Klassifikationer och hkodverk



Relevanta dokument
gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Tillämpningsanvisningar

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Introduktion till nationell informationsstruktur

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Introduktion till nationell informationsstruktur

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Visionen för e-hälsan 2025

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Process för terminologiarbete

Informatik. Kvalitetsarbete

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nytta med arketyper i journalsystem

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Riktlinje för informationshantering och journalföring

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin)

Projekt Strukturerad vårddokumentation Primärvårdsseminarium Uppsala Åsa Ahlström Projektledare

NI 2015:1 Kort introduktion

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Synkronisering av riktlinjer, dokumentation, kvalitetsregister och informationsstruktur.

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Riktlinjer för Informationshantering och journalföring i Hälso- och sjukvården. Norra närvårdsområdet Skaraborgs kommuner

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Sida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

MAS Riktlinje för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Hälsoärende vad händer nu?

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Strukturering av fritext

Riktlinjer för Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Informationsutbyte inom vård och omsorg Nuläge, önskat läge och hur vi kommer framåt

Metod för mappning till Snomed CT

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Projektplan Samordnad vårdplanering

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Dokumentation i patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Hälso- och sjukvårdsdokumentation

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Sammanhållen journalföring

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

Patientsäkerhetsberättelse Uppsala kommun 2015

Transkript:

2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset i Lund Kvalitetsgranskare i översättningsprojektet Snomed CT på Socialstyrelsen Delprojektledare Lund i SKL -projekt Standardvårdplaner Standardiserade vårdplaner beskrivs av Carnevali (1996) som de uppgifter eller processer som ska utföras för alla personer med ett visst hälsotillstånd, medicinsk diagnos, vissa symtom eller en viss behandling. Standardvårdplaner ska utvecklas och användas av hela det tvärprofessionella teamet runt patienten och följa vårdprocessen. Till varje standardvårdplan ska finnas en kunskapsöversikt/kvalitetsnorm som kan ses som standardvårdplanens styrdokument. Syftet och målet med översikten/normen är att garantera en högkvalitativ basnivå på vården och de åtgärder som är upptagna i standardvårdplanen beskrivs. Kunskapen ska sträva efter att i möjligaste mån vara grundad på evidens och referenser ska finnas i dokumentet. Översikten/normen är ingen journalhandling, men är ändå ett centralt dokument, och ska vara lätt tillgängligt. 1

Vad är nyttan med standardvårdplaner? Ökad patientsäkerhet genom en tvärprofessionell handlingsplan baserad på bästa tillgängliga evidens Lika vård till alla. Som synergi effekt Minskar dokumentationstiden och dubbeldokumentation. USiLs tanke med SVP Skapa stringens och struktur i våra standardvårdplaner d d för att kunna använda dem sjukhusövergripande Dvs. återanvända termer och begrepp 2

Vad är Snomed CT Är ett omfattande och strukturerat begreppssystem skapat för användning i en datoriserad miljö. Som tillsammans med en nationell informationsstruktur ska ge förutsättningar för ett säkert och entydigt informationsutbyte Nationellt fackspråk för vård och omsorg Uppdrag av Regeringen till Socialstyrelsen i Maj 2007 Utarbeta, förvalta och tillhanda hålla 3

Vad menar Socialstyrelsen med ett nationellt fackspråk? Inget nytt språk! Multiprofessionella överenskommelser om användning av begrepp och termer LB1 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Begrepp och termer Klassifikationer och hkodverk k Snomed CT 4

Syftet med en nationell terminologi och klassifikationsresurs Informationen ska kunna tolkas på ett säkert och entydigt sätt såväl av människor som av datorer. Snomed CT En referensterminologi Passar för kodning av den kliniska dokumentationen i vårdprocessen 5

I Snomed CT logisk definition versa textuell definition Same same but different Vad kan Snomed CT tillföra till vårddokumentationen Struktur Vad kan Standardvårdplaner tillföra till vårddokumentationen Struktur 6

Vad säger lagen? SOSFS 2008:14 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården ska rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att uppgifterna så långt möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk. Lokalt/nationellt perspektiv Dålig samordning Både rörande standardvårdplaner och elektronisk patientjournal 7

Studieprojekt Mastersutbildning i hälso- sjukvårdsinformatik Mappa en befintlig Standardvårdplan mot Snomed CT Med inspiration från studie gjord i Holland av Bakhshi, Cornet, Keizer 2008 Hur vi planerar att göra 1) Göra en terminologisk begreppsanalys för begreppen i standardvårdplanen till exempel Andning Smärta Antiemetika 8

2) Mappning av de identifierade begrepp i standardvårdplanen d d mot ett eller flera begrepp i SNOMED CT. Om ingen pre-koordinerad motsvarighet finns i SNOMED CT undersöktes om en motsvarighet kan hittas genom post- koordinering av två eller flera begrepp. Slutligen 3) Gör vi en bedömning av graden av motsvarighet t för de mappade begreppen enligt följande Fullständig motsvarighet Ingen motsvarighet Partiell motsvarighet 9

Vad är syftet med studieprojektet? Ge en liten uppfattning om hur Snomed CT täcker in befintlig vårddokumentation ti Skapa ett exempel på en metodik för hur implementeringen av Snomed CT skulle kunna genomföras Samverkan kring tillämpningar av standardvårdplaner SKL Universitetssjukhuset Lund Akademiska sjukhuset Uppsala 10

Syfte Att ta fram en metodik för hur det nationella fackspråket kan implementeras i standardvårdplanerna Upplägg Lund Ansvarar för den första fasen som rör terminologi och mappning Uppsala Ansvarar för andra fasen som rör implementeringen i befintliga IT-systemet Utbildning, i utbyte t och erfarenhet av respektive arbete kommer att ske kontinuerligt mellan sjukhusen 11