Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 212

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri... 5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet... 1 Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpsvaruhandel samt Partihandel Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Strukturdata Branschöversikt med konjunkturindex... 2 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdrags verksamhet samt ITverksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av september samt oktober månad avser utfall för första halvåret 212, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 213. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4.

3 förord Lågkonjunkturen hålls på avstånd trots varseloro De senaste åren har varit mycket händelserika sett ur ett konjunkturperspektiv. Den svenska ekonomin har dock stått emot de negativa influenserna från den stormiga omvärlden förvånansvärt bra. Med den ihållande oron nere på kontinenten har frågan varit hur länge denna motståndskraft kommer att hålla i sig. Under hösten har det dock kommit många signaler om att även Sverige börjar känna av den allt svagare efterfrågan från framförallt övriga EU. De dystra tecknen från arbetsmarknaden i form av varsel, som har duggat tätt under hösten, har påtagligt sänkt stämningsläget från i våras. Då trodde företagen i Västra Götaland att den något avsvalkade konjunkturen från förra hösten skulle börja få upp värmen igen. Optimismen blev dock kortvarig och konjunkturläget har istället halkat ner ytterligare några pinnhål och får nu beskrivas som sämre än normalt. Barometern visar också att det inte bara är varslen som har ökat utan att neddragningarna faktiskt också har börjat realiseras. Däremot finns det en förhoppning hos företagen om att konjunkturnedgången stannar upp till våren, en tillförsikt som är genomgående för hela länet. Så här i orostider är det industrin som drabbas först med branscher som sågverk i spetsen. Vi ser även att stämningsläget inom fordonsindustrin snabbt har försämrats vilket gick tvärtemot vad företagen såg i kristallkulan i våras. Det dystrare stämningsläget märks dock av inom större delen av näringslivet. En fortsatt ljusglimt är dock handlarna sällanköpshandeln har stått emot den fortsatt nedgången väl. Det är glädjande att notera att det tidigare så drabbade Fyrbodal sedan i våras har fortsatt att stå emot konjunkturnedgången. Detta tack vare ett bibehållet konjunkturläge inom såväl industrin som sällanköpshandeln. Vid en jämförelse mellan länsdelarna är dock konjunkturbedömningarna för hösten relativt svaga rakt över. Det är ändå noterbart att Skaraborg har fallit från första till sista platsen på konjunkturlistan sedan i våras, tyngd av både industrin och byggverksamheten. Trots att de dystra beskeden tycks avlösa varandra under hösten är det dock inget bråddjup som stundar. Med undantag för byggverksamheten har företagen i stort förhoppning om att nedgången har stannat upp till våren och de hårt trängda bilhandlarna ser även en chans till en ljusning. Osäkerheten gör dock att de flesta branscher förbereder sig för alla eventualiteter och räknar med att vara mycket försiktiga med nyanställningarna. Undantaget är dock datakonsulterna och uppdragsverksamheten som liksom tidigare tycks vända på varje sten i jakten på personal. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Stabilisering efter inbromsning Sedan i våras har konjunkturbedömningen i Västra Götaland kylts av, framförallt inom industrin där transportmedelsindustrin har det tufft just nu. en tyder dock på viss tillförsikt i näringslivet och ingen fortsatt nedgång väntas till våren. Däremot märks en viss oro då arbetsmarknaden har försvagats och fram till våren väntas antalet anställda fortsätta att minska. Byggverksamheten går också mot dystrare tider, medan sällanköpshandeln ser mer stabil ut. Vårens dämpning visade sig vara mer seglivad än vad företagen trodde då. Sedan i våras har det skett en markerad nedgång och stämningsläget har kylts av. Detta har fått företagen att dämpa tillförsikten jämfört med tidigare i år. Företagens prognos inför våren tyder nu på ett oförändrat konjunkturläge, fortsatt något svagare än vad som kan ses som normalt. Även om ett relativt normalt konjunkturläge ännu råder i de flesta branscher har den tungt vägande industrin dragit ner helhetsbedömningen. Att företagen nu gör en dystrare konjunkturbedömning bekräftas också av att de nu har börjat dra ner på personal sedan i våras. Förutom neddragningar inom industrin har även både parti- och sällanköpshandeln börjat minska ner personalstyrkan. Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, står under hösten i 21. Konjunkturläget har därmed klart försämrats sedan i våras och är nu sämre än normalt. Även om bedömningen är dyster är det fortfarande långt kvar till bottennoteringen våren 29. Även om prognoserna är försiktiga syns inga tecken på några dramatiska försämringar och för näringslivet som helhet bedöms konjunkturläget stå sig fram till våren. Mest negativ inför våren är byggbranschen som ser en fortsatt konjunkturförsämring, men övriga branscher gör överlag bedömningen att konjunkturen håller sig någorlunda stabil den närmaste tiden. I det regionala perspektivet syns att försvagningen har skett inom samtliga områden, men att den har varit något mer markerad i Göteborgsregionen och Skaraborg medan Fyrbodal och Sjuhärad har stått emot något bättre. Med undantag för Fyrbodal så är det framförallt industrin som ligger bakom den försvagade konjunkturbedömningen. Näringslivet i samtliga områden gör dock bedömningen att konjunkturläget är sämre än normalt. Sysselsättning i Västra Götaland har utvecklats svagt det senaste året och sedan i våras har antalet anställda börjat minska och fram till nästa vår ser nedgången ut att tillta något. Förutom inom industrin tycks även nedgången ha inletts inom både parti- och sällanköpshandeln. På byggsidan har företagen än så länge stått emot, men en nedgång väntas till våren. För uppdragsverksamheten ser det fortsatt ljust ut, men en viss dämpning märks dock i ökningstakten av antalet anställda. Sällanköpshandelns konjunkturbedömning tycks ha stått emot de svala konjunkturvindarna som har drabbat stora delar av näringslivet. Handlarna noterar ingen försämring i konjunkturläget sedan i våras och fortfarande råder ett relativt normalt konjunkturläge. Företagen har dock börjat att dra ner på personalen i ett försök att höja lönsamheten. Konjunkturprognosen tyder på att handlarna står stabilt inför den närmaste framtiden. Uppdragsverksamheten har tappat ytterligare något i styrka sedan i våras och för första gången bedöms konjunkturläget som normalt, efter en längre tid med starka konjunkturbedömningar. Dämpningen syns även i sysselsättningen, men fortfarande har företagen svårt att få tag i branschkompetent personal. Byggverksamheten har i likhet med näringslivet i övrigt känt av att hjulen snurrar långsammare. Branschen bedömer dock fortfarande läget som relativt normalt även om bilden skiljer sig åt mellan delregionerna. Medan byggverksamheten i Skaraborg och Fyrbodal gör mycket svaga konjunkturbedömningar rullar det på som vanligt i Göteborgsregionen och Sjuhärad. Tillverkningsindustrin gör en av höstens svagaste konjunkturbedömningar och efter den försvagning som skedde redan till i våras bedöms konjunkturläget nu som klart sämre än normalt. Optimismen från i våras har därmed inte förverkligats. Framförallt är det den tungt vägande transportmedelsindustrin som drar ner bedömningen och som även ser dystert på den närmaste framtiden. Antalet anställda har börjat vända nedåt och nedgången ser även ut att tillta något fram till våren. I det regionala perspektivet är det i Göteborgsregionen och Skaraborg som fallet har varit som kraftigast, de två regioner som kanske har den starkaste kopplingen till transportmedelsindustrin. Samtidigt har Fyrbodal stått emot nedgången och gör en oförändrad bedömning jämfört med i våras. 5 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 23 våren 213 Högkonjunktur KONFIDENSINDIKATORN FÖR VÄSTRA GÖTALAND OCH HELA SVERIGE Hösten Lågkonjunktur v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Bilhandel Partihandel Uppdrverks Västra Götaland Sverige Transport Byggverks Sällanköpsh Tillverkind Data Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Kommentar till diagrammet se notis på sidan 3. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västra götaland Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, står under hösten i 21 jämfört med 6 i våras och ± förra hösten. För Västra Götaland var Konjunkturindex som lägst våren 29 med index 41. Den regionala konjunkturbilden är fortsatt jämn. Index för delregionerna Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal ligger alla inom intervallet 22 till 16. En grov jämförelse mellan konjunkturläget i Västra Götland och Sverige som helhet indikerar att byggverksamheten och bilhandeln står sig något bättre i länet än i övriga landet. Samtidigt tycks transportbranschen i länet ha de något svårare än i övriga landet. Fallet i industriinvesteringarna bedöms stanna upp under året och prognosen för 212 tyder på en viss uppgång, den första sedan 26. Nivån är dock fortsatt mycket låg jämfört med innan fallet inleddes. Företagens planer tyder på att industriinvesteringarna kommer att hamna runt 6,3 miljarder kronor. Nybilsregistreringarna fortsätter att utvecklas svagt. Nedgången har pågått i över ett år och de två senaste kvartalen OM KONJUNKTURINDEX I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av har registreringarna minskat i samtliga delergioner. Uppdragsverksamheten har fortsatt det starkaste konjunkturläget trots en tydlig avmattning där konjunkturindex sedan i våras har sjunkit från +25 till +14. Tillverkningsindustrins index har dock halkat ner och ligger tillsammans med bilhandeln och transport och logistik på en nivå som indikerar ett läge klart sämre än normalt. Antalet anställda har minskat måttligt sedan i våras vilket hänger samman med en svagare aktivitet i näringslivet. en inför våren tyder även på att neddragningarna kommer att fortsätta även om nedgången i aktiviteten väntas stanna av. Uppdragsverksamheten sticker dock ut och väntas fortsätta söka efter branschkompetent personal där bristen är fortsatt stor om än på nedåtgående. En viss tillförsikt märks inom näringslivet då ingen ytterligare nedgång i konjunkturen väntas till våren. Tillförsikten återfinns inte bara inom industrin utan inom de flesta branscher. Byggverksamheten ser dock en fortsatt försvagning av konjunkturläget den närmaste tiden. På den positiva sidan syns även en viss ljusning inom den hårt pressade bilhandeln. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET -1 Transp Sällanköpsverks Bygg- Partihandel IT tot Data Tillverkind Grafisk ind Produktion KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Hösten 212 och våren 213 Livsmedel Textil Högkonjunktur Lågkonjunktur KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Hösten 212 och våren 213 Maskin Lågkonjunktur Metall Kemi Transport Hösten 212 Våren 213 Uppdrverks Hösten 212 Våren 213 IT-ind Bilhandel Näringsliv tot Ind totalt regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 våren 213 KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 23 våren 213 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 23 våren 213 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 23 våren Högkonjunktur 6 4 Högkonjunktur 6 4 Högkonjunktur 6 4 Högkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt Svagare industrikonjunktur De flesta industribranscher har under sommarhalvåret vandrat ned längs konjunkturkurvan. Från ett förhållandevis normalt konjunkturläge i våras till svagare än normalt inom i stort sett hela industrin. Företagens prognoser indikerar ingen vändning i konjunkturen utan spår en förhållandevis stabil utveckling kommande halvår. Svagast är utsikterna på arbetsmarknaden. -1 INDUSTRIPRODUKTION Västra Götalands industrikonjunktur var helt enligt företagens förväntningar under första halvåret 212. Det var egentligen bara orderingången som kom in något svagare än förväntat och då särskilt order från exportmarknaden. Företagens goda bedömningsförmåga från första halvåret i år infann sig inte under andra halvåret. Företagen var i våras allt för optimistiska om konjunkturen. Såväl konjunkturläget i stort som produktion, orderingång och sysselsättning försvagades istället för att förstärkas. Konjunkturindex för industrin försvagades till 3 vilket är klart svagare än normalt och en betydande försämring jämfört med förra mätningen från i våras då konjunkturindex låg på 11. Orderböckerna tunnas ut Industrins orderstockar har försvagats från mars till september. I september gjorde 59 procent av branschen bedömningen att storleken på orderstocken var för liten. Svagast var det för transportmedelsindustrin och sågverken. Ännu tydligare än i våras är att efterfrågeläget är den klart bekymmersammaste faktorn för industriföretagen. Göteborgsregionen hade den genomgående svagaste industrikonjunkturen i länet och Fyrbodal den starkaste. Fyrbodal har stått emot inbromsningen av konjunkturen och är enbart i viss omfattning svagare än normalt. Industriföretagen i Fyrbodal har också de högsta förväntningarna inför kommande halvår och det råder även en försiktig optimism inom såväl Sjuhärad som Göteborg. Däremot har industriföretagen i Skaraborg en lite mer pessimistisk hållning. Utsikterna för industrin splittrade I prognoserna för det kommande halvåret spår industrin små förändringar som helhet men utsikterna varierar stort mellan branscherna. Störst optimism finns utan tvekan inom elektronikindustrin. Därefter följer sågverken som ser ljuset från en annars mycket mörk tunnel. Majoriteten inom de flesta delbranscherna ser framför sig en oförändrad och relativt svag konjunktur i början av nästa år. Det är ungefär lika många företag som prognostiserar en förbättring som en försämring. Industriföretagen i Västra Götaland spår en viss försvagning i både produktion och orderingång kommande halvår. Den svagaste prognosen faller på arbetsmarknaden, som normalt ligger senare i konjunkturcykeln. 8 procent av industrin förväntas öka sysselsättningen mot 29 procent som drar ner på antalet anställda. Konjunkturen för sågverken, som ofta ger tidiga signaler, är riktigt dålig men är tillsammans med livsmedelsindustrin den bransch som hyser störst optimism för en produktionsökning under kommande halvår. Kemi- och maskinindustrin spår en relativt oförändrad produktion medan företagen inom textilindustrin tillsammans med transportmedel och metallvaror är de största pessimisterna inom industrin Export ANTAL ANSTÄLLDA Mindre företag Hemma Större företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 212, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 213 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM FRÅN EXPORTMARKNADEN ANTAL FRÅN ANSTÄLLDA HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri I våras såg transportmedelsindustrin i Västra Götaland ut att gå mot ljusare tider. Konjunkturbedömningarna tydde på en förbättring efter förra höstens snabba nedgång. Inför innevarande höst var förväntningarna höga och företagen räknade med en kraftigt ökad exportefterfrågan. Dessa förhoppningar har kommit rejält på skam. Orderingången från såväl export- som hemmamarknad har istället sjunkit kraftigt vilket fått företagen att dra ner på produktionen. Konjunkturbedömningarna har försämrats betydligt och konjunkturindex har i höst beräknats till 56. Det innebär en synnerligen stark nedgång från vårens 4 och på bara ett halvår har transportmedelsindustrin gått från normalkonjunktur till lågkonjunktur. Den minskade orderingången har fått orderstockarna att krympa hos de flesta företagen och missnöjet med orderstocksstorleken är nu mycket stort. Hela 84 procent av företagen anser att orderstocken är för liten. Ett ytterligare tecken på att efterfrågan för tillfället är mycket svag är att nio av tio företag nu ser efterfrågeläget som ett expansionshinder. Markant fall i efterfrågan Transportmedelsindustrins situation har försvagats avsevärt sedan i våras och branschen befinner sig nu i en lågkonjunktur. Såväl efterfrågan som produktion har sjunkit och framförallt de mindre företagen har även minskat antalet anställda. Utvecklingen står i bjärt kontrast till den optimism som branschen uppvisade i våras och framtidstron har nu fått sig en knäck. Inför våren tror företagen på en fortsatt nedgång för såväl orderingång som produktion och räknar dessutom med ytterligare personalnedskärningar. Minskad sysselsättning De mindre företagen (med färre än 1 anställda) verkar ha drabbats hårdast av konjunkturnedgången. De har upplevt den största minskningen i orderingången och häften av dem har svarat med att förutom att minska produktionen även dra ner på personal. Bland storföretagen är personalneddragningarna inte så omfattande, men istället för de stora nyrekryteringar man räknade med i våras ser sysselsättningen ut att ha sjunkit något även hos dem. Ett ytterligare tecken på minskad efterfrågan på arbetskraft är att nästan inga företag nu upplever någon arbetskraftsbrist. Förutom personal- och produktionsneddragningar har också kapacitetsutnyttjandet minskat och ligger på en riktigt låg nivå. Bara 12 procent av företegen anger nu att de kör för fullt. Pessimistiska storföretag Efter den hastiga konjunkturförsämringen sedan i våras har storföretagens tidigare optimism bytts mot misströstan. Orderingången väntas fortsätta nedåt kommande halvår på både export- och hemmamarknad och till följd av detta räknar storföretagen med ytterligare minskningar av produktionsvolymen. De mindre företagen är däremot hyggligt optimistiska och tror på en måttlig uppgång för orderingången och att även produktionen ökar svagt. Till följd av den lägre efterfrågan räknar framförallt storföretagen med personalneddragningar. Även bland de mindre företagen väntas antalet anställda sjunka, men i liten omfattning INDUSTRIPRODUKTION ANTAL ANSTÄLLDA Export Mindre företag Konjunkturläge Orderstocksomdöme Hemma Större företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 212, nettotal FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 213 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM FRÅN EXPORTMARKNADEN ANTAL FRÅN ANSTÄLLDA HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri HÖSTEN VÅREN Svag inhemsk efterfrågan Konjunkturen för maskinindustrin i Västra Götaland har i höst fortsatt att försvagas i snabb takt. Konjunkturindex uppvisar en betydande nedgång från vårens 9 till höstens 33. Det nuvarande värdet visar att läget är betydligt svagare än normalt och index börjar närma sig gränsen för lågkonjunktur. Orderingången har försvagats betydligt, framförallt från hemmamarknaden där de flesta upplever en minskad efterfrågan. Majoriteten rapporterar även minskade orderstockar och till följd av den svaga efterfrågan har företagen dragit ner på produktionen. Det är fortsatt främst de stora företagen som känner av konjunkturnedgången, medan de små och medelstora företagen redovisar en stabil utveckling för såväl efterfrågan som produktion. Ännu ingen minskad sysselsättning Trots den dämpade efterfrågan har maskinindustrin ännu inte gjort några neddragningar i personalstyrkan. Bland de mindre företagen meddelar istället vart tredje företag att de ökat antalet anställda, vilket tyder på att konjunkturförsvagningen ännu inte påverkat dem på allvar. Ett ytterligare tecken på att maskinindustrin hittills klarat nedgången väl är att färdigvarulagren minskat. En stor majoritet tycker i höst att lagren är lagom stora, vilket tyder på att de lyckats anpassa produktionen till den svagare orderingången. Nedgången väntas upphöra Inför våren är företagen relativt optimistiska och räknar med att konjunkturförsämringen stannar av. Bland småföretagen tror tre av tio till och med på en uppgång. Såväl stora som små företag tror på en ökad exportefterfrågan och produktionen bedöms ligga kvar på dagens nivå. Antalet anställda bedöms däremot minska något, särskilt bland storföretagen där en fjärdedel planerar personalneddragningar. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma Viss försvagning Kemiindustrin väntade sig en mycket stark produktionsökning under första halvåret i år. Det var något som också förverkligades med råge. Därefter har produktionen inom den kemiska industrin successivt mattats av till följd av en svagare efterfrågan. Konjunkturindex har annars visat ett förhållandevis stabilt konjunkturläge för kemibranschen om än att betrakta som något svagare än normalt. Höstens försvagning av konjunkturen gav ett konjunkturindex på 21 jämfört med 11 i våras och 19 från förra hösten. Kemiindustrin försvagades därmed mindre än industrin som helhet. kemiindustri Dämpat orderläge Orderingången av kemiska produkter har, liksom produktionen, dämpats avsevärt under andra halvåret efter en ganska kraftig förstärkning som kunde skönjas för första halvåret i år. Det var orderingången från hemmamarknaden som utvecklades svagast. Det gick relativt sett bättre för order från utlandet. Den svaga orderingången har tunnat ur orderstockarna allt mer. Ett svagt utlåtande om orderstockarna är emellertid generellt för industrin som helhet och orderläget för kemiindustrin visade ändå inte samma urholkning av orderstocken som i många andra branscher. Stabila framtidsutsikter Konjunkturförväntningarna är förhållandevis neutrala kommande halvår och branschen tror på relativt små produktionsförändringar. Företagen visar däremot en mer utbredd pessimism rörande orderingång och sysselsättning. De små kemiföretagen visar en större tillförsikt för kommande halvår medan de stora företagen i större utsträckning befarar minskningar i produktion, orderingång och sysselsättning. De stora företagen har emellertid förgreningar till fler marknader och har en helt neutral hållning till den egna konjunkturutvecklingen. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda HÖSTEN INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export VÅREN 213 Hemma + 6 maskin- och kemiindustri

9 HÖSTEN VÅREN metallvaruindustri Framtidstron inom metallvaruindustrin var stark i våras, men företagens optimistiska prognos inför hösten kom på skam. Konjunkturen har istället försvagats betydligt och branschens konjunkturindex på 22 i september indikerar att konjunkturläget för närvarandet är svagare än normalt. Produktionen avtog också något under hösten, framförallt bland de mindre företagen som ofta är mer beroende av efterfrågan på hemmamarknaden. Kraftigt tapp för den inhemska efterfrågan Det rådande efterfrågeläget har försvagats under hösten och pessimismen är särskilt påtaglig på hemmamarknaden där orderingången ser ut att minska kraftigt under andra halvåret. Den lägre efterfrågan kan delvis förklara en försämring av företagens bedömning av orderstocken, och över hälften av företagen anser att den nuvarande orderstocken är för liten i förhållande till produktionstakten. Att orderingången för närvarandet minskar kraftigare än produktionen innebär även att en större andel färdigpro- Oväntat svagt ducerade varor nu läggs på hyllan. Lagernivåerna ökade något under hösten och över en fjärdedel av företagen bedömer att lagren för närvarande är för stora, vilket är en ökning sedan i våras. De försämrade marknadsutsikterna har dock inte ännu fått något större genomslag i sysselsättningen sedan i våras, utan företagen har i stort behållit personalstyrkan. Kraftiga personalnedskärningar till våren Den svala konjunkturen förväntas hålla i sig åtminstone till våren och företagen tror även på en svag utveckling för den inhemska efterfrågan. Produktionsminskningarna planeras fortsätta i samma takt som under hösten vilket väntas börja slå igenom i sysselsättningen och kraftiga personalnedskärningar är att vänta. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma HÖSTEN VÅREN 213 Det har skett en markant inbromsning för den grafiska industrin det senaste halvåret. Vårens prognoser var överlag positiva med god fart på orderingång och produktion i sikte. Detta har dock inte kunnat infrias och konjunkturbedömningen har sjunkit som en sten. Branschens konjunkturindex har gått från 12 till 51. Det är ett rejält omslag som har inträffat och det tydligaste tecknet är exportorderingången som tidigare ökat stadigt men nu bromsat in och istället minskat jämfört med föregående halvår. Minskningen av order från hemmamarknaden har samtidigt accelererat. Företagens samlade orderstocksomdömen har försämrats rejält i höstens barometer. Däremot är bedömningen att färdigvarulagren ligger på en lagom nivå. + grafisk industri Klar försämring sedan i våras Minskad produktion Produktionen började minska redan första halvåret i år och den trenden har fördjupats hittills under andra halvåret. Det har inneburit att företagen tvingats säga upp personal. Antalet anställda har minskat jämfört med i våras även om det inte är någon dramatisk nedgång. Kapacitetsutnyttjandet har däremot fallit kraftigt och det är inga företag som uppger fullt kapacitetsutnyttjande vid höstens mätning. I våras var det närmare en tredjedel som gick för fullt. Osäker prognos De flesta indikatorer pekar varken uppåt eller nedåt för den närmaste framtiden. Det tyder på att det råder en större osäkerhet hos företagen än normalt. Störst pessimism råder för orderingången från hemmamarknaden som bedöms fortsätta minska första halvåret 213 medan exportorderingången väntas vara oförändrad. Det gäller även sysselsättningen trots att produktionen väntas minska något. Det finns dock utrymme för produktionsökningar om efterfrågan skulle stiga med tanke på att det finns gott om ledig kapacitet. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma metallvaruindustri, grafisk industri 7

10 Konjunkturen i livsmedelsindustrin har svalnat något under hösten, och ett konjunkturindex på 2 i september indikerar ett svagare konjunkturläge än normalt. Utvecklingen det senaste halvåret blev därmed svagare än vad företagen förväntade i våras, då prognosen pekade på ett oförändrat konjunkturläge. Nedgången i höst har drabbat både de mindre och större företagen, medan det främst var de större företagen som kände av ett svagare konjunkturläge redan i våras. Personalneddragningarna fortsätter Trots en försiktigare konjunkturbedömning har efterfrågan på livsmedel förbättrats något under hösten. Företagen ser nu en betydande ökning i orderingången på hemmamarknaden, medan exportmarknaden minskar svagt. Livsmedelsproducenterna har därför justerat upp produktionsnivån något under hösten. Det finns dock fortfarande gott om ledig kapacitet och en klar majoritet av företagen bedömer att den nuvarande orderstocken är för liten i förhållande till produktionstakten. Personalneddragningarna livsmedelsindustri NEDGÅNG I konjunkturen bland livsmedelsproducenterna har pågått under lång tid och väntas fortsätta till våren. Majoriteten av företagen räknar dock med att hålla personalstyrkan oförändrad. Ljusning väntas på hemmamarknaden Företagen förväntar sig ingen snabb vändning och spår att den något svagare konjunkturen kommer att hålla i sig fram till våren. Däremot är företagen optimistiska angående efterfrågan på hemmamarknaden som väntas skjuta fart till våren och öka kraftigt, medan de spår en svag minskning på exportmarknaden. Då orderböckerna är tunna väntas den stigande inhemska efterfrågan inte få något större genomslag i produktionen och minskningen av personalstyrkan förväntas fortgå om än i en lägre takt än tidigare. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda HÖSTEN INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export VÅREN 213 Hemma + textil- och beklädnadsindustri HÖSTEN Ingen ljusning I SIKTE Den mörka nulägesbild som tecknades i våras för textil- och beklädnadsbranschen består. Det gick emot prognoserna som för ett halvår sedan pekade mot förbättrat konjunkturläge samt ökad produktion. Utfallet har kommit in klart sämre än förväntat och konjunkturindex har backat svagt från 44 till 47. Det innebär att branschen fortfarande ligger på den undre halvan av de undersökta industribranscherna men att man lämnat sistaplatsen som innehades i våras. Precis som tidigare är storföretagen mer pessimistiska än de mindre företagen. Det gäller både nuläge och prognos. Orderstockarna minskar Produktionsökningarna har varit svaga under en tid och denna trend verkar hålla i sig. Företagen har inte kunnat öka produktionen under andra halvåret i år men majoriteten har åtminstone kunnat behålla tidigare produktionsnivå. Exportorderingången har utvecklats bättre än orderingången från hemmamarknaden. Totalt sett har orderstockarna minskat då order från hemmamarknaden sjunkit medan exportorderingången var i stort sett oförändrad jämfört med föregående halvår. I våras hade sysselsättningen hållits någorlunda väl uppe men till hösten har antalet anställda minskats en hel del. Nära hälften av textilföretagen har dragit ner på personalen. Ytterligare nedskärningar att vänta Framtiden målas i dystra färger och det är en ökad pessimism som märks jämfört med för ett halvår sedan. Det gäller i synnerhet sysselsättningen där bedömningen lutar åt att det kommer bli relativt stora personalminskningar även kommande halvår till följd av att produktionen minskas. Utsikterna för orderingången ser också svaga ut och det gäller nu framförallt exportorderingången där företagen ser en minskning framöver. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export VÅREN 213 Hemma 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Normaliserad IT-konjunktur IT-verksamheten i Västra Götaland har försvagats till en mer normal konjunktur efter sommaren. IT-industrin dämpades redan i våras och nu har även IT-konsultbranschen följt med nedåt. IT-verksamheten är ändå en expansiv bransch och särskilt goda sysselsättningsutsikter finns på tjänstesidan. PRODUKTION/OMSÄTTNING IT-tjänster IT-industri IT-sektorn i Västra Götaland bestående av elektronikindustri och datakonsulter har under det senaste året successivt mött en svagare konjunktur. Konjunkturindex sjönk ner till 5 jämfört med +5 vid förra mätningen för ett halvår sedan och +19 under hösten förra året. Konjunkturen för datakonsulterna är starkare än den är för IT-industrin. Men det är datakonsulterna som denna gång haft den största tillbakagången från en tidigare mycket stark högkonjunktur i branschen. Antalet anställda inom IT-sektorn i Västra Götaland har minskat sedan i mars, minskningen har skett inom industrin medan konsultsidan fortsatt vara expansiv. Sammantaget är annars bilden att efterfrågeläget har blivit ett större problem för fler företag samtidigt som bristen på personal generellt har lättat något. Det finns emellertid en fortsatt stor brist på kvalificerade dataingenjörer och liknande specialister. Fortsatt optimism inom elektronikindustrin Konjunktursignalerna från IT-industrin ger ett blandat intryck. Produktionen och orderingången har varit god under andra halvåret medan sysselsättningen har minskat. Det ser ut som om IT-personal inom industrin ersätts med datakonsulter. en för kommande halvår ger en liknande bild. Elektronikindustrin är mycket optimistiska om en förstärkt konjunkturutveckling, växande orderingång och ökad produktion. De växande orderstockarna sker emellertid från en låg nivå och det är en utbredd syn att stocken är för liten i dagsläget. Samtidigt uppger 4 procent av branschen att de ska minska på personalstyrkan jämfört med 27 procent som räknar med att anställa. Det omvända råder för datakonsulterna som är betydligt mer optimistiska till sysselsättningen än till faktureringen och orderingången. Glädjande sysselsättningsprognos för datakonsulter Den tjänstebaserade delen av IT-sektorn har mattats av från ett tidigare starkt konjunkturläge. Konsultsidan känner uppenbarligen av den svagare efterfrågan hos kunderna. Konjunkturutsikterna är relativt neutrala för de kommande sex månaderna. Trots ett mer dämpat konjunkturläge har branschens lönsamhet blivit bättre och företagen tror den kan förbättras ytterligare framöver. Efterfrågan på konsulterna fortsätter emellertid att öka även om expansionen har lugnat ner sig efter sommaren. Det kan vara så att industrin i större utsträckning ersätter egen IT-personal med inhyrda datakonsulter. Företagen är mycket positiva till utvecklingen av antalet anställda i branschen men det väntas inte innebära någon ökad efterfrågan på kontorsyta för konsultföretagen själva. Det kan vara ett tecken på en ökad frekvens av mobilt arbete, antingen på plats hos kund eller i det egna hemmet, utanför konsultföretagens väggar ANTAL ANSTÄLLDA KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Hösten 212, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Hösten 212, nettotal 5 IT-tjänster Lönsamhet IT-industri Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 213 KONJUNKTUR- TOTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM + + ANTAL IT-INDUSTRIN IT-INDUSTRIN ANSTÄLLDA HEMMAMARKNADEN EXPORTMARKNADEN + + IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet HÖSTEN VÅREN Bräcklig grund för byggandet Byggkonjunkturen har försämrats men det är ännu inte nattsvart. Inom Västra Götaland råder dock stora regionala skillnader. Läget är mycket svagt i Skaraborg och framförallt i Fyrbodal. Klart starkare är däremot byggkonjunkturen i Sjuhärad samt Göteborgsregionen. Byggbranschen som helhet hade i våras ett konjunkturindex på +12 men det har nu sjunkit till 1. Det är inom delbranschen installationer och slutbehandling som läget har försämrats mest. Utfallet har varit sämre än vårens prognoser som var relativt positiva. För bygg- och anläggningsarbeten var optimismen särskilt stor men även om det ser något bättre ut än för installationer och slutbehandling så har konjunkturläget försämrats. Byggorder på nedgång Orderstocksomdömet var svagt redan i våras men har nu försämrats ytterligare. Antalet antagna anbud har minskat första halvåret i år och fortsätter att minska andra halvåret. Byggandet hålls trots det uppe hyfsat och är i det närmaste oförändrat jämfört med första halvåret. Fortsatt DÄMPNING Den högkonjunktur som konsultbranscherna upplevt de senaste åren tog slut i våras och i höst ser dämpningen ut att fortsätta. Konjunkturindex har sjunkit med ytterligare 11 enheter och för första gången sedan våren 21 kan situationen nu inte kategoriseras som starkare än normalt. Höstens värde på +14 indikerar istället ett normalt konjunkturläge. Medan vårens nedgång i konjunkturindex berodde på en allmän oro för konjunkturutvecklingen, där såväl efterfrågan som fakturering var fortsatt stabila, så märker företagen nu på allvar av en dämpad efterfrågan. Företagen räknar med att faktureringsökningen stannar av helt under andra halvåret och nästan hälften anger nu efterfrågeläget som det främsta expansionshindret. Lönsamheten har också försämrats kraftigt och drygt vart fjärde företag bedömer den som svag. Personalbristen dämpas Ett ytterligare tecken på att tillväxten saktat in är den dämpade personalbristen. I höstens undersökning uppger 41 procent att de har brist Det gör att sysselsättningen i branschen hittills har varit relativt god. Det är en större andel byggföretag som har ökat antalet anställda än som har minskat personalstyrkan jämfört med i våras. Till viss del kan det förklaras av säsongsmässiga variationer men det är ändå noterbart. Som en följd av detta anger företagen att resursutnyttjandet sjunkit jämfört med föregående undersökning. Oro inför våren En kylig vind sveper fram vad gäller utvecklingen på ett halvårs sikt. erna ser dystra ut och företagen räknar med en konjunkturförsvagning till våren. Det innebär minskat byggande och färre antagna anbud. Även sysselsättningen väntas gå ner. Särskilt svag väntas utvecklingen för delbranschen installationer och slutbehandling bli. Byggande uppdragsverksamhet på branschkompetent personal, vilket är betydligt lägre än vårens 55 procent och förra höstens 59 procent. Sysselsättningsökningen i branschen har dock fortsatt sedan i våras och en fjärdedel av företagen ser fortfarande tillgången på arbetskraft som det största hindret för expansion. Avtagande optimism Medan konsultföretagen i våras fortfarande målade framtiden i ljusa färger är förväntningarna nu mer dämpade. Inför kommande halvår räknar de flesta med ett stabilt konjunkturläge och såväl efterfrågan som lönsamhet förväntas av majoriteten vara oförändrad. En viss optimism finns dock kvar, en tredjedel av företagen räknar med fortsatta personalökningar och företagen ser ingen minskning i efterfrågan på sina tjänster nästa halvår. Efterfrågan på företagets tjänster Stocken av pågående arb. Fakturering Antagna anbud Antal anställda Antal anställda BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 212, nettotal Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 HÖSTEN VÅREN 213 FAKTURERING OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 212, nettotal Lönsamhet + Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet

13 HÖSTEN VÅREN bilhandel Efterfrågeläget inom bilhandeln har försämrats ytterligare jämfört med i våras. Då hade konjunkturläget redan försvagats rejält och försäljningen minskat kraftigt. Handlarnas prognoser lutade därför åt en viss ökad försäljning andra halvåret 212. Försäljningsvolymerna har dock fortsatt att minska men tendensen är ändå att minskningen ser måttligare ut andra halvåret än första halvåret. Branschens konjunkturindex har sjunkit från 36 till 43 vilket motsvarar en lågkonjunktur. Lagren lagom stora I och med den ihållande svaga utvecklingen i bilhandeln har handlarna börjat hålla färre bilar på lager. Vid vårens mätning uppgav en stor andel av handlarna att lagren var för stora. Nu har den andelen minskat och det är en större andel som anger att lagren är lagom stora. Till följd av den svaga försäljningen har sysselsättningen minskat jämfört med för ett halvår sedan. Det är en större andel av företagen som har tvingats till personalnedskärningar än vad de väntade sig i våras. Lönsamheten har trots det fortsatt att försämras. Det är nu 6 procent Kräftgången fortsätter av företagen som upplever att lönsamheten är dålig mot 4 procent i våras. Transportvolym Försäljningsvolym Lönsamhet Antal anställda FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 212, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 HÖSTEN VÅREN transporter och logistik Hög volym trots låg efterfrågan För transport- och logistikbranschen i Västra Götaland har hösten inneburit en fortsatt försvagad konjunktur. Efter den betydande försämringen i våras har konjunkturindex backat med ytterligare 13 enheter. I höst landar index på 24 vilket betyder att konjunkturläget nu är svagare än normalt. Utvecklingen har varit betydligt sämre än vad företagen räknade med i våras då flertalet trodde på ett lyft i efterfrågan till hösten. Precis som i våras är dock såväl transportvolym som sysselsättning i stort sett oförändrade trots att efterfrågan har fortsatt att minska. Sju av tio företag anger nu efterfrågeläget som det främsta hindret för expansion. Lönsamheten fortsatt nedåt Transport- och logistikbranschen är i hög grad beroende av industrin och att efterfrågan minskat hänger sannolikt ihop med den svagare industrikonjunkturen. Att transportvolymen är så stabil trots den minskade efterfrågan kan verka motsägelsefullt. Förklaringen kan vara att företagen sänkt priserna för att fylla transporterna. Ett tecken på detta är att lönsamheten har fortsatt att försämras, 38 procent bedömer den nu som dålig medan enbart 13 procent ser den som god. Stabilisering väntas till våren Inför kommande halvår är transport- och logistikbranschen optimistisk och räknar med att konjunkturförsämringen stannar upp. Majoriteten av företagen tror på oförändrad efterfrågan och hälften räknar med att transportvolymen ligger kvar på dagens nivå. Bilden är dock inte entydigt positiv, en fjärdel befarar en försvagad efterfrågan och tre av tio räknar med minskad transportvolym. Antalet anställda i branschen väntas också minska och till följd av lägre personalkostnader räknar företagen med att den dåliga lönsamheten förbättras. Efterfrågan på företagets tjänster Konjunkturläge Antal anställda TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Transportvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 212, nettotal Lönsamhet Botten nådd? Bilförsäljarna vädrar en försiktig optimism inför våren. De räknar med att det stora raset redan har inträffat och att det svaga konjunkturläget inte ska försämras ytterligare. Det innebär att man tror att fallet i försäljningsvolymerna ska upphöra första halvåret 213. Hur bilförsäljningen utvecklar sig framöver hänger mycket på hur konjunkturen i stort utvecklas. En fördjupad nedgång i den allmänna konjunkturen bidrar till att beslut om bilköp skjuts på framtiden. Behovet av nya bilar finns dock latent hos hushållen och ju längre konsumenterna skjuter på inköpen desto större blir det uppdämda behovet. Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 bilhandel, transporter och logistik 11

14 sällanköpshandel HÖSTEN VÅREN Fortsatt dämpad konjunkturbild Den dämpade konjunkturutvecklingen inom sällanköpshandeln har fortsatt under hösten, helt enligt handlarnas förväntningar i våras. Ett konjunkturindex på 11 innebär att sällanköpshandelns konjunkturläge har stått sig väl sedan i våras och att branschen fortfarande befinner sig inom ramen för en normalkonjunktur. Skillnaderna mellan länen är dock tydlig. Detaljhandelskonjunkturen i Göteborgsområdet närmar sig lågkonjunktur, i övriga regioner är stämningsläget något bättre och handlarna bedömer i nuläget konjunkturen som normal. Svag försäljningstillväxt och personalneddragningar Handlarnas bedömning av försäljningsvolymens utveckling i höst är försiktig. Ökningarna under andra halvåret väntas bli små trots draghjälp av julhandeln. Det rådande efterfrågeläget slår dock olika bland handlarna och företagen som tror på stigande försäljningssiffror är ungefär lika många som de som tror på en negativ försäljningsutveckling. Lönsamheten upplevs också som relativt svag i nuläget, vil- Konjunkturen inom partihandeln i Västra Götaland tappade fart under sommaren och hösten och konjunkturindex vände ned till 9. Rådande konjunktur är fortsatt att betrakta som ett högst normalt konjunkturläge trots tillbakagången från ett konjunkturindex på +8 för ett halvår sedan. Nedgången kom oväntat för partihandelsföretagen som missbedömde konjunkturutvecklingen. Försäljningen gick betydligt trögare än förväntat. Den svaga efterfrågan resulterade i att företagen blev sittande på för stora varulager. Försäljningsdipp minskar sysselsättningen Partihandelsföretagens försäljning försvagades inledningsvis under våren och har fortsatt ned efter sommaren. Försäljningen har uppenbarligen gått trögare på den svenska marknaden än motsvarande försäljning till utlandet. I prognoserna för kommande halvår väntas försäljningsvolymerna att fortsätta ner och vart tredje företag väntas kompensera ket bland annat får genomslag på sysselsättningen genom betydande personalneddragningar under hösten. Efterfrågeläget är den klart dominerande flaskhalsen i handeln och 43 procent av företagen anger detta som det främsta tillväxthindret. Bättre lönsamhet till våren Företagen tror det ljumna konjunkturläget kommer att bestå ännu ett tag och väntar sig en relativt oförändrad konjunkturbild det närmaste halvåret. Försäljningsvolymerna väntas fortsätta att utvecklas i ungefär samma takt som under hösten, medan behovet av att minska på personalstyrkan fortsätter i en något lägre takt än tidigare. Detta ser ut att få genomslag på lönsamheten där företagen ser en svag förbättring till våren. partihandel Stora lager EFTER NEDGÅNG tappet med att minska på personalstyrkan. Det är en betydligt högre andel företag som planerar att säga upp personal än som har expansiva planer. Lönsamheten på uppgång Optimismen från i våras har lagt sig en aning under höstkanten. Företagens högt ställda förväntningar infriades inte i våras och nu har de växlat om och visar en större försiktighet. Företagens prognoser för de kommande sex månaderna ger vid handen att konjunkturen ändå förväntas att stärkas, om än svagt, och det troligen till följd av en stor optimism gällande lönsamheten i branschen. På sex månaders sikt tror 32 procent av branschen på lönsamhetsförbättring mot enbart 7 procent som bedömer att lönsamheten kommer att försämras. Konjunkturläge Försäljningsvolym Försäljningsvolym hemma Lönsamhet Lönsamhet Antal anställda Antal anställda FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA -3 Försäljningsvolym -1 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 212, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 HÖSTEN VÅREN FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA -4 Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 212, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till sällanköpsvaruhandel, partihandel

15 fyrbodal Konjunkturen i Fyrbodal har fortsatt att försvagas något under hösten och konjunkturindex minskade med 7 enheter till 16, vilket tyder på att konjunkturen för närvarandet är något svagare än normalt. Trots den svala utvecklingen var nedgången lindrigare än för övriga regioner och konjunkturen i Fyrbodal uppvisade den mest positiva utvecklingen tillsammans med Sjuhärad. Framtidstron i regionen är försiktigt positiv och företagen tror på en svag konjunkturförbättring till våren. Det var framförallt en mycket kraftig konjunkturnedgång inom byggsektorn som drog ner konjunkturbedömningen under hösten och byggföretagen ser nu framför sig en lågkonjunktur. Inom den tungt vägande tillverkningsindustrin har konjunkturen endast försämrats marginellt och bedöms något svagare än normalt i nuläget. Inom detaljhandeln råder fortfarande normalkonjunktur och handlarna ser framför sig god försäljningsutveckling under hösten. Svag hemmamarknad dämpar industrin Det rådande konjunkturläget för industrin i Fyrbodal har varit relativt oförändrad från i våras och de positiva tongångarna om en förbättring av konjunkturen under hösten kom därmed på skam. Höstens konjunkturindex på 17 innebär ett något svagare konjunkturläge än normalt för industriföretagen i regionen. Det var framförallt den inhemska efterfrågan som vek ned under hösten, men även orderingången från exportmarknaden minskade svagt. Det försämrade efterfrågeläget har bland annat lett till att företagen justerade ned produktionstakten något och räknar med att vissa personalneddragningar nu väntar. Den svala industrikonjunkturen har berört samtliga delbranscher, där nedgångarna är synnerligen kraftiga inom trävaru-, maskin- och transportmedelsindustrin. Förväntningarna inför det kommande halvåret är dock försiktigt positiva och företagen tror på en svag konjunkturförbättring. Optimismen är klart starkast inom maskinindustrin där närmare hälften av företagen tror på en uppgång. Trots det något Viss försvagning på arbetsmarknaden förbättrade stämningsläget spår företagen betydande nedskärningar i personalstyrkan till våren. Lågkonjunktur för byggbranschen Byggkonjunkturen har försämrats rejält på senare tid och konjunkturindex på 49 indikerar att byggföretagen för närvarande är inne i en lågkonjunktur. Byggandet minskade kraftigt under hösten och företagens bedömning av orderingången var påtagligt negativ. Tre av fyra företag mottog färre anbud under hösten jämfört med första halvåret. Det svåra marknadsläget har även lett till betydande personalnedskärningar. Byggföretagen tror på en ytterligare konjunkturförsvagning till våren och en mycket kraftig nedgång för byggandet. Företagens efterfrågan på arbetskraft ser nu ut att avta och det väntas synnerligen kraftiga nedgångar i antalet arbetstillfällen till våren. Handlarna fokuserar på lönsamheten Den dämpade detaljhandelskonjunkturen fortsatte under hösten och konjunkturindex var oförändrat på 1, vilket indikerar normalkonjunktur i nuläget. Handlarna tror dock på en kraftig försäljningsuppgång i höst, med draghjälp av julhandeln. Det är framförallt den svaga lönsamhetsutvecklingen i branschen som står i fokus i nuläget och företagen planerar att klara den ökade försäljningen med något mindre personalstyrka än i våras. Handlarna är försiktiga i sin syn på framtiden och förväntar sig en relativt oförändrad konjunktur till våren. Handlarnas fokus på lönsamhet väntas nu få effekt, bland annat genom betydande personalneddragningar även fram till våren. Konjunkturvind Industri Bygg Sällanköpshandel KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 våren Lågkonjunktur INDUSTRIPRODUKTION* * Export Hemma DETALJHANDEL -3 Försäljningsvolym Högkonjunktur BYGGVERKSAMHET Byggande *Tillverkningsindustrin fyrbodal 13