskat klart, dock från en mycket hög nivå. Expansionshindren visar också att tillgången på arbetskraft fortfarande är det dominerande hindret även om det har minskat något, men även efterfrågeläget är ett stort hinder. Trots avmattningen har dock andelen företag som inte upplever några hinder alls ökat något. Förklaringen kan vara att arbetskraftbristen har varit ett så påtagligt hinder att när det nu lättar finns det utrymme för expansion för att jobba ikapp avmattningen till trots. Paus eller början på slutet Återigen räknar företagen med ett oförändrat konjunkturläge fram till hösten. Om avmattningen nu är ett tecken på en kommande nedgång är frågan om detta ändå inte är lite optimistiskt. Byggandet väntas visserligen börja öka igen under andra halvåret men de antagna anbuden ser ut att förbli oförändrade. Med andra ord verkar det som att aktiviteten kommer att hållas uppe av de välfyllda orderböckerna. Det uppdämda personalbehovet gör dock att företagen räknar med fortsatta nyrekryteringar BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 28, nettotal Hög Låg Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Konsulterna har fortsatt bråda dagar och inom branschen syns ännu inga tecken på en avmattning motsvarande den som nu börjar märkas av inom industrin. Konjunkturen för uppdragsverksamheten brukar dock uppträda med en viss eftersläpning till industrikonjunkturen. Även om konjunkturindex har sjunkit något sedan i höstas ligger det ändå på 44 och fortfarande råder en högkonjunktur. Faktureringen ökade kraftigt under andra halvåret i fjol och ännu något kraftigare hittills under första halvåret, helt i linje med höstens prognoser. 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet uppdragsverksamhet en intakt Personalbrist fortsatt hinder et har fortsatt att öka mycket kraftigt sedan i höstas. Bristen på branschkompetent personal har dock avtagit något även om den är fortsatt mycket stor i stort sett vartannat företag upplever i nuläget en brist. Den avtagande bristen kan bero på att nyanställningar väntades bli ännu större än vad som blev fallet. Trots de omfattande nyrekryteringarna syns inget fall i lönsamheten utan den har fortsatt att öka kraftigt, vilket förutsågs redan i höstas. Expansionshindren ger dock en föraning om att en avmattning troligen även kommer att nå konsultbranschen. En något mindre andel av företagen än i höstas uppger att de inte ser några expansionshinder alls samtidigt ser en något större andel ser efterfrågläget som sitt främsta hinder. Faktum kvarstår dock fortfarande upplever nästan hälften av företagen tillgången på arbetskraft som det dominerande hindret. Efterfrågan fortsätter öka Inte heller fram till hösten ser företagen någon avmattning förväntningarna pekar till och med på en viss förbättring av konjunkturen. Efterfrågan på företagens tjänster väntas öka mycket kraftigt under andra halvåret liksom faktureringen. Förändringen i efterfrågan på kontorslokaler ser ut att bli liten, men en svag ökning ser det ändå ut att bli. Företagen räknar även med att nyanställningarna fortsätter i oförändrad, eller till och med något ökande, takt fram till hösten fortfarande utan att drabba lönsamheten. 1 FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Låg VårEn 28 Fakturering LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 28, nettotal Hög 5 Lönsamhet HÖStEn 28 Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1

13 VårEn 28 HÖStEn 28 bilhandel Marknaden för personbilar tycks ha säckat ihop nästan helt sedan i höstas. Bilhandelns konjunkturomdömen är mycket sämre än i höstas och de då optimistiska förväntningarna har slagit helt fel. Konjunkturindex för bilhandeln, som teoretiskt kan variera mellan 1 och 1, har rasat från 39 förra våren och 42 i höstas till 24 nu under våren. Det innebär att höstens högkonjunktur för bilhandeln oförutsett förbytts till en svag konjunktur på ett halvår. Det är tydligt att köparna av framför allt nya personbilar dragit öronen åt sig efter den flod av dystra nyheter som kommit fram i massmedia de senaste månaderna. Bilförsäljningen rasar Grunden till det försvagade konjunkturläget för bilhandeln är att efterfrågan uteblivit framför allt på nya personbilar. Försäljningen har rasat och bilarna har hamnat på företagen lager. För första halvåret i år räknar hela 55 procent av bilhandlarna med en minskad försäljning mot endast 5 procent som kalkylerar med en ökning. I höstas inför våren var siffrorna i prognosen de omvända. Tvärnit för bilarna Nedgången stämmer väl överens med utvecklingen av nyregistreringarna av personbilar i Västsverige som under första kvartalet i år gick ned med hela 15 procent jämfört med motsvarande kvartal 27. Det innebär att antalet minskat något sedan i höstas, vilket är en radikalt annorlunda bild jämfört med de omfattande personalökningarna i höstas. Knappt något företag anser nu att lönsamheten är god samtidigt som nästa var tredje uppger att lönsamheten är dålig. Detta beror på att 6 procent av bilhandeln nu har för stora lager av bilar. Ingen ljusning till hösten Det ser ut som om den svaga konjunkturen är här för att stanna åtminstone året ut. Bedömningen av vart konjunkturen är på väg till hösten pekar fortsatt neråt. Åtta av tio bilhandlare anser att efterfrågan är det främsta hindret för expansion, men bilhandeln är ändå inställd på att hålla försäljningsvolymen på den nya lägre nivån under andra halvåret i år. Personalminskningar väntar FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 28, nettotal Hög -3 Låg Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 VårEn 28 HÖStEn 28 transporter och logistik Lägre aktivitet under våren Inom branschen transporter och logistik har en kraftig dämpning skett i konjunkturen efter årsskiftet. Dämpningen har kommit snabbt och var inte förutsedd inom branschen i höstas. En lägre aktivitet här speglar den konjunkturdämpning som nu sker inom näringslivet. Konjunkturindex för branschen, som kan variera mellan 1 och 1, har fallit kraftigt det senaste halvåret, från 3 till nu 7. Det speglar en utveckling från en stark konjunktur till en normalkonjunktur inom transportsektorn. Efter den relativt starka uppgången i aktiviteten under andra halvåret i fjol var branschen inställd på en fortsatt expansion efter årsskiftet. Så har inte blivit fallet, i stället beräknas transportvolymen och aktiviteten minska påtagligt under första halvåret i år. Endast 14 procent av företagen redovisar ökad aktivitet. Oförändrad sysselsättning Den snabba uppgången i sysselsättningen inom branschen under förra året har stannat av helt. Sedan i höstas är antalet helt oförändrat. Att ett trendbrott skett på detta område syns även i att bristen på personal minskat. I höstas uppgav 53 procent av företagen brist på chaufförer mot endast 21 procent under våren. Andelen företag som anser att efterfrågan är främsta hinder för expansion har höjts något från 22 procent i höstas till nu 28 procent, vilket ändå får betraktas som förhållandevis låg. Lönsamheten är fortfarande hygglig i branschen, där oförändrat endast vart femte företag anser att lönsamheten är dålig. Efterfrågan väntas inte att öka Det är en klart dämpad prognos som trasportsektorn lämnat ifrån sig inför hösten Branschen är inställd på i bästa fall status quo över hela linjen kommande halvår. Normalkonjunkturen är här för att stanna, företagen vågar inte tro på en återhämtning. Dessutom väntas såväl efterfrågan på företagens tjänster som omsättningen bli endast oförändrad under andra halvåret i år. Det för med sig att företagen planerar för en inte oväsentlig minskning av sin personal till hösten Hög Låg TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 28, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 bilhandel, transporter och logistik 11