Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Våren 218

2 n INNEHÅLL Förord...3 Sammanfattning...4 Tillverkningsindustri, totalt...6 Transportmedelsindustri samt Maskinindustri...7 Kemisk industri samt Metallvaruindustri...8 Grafisk industri samt Livsmedelsindustri...9 Textil- och beklädnadsindustri samt Elektronikindustri...1 Företagstjänster...11 Byggverksamhet samt Bilhandel...12 Transport och logistik samt Sällanköpshandel Partihandel...14 Exportstruktur Fyrbodal Göteborgsregionen...16 Sjuhärad...18 Skaraborg...19 Strukturdata... 2 Branschöversikt med konjunkturindex...22 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en enkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, företagstjänster samt IT-tjänster. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under mars och april avser utfall för andra halvåret 217, en nulägesbeskrivning för innevarande halvår samt en prognos för andra halvåret 218. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunktur index är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4. 2

3 FÖRORD n STABILISERING AV HÖGKONJUNKTUREN VÄRLDSEKONOMIN är för närvarande inne i en positiv trend. Det går bättre än på länge i Västeuropa där arbetslösheten sjunker medan produktion och investeringar ökar. Detsamma gäller i USA där skattesänkningar under året väntas leda till ökad tillväxt, åtminstone på kort sikt. Våren har dock till viss del präglats av konflikter på handelsområdet med USA och Kina i huvudrollerna. Tullar och andra handelshinder är inget som gynnar världshandeln och kan i förlängningen drabba den svenska ekonomin som är mycket beroende av vår handel med omvärlden. SVERIGES EKONOMI går också fortsatt starkt. Inledningen på året visar en fortsatt förbättring av arbetsmarknaden och fler i jobb innebär stigande disponibla inkomster totalt sett vilket kan bidra till ökad konsumtion och tillväxt framöver. Den prisnedgång som startade på bostadsmarknaden under hösten har stannat av något men samtidigt kvarstår en stor osäkerhet kring utvecklingen den närmaste framtiden. Problemen på bostadsmarknaden med bostadsbrist i många kommuner och höga priser utgör ett tillväxtproblem då det hindrar arbetstagare att flytta dit jobben finns. VÄSTRA GÖTALAND befinner sig fortsatt i högkonjunktur. De flesta delar av näringslivet är positiva både kring nuläget och kring framtiden. Fordonsindustrin innehar fortfarande ledarvästen men både tjänstesektorn, byggbranschen och partihandeln upplever hög efterfrågan. Byggföretagen verkar inte ha påverkats av turbulensen på bostadsmarknaden i någon större utsträckning, möjligen i Göteborgsregionen kan det förklara något mer försiktiga tongångar. En dämpning märks däremot inom bilhandeln som haft en stark utveckling under flera år medan den övriga sällanköpshandeln är mer positiv än på länge. Vårens undersökning hade en svarsfrekvens på 77 procent av de tillfrågade företagen. Stort tack till alla företag som har ställt upp med sin tid och lämnat uppgifter till undersökningen. Jag hoppas att rapporten kommer att ge dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen 3

4 n SAMMANFATTNING DET URSTARKA LÄGET BESTÅR Högkonjunkturen fortsätter i Västra Götaland och konjunkturindex ligger kvar på samma höga nivå som i höstas. Läget har dämpats inom några branscher, exempelvis bilhandeln, medan stämningen har förbättrats avsevärt inom andra branscher. Prognoserna för framtiden är övervägande positiva. V årens konjunkturbarometer ger en ljus bild av konjunkturläget i Västra Götaland. Förvisso infriades inte företagens förhoppningar från i höstas helt men konjunkturindex vittnar om att det är högtryck i ekonomin i regionen FÖR VÄSTRA GÖTALAND Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten HÖGKONJUNKTUR Genomsnitt 12 LÅGKONJUNKTUR Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger våren 218 på +45. Konjunkturindexet ligger därmed kvar på samma nivå som i höstas och indikerar att regionen befinner sig i högkonjunktur för tredje mätningen i rad. Det är första gången som en sådan lång period av högkonjunktur har observerats. Den senaste sviten av noteringar över 4-strecket varade i två mätningar under våren och hösten 27. Högkonjunkturen fortsätter inom företagstjänster, byggbranschen och industrin. Även partihandeln, som befann sig i ett starkt läge i höstas, kliver nu in i högkonjunktur. Vårens mätning visar även att bilhandeln har bromsat in rejält och ligger för närvarande på den lägsta nivån sedan 214. Stämningsläget hos byggföretagen fortsätter att dämpas jämfört med förra mätningen men är fortsatt mycket starkt. Sällanköpshandeln har tagit ett rejält kliv uppåt och befinner sig i ett starkt läge. Konjunkturindex inom sällanköpshandeln ligger för närvarande på den högsta nivån sedan hösten 27. I likhet med höstens undersökning är konjunkturläget relativt jämnt mellan delregionerna. Sjuhärad, som hade det högsta konjunkturindexet i höstas, ligger fortsatt i topp men delar i vårens mätning förstaplatsen med Göteborgsregionen. Konjunkturindex i båda delregionerna ligger på +46 i vår. Konjunkturläget i Skaraborg har försämrats svagt sedan i höstas och ligger för närvarande på +41. Fyrbodal, som befann sig i ett starkt läge i höstas, har övergått till högkonjunktur och konjunkturindexet landar på +4 i vår. Det råder därmed för närvarande högkonjunktur inom samtliga delregioner. Prognoserna tyder på att högkonjunkturen skruvas upp ytterligare till hösten. SYSSELSÄTTNINGEN har ökat i Västra Götaland det senaste sex månaderna men flera branscher har svårt att hitta branschkompetent personal. Sysselsättningen fortsätter att stiga markant inom företagstjänster samt inom byggbranschen, trots att arbetskraftsbrist utgör ett fortsatt stort problem i dessa branscher. Även partihandeln har utökat personalstyrkan kraftigt. Sysselsättningen inom sällanköpshandeln, som skar ner rejält på personal i höstas, ligger kvar på en oförändrad nivå i vår. Flertalet branscher indikerar en fortsatt sysselsättningsökning till hösten 218. I likhet med förra mätningen är rekryteringsbehovet stort inom byggverksamhet och företagstjänster, men även partihandeln bedömer att de behöver fortsätta utöka personalstyrkan till hösten TILLVERKNINGSINDU- STRIN har dämpats något jämfört med i höstas. Konjunkturindex sjönk med fem enheter till +4. Transportmedelsindustrin fortsätter vara den starkaste delbranschen. Det råder även för närvarande högkonjunktur inom maskinindustrin och kemisk industri. Läget för metallvaruindustrin, som befann sig i högkonjunktur i höstas, har dämpats rejält men befinner sig fortfarande i ett något starkare läge än normalt. Textilindustrin, livsmedelsindustrin samt elektronikindustrin befinner sig för närvarande i ett normalt läge. Företagen inom tillverkningsindustrin ser ljust på framtiden och prognoserna för kommande halvår är övervägande positiva. Precis som i höstas är transportmedelsindustrin mest optimistiskt och spår en stark ökning av orderingången från såväl hemma- som exportmarknaden. BYGGBRANSCHEN försvagades något i vårens mätning och konjunkturindex sjönk från +59 till +55. Noteringen betyder att branschen har befunnit sig i högkonjunktur, alltså index över +4, sedan hösten 215. Stocken av nya order fortsätter att öka men i måttligare takt än tidigare. Det är fortsatt svårt att hitta branschkompetent personal och tillgången på arbetskraft fortsätter att vara det största hindret för fortsatt expansion. Företagen bedömer att högkonjunkturen består till hösten och att byggandet tilltar. SÄLLANKÖPSHANDELN har tagit ett rejält kliv framåt och konjunkturindex har ökat med 37 enheter och ligger i vårens mätning på +33. Trycket har ökat inom branschen och efterfrågeläget har förbättrats väsentligt. Lönsamheten ligger dock kvar på samma nivå som i höstas. Fler företag än tidigare upplever att det råder brist på personal. Till hösten väntas trycket inom branschen tillta och det starka läget övergå i högkonjunktur. FÖRETAGSTJÄNSTER fortsätter att utmärka sig som den starkaste branschen i vårens barometer trots att konjunkturindex minskade från +66 till +61. Det fortsätter att råda ett starkt konjunkturläge inom delbranschen ITtjänster även om konjunkturindex har sjunkit från +71 i höstas till +58 i vår. Omsättningen fortsätter att öka markant och merparten av företagen har nyrekryterat för att möta det ökade orderinflödet. Det är dock fortsatt svårt att hitta branschkompetent personal vilket på sikt kan hindra tillväxten. Trots denna begränsning ser IT-företagen ljust på framtiden och spår att konjunkturläget förbättras ytterligare till hösten. n 4

5 T I VÄSTRA GÖTALAND n OM Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/ normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och prognos. Prognos för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av konjunkturläget om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär prognos förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår. KONJUNKTURINDIKATORER PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Nuläge Prognos hösten 218 Produktion Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger våren 218 på +45. Det var oförändrat jämfört med hösten i fjol och indikerar en fortsatt högkonjunktur, men det var första gången sedan våren 213 utan en uppgång mellan mätningar. Skillnaderna mellan de olika delregionerna i länet är fortsatt små. Göteborgsregionen och Sjuhärad har högst konjunkturindex med +46. Skaraborg och Fyrbodal ligger strax där bakom med index på +41 respektive +4. Företagstjänster har fortfarande starkast konjunkturläge. Även byggbranschen, partihandeln och tillverkningsindustrin ligger på eller över gränsen för högkonjunktur. Sällanköpshandeln ger betydligt mer positiva signaler nu än i höstas medan det omvända gäller för bilhandeln. Prognoserna för hösten är mestadels positiva. Särskilt inom IT-tjänster och partihandel räknar företagen med kraftiga uppgångar. Byggbranschen räknar dock med oförändrad konjunktur medan bilhandeln tror på en liten försvagning. Sysselsättningen har ökat i linje med prognoserna från i höstas. Partihandeln, företagstjänster samt byggbranschen hör till dem där sysselsättningen ökat mest. Det är samtidigt inom dessa branscher som nyrekryteringen väntas bli störst även kommande halvår. Nyregistreringarna av personbilar minskade med 2 procent under första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Under 217 ökade däremot nybilsregistreringen i Västra Götaland med knappt 2 procent jämfört med året innan. Efter flera år med kraftigt ökat bostadsbyggande var antalet påbörjade lägenheter 4 procent lägre 217 än 216. Flerbostadshus minskade med 5 procent medan nedgången för småhus var 3 procent. Omsättningen inom näringslivet i Västra Götaland steg med drygt 1 procent fjärde kvartalet 217 efter att ha minskat under både andra och tredje kvartalet. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 2 procent fjärde kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Starkast ökning skedde i Göteborgsregionen T INOM NÄRINGSLIVET Våren 218 och hösten 218 HÖGKONJUNKTUR Transport och logistik T INOM INDUSTRIN Våren 218 och hösten 218 HÖGKONJUNKTUR Elektronikindustri Grafisk Textilindustri industri Livsmedelsindustri Metallindustrindustri industri sport- Maskin- Kemisk Tranmedelsindustri Företagstjänster Näringsliv totalt Byggverksamhet Partihandel Tillverkningsindustri Sällanköpshandel Bilhandel Tillverkningsindustri totalt REGIONAL KONJUNKTUR Konjunkturindex 25 hösten 218 Genomsnittslinje avser 25 våren 218. Streckad linje=prognos för hösten 218 FYRBODAL GÖTEBORGSREGIONEN SJUHÄRAD SKARABORG HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR

6 n TILLVERKNINGSINDUSTRI, TOTALT INFÖR HÖSTEN 218 FORTSATT HÖGKONJUNKTUR Efter de historiskt höga noteringarna under fjolåret är konjunkturläget närmast oförändrat inom industrin. Det innebär att det fortsatt råder högkonjunktur inom flertalet av delbranscherna och att transportmedelsindustrin fortsätter att vara drivande. Kommande halvår väntas konjunkturen förbättras ytterligare. +4 Stora företag Små företag Total produktionsvolym Stora företag Små företag från exportmarknaden Stora företag Små företag från hemmamarknaden Stora företag Stora företag Små företag Små företag Exportefterfrågan väntas fortsätta att stiga F ör tredje mätningen i rad hamnade konjunkturindex för den totala tillverkningsindustrin i Västra Götaland på eller strax över 4-strecket. Jämfört med hösten i fjol sjönk dock indexet marginellt från +45 till +4. Det är historiskt sett en mycket hög nivå och betyder att högkonjunkturen fortsätter. Produktionen har dock inte riktigt ökat i den takt som förväntades för ett halvår sedan och detsamma gäller orderingången från hemmamarknaden. Transportmedelsindustrin, som även kan betecknas fordonsindustrin, har fortsatt ett mycket starkt konjunkturläge och agerar draglok. Även den kemiska industrin samt maskinindustrin gör mycket starka lägesbedömningar. En viss försvagning jämfört med hösten noteras dock inom elektronikindustrin, metallvaruindustrin samt den grafiska industrin. Den sistnämnda delbranschen är den enda som ligger under sitt historiska genomsnitt men den är också den minsta av de delbranscher som särredovisas. Samtliga delregioner har fortfarande en stark industrikonjunktur. Skaraborg har precis som i höstas högst konjunkturindex, trots en liten dämpning. För Göteborgsregionen steg indexet marginellt och delregionen klättrade till andraplatsen medan Fyrbodal och Sjuhärad tappade något. Exporten slog förväntningarna Industriproduktionen ökade markant under fjolåret där det främst var storföretagen som drog upp. Även första halvåret i år har produktionsvolymerna stigit, men i lugnare takt. Precis som tidigare är det de stora Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten företagen som går något starkare. En förklaring kan vara att de är mer inriktade mot exportmarknaden och orderingången från utlandet har utvecklats starkare än order från inhemska kunder. Exportorderingången har snarare överträffat förväntningarna från hösten medan det omvända gäller för orderingången från hemmamarknaden. Den senaste tidens kronförsvagning kan vara en faktor som gynnat exporten. För den kemiska industrin har exportorderingången ökat kraftigt under första halvåret i år och även inom transportmedelsindustrin skedde en betydande uppgång. Sysselsättningen har fortsatt att öka inom industriföretagen. Jämfört med höstens prognos är det till och med en större andel som har ökat personalstyrkan än vad som förväntades. Ökningen gäller de flesta delbranscher men märks tydligast inom transportmedels-, maskin- och textilindustrin. Kapacitetsutnyttjandet är i det närmaste oförändrat jämfört med föregående mätning. Fortsatt är det ungefär hälften av företagen som använder den fulla kapaciteten av maskiner och anläggningar. Andelen som angett just maskiner och anläggningar som det främsta expansionshindret har samtidigt ökat något. Fortfarande är det dock flest som bedömer efterfrågeläget som det största tillväxthotet. Fortsatt uppgång väntas till hösten Precis som i både vårens och höstens undersökning i fjol då konjunkturindex låg kring +4 förväntas en fortsatt konjunkturuppgång kommande halvår. Både i höstas och denna vår har dock utfallen snarare visat oförändrat konjunkturläge. De positiva omdömena visar trots allt att företagen räknar med att högkonjunkturen består. Exportefterfrågan väntas fortsätta att stiga och orderingången från hemmamarknaden väntas öka snabbare än under första halvåret. Det beräknas i så fall leda till en viss produktionsökning totalt sett. Elektronik- samt livsmedelsindustrin räknar med en markant ökning av produktionen efter en svag inledning på året. Företagen ser fortsatta rekryteringsbehov men till skillnad mot tidigare är det en något större andel bland småföretagen som tänker sig att öka personalstyrkan kommande halvår än det är bland de stora företagen. n 6

7 PRODUKTIONEN GÅR PÅ HÖGVARV Det urstarka läget för transportmedelsindustrin i Västra Götaland fortsätter. Företagen har ökat produktionsvolymen ännu ett snäpp för att möta den starka efterfrågan. Kapacitetsbrist i maskiner och anläggningar utgör dock ett hot för fortsatt expansion. D en höga farten inom transportmedelsindustrin fortsätter. Konjunkturindex ligger kvar på ungefär samma nivå som i höstas och landade på +78 av maximala 1. Företagen har fortsatt att skruva upp produktionen under våren för att möta den starka orderingången från såväl utlandet som hemmamarknaden. Merparten av företagen bedömer att orderstocken är större än i höstas. De flesta företagen anser dock att orderstocken är lagom med hänsyn till arbetsställets produktionsnivå. I nuläget anser ungefär två tredjedelar av företagen att de inte har ledig kapacitet i maskiner och anläggningar. Företagen har utökat personalstyrkan väsentligt sedan i höstas. Fyra av tio företag har nyrekryterat medan sysselsättningen ligger kvar på en oförändrad nivå i ungefär hälften av företagen. Lönsamhetsomdömet har försämrats något sedan i höstas men merparten av företagen fortsätter beteckna lönsamheten som normal eller god. En betydligt lägre andel än i höstas anger efterfrågeläget som ett hinder för fortsatt expansion. Den största begränsningen för expansion i vårens barometer är maskiner och anläggningar som drygt fyra av tio företag uppger som det främsta hindret. Högkonjunkturen består till hösten Till hösten bedömer merparten av företagen att högkonjunkturen består. Produktionen bedöms fortsätta öka för att hålla takten med den ökade orderingången från framförallt exportmarknaden. Nyrekryteringar väntas i ungefär vart tredje företag och personalstyrkan väntas vara oförändrad i resterande företag. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten TRANSPORTMEDELSINDUSTRI n INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma MASKININDUSTRI n KLAR FÖRBÄTTRING Maskinindustrin i Västra Götaland har stärkts ytterligare sedan i höstas. Konjunkturindex för våren hamnade på +46 vilket är den högsta noteringen sedan hösten 27. Förväntningarna inför hösten antyder viss fortsatt ökad produktionsaktivitet även om konjunkturläget i allmänhet inte bedöms stärkas ytterligare. H östens förväntningar om ett stärkt konjunkturläge infriades och har kanske till och med överträffats när man tittar på produktionsutvecklingen. Sett så här i backspegeln kan även höstens positiva nulägesbedömning ha varit onödigt återhållsam. Produktionen har utvecklats bättre än tidigare bedömningar och detsamma gäller framför allt de större företagens orderingång från hemmamarknaden. et har också utvecklats mycket positivt men obetydligt starkare än höstens prognoser. Trots i allmänhet mycket positiva omdömen så lyfter däremot inte riktigt företagens bedömning av lönsamheten. Är toppen verkligen nådd? Enligt enkäten så förväntar sig företagen ingen ytterligare förstärkning av konjunkturläget även om de mindre företagen räknar med att produktionsvolymerna ska stiga ytterligare. en ser inte heller ut att mattas av. Särskilt exportorderingången väntas stiga i ett högre tempo kommande halvår. En annan omständighet som skulle kunna tala för en fortsatt tillväxt är att andelen företag som anger att efterfrågeläget är det främsta hindret för fortsatt expansion har minskat samtidigt som andelen som inte ser något hinder alls har fördubblats jämfört med höstens mätning. Det är också tydligt att man planerar för att ytterligare öka antalet. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma 7

8 n KEMISK INDUSTRI INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma n METALLVARUINDUSTRI STARK EXPORTEFTERFRÅGAN Det är fortsatt högkonjunktur för den kemiska industrin i Västra Götaland och det är till stor del produktionen som gått mycket starkt samtidigt som den utländska efterfrågan varit hög. Inför hösten räknar företagen med att det starka läget består. I vårens mätning följer den kemiska industrin upp de starka noteringarna från både våren och hösten i fjol med en fortsatt positiv lägesbedömning. Konjunkturindex når inte lika högt som i fjol men landar på +46 vilket kan tolkas som att branschen fortfarande befinner sig i högkonjunktur. Produktionen har ökat kraftigt första halvåret i år efter en lite svagare avslutning på fjolåret. Det var drygt fyra av tio företag som uppgav att produktionen var mindre andra halvåret i fjol jämfört med halvåret innan. I vårens mätning uppger endast en av tio av de svarande att produktionen varit mindre innevarande halvår jämfört med närmast föregående halvår. Samtidigt uppger hälften av företagen att produktionen varit större, vilket är ett resultat av den ökande efterfrågan främst från den utländska marknaden. Den totala orderstocken har ökat, främst i de mindre företagen, och anses fortsatt av majoriteten av företagen vara lagom stor i förhållande till produktionsnivån. Lönsamheten bedöms vara nor- mal eller god av så gott som samtliga svarande. Endast ett av tio företag upplever lönsamheten som dålig. Det är ungefär samma andel som det varit de senaste mätningarna. Stabilt läge inför hösten Företagen tror att konjunkturläget blir i det närmaste oförändrat på ett halvårs sikt. Även produktion och orderingång förväntas bli i stort sett oförändrade av de flesta företagen. Drygt två av tio uppger att man kommer utöka personalstyrkan medan knappt sex av tio svarande tror att man klarar sig med nuvarande personalstyrka. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma VÅREN BLEV SÄMRE ÄN VÄNTAT En förväntad ytterligare förstärkning av konjunkturläget förbyttes i en försvagning då produktionsnivån var oförändrad eller till och med något lägre än i höstas. Det ser dock snarast ut som en senareläggning av uppgången då prognosen för hösten är ljus. K onjunkturindexet föll från +43 i höstas till +25 i vår. Det är betydligt lägre än prognosen på +53 baserat på höstenkäten men ändå en mycket hygglig nivå historiskt sett. Produktionsvolymen utvecklades svagt negativt, vilket var en besvikelse jämfört med prognoserna som indikerade fortsatt produktionsökning. Utfallet för andra halvåret i fjol blev också lite sämre än de bedömningar som gjordes i höstas. en under våren är betydligt sämre än väntat och på hemmamarknaden handlar det om en betydande försvagning jämfört med orderingången under andra halvåret 217. Framförallt har orderstocken minskat för de större företagen och orderstocksomdömet bland dessa är det svagaste sedan våren 214. De större företagen bedömer också i stor utsträckning att man sitter med för stora färdigvarulager. Uppsving väntas till hösten Prognosen för hösten är att konjunkturindexet åter ska ta sig upp mot 4-strecket. I synnerhet de större företagen räknar med att produktionsvolymen kommer att öka trots att dessa är betydligt mindre optimistiska än småföretagen när det gäller utvecklingen av konjunkturläget. En möjlig förklaring till den paradoxen är att utvecklingen sker från en förhållandevis låg nivå. Dessa företag har också förhållandevis positiva förväntningar på exportorderingången. Branschen domineras dock av de mindre företagen som snarare räknar med att lyftas av ökad inhemsk efterfrågan. et väntas öka i såväl stora som små företag till hösten. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten

9 SVAGARE ÄN FÖRVÄNTAT I höstens undersökning räknade företagen inom den grafiska industrin med ett uppsving till våren. Utfallet blev istället ett försvagat konjunkturläge. Prognoserna är dock fortsatt positiva inför kommande halvår men företagen väntas minska arbetskraften något. K onjunkturindex sjönk från 1 till 27 vilket innebär att läget åter är något svagare än normalt. Utfallet av vårens mätning blev att hälften av de svarande anser konjunkturläget som tillfredställande medan knappt fyra av tio företag beskriver läget som dåligt. För ett halvår sedan ansåg en av fyra att konjunkturen var svag. Produktionen har ökat måttligt jämfört med halvåret innan vilken kan ses som en följd av att orderingången, från både export- och hemmamarknaden, varit något återhållsam. Både produktion och orderingång har utvecklats svagare än vad företagen trodde i höstas. Majoriteten av företagen uppger fortfarande att orderstocken är för liten i förhållande till kapaciteten. Det är dock en större andel än tidigare som bedömer att den är stor så totalt sett är orderstocksomdömet mindre negativt än i höstas. Lönsamheten beskrivs som normal av hälften av företagen samtidigt som drygt tre av tio företag uppger att lönsamheten är svag just nu. Det är ungefär samma fördelning som vid höstens mätning. Visst uppsving väntas till hösten Trots att de flesta företagen tror på ett oförändrat konjunkturläge till hösten råder det ändå en viss optimism då ungefär tre av tio företag tror på en starkare konjunktur. Kommande halvår räknar företagen med att orderingången ökar en del, men optimismen är inte lika stor som i höstens prognos. Företagen ser ändå att produktionen ökar hyggligt men man förväntas klara sig med något mindre arbetskraft då antalet ser ut att minska svagt. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten GRAFISK INDUSTRI n 218 INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma LIVSMEDELSINDUSTRI n STABILT LÄGE Livsmedelsindustrin befinner sig liksom i höstas något över normalkonjunktur. Det mesta pekar på att läget är relativt oförändrat sedan dess. Företagen ser dock framför sig en ljusare konjunktur framöver med ökad efterfrågan och en högre produktionsnivå. L äget för livsmedelsindustrin är i princip oförändrat sedan i höstas och branschen befinner sig med ett konjunkturindex på +19 fortsatt något över normalkonjunktur. Under andra halvåret förra året steg orderingången kraftigt, både från den inhemska marknaden och från exportmarknaden. Det gjorde att företagen också ökade produktionen avsevärt. I vår har dock produktionen trappats ned efter den kraftiga ökningen föregående halvår. Efterfrågan ligger i stort sett kvar på samma nivå som i höstas. Det skiljer sig dock lite åt mellan de större och de mindre företagen, där de mindre uppger att efterfrågan ökat medan den tvärtom minskat något för de större företagen. Sammantaget uppges företagens orderböcker vara lika stora som i höstas. Det är dock fler än tidigare, nästan vart femte företag, som uppger att orderstocken är förhållandevis stor för närvarande. Det mesta i företagens svar tyder på att läget i stort sett är detsamma som i hös- tas. Personalstyrkan är oförändrad och kapacitetsutnyttjandet ligger kvar på samma nivå med ungefär vart femte företag som producerar för fullt medan åtta av tio inte gör det. De flesta livsmedelsföretag, nästan sju av tio, uppger att lönsamheten är normal. Livsmedelskonjunkturen lyfter till hösten Livsmedelsföretagen tror på ett uppsving till hösten. De bedömer att efterfrågan kommer att öka kraftigt, framför allt från hemmamarknaden. Som en följd av den ökade orderingången räknar företagen med att skruva upp produktionsvolymen rejält kommande månader. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma 9

10 n TEXTIL- OCH BEKLÄDNADSINDUSTRI INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma FORTSATT NORMALKONJUNKTUR Textilindustrin fortsätter ligga på samma nivå som de senaste mätningarna. Produktion och orderingång har dock gått trögt innevarande halvår men förväntas stärkas rejält till hösten. I höstens mätning bedömde företagen inom textilindustrin att konjunkturläget till största del skulle bli oförändrat, konjunkturindex låg då på +18. Vårens mätning visar på ett konjunkturindex på +15 vilket ligger i nivå med vad som indikerar normalkonjunktur. Produktionen väntades öka mycket starkt första halvåret i år. Prognosen infriades inte riktigt då ungefär hälften av företagen angav oförändrad produktionsvolym och av resterande var andelen som ökat produktionen ungefär lika stor som andelen som hade minskat densamma. en från den utländska marknaden uppges av majoriteten av företagen varit oförändrad jämfört med föregående halvår. Efterfrågan från hemmamarknaden har dock dämpats något och den totala orderstocken anses ha minskat för en stor del av företagen jämfört med höstens undersökning. Tre av tio svarande bedömer orderstocken som för liten i förhållande till produktionsnivån, ungefär samma andel som i de närmast föregående mätningarna. De flesta företagen beskriver dock fortsatt lönsamheten som normal trots att personalstyrkan utökats en del jämfört med i höstas. Starkare exportefterfrågan kommande halvår Prognosen för hösten visar på en svag till måttlig uppgång i konjunkturen. Företagen räknar med en mycket stark efterfrågan, framför allt från den utländska marknaden, då knappt sju av tio företag tror på en större orderingång jämfört med första halvåret. Även produktionen förväntas få ett rejält uppsving men företagen räknar trots det med en oförändrad sysselsättning. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten n ELEKTRONIKINDUSTRI INFÖR HÖSTEN 218 Produktion export hemma GOD LÖNSAMHET +16 Elektronikbranschen befinner sig i stort sett i normalkonjunktur. Konjunkturindex pekar förvisso på en försämring sedan i höstas, men samtidigt har orderstocken vuxit och lönsamheten förbättrats. Företagen tror på en starkare konjunktur till hösten. K onjunkturbedömningen inom elektronikindustrin har dämpats något det senaste året. Förra våren steg konjunkturindex kraftigt men har sedan sjunkit till mer normala nivåer och uppgår i vårens mätning till +16. Produktionen, som väntades stiga i höstens prognoser, har utvecklats svagare än väntat och är i stort sett oförändrad från föregående halvår. Läget har dock förbättrats på flera punkter. en ökade rejält efter förra sommaren och har fortsatt att utvecklas gynnsamt under våren, åtminstone efterfrågan från utlandet. Det har medfört att orderstocken är större idag än för ett halvår sedan. I höstas hade företagen inga planer på att nyanställa, men de större företagen uppger att de har utökat personalstyrkan de senaste månaderna. Trots nyrekryteringarna har elektronikföretagen lyckats förbättra lönsamheten avsevärt. Vartannat företag upplever att den är normal och mer än vart tredje företag att lönsamheten är god. Även om företagen nyanställt så är bristen på tekniska tjänstemän stor och den har ökat markant sedan förra undersökningen. Mer än hälften av företagen uppger att de har brist på denna yrkesgrupp. Stärkt läge till hösten Elektronikföretagen tror på en ljusning av konjunkturen till hösten. Efterfrågan väntas ta rejäl fart med ökad orderingång från såväl export- som hemmamarknaden. Som en följd av det räknar företagen med att skruva upp produktionen avsevärt. Drygt en tredjedel av företagen uppger att det kan bli aktuellt med nyrekryteringar till hösten. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten

11 FÖRETAGSTJÄNSTER n STOR ARBETSKRAFTSBRIST Högkonjunkturen håller i sig för branschen för företagstjänster och IT-tjänster. Efterfrågan och fakturering har ökat sedan i höstas och lönsamheten är fortsatt god. Det enda orosmolnet är att det råder stor brist på branschkompetent personal. Företagen ser framför sig en ytterligare förstärkning av läget till hösten, men de är i behov av att nyanställa för att möta den höga efterfrågan. +61 INFÖR HÖSTEN 218 B ranschen, som exempelvis innefattar olika typer av konsultföretag samt IT-tjänsteföretag, har befunnit sig i högkonjunktur sedan 216 och det starka läget fortsätter. I vårens undersökning uppgår konjunkturindex till +61, vilket innebär en nedgång med fem enheter sedan i höstas. Läget är dock fortfarande väldigt starkt, långt över gränsen för högkonjunktur. Högkonjunktur råder även för delbranschen IT-tjänster. Stark efterfrågan på företagens tjänster Efterfrågan på företagens tjänster har varit stark i flera år där den allmänna konjunkturuppgången varit en bidragande orsak. Under hösten ökade företagens omsättning rejält, men förhoppningar fanns om att kunna öka den ytterligare till våren. I linje med förväntningarna så har omsättningen tilltagit och vartannat företag uppger att de ökat faktureringen jämfört med i höstas. Det gäller även företagen inom IT-tjänster. Den ökade faktureringen har dock inte riktigt fått genomslag på lönsamheten än. Lönsamheten är förvisso väldigt god, men den var ännu lite starkare i höstas. I höstas angav drygt hälften av företagen att lönsamheten var god. I vårens undersökning hade andelen sjunkit till drygt vart tredje företag, medan den nu är normal för fler företag. i hjulen för en eventuell expansion även om det märks en liten skillnad mellan företagen inom IT-tjänster och övriga företagstjänster, där efterfrågeläget är något starkare för IT-företagen. IT-företagen optimistiska inför hösten Det råder optimism inför hösten och företagen ser framför sig att det redan gynnsamma konjunkturläget ljusnar ytterligare till hösten. Detta gäller främst ITföretagen, medan övriga företagstjänster tror att dagens starka läge håller sig kvar på ungefär samma nivå. Båda delbranscherna förväntar sig att efterfrågan på företagens tjänster kommer att öka och följaktligen att omsättningen fortsätter att stiga. De flesta, sex av tio företag, tror att lönsamheten kommer att vara i paritet med idag, men vart tredje förväntar sig ökad lönsamhet till hösten. Det som eventuellt kan sätta käppar i hjulet och hindra företagen från att möta den höga efterfrågan är bristen på arbetskraft med rätt branschkompetens. Behovet är stort och drygt sju av tio företag har planer på att nyanställa kommande sex månader. En större personalstyrka har medfört att tre av tio ITföretag också uppges vara i behov av större lokaler till hösten. För övriga företagstjänster beräknas efterfrågan på kontorsyta ligga kvar ungefär på dagens nivå. n Företagstjänster ITtjänster Omsättning Företagstjänster ITtjänster Efterfrågan på företagets tjänster Företagstjänster ITtjänster Lönsamhet Företagstjänster ITtjänster Stor brist på branschkompetent personal Det starka efterfrågeläget kräver en större personalstyrka. För ett halvår sedan hade två av tre företag planer på att nyanställa. Nu sex månader senare har nästan sex av tio företag utökat personalstyrkan, men det kvarstår ändå ett stort behov. Det är personer med den rätta branschkompetensen som efterfrågas medan det knappt är någon brist alls på övrig personal. Drygt åtta av tio företag har brist på yrkeskompetent personal och för IT-tjänster är det mer än nio av tio företag som anger detta. Denna brist medför att företagen inte kan utöka verksamheten i den utsträckning de skulle vilja. Det är framför allt IT-företagen som hämmas av detta. I övrigt är det inte mycket som hindrar företagen från att expandera. Efterfrågeläget är inget som sätter käppar Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten Företagstjänster ITtjänster Personer med den rätta branschkompetensen efterfrågas 11

12 n BYGGVERKSAMHET INFÖR HÖSTEN 218 Byggande Antagna anbud FORTSATT STARK BYGGKONJUNKTUR Det är fortfarande mycket bra fart på byggandet även om byggkonjunkturen inte bedöms vara riktigt lika het som för ett år sedan. Den uppgång som förutspåddes i höstens enkät blev inte av och nivån på byggandet är i princip oförändrat. Förväntningarna om en snar uppgång till den exceptionella nivån förra våren har också mattats. Prognosen pekar på en oförändrad byggkonjunktur under andra halvåret i år. K onjunkturindex minskade obetydligt och landade på +55 för byggbranschen i Västra Götaland och byggandet var på en i stort sett oförändrad nivå. Det innebär en fortsatt stark konjunktur. Stocken av pågående arbeten är också klart större än vid höstenkäten, särskilt inom delbranschen bygg och anläggning. Det är dock inom delbranschen installationer och slutbehandling som resursutnyttjandet är störst och där det har ökat markant sedan hösten. Byggföretagen har anställt i stor skala det senaste halvåret. Tillgången på arbetskraft är alltjämt det största hindret för fortsatt expansion även om det är något färre som anger det nu. Bristen på tekniska tjänstemän har dock blivit alltmer uppenbar, och det är mest tydligt för företagen inom bygg och anläggning. Redan inkomna order håller produktionen uppe en har stagnerat i vår och företagen spår att den ska minska något i höst. Mot bakgrund av de stora stockarna av pågående och nya arbeten räknar man ändå med ett ökat byggande i höst och planen är också att öka antalet. Det är främst byggoch anläggningsföretagen som räknar med fortsatt expansion i höst, men även företagen inom installationer och slutbehandling ser expansionsmöjligheter trots det höga resursutnyttjandet. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten n BILHANDEL INFÖR HÖSTEN 218 Försäljningsvolym Lönsamhet SVAGARE LÖNSAMHET Konjunkturläget har försvagats för bilhandlarna i Västra Götaland. Branschen har lämnat högkonjunkturen bakom sig och lönsamheten är betydligt sämre än i höstas. Det nuvarande konjunkturläget väntas bestå till hösten. E fter en längre period av högkonjunktur visar vårens mätning att konjunkturindex för bilhandeln har sjunkit rejält. I vårens mätning ligger konjunkturindex på +11, vilket är en minskning med 31 enheter sedan i höstas och den lägsta nivån sedan våren 214. I höstas visade företagen tecken på oro för vikande försäljning. Vårens mätning visar dock att bilhandlarna upplever att försäljningen trots allt har ökat svagt sedan i höstas. Att tempot mattats av kan ses i statistiken över nyregistrering av personbilar i Västra Götaland. Nyregistreringen under årets första kvartal ligger på en lägre nivå än första kvartalet i fjol. Att det är sämre tider ger avtryck i lönsamhetsomdömet som är betydligt svagare än i höstas. En av orsakerna till det kan vara att företagen fortsätter att utöka personalstyrkan. Nästan vart tredje företag har fler än i höstas. Företagen fortsätter vara bekymrade kring storleken på lager. I vår anser hälften av företagen att varulagren är för stora. Oron kring kompetensförsörjningen fortsätter och nästan hälften av företagen anger tillgången på personal som det största hindret för fortsatt expansion. Företagen visar även vissa tecken på optimism då en lägre andel än tidigare bedömer efterfrågeläget som det främsta expansionshindret. Inga större förändringar väntas till hösten Till hösten bedömer företagen att det rådande konjunkturläget består. Bilhandlarna spår dock att försäljningen kommer att sjunka väsentligt till hösten. Företagen har trots det planer på att utöka personalstyrkan och lönsamheten bedöms ligga kvar på ungefär samma nivå till hösten. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten

13 TRANSPORT OCH LOGISTIK n UPPGÅNGEN UTEBLEV Konjunkturläget är fortsatt mycket gott för transport- och logistikföretagen men den ytterligare uppgång som höstens enkät förutspådde blev inte av. Framtidsoptimismen kvarstår dock och den förväntade uppgången väntas istället ske till hösten. K onjunkturindex tappade fyra enheter i vårens enkät då det sjönk från +32 till +28 efter att ha stigit under 217 från den genomsnittliga nivån omkring nollstrecket. Historiskt är det ändå ett mycket gott läge. Bortsett från noteringen i höstas så får man gå tillbaka till 27 för att hitta en starkare lägesbedömning. Transportvolymerna bedöms dock minska under första halvåret i år jämfört med andra halvåret i fjol. En tendens till minskad sysselsättning noteras också men antalet väntas öka till hösten då bedömningarna inför andra halvåret 218 är väsentligt mer optimistiska. Mycket få företag väntar sig en minskad efterfrågan samtidigt som nästan hälften väntar sig ökade transportvolymer. En positiv tendens i vårens undersökning är också att betydlig färre bedömer att lönsamheten är dålig, och det är fler företag som räknar med att lönsamheten ska förbättras till hösten än vad det är som förväntar sig försämrad lönsamhet. Brist på chaufförer Tillgången på arbetskraft nämns av allt fler företag som det främsta hindret för fortsatt expansion. Efterfrågeläget utgör inte längre ett lika stort expansionshinder vilket kan ses som ytterligare ett bevis på att konjunkturen är stark. I vårens undersökning var det närmare två tredjedelar som rapporterade brist på chaufförer, att jämföra med drygt hälften som angav detta i höstas. Vart femte företag anger brist på övrig personal. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten INFÖR HÖSTEN 218 Transportvolym Lönsamhet SÄLLANKÖPSHANDEL n FÖRNYAD OPTIMISM Från ett relativt mediokert läge i höstas har stämningsläget förbättrats avsevärt för sällanköpshandeln i vår. Branschen gör en starkare konjunkturbedömning än på många år, men det finns trots det förväntningar på ett ytterligare uppsving framöver med ökad försäljning och stärkt lönsamhet. K onjunkturindex för sällanköpshandeln har stigit hela 37 enheter sedan i höstas och uppgår i vårens undersökning till +33. Det innebär att handlarna gör sin starkaste lägesbedömning sedan hösten 27 och att gränsen för högkonjunktur inte är långt borta. Att konjunkturindex steg så pass kraftigt förklaras av att det främst är de stora företagen, med högre vikt i indexet, som blivit mer positiva medan det främst är småföretag på den negativa sidan. Att stämningsläget förbättrats råder det dock inget tvivel om och detta märks bland annat på att allt fler handlare upplever att det inte finns några expansionshinder. Efterfrågeläget har också förbättrats betydligt. I höstas uppgav varannan handlare att efterfrågeläget hindrade dem från att expandera och i vårens undersökning var det knappt tre av tio. Försäljningsvolymerna har endast ökat svagt första halvåret i år, men försäljningen brukar normalt vara starkare under årets andra halvår vilket försvårar denna jämförelse. Högkonjunktur till hösten Företagen förväntar sig en fortsatt förstärkning av konjunkturen framöver. Eftersom läget för sällanköpshandeln redan är ljust är prognosen att det kommer att råda högkonjunktur till hösten. Hälften av företagen tror att försäljningsvolymerna kommer att ligga kvar på samma nivåer som idag, men nästan fyra av tio väntar sig ökad försäljning. Lika stor andel ser framför sig att den ökade försäljningen kommer att resultera i en ökad lönsamhet. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten INFÖR HÖSTEN 218 Försäljningsvolym Lönsamhet 13

14 n PARTIHANDEL INFÖR HÖSTEN 218 Försäljningsvolym hemmamarknad Lönsamhet URSTARKT LÄGE Konjunkturen för partihandlarna i Västra Götaland har förstärkts och det råder nu högkonjunktur inom branschen. Försäljningen har fortsatt att öka kraftigt och lönsamheten i branschen har förbättrats. Företagen har utökat personalstyrkan för att möta den starka marknaden. Till våren väntas det urstarka läget skruvas upp ytterligare. H östens mätning visade att läget hade förbättrats väsentligt för partihandlarna och vårens barometer visar att det nu råder högkonjunktur inom branschen. Därmed besannades partihandlarnas förväntningar från i höstas. Konjunkturindex har ökat från +39 i höstens mätning till +47 i vår. Försäljningen till både utlandet och på hemmamarknaden steg markant under hösten och har fortsatt att öka, om än i något måttligare takt, under våren. Företagen är något mer nöjda med storleken på lagren jämfört med i höstas. Vårens barometer visar att knappt åtta av tio företag är tillfreds med den nuvarande lagerstorleken. För att tillgodose den starka marknaden har företagen fortsatt att nyrekrytera. Sex av tio företag uppger att de har utökat personalstyrkan sedan i höstas. Lönsamheten är fortsatt stark inom branschen och precis som i höstas bedömer så gott som samtliga företag lönsamheten som god eller normal. Några orosmoln börjar dock torna upp sig då en högre andel än i höstas, fyra av tio företag, anser att efterfrågeläget utgör det främsta expansionshindret. Fortsatt högkonjunktur till hösten Företagen spår att den rådande högkonjunkturen förstärks till hösten. Försäljningsvolymen på både hemmamarknaden och exportmarknaden bedöms öka markant och nyrekryteringar väntas i nästan sex av tio företag det närmaste halvåret. Även lönsamheten väntas öka till hösten. n Genomsnittslinje avser 25 våren 218 Streckad linje=prognos för hösten n EXPORTSTRUKTUR EXPORTEN I VÄSTRA GÖTALAND Varuexport, värden i miljoner kronor Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Livsmedelsindustri Textilindustri Kemisk industri Metallvaruindustri El- och optikindustri Maskinindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Partihandel Övrigt Totalt Totalerna för delregionerna summerar inte till totalen för Västra Götaland då även Kungsbacka ingår i Göteborgsregionen. VARUEXPORT Varuexporten i Västra Götaland uppgick 216 till 269 miljarder kronor mätt i löpande priser, vilket var en marginell minskning jämfört med året innan. Transportmedelsindustrin ökade dock med 9 miljarder och stod för närmare en tredjedel av den totala varuexporten. Partihandeln och den kemiska industrin var de branscher som minskade mest. Varuexporten minskade främst i Fyrbodal medan den största ökningen var i Göteborgsregionen. Uppgifterna för exportstrukturen i länet baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Företagens export fördelas med antalet på respektive arbetsställe och uppgifterna ska tolkas med försiktighet. 14

15 FYRBODAL n UPPGÅNG INOM BYGG Näringslivet i Fyrbodal befinner sig i ett starkt läge. Vårens konjunkturindex på +4 var en uppgång med 3 enheter sedan i höstas. Industrin gränsar till högkonjunktur. Läget för byggföretagen, som dämpades i höstas, har förbättrats och branschen befinner sig åter inom ramen för högkonjunktur. Det råder även bättre stämning inom sällanköpshandeln. Starkt läge för industrin Industrin i Fyrbodal tog klivet in i högkonjunktur förra våren och höstens mätning visade att det rådde fortsatt högkonjunktur. I vårens barometer backade visserligen konjunkturindex marginellt från +44 till +39 men det innebär att industrin fortsatt befinner sig i ett mycket starkt konjunkturläge. Företagen fortsätter att skruva upp produktionsvolymen för att möta den ökade orderingången från framförallt utlandet. Företagen fortsätter samtidigt att nyrekrytera och åtta av tio företag har en oförändrad eller större personalstyrka jämfört med i höstas. Att det råder goda tider för industrin i Fyrbodal ger även avtryck i lönsamhetsomdömet. I vårens mätning betecknar åtta av tio företag lönsamheten som god eller normal. Konjunkturen inom transportmedelsindustrin fortsätter vara glödhet. en ligger kvar på en hög nivå och produktionen har trappats upp rejält för att möta den ökade efterfrågan. Företagen fortsätter att nyanställa och drygt hälften av företagen har utökat personalstyrkan sedan i höstas. En högre andel än tidigare rapporterar dock att det råder brist på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän. Vårens mätning visar att konjunkturläget inom maskinindustrin har skruvats upp och industrin befinner sig nu i högkonjunktur. T I OLIKA BRANSCHER VÅREN 218 OCH HÖSTEN Nuläge Tillverkningsindustri Sällanköpshandel Prognos hösten 218 Byggverksamhet Maskinindustri Transportmedelsindustri Företagen har ökat produktionen rejält för att möta den ökade orderingången från både utlandet och hemmamarknaden. Ungefär tre fjärdedelar av företagen har nyanställt sedan i höstas. I vårens mätning betecknar sju av tio företag lönsamheten som god. Ett förbättrat konjunkturläge väntas till hösten för industrin. En något lägre andel än i höstas ser nu efterfrågeläget som ett expansionshinder. Högkonjunktur för byggföretagen Efter en dämpning i höstas vände konjunkturindex för byggföretagen i Fyrbodal åter uppåt. Indexet steg från +35 till +53 och det råder därmed högkonjunktur inom branschen. Byggandet under andra halvåret i fjol utvecklades starkare än vad som bedömdes i höstens enkät. Trots detta har byggandet fortsatt öka första halvåret i år. Orderstocken har ökat och sju av tio företag anser att den är stor i nuläget. I höstas var det endast en fjärdedel av företagen som ansåg detta. Byggföretagen har utökat personalstyrkan något sedan i höstas men de har fortsatt svårt att hitta branschkompetent personal. Högkonjunkturen väntas dock hålla i sig till hösten. Stocken av pågående arbeten bedöms öka det kommande halvåret och byggandet trappas upp. Något bättre läge för sällanköpshandlarna Konjunkturindex för sällanköpshandeln i Fyrbodal har ökat från +11 till +22 i vår, vilket är den högsta nivån sedan hösten 216. Efter att ha ökat kraftigt under hösten ligger försäljningen stabilt i vår och personalstyrkan har endast ökat marginellt. Lönsamheten ligger kvar på en oförändrad nivå efter höstens förbättring. Färre företag ser efterfrågeläget som det främsta expansionshindret och det är en högre andel än tidigare som inte ser några expansionshinder alls. Till hösten spår handlarna att det rådande konjunkturläget består och att försäljningsvolymen ligger kvar på nuvarande nivå. Man räknar dock med en viss förbättring av lönsamheten till hösten. n HÖGKONJUNKTUR 1 LÅGKONJUNKTUR INDUSTRIPRODUKTION Nuläge 18 Prognos hösten 218 INDUSTRINS ORDERINGÅNG Export Hemma BYGGVERKSAMHET Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL Försäljningsvolym 15