Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Relevanta dokument
Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar Ulf Wallin

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Rekommendationer i sammanfattning

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Kognitiv beteendeterapi som behandlingsmetod vid Anorexia nervosa

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Sena problem på mottagningen


Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Psykisk hälsa i primärvård

Stepwise Capio Anorexi Center AB

Specialistkurs - Interpersonell Psykoterapi, IPT Nivå A VT 2019

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Välkomna till Anhörigutbildning!

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

-Stöd för styrning och ledning

Återhämtning - en introduktion

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Tema 2 Implementering

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar

Brukarstyrd Inläggning. Bakgrund Bakgrund. Sofie Westling, överläkare och projektledare

Att kritiskt granska forskningsresultat

Ätstörningar och ESSENCE

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Evidensbaserad medicin

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Evidensbaserad psykologisk praktik Vad är det?

Behandling av depression hos äldre

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Dialektisk beteendeterapi som behandlingsmetod vid bulimia nervosa och hetsätningsstörning

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Förändring, evidens och lärande

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor

Sammanträde i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri

Evidensbaserad praktik i praktiken

Internetbaserad behandling

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

BETYDELSEN AV MÄNGD BEHANDLINGSINSATSER HOS PATIENTER MED DIAGNOSTISERAD ÄTSTÖRNING *

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

Möjligheter och hinder för evidensbaserad praktik i socialtjänsten?

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

PERSONCENTRERAD VÅRD En effektivare hälso- och sjukvård med människan i centrum

1 (5) Vår beteckning

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

KOMMENTAR TILL RIKSREVISIONENS RAPPORT STATENS SATSNINGAR PÅ NATIONELLA KVALITETSREGISTER LEDER DE I RÄTT RIKTNING? Måns Rosén

Utvärdering av Lindgården.

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt PDF ladda ner

Drop-in-verksamhet för patienter med ätstörningar - en kvalitativ studie av lättillgänglig specialistvård

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

ÄTSTÖRNINGAR. 24 november 2016

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

TÄT.NU FRÅN FORSKNING TILL IMPLEMENTERING AV APPAR VID INKONTINENS. Eva Samuelsson Professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Transkript:

Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com

MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1. Fortsätt prova nya behandlingsformer så länge patienten vill och önskar utifrån bästa möjliga kunskapsunderlag. 2. Lägg ner behandling som syftar till remission från ätstörning och erbjud stöd och insatser för förhöjd livskvalitet tills situationen har förändrats.

Stora frågor Då evidensbaserade metoder ger rätt mediokra resultat, ska vi fokusera på spridning av dessa eller på att forska på vår dagliga verksamhet (treatment as usual)? Evidensbaserad klinisk praktik eller praktikbaserad evidens? Hur stor andel av utfallet beror på metoden? Vad ska vi göra med de (nästan hälften) av alla patienter som inte uppnår gott behandlingsresultat med de evidensbaserade metoderna? Och med de som inte vill ha våra evidensbaserade behandlingar (drop-out i RCT:n 20-50 %) Vem blir utan behandling pga de som vi behandlar och hur vi behandlar Vad är egentligen ett gott utfall? Om vården ska bygga på manualiserade behandlingsmetoder, behövs det då specialiserade enheter eller räcker det med specialiserade metoder?

Evidensbaserad klinisk praktik Verkan (effectiveness) är det till nytta? Hur väl fungerar en vårdform under normala omständigheter (verksamhetsbetingelser), jämfört med en annan vårdform eller med att inte behandla Effektivitet (efficacy) fungerar det? Hur väl fungerar en vårdform under ideala omständigheter (verksamhetsbetingelser), jämfört med en annan vårdform eller med att inte behandla Randomized Controlled Trial (RCT; randomiserad kontrollerad studie) www.nice.org.uk

Evidensbaserad klinisk praktik Publicerade meta-analyser av behandlingsstudier kring kognitiv beteendeterapi (KBT) åren 2000-2011 Hofmann et al., 2012

Press release 11 December 2015 New universal treatment for eating disorders recommended by Chief Medical Officer All patients suffering from eating disorders wherever they live and whatever their age or specific diagnosis should be given prompt access to a new treatment on the NHS, according to a new recommendation by the Chief Medical Officer that aims to tackle the growing problem of eating disorders such as anorexia nervosa and bulimia.

MENTI 2: KOD xxxxxx Bör alla patienter erbjudas KBT-E som förstabehandling? 1. Ja, eftersom den ska passa alla åldrar och diagnoser är det rimligt att starta med den. 2. Nej, KBT-E visar inte bättre effekt än de flesta jämförbara behandlingar, och när det finns evidens för flera olika terapiformer ska patienter få välja mellan tillgängliga behandlingar.

Evidensbaserad klinisk praktik Vilka behandlingsmetoder har bevisad effekt? CBT-E, särskilt för bulmisk ätstörningsproblematik FBT (Maudsley), särskilt för unga med restriktiv ätstörning IPT, särskilt för patienter med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning Men, Endast ca hälften av patienterna är symptomfria vid avslutad behandling, och vid anorexia nervosa endast 25-33 % Vanlig (ospecifik) specialiserad ätstörningsbehandling (Specialist supportive clinical management (SSCM) i de flesta studier jämförbar med de specifika behandlingsmetoderna Gott behandlingsresultat 2-96 % beroende på definition Hay, 2013; Murray, Loeb & Le Grange, 2018; Wildes & Marcus, 2013

MENTI 3: KOD xxxxxx Evidensbaserad praktik innebär ju att hälso- och sjukvård ska ju erbjudas utifrån en sammanvägning av bästa möjliga kunskapsunderlag, den professionellas bedömning i det enskilda ärendet och patientens preferenser. Men vilket av dessa perspektiv bör ha företräde om dessa värden står i konflikt med varandra? 1. Bästa tillgängliga kunskapsunderlag. 2. Patientens preferenser. 3. Professionens bedömning.

Evidensbaserad klinisk praktik vad är målet med ätstörningsbehandling Somatisk status BMI, menstruation, laboratoriefynd Korrigering av ätbeteende Restriktivt ätande, hetsätning, kompensation Psykiskt tillfrisknande Tankar och känslor kring ätande, kropp och vikt Livskvalitet Självbild Subjektivt tillfrisknande Khalsa et al., 2017; Isomaa & Isomaa, 2014

Evidensbaserad klinisk praktik vad är målet med ätstörningsbehandling Enligt DSM-5 Partiell remission Patienten uppfyller fortfarande vissa, men inte alla, diagnostiska kriterier för sin ätstörning Vid anorexi t.ex. normaliserad vikt, men fortfarande intensiv rädsla att gå upp i vikt och störd kroppsupplevelse Remission Under en sammanhängande period har inga diagnostiska kriterier för den ifrågavarande ätstörningen varit uppfyllda APA, 2013

MENTI 4: KOD xxxxxx Hur jobbar du för att evidensbasera din kliniska praktik när det gäller tex inläggning, sjukskrivning, somatiska kontroller eller andra behandlingsinsatser? 1. Jag söker regelbundet forskningsdata (kvalitativa och kvantitativa) för att hålla mig uppdaterad. 2. Jag följer de vårdprogram och rutiner som finns, och förlitar mig på att de är tillräckligt uppdaterade. 3. Jag gör det som känns rimligt utifrån min bedömning om helhetssituationen.

Några avslutande reflektioner Att jobba evidensbaserat innebär att balansera det forskningsmässiga kunskapsunderlaget med sin kliniska kunskap, och ens kunskap om patientens situation, önskemål och förutsättningar. Manualiserade behandlingsmetoder är praktiska och tillgängliga och en bra hjälp, men om de används på ett slentrianmässigt sätt riskerar de att minska vår lyhördhet för patienten, och vår nyfikenhet på att fortsätta utveckla vården. Vi behöver själva sätta oss in i både kvalitativ och kvantitativ forskning om vår patientgrupp, och behöver hitta bra rutiner för detta på enheten så att kunskap sprids och implementeras. Vi behöver fortsätta vara nyfikna och försöka förstå ännu mer kring patienters och närståendes upplevelser, framförallt för dem som inte svarar på våra sedvanliga insatser. Om vi ska ta oss an nya patientgrupper så behöver vi utveckla vår kunskap om dessa grupper, och kanske söka kunskap från närliggande fält. Och, förslagsvis tänka tillsammans

Tack för uppmärksamheten! Vi ses förhoppningsvis den 8 november när vi fortsätter att tillsammans jobba för en ännu klokare, mänskligare, rättvisare och kunskapsbaserad vård för våra patienter!