BUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-18. Antagen i kommunfullmäktige 2015-09-21



Relevanta dokument
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Budget Samt plan för Antagen i kommunfullmäktige

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

SOCIALNÄMNDEN

Delårsrapport tertial

Datum Kommunfullmäktiges mål Livskvaliteten för medborgarna i Bengtsfors kommun ska förbättras.

Granskning av årsredovisning 2009

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

Preliminär budget 2015

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MEDBORGAREN I FOKUS

Några övergripande nyckeltal

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

Tjörns Bostads AB budgetdokument 2016

Budget 2016, plan

Jomala kommun Mål och riktlinjer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

NYNÄSHAMN. - Mål och budget 2014

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan

Delårsrapport. För perioden

GOTLAND Analysgruppens presentation 22 februari 2016

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Beslut för vuxenutbildning

ANTECKNINGAR FÖRDA VID SAMMANTRÄDE MED BUDGETBEREDNINGEN

Barn-, Utbildning och Kulturnämndens verksamhetsplan

Anna-Greta Johansson (S) Jan Sandström (S) Hans-Olov Stöllman (S)

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Internbudget 2013 och verksamhetsplan för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Verksamhetsberättelse kortversion. Barn- och utbildningsnämnd

Styrsystem för Växjö kommun

Utfallsprognos per 31 mars 2015

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Månadsuppföljning. November 2012

Beslut för grundskola

Årsredovisning Förskola Förskoleområdet

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Ekonomi. Verksamhetsberättelse Omsorgsnämnden

Beslut för gymnasieskola

Västerås stad och skattepengarna och vad de användes till 2014

Socialnämnden Budget med plan för

Tertialrapport nämnd april Utbildningsnämnd

Socialnämnden. Socialnämnden BUDGET 2011

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Vi växer för en hållbar framtid!

1. Kommunens ekonomi... 4

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Delårsrapport. För perioden

Arbetsmarknads- och socialnämndens förslag till överföring av budgetavvikelser i 2013 års bokslut

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

Verksamhetsplan Socialnämnden

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden (BAS)

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Internbudget år Barn- och grundskolenämnden

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Alliansen o Miljöpartiets förslag till Budget 2016 samt Utblick Värnamo, den mänskliga tillväxtkommunen invånare år 2035

Kvartalsrapport 3 med prognos. September Barn- och utbildningsnämnd

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

Budgetdirektiv. Kungälvs kommun 2016 med utblick mot

Målet är delvis uppnått

Begäran om medel för insatser i samband med mottagande av flyktingbarn, anhöriginvandring samt övrig invandring

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Budget 2015 med plan

Beslut för vuxenutbildning

Verksamhetsplan Kompetens- och arbetslivsnämnden

PROTOKOLL. Claes Rydberg, kommunchef Nicklas Bremefors, ekonomichef Inger Bengtsson, markhandläggare, 155 Ulrica Swärd Bütikofer, nämndsekreterare

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Granskning av socialnämndens verksamhet

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för förskola. efter tillsyn i Eksjö kommun

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

Sverigedemokraternas förslag till mål och ramar för Sandviken

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman

Transkript:

BUDGET 2016 SAMT PLAN FÖR 2017-18 Antagen i kommunfullmäktige 2015-09-21

Innehåll Sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Förutsättningar för 2016 års budget 4 Kommunfullmäktiges mål 2016 10 Kommunstyrelsen 13 Servicenämnden 15 Miljö- och byggnadsnämnden 17 Bildningsnämnden 19 Socialnämnden 21 Karlstads- Hammarö gymnasienämnd 24 Budget 2016 samt plan för 2017 och 2018 25 Ordlista 26 Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 054-51 50 00, fax 054-51 31 19 org nr 212 000-1793, hammaro@hammaro.se, www.hammaro.se

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Hammarö är en attraktiv boendekommun med bra kvalitet i verksamheterna. Befolkningen ökar och det ställer stora krav på den kommunala servicen. För att tillgodose barnens och äldres behov framöver görs investeringar i förskolor och äldreboende. Andra viktiga investeringar är bland annat utbyggnad av vatten och avlopp på Tyehalvön, GC-väg ut till Rud, asfaltbeläggningar på några gator i kommunen och bryggor i Lillängshamnen. Våra prioriteringar för att säkra kvaliteten i skolan, förskolan och omsorgen om äldre och funktionshindrade är personalförstärkningar inom dessa områden. Dessutom kompenseras samtliga verksamheter för löneökningarna. För att klara investeringarna åren framåt och begränsa upplåningsbehovet behövs minst 15 miljoner i resultat varje år. Kostnaderna måste sänkas med 30 miljoner de kommande två åren. Det förändringsarbetet börjar redan under hösten 2015. Parallellt börjar en förändring av styr- och ledningsprocessen och en översyn av tillhörande dokument. Hammarö 20150905 Siw Gidlöf Kommunstyrelsens ordförande

Förutsättningar för 2016 års budget Allmänt Vision 2030 med ledorden framåtanda, grön ö och nära tar fram bilden av det framtida Hammarö. Ett strategiskt program med koppling till visionen har beslutats av fullmäktige. Det strategiska programmet anger i vilken riktning kommunen ska utvecklas, dels över tid men även vad som är särskilt angeläget kommande år. Vision 2030 och det strategiska programmet ska ingå som ett underlag för nämnderna i budgetarbetet. Omvärld Svensk ekonomi har startat 2015 bra och utsikterna för framtiden är ljusa. Tillväxten i omvärlden får allt bättre fart och svensk BNP förväntas växa med omkring tre procent både 2015 och 2016. Sysselsättningen fortsätter att öka vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Under 2015 kommer skatteunderlagen att öka och det kommer fortsätta under 2016. Hammarö kommuns befolkning växer kontinuerligt och prognoser visar på en ökad befolkningstillväxt framöver. Befolkningstillväxten påverkar kommunens alla nämnder på ett eller annat sätt. Att växa ställer krav på både organisation och ekonomi. För att fortsätta att vara attraktiv för befintliga och nya medborgare krävs satsningar på infrastruktur, service och lokaler. En för hög tillväxttakt innebär en utmaning i att erbjuda den kvalitet och service som medborgare och brukare ska kunna förvänta sig. För att fortsätta utvecklas på ett framgångsrikt sätt kommer det krävas nytänkande och utmanande av gamla sanningar. IT spås vara möjliggöraren och drivkraften i den framtida kommunala utvecklingen. Den digitala omställningen öppnar upp för möjligheter att bo, leva och arbeta i stort sett var som helst. IT-utvecklingen medför även en förväntan hos medborgarna att med datorns hjälp kunna uträtta sina ärenden vilken tid som helst på dygnet. Detta ställer krav på utvecklandet av e-tjänster. En allt mer komplex omvärld ställer andra krav på den kompetens som finns inom förvaltningarna. Det gäller att hänga med och kunna ställa om i tid. Inom fem år kommer ca 140 av dagens medarbetare att fylla 65 år och situationen är liknande i många andra kommuner. Genom att vara en attraktiv arbetsgivare skapas möjligheten att kunna rekrytera rätt personal. Utöver stora pensionsavgångar börjar sjuktalen att öka igen. Det är en nationell trend och det som ökar mest är de stressrelaterade problemen. En annan nationell trend är att allt fler elever väljer att gå i friskola. Hammarös elever går dock mot den här trenden och tenderar att i större utsträckning välja de kommunala skolorna. Ökade barngrupper de kommande åren kommer att ge problem med att följa regeringens ambition om minskade klasstorlekar i lågstadiet. En dag i Hammarö kommun En vanlig dag i Hammarö kommun går omkring 1 100 årsarbetare till sitt jobb i någon av kommunens fem förvaltningar. I bildningsförvaltningen tar förskolelärare och barnskötare emot cirka 990 barn på våra 55 förskoleavdelningar. I våra sju grundskolor undervisas drygt 2 000 elever och våra duktiga lärare och fritidspedagoger gör allt för att vi även i framtiden ska vara Värmlands bästa skolkommun. I vårt bibliotek kan man numera inte bara låna böcker utan även låna tavlor och annan konst. Socialförvaltningens fyra hemtjänstgrupper färdas till öns alla hörn för att ta hand om de 185 invånare som har hemtjänst och på våra två särskilda boenden vårdas omkring 114 äldre. För ett meningsfullt liv erbjuds våra brukare varje dag en daglig verksamhet och i våra gruppbostäder tas 35 funktionshindrade omhand av personliga assistenter och ledsagare. Kommunens kontaktcenter tar på en dag emot upp till 600 samtal som rör allt från bygglov, förskola, gatufrågor och hjälp i hemmet. Serviceförvaltningens fastighetsskötare och lokalvårdare hanterar drygt 105 000 kvadratmeter skol- och verksamhetslokaler. Gatuenheten sköter om våra 15 mil bilvägar och fem mil gång- och cykelvägar och VAavdelningen ser till att de cirka 2 000 kubikmeter vatten som förbrukas varje dag når fram och att avloppsvattnet hanteras på rätt sätt i de båda reningsverken. I kommunens kök lagas varje dag omkring 3 000 luncher och fritidsenheten sköter kommunens 23 lekplatser och 400 000 kvadratmeter gräsmattor. Återvinningscentralen tar emot cirka 16 ton avfall per dag och sopbilarna tömmer ungefär 14 ton hushållsavfall per dag. 4

I miljö- och byggnadsförvaltningen tar man varje dag emot ungefär fem ärenden gällande byggnationer eller tillsyn av miljö, hälsoskydd och livsmedel. Grunden till förvaltningens arbete är ett tillsynsansvar enligt ett flertal lagstiftningar men förvaltningen har även en viktig roll som rådgivare till företag, organisationer och enskilda Hammaröbor. Varje dag pendlar knappt 69 procent av Hammarös sysselsatta invånare till ett arbete på annan ort. Av de som är anställda i något av de 910 företag som finns registrerade på Hammarö bor knappt 47 procent i någon annan kommun. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan vi påverka inom kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: 10 öre förändring av kommunalskatten 3 200 tkr Förändrat invånarantal med 100 4 600 tkr Löneförändring, kommunens personal, med 1 % inkl. PO (personalomkostnader) 5 500 tkr Förändring i upplåningsvillkor med 1 % 4 600 tkr Även oförutsedda händelser kan ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt. Budgetprocessen Kommunfullmäktige antar varje år en treårsbudget i enlighet med Kommunallagen. Första året benämns budget medan de två följande åren kallas plan. I korthet ser 2016 års budgetprocess ut enligt följande: Under februari uppdaterar ekonomiavdelningen de ekonomiska förutsättningarna utifrån ny skatte- och befolkningsprognos samt övriga förändringar som skett sedan föregående budget fastställdes. I februari fastställer kommunstyrelsen preliminära ramar. Respektive nämnd ska sedan utifrån de preliminära ramarna, via dialog med budgetberedningen, presentera mål och behov av pengar vid ett tillfälle i mars och ett i april. I början av september lämnar kommunstyrelsen förslag om slutliga budgetramar. I slutet av september beslutar kommunfullmäktige om budgeten för nästkommande år. Budgetförutsättningar Utdebitering 22,10 kronor. Skatteunderlaget beräknas enligt Sveriges kommuner och landstings prognos. Antal invånare i prognosen 2016; 15 300, 2017; 15 400, 2018; 15 450. Internräntan fastställs till 2,4 procent. Lönepott budgeterad med 15 500 tkr. Satsningar i budget 2016 Bildningsnämnden Bibehållen personaltäthet 5 500 tkr. Utökning Då och Nu 450 tkr. Servicenämnden Underhåll av övertagna vägar 400 tkr. Ökade kostnader livsmedel samt ökade antal portioner 770 tkr. Kommunstyrelsen Kommunjurist 350 tkr. Budgetens roll i styrprocessen Budgeten har många uppgifter. Den är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. I budgeten fastställer man den politiska nivån av verksamhetens inriktning och vilken servicenivå/ kvalitet kommunen ska erbjuda kommuninvånarna. Budgeten består av flera olika delar såsom driftbudget, investeringsbudget och verksamheternas mål. 5

Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014 Allmänt Antal invånare per 31/12 14 926 14 943 15 061 15 133 15 238 Kommunalskatt 22,10 22,10 22,10 22,10 22,10 Landstingsskatt 10,75 10,75 11,20 11,20 11,20 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag tkr 701 361 712 110 731 175 755 106 763 526 Verksamhetens nettokostnader, tkr -692 322-699 640-725 095-739 650-763 208 Finansnetto, tkr -1 762-2 280-3 194-5 231-6 185 Extra pensionsinlösen, tkr 25 500 10 000-10 000 - Årets resultat, tkr 7 277 10 191 2 886 10 226-5 867 Balans per 31/12 Nettoinvesteringar, tkr 54 138 76 655 91 488 181 028 165 938 Låneskuld, tkr 92 000 142 000 172 000 312 000 412 000 Likvida medel, tkr 27 524 11 545 14 075 21 456 16 462 Pensionsåtagande intjänat före 1997 294 376 298 154 279 971 297 043 273 620 6

Befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för vår kommuns framtid och utveckling. Varje invånare som flyttar in eller ut påverkar Hammarö kommuns intäkter med omkring 46 tkr. Befolkningstillväxten och de intäkter den ger garanterar en fortsatt hög samhällsservice. Ett levande centrum, goda kommunikationer och attraktiva miljöer är faktorer som gör att människor vill flytta hit och att medborgare som redan bor här trivs och vill bo kvar. Det skapar en attraktiv kommun. Hammarö kommuns befolkning har växt kontinuerligt under en rad år. Under 2014 ökade befolkningen med 120 personer. Prognosen är att Hammarös befolkning den kommande 10-årsperioden kommer att växa med omkring 1 572 invånare och att Hammarö kommun 2024 kommer att ha 16 828 invånare. Den genomsnittliga ökningen är 157 invånare per år vilket är en högre ökningstakt än den nuvarande. Den genomsnittliga befolkningsökningen de kommande åren förväntas till största delen bestå av inflyttning, där flyttnettot förväntas bli 112 personer och födelsenettot 45 personer per år. Den grupp som förväntas öka mest den kommande 10-årsperioden är barn och unga, 0-19 år. Det beror till stor del på att det förväntas födas i genomsnitt 180 barn per år de kommande 10 åren. Även inflyttningen av barnfamiljer med barn i åldern 0-5 år förväntas bli stor. En annan grupp som förväntas öka mycket framöver är gruppen 65 år och äldre. Det är framförallt gruppen över 75 år som ökar. Anledningen är dels att den stora 40-talistgenerationen blir äldre men även att människor generellt sett lever längre. En granskning av sammansättningen av Hammarö kommuns befolkning visar att det finns många barn och ungdomar. Någonstans i 20-årsåldern flyttar många ifrån Hammarö och andelen 20-30 åringar är låg. Statistiken visar att flyttbenägenheten hos kommunens 21-åringar är 0,39, vilket innebär att ett givet år flyttar 39 procent av 21-åringarna ifrån Hammarö kommun. Någonstans i 30-årsåldern ökar sedan inflyttningen igen. Hammarö har en ung befolkning sett till riket i stort. Genomsnittsåldern i Hammarö kommun är 40,5 år och kommer att vara relativt oförändrad de kommande tio åren. Befolkningsprognos 0-19 åringar 5 000 4 800 4 600 4 400 4 200 4 000 3 800 3 600 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Befolkningsprognos 20-64 åringar 8 800 8 700 8 600 8 500 8 400 8 300 8 200 8 100 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Befolkningsprognos 65 år och äldre 3 400 3 300 3 200 3 100 3 000 2 900 2 800 2 700 2 600 2 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Befolkningsprognos totala folkmängden 17 000 16 500 16 000 15 500 När både gruppen unga och gamla ökar innebär det att försörjningsbördan ökar i två ändar. Hammarös försörjningsbörda ligger högt sett till riket i stort. Innebörden av det är att de i yrkesför ålder kommer att behöva försörja allt fler. 15 000 14 500 14 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 7

Drivkrafter för personal- och verksamhetsutveckling 2016 anslås 1 500 tkr för utveckling av personal och verksamheter. Kommunens personal kan genom projektet Uppslaget söka pengar för att spetsa kompetensen eller prova nya metoder, göra förbättringar i arbetsmiljön eller belönas för kreativa idéer och förslag. Ofta handlar det om att pengarna används till kompetensutveckling för att utveckla arbetssätt, ge bättre resultat eller hantera arbetsmiljöfrågor. Här ges möjlighet att, utanför förvaltningens egna budgetar, göra sådant som i vanliga fall inte skulle ha blivit gjort. Soliditet Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital. I bokslutet 2014 var soliditeten 30 procent. En bra utgångspunkt är att soliditeten inte ska minska utan ligga relativt oförändrad framöver. Ansvarsförbindelsen avseende pensioner ligger helt utanför soliditetsbegreppet. Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är ett prioriterat och viktigt arbete där Hammarö kommun ständigt strävar efter att förbättra resultat och arbetsprocesser. Till grund för kvalitetsarbetet ligger kommunens kvalitetssystem, som även är kommunens styrsystem. Att strukturerat följa upp verksamheten och utvärdera resultat är en viktig hörnsten i kvalitetssystemet. Hammarö kommun har sedan en lång tid tillbaka arbetat långsiktigt och systematiskt med kvalitet och resultat, och kommunen uppvisar goda resultat i många sammanhang. De goda resultaten är en bekräftelse på att kommunens kvalitets- och utvecklingsarbete är framgångsrikt. Styrmodell i Hammarö kommun För att framgångsrikt kunna ge Hammaröborna en god service krävs ett samordnat och målorienterat arbete. Hammarö kommun arbetar efter en vision gällande framåtanda, grön ö och nära. För att förverkliga kommunens vision finns en gemensam styrmodell som anger hur den kommunala verksamheten i Hammarö kommun ska styras, följas upp och utvärderas. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och styr genom mål- och resultatstyrning. Fullmäktige antar mål, anger mått och beslutar hur mycket verksamheten får kosta. Nämndernas uppgifter är sedan att utifrån de mål kommunfullmäktige beslutat om, se till att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Nämnderna beställer verksamhet av förvaltningarna och det är förvaltningsledningen och arbetsledningens uppgift att planera och genomföra den verksamhet som nämnden beställt. God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att varje kommun i sin budget, efter egna förutsättningar, ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och de finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska betala för det som en tidigare generation förbrukat. För Hammarö kommun innebär det att verksamheten ska bedrivas effektivt så att den kommunala servicen infriar kommuninvånarnas behov och förväntningar. Grunden för god ekonomisk hushållning handlar om att fastställa mål som klargör hur mycket pengar som ska gå till löpande 8

verksamhet, hur investeringar ska finansieras och om sparande för framtiden är nödvändigt. Målen behövs för att främja kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt. Flera av de mål kommunfullmäktige fastställt för nämnderna har koppling till god ekonomisk hushållning. De kommunövergripande målen utgör tillsammans med de finansiella målen god ekonomisk hushållning. En god ekonomi skapar möjligheter för kommunen att även i framtiden bedriva bra verksamhet. Nedan framgår de mål som definieras som god ekonomisk hushållning i Hammarö kommun i 2016 års budget: Finansiella mål 2016: - Årets resultat 2016 ska uppgå till ett överskott på minst 3 mkr. Mål för verksamheten 2016: Kommunfullmäktiges mål utgår från visionen och de tre strategiområdena. Hammarö kommuns styrmodell Vision Övergripande strategier Kommunfullmäktiges mål och mått Nämndernas mål och mått Målen förankras bland alla medarbetare.verksamheterna planerar ett antal aktiviteter för att nå måluppfyllelse. 9

Kommunfullmäktiges mål Bo och leva Hammarö är Värmlands bästa boendekommun Hammarö är en hållbar kommun Verksamheter med god kvalitet Hammarö kommun utvecklar ständigt kvalitet och effektivitet i verksamheterna Hammarö kommun ger god och snabb service till företag och medborgare Hammarö kommun har stolta och engagerade medarbetare Hammarö kommun har goda arbetsvillkor Demokrati och dialog Hammarö kommun erbjuder delaktighet och inflytande för alla medborgare Hammarö kommun kännetecknas av hög tillgänglighet, god kommunikation och ett gott bemötande 10

Särskilda uppdrag 2016 Uppdrag angående folkhälsoarbete Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att organisera, leda och samordna folkhälsoarbetet i kommunen. Uppdraget innebär att kommunstyrelsen har ansvar för att upprätta en ändamålsenlig organisation för uppdraget med en bred samverkan från berörda parter. En utredning av vilka former för folkhälsoarbete som visat sig vara framgångsrika i andra kommuner bör ligga till grund för organisationen. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för att driva arbetet framåt samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet. Kommunfullmäktige ger även uppdrag till övriga nämnder i kommunen att aktivt delta i folkhälsoarbetet under kommunstyrelsens ledning. Uppdrag angående hållbarhetsarbete Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att organisera, leda och samordna det långsiktiga hållbarhetsarbetet i kommunen. Investeringsramar 2016 Belopp i tkr. Kommunstyrelsen 22 000 Socialnämnden 800 Bildningsnämnden 300 Servicenämnden 15 000 Servicenämnden, asfalt 5 000 Servicenämnden, skolor 2 000 Servicenämnden, fastighet 9 000 Miljö- och byggnadsnämnden 280 SUMMA 54 380 Avgiftsfinansierad verksamhet VA 6 000 Stadsnät 10 000 SUMMA 70 380 Kommunstyrelsen har ansvar att upprätta ett strategiskt ramverk för hållbar utveckling som följer kommunens styrmodell. Ramverket ska skapa helhetssyn och säkerställa att hållbarhetsperspektivet genomsyrar all kommunal verksamhet från beslut till utförande, både i det interna och i det utåtriktade arbetet. Genom dialog och delaktighet ska kommunstyrelsen leda och utveckla arbetet. Det ska ske kontinuerlig uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet för ständiga förbättringar och lärande. 11

Organisation i Hammarö kommun 12

Kommunstyrelsen Ordförande Siw Gidlöf Antal ledamöter 9 Förvaltningschef Caroline Depui Stab Personal Medborgarservice Stadsnät Mark och plan IT Ekonomi Ekonomi När det gäller kommunstyrelsens kompetenser så har en kommunjurist stått högt upp på listan. Nu är rekryteringen klar och finansiering finns till viss del genom tidigare köp av konsult. Ytterligare finansiering bör ske med 350 tkr år 2016. Kostnaderna för fackligt arbete, mer än 20%, har under ett antal år ökat mer än budget och skillnaden uppgår nu till ca -500 tkr inför 2016. För att reducera de ökade kostnaderna för 2016 kommer dels en pensionsavgång samt en extraresurs i vaktmästeri/ information inte att återbesättas. Besparing uppgår till 290 tkr. Kommunstyrelsens investeringsbehov uppgår till 35 Mkr inklusive 10 Mkr för Vidöns industriområde. Framtid och utveckling Kommunstyrelsen har ansvaret för styrning och ledning i organisationen. I förvaltningen finns också många servicedelar såsom. It, ekonomi, personal, kontaktcenter, kommunikation, nämndadministration och så vidare. Att dessa delar ger god service, god kvalitet och ett gott bemötande är ytterst viktigt. Samtliga delar ska även vara så effektiva som möjligt. Vi kan inte längre göra som vi alltid har gjort utan nytänkande kring alla våra tjänster är framtiden. Att varje dag fundera på om vi kan göra saker annorlunda kommer att vara ett framgångsrecept. Utifrån den komplexa värld vi lever i ställs också andra krav på kompetenserna inom förvaltningen. Det tar ett tag att ställa om och omvandla nuvarande kompetens till framtida. Arbetet är påbörjat och kommer med all sannolikhet att pågå några år framöver. Våra verksamheter har gott rykte. Några kan bli ännu bättre vad gäller både kvalitet och effektivitet. Det är fokus på detta vi behöver ha nu några år framöver. Ambitionen ska förstås vara att vi ska ha bra kvalitet och effektivitet i alla våra verksamheter. Ett annat fokus som är av yttersta vikt är att våra medarbetare trivs på sitt arbete och är friska. Hammarö ligger relativt bra till vad gäller sjukfrånvaro men trots det är sjuktalen för höga. Vi arbetar därför strukturerat med åtgärder som ska sänka sjukfrånvaron på sikt. 13

utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Bo och leva Hammarö är Värmlands bästa boendekommun Skärgårdsmuséet ska vara ett attraktivt besöksmål för Hammaröborna Strategiområde: Verksamheter med god kvalitet Hammarö kommun utvecklar ständigt kvalitet och effektivitet i verksamheterna Hammarö kommun ger god och snabb service till företag och medborgare Effektiviteten inom kommunstyrelsens förvaltning ska öka Servicen till kommunens medborgare och interna brukare ska förbättras Hammarö kommun har stolta och engagerade medarbetare Medarbetarna ska aktivt arbeta för ständiga förbättringar i verksamheten och ges förutsättningar för detta Medarbetarna ska ha ett fungerande samarbete med sin närmaste chef Hammarö kommun har goda arbetsvillkor Heltid är en rättighet Medarbetarna ska trivas och känna sig trygga på sin arbetsplats Sjukfrånvaron ska minska genom förebyggande insatser Strategiområde: Demokrati och dialog Hammarö kommun kännetecknas av hög tillgänglighet, god kommunikation och ett gott bemötande Hammarö kommun erbjuder delaktighet och inflytande för alla medborgare Informationen ska vara lättillgänglig för alla Medborgarna ska få ett gott bemötande vid kontakt med kommunstyrelsens förvaltning Hammaröborna ska känna sig delaktiga i kommunens utveckling 14

Servicenämnden Ordförande Margareta Ivarsson Antal ledamöter 9 Förvaltningschef Johan Rosqvist Gata/VA/Renhållning Fastighet Fritid Kost Lokalvård Ekonomi Merparten av de verksamheter som servicenämnden råder över får en direkt påverkan av såväl kommunens höga exploateringstakt, befolkningsutveckling som av de gestaltningsåtgärder som utförs. De behov som uppstår i och med det är av olika karaktär beroende av verksamhet och redogörs nedan per enhetsområde. Lokalvård Fler besökare, brukare och anställda i lokalerna har gett ett mycket högt tryck på lokalvårdarna som dessutom blivit färre med åren på grund av nedskärningar. Behov föreligger därför att utöka personalstyrkan med minst tre anställda och samtidigt hitta en finansiering för ökad åtgång av förbrukningsartiklar. Totalt uppgår behovet till cirka 1 190 tkr. Gata En större centrumkärna (Skoghallsådran till Lillängshamnen), fler vägar (tre stycken övertogs från Trafikverket 2014), behov av sanering av gamla skyltar och en förändring i beredskapsavtalen innebär ett behov om cirka 1 800 tkr som inte är finansierad. Fritid Behov föreligger att öka grönyteskötseln, hitta en långsiktig lösning i form av ett administrativt stöd för de strategiska fritidsfrågorna samt en ökad bemanning på badhuset. Behoven motsvarar totalt cirka 1 140 tkr. Kost Ett nytt livsmedelsavtal, fler munnar att mätta och vissa arbetsmiljöåtgärder innebär ett behov som motsvarar cirka 875 tkr. Fastighet Kvoten fastighetsskötare/kvm lokalyta är mycket låg varför behov föreligger om en förstärkning. Behovet motsvarar cirka 760 tkr. En kostnad som företrädesvis bör lösas inom internhyresprocessen. Investeringar Servicenämnden ser fortsatt relativt stora behov av investeringar för att bibehålla nuvarande standard och tillmötesgå de krav, och önskemål, som finns. Totalt bedöms behovet till knappt 60 mkr kronor, varav 18 mkr utgörs av underhållsåtgärder och 19,5 mkr av verksamhetsanpassning i lokaler för att verkställa de behov som Socialnämnden har. Framtid och utveckling Byggtekniska/ ekonomiska utmaningar VA-taxa, utbyggnad VA: Hur håller vi en långsiktig ekonomi i VA-frågorna? Tillgänglighet: Har vi en tillräckligt långsiktig plan för tillgänglighetsarbetet? Anpassningar till en ökad befolkning: Exploatering, infrastruktur, lokaler- hinner vi med? Ökad/ förändrad trafik: Hur hanterar vi trafikflöden, köbildningar, trafiksäkerhetsrisker långsiktigt? Utökat vägnät: Ansvaret växer i och med exploateringar och övertagande av vägar. Eftersatt underhåll: Asfalt, VA, Fastigheter ligger vi i rätt fas? Behov/önskemål om fler estetiska åtgärder: Vilken nivå ska vi sikta på? Utmaningar rörande servicenivåer, bemötande och information Kundens perspektiv: Har vi det? Sociala/traditionella medier: Når vi ut till alla och dessutom på rätt sätt? Samhällets ökade/förändrade krav: Vet vi vad som förväntas av oss? Kan vi möta upp det? Information/kommunikation: Är vi tillräckligt proaktiva eller lämnar vi bara svar? Jämförelser: Vad har andra gjort? Vad kan vi ta efter? Gör vi detta i tillräckligt hög grad? 15

utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Demokrati och dialog Hammarö kommun erbjuder delaktighet och inflytande för alla medborgare Medborgarna ska ges möjlighet att besöka öppna möten Strategiområde: Bo och leva Hammarö är Värmlands bästa boendekommun Hammarö är en hållbar kommun Hammarö ska ha välskötta grönytor och planteringar Kvaliteten på vägar/gator samt gång- och cykelvägar ska förbättras Energiindex för kommunens fastigheter ska minska Bidra till ett hållbart samhälle (Gemensamt med BIN) Strategiområde: Verksamheter med god kvalitet Hammarö kommun utvecklar ständigt kvalitet och effektivitet i verksamheterna Hammarö kommun ger god och snabb service till företag och medborgare Kvaliteten och effektiviteten ska öka inom lokalvårdens verksamheter Kvalitet och effektivitet ska öka inom fastighetsenhetens verksamheter Ungdomars nöjdhet med nämndens verksamheter ska öka Hammarö kommun har stolta och engagerade medarbetare Medarbetarna ska aktivt arbeta för ständiga förbättringar i verksamheten och ges förutsättningar för detta Hammarö kommun har goda arbetsvillkor Medarbetarna ska ha ett fungerande samarbete med sin närmaste chef Medarbetarna ska trivas och känna sig trygga på sin arbetsplats Sjukfrånvaron ska minska genom förebyggande insatser 16

Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande Leif Bergman Antal ledamöter 5 Förvaltningschef Tf Ann-Kristin Djuvfelt, Tf Sven-Arne Rundin Bygg Miljö Bostadsanpassning Ekonomi Miljö- och byggnadsnämnden har från och med 2015 tagit över handläggningen av bostadsanpassningsärenden. Kostnaden för nämndens bostadsanpassning är osäker eftersom det är svårt att veta hur många ärenden som kommer in under 2016 samt hur kostsamma ombyggnationerna och anpassningarna blir. Från och med 2015 har nämnden även fått ansvar för tillsyn av folkölförsäljning. De som ska utöva tillsyn behöver få utbildning i alkohollagstiftningen och delta i nätverksträffar. Tillsynen behöver planeras, utföras och följas upp. Delegeringsordningen behöver ändras och en ny taxa för tillsynen behöver fastställas. Någon behovsutredning för tillsynen har inte utförts innan tillsynen flyttades över till miljö- och byggnadsnämnden. I en liten organisation med mycket speciallagstiftning där det finns krav på regelbunden tillsyn ser förvaltningen det svårt att hinna med ytterligare ett tillsynsområde. Framtid och utveckling Antalet inkomna bygglovsansökningar kan i framtiden komma att påverkas av en eventuell sänkning av avdrag för arbetskostnader när man anlitar någon för att utföra reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad. utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Bo och leva Hammarö är Värmlands bästa boendekommun Nämnden ska lämna utrymme för både bebyggda områden och skydda mer orörda platser Tillsynen av enkelt avhjälpta hinder för funktionshindrade i publika lokaler och på allmänna platser ska öka Hammarö är en hållbar kommun Nämnden ska stimulera miljöengagemanget hos medborgarna och företagarna 17

Strategiområde: Verksamheter med god kvalitet Hammarö kommun utvecklar ständigt kvalitet och effektivitet i verksamheterna Hammarö kommun ger god och snabb service till företag och medborgare Nämndens handläggningsprocess ska vara effektiv och med god kvalitet Nämnden ska förbättra servicen till företagarna Hammarö kommun har stolta och engagerade medarbetare Medarbetarna ska aktivt arbeta för ständiga förbättringar i verksamheten och ges förutsättningar för detta Medarbetarna ska ha ett fungerande samarbete med sin närmaste chef Hammarö kommun har goda arbetsvillkor Medarbetarna ska trivas och känna sig trygga på sin arbetsplats Sjukfrånvaron ska minska genom förebyggande insatser 18

Bildningsnämnden Ordförande Lillemor Larsson Antal ledamöter 9 Förvaltningschef Maria Kjällström Förskola Fritidshem Grundsärskola Ungdomsenhet Öppna förskolan Grundskola Kulturenhet Ekonomi Hammarö växer Enligt den byggbaserade prognosen kommer barn- och elevantalet att öka och forskning pekar på att mindre grupp- och klasstorlekar gynnar yngre barn, barn med särskilda stödbehov och nyanlända barn. I Hammarö kommun har storleken på barngrupper inom förskolan minskat något och stabiliserats till cirka 18 barn per avdelning i snitt över året. Fortfarande uppger både föräldrar och personal i verksamheten en oro över stora barngrupper. Klasstorlekarna från förskoleklass och uppåt har ökat. Skälet är att det saknas klassrum att rymma fler klasser i. Hammarö kommun kommer att ta emot nyanlända familjer vilket kräver en större flexibilitet och anpassning utifrån barn och elevers behov. Bildningsnämnden gör bedömningen att det krävs en utökning med två förskoleavdelningar under 2016. Kostnaden för ytterligare två avdelningar uppgår till 3 915 tkr. Kostnaden för elevökningen inom grundskolan för 48 elever är 2 200 tkr och 47 elever på fritids är 1 054 tkr. De direkta kostnaderna för barn- och elevökning är 7 169 tkr. Medel till läromedel inklusive IT bör förstärkas med 1 000 tkr. Elevhälsans förebyggande roll i att minska barns psykiska ohälsa ska prioriteras. Bildningsnämnden gör bedömningen att elevhälsan bör förstärkas med 1 200 tkr. Förskolans verksamhet styrs av en läroplan med ambitiösa mål. Personalen i förskolan har litet utrymme för reflektion och planering i verksamheten. En resursförstärkning bör göras med 2 000 tkr. För att minska alternativt eliminera köerna krävs att ett antal nya tjänster tillsätts. En förstärkning bör göras med medel för motsvarande en heltidstjänst. Investeringar Det är i första hand i lokaler som nämnden ser investeringsbehov. Dels är tillgången till lokaler inte tillräckligt och dels är lokalerna i behov av upprustning. En långsiktig plan bör tas fram för att klara utbyggnadsbehoven och göra ekonomiskt hållbara investeringar. Förskolan saknar lokaler och högstadiets lokaler på Hammarlunden 7-9 rymmer inte eleverna från Bärstadsskolan och Hammarlunden F-6 inom ett par år. Framtid och utveckling En likvärdig utbildning Huvudmannen har enligt skollagen skyldighet att skapa en likvärdig utbildning som uppväger för barns olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen I Hammarö är inte utbildningen likvärdig i det avseendet (det är den inte i Sverige så vi är i gott sällskap). Vi lyckas inte uppväga för skillnader. En god start i livet Ungdomar upplever i högre grad psykisk ohälsa idag än tidigare och det fortsätter att öka. Hammarö har samma utveckling som Värmland i övrigt. Rekryteringsstrategi Frågan om personalförsörjning till pedagogiska yrken är aktuell på nationell nivå. Huvudmännen förväntas ta ansvar genom att ta strategiskt ansvar där arbetsvillkor, karriärvägar och lönebildning är viktiga delar. Regeringen verkar anse att det går för långsamt och börjar nu villkora statsbidrag för att åstadkomma ett ansvarstagande på kommunal huvudmannanivå. 19

Kulturskolan Kulturskolans verksamhet förläggs på grundskolorna i den mån det är möjligt och bedöms lämpligt utifrån ett elevperspektiv. Men ensemblespel sker i kulturskolans lokaler på Hammarlundens skola. För att ge likvärdiga förutsättningar för alla elever bör kulturskolan finnas i fler lokaler i kommunen. Fritidsklubb Idag slutar många barn fritids när de börjar i årskurs 4 trots att föräldrarna har rätt till barnomsorg för sina barn till och med det år de fyller 13 år. Det finns möjlighet att erbjuda öppen fritidsverksamhet vilket skulle kunna locka barn i årskurserna 4-6. utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Bo och leva Hammarö är Värmlands bästa boendekommun Barn och ungdomar har en god psykisk hälsa Hammarö är en hållbar kommun Barn, elever och ungdomar samt personal bidrar till ett hållbart samhälle Strategiområde: Demokrati och dialog Hammarö kommun erbjuder delaktighet och inflytande för alla medborgare Barn, elever, ungdomar och föräldrar känner sig delaktiga i lärprocesser och kunskapsutveckling Strategiområde: Verksamheter med god kvalitet Hammarö kommun utvecklar ständigt kvalitet och effektivitet i verksamheterna Alla elever från årskurs 9 ska klara godkänt i alla ämnen Hammarö kommun har stolta och engagerade medarbetare Medarbetarna ska aktivt arbeta för ständiga förbättringar i verksamheten och ges förutsättningar för detta Medarbetarna ska ha ett fungerande samarbete med sin närmaste chef Hammarö kommun har goda arbetsvillkor Medarbetarna ska trivas och känna sig trygga på sin arbetsplats Sjukfrånvaron ska minska genom förebyggande insatser 20

Socialnämnden Ordförande Antal ledamöter 9 Solweig Gard Förvaltningschef Per Söderberg Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg LASS LSS/Psykiatri Arbetsplats Hammarö Ekonomi Socialnämndens budget har under de senaste två åren varit balanserad. En starkt bidragande anledning till det är förvaltningens uppföljningsprocess. Den innebär bland annat att enhetscheferna tillsammans med ekonom och biträdande socialchef efter varje månadsuppföljning går igenom resultatet och vidtar direkta åtgärder vid avvikelser. En stor andel av nämndens budget utgörs av hemtjänst. Den fördelas via en hemtjänstpott som uppgår till cirka 25 mkr. Fördelning sker utifrån de beslut som biståndsbedömare fattar kring hemtjänst. Under 2014 märktes ett tydligt ökat behov av hemtjänst, och den trenden har hållit i sig sedan dess. Utifrån den demografiska utvecklingen, att kommuninvånarnas medelålder successivt ökar, bedömer förvaltningen att kostnaderna för hemtjänst kommer fortsätta öka framledes. Därtill kommer även behovet av resurser inom kommunens hälso- och sjukvård öka, liksom behovet av biståndshandläggare. På sikt kommer fler platser på särskilt boende öka. Individ- och familjeomsorgen har under de senaste åren minskat sin budgetram. Dels på grund av neddragningar inom den öppna verksamheten, men framför allt beroende på minskade kostnader för försörjningsstöd. En bidragande anledning till detta är samarbetet mellan IFO och Arbetsplats Hammarö. Den målgrupp som idag är svårast att få ut i praktik eller motsvarande är de som under en lång period haft sin inkomst via försörjningsstöd. De utvecklar ett beteende som gör att de har svårigheter att ta ett första steg i yrkeslivet. För att ge dessa personer, uppskattningsvis 15-20 stycken, en bra möjlighet att komma ut i arbetslivet, behövs en anpassad verksamhet, en så kallad lågtröskelverksamhet. Den innehåller enklare aktiviteter där deltagartiden byggs ut successivt. Under de senaste åren har kostnaderna för placeringar av barn och ungdomar minskat något. Dock har en viss ökning ägt rum gällande placeringar av vuxna. IFO har under ett par års tid betalat dyrt för tillfälliga placeringar, för att undvika akuta situationer där den enskilde riskerat att bli bostadslös. Utvecklingen av ett så kallat kategoriboende i före detta elevhemmet kommer minska dessa utgifter rejält. Under senare år har behovet av ett anpassat boende för målgruppen med psykiskt funktionsnedsättning ökat. Idag har nämnden en brukare där förvaltningen inte kunnat verkställa dennes boendebeslut. Ytterligare en till två personer har motsvarande boendebehov. När ett ärende inte verkställ inom tre månader beläggs kommunen med en straffavgift av staten. Denna verksamhet har generellt ett behov av personal dygnet runt. Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har under en knapp tvåårsperiod ökat från fem till 24 barn. När ett ensamkommande flyktingbarn kommer till kommunens HVB-hem genomförs en barnavårdsutredning och en genomförandeplan upprättas. Samtliga ärenden ska följas upp åtminstone var sjätte månad, vid behov mer frekvent. Utökningen av verksamheten har genererat ett utökat behov av socialsekreterarfunktion. Dagligverksamhet inom LSS-verksamheten har idag ett utvecklingsbehov inom ett par områden. De brukare som deltar i verksamheten har uttryckt önskemål om att vara mer delaktiga kring innehållet. I dag är lokalerna inte anpassade till antalet deltagare. Utifrån detta kommer förvaltningen att söka nya lösningar gällande lokalfrågan, men även utveckla verksamhetens innehåll, i samverkan med de som verksamheten är till för. Äldreomsorgen och LSS-verksamhetens budget har de senaste åren varit balanserade, detta trots att personalkostnaderna har varit något högre än budgeterat. Balansen har uppnåtts genom återhållsamhet av övriga 21

inköp till verksamheten. De höga sjuktalen inom verksamheten är kostnadsdrivande och skapar även en obalans. Framtid och utveckling Dagverksamhet psykiatri har sedan ett par år tillbaka endast öppet två och en halv dag per vecka, mot tidigare fem. Det har blivit tydligt att denna verksamhet är uppskattad av de cirka 15 personer som besöker den. Många gånger är denna verksamhet den enda sociala kontaktytan för denna grupp. Under tidsperioden 2013 till 2022 kommer antalet personer i Hammarö kommun, som är i åldersintervallet 80 år och äldre, öka med 170 personer. Vi vet att ungefär varannan person som är 90 år och äldre drabbas av en demenssjukdom och sannolikt har behov av stödinsats från socialnämndens verksamhetsområde. Behovet av stöd- och omvårdnadsinsatser är individuellt men erfarenheten visar att många har behov av dessa insatser många år tidigare. Enligt samma prognos kommer antalet personer i Hammarö kommun, i åldersintervallet 65-79 år, öka med 382 personer. Många av dessa kommer behöva stöd från äldreomsorgen. Beräknat utifrån en genomsnittlig kostnad kommer äldreomsorgens kostnader öka med cirka 27 mkr under det aktuella tidsintervallet. Kostnadsökningen inför 2016 är cirka 3,5 mkr. Denna kostnad utgör inte endast hemtjänst utan gäller även särskilda boenden, biståndshandläggare och personal inom kommunens hälso- och sjukvård. För att nämnden ska kunna hantera denna utveckling kommer det krävas att den personal som är verksam inom förvaltningen har adekvat utbildning, att sjuktalen hålls på en låg nivå samt att ny teknik används. Detta för att rationalisera de arbetsmoment som utförs. Detta får dock inte leda till att den personliga kontakten med den enskilde åsidosätts. Vi vet inte idag om framtidsprognosen med dess kostnadsutveckling kommer vara korrekt. Vi vet att man som äldre person idag generellt är piggare och mera hälsosam. En av framgångsfaktorerna är social samvaro och nätverk. Dagverksamheter och andra aktiviteter kommer höja livskvalitén och kanske på sikt även minska behoven av stödinsatser från nämnden. 22

utifrån kommunfullmäktigs mål Strategiområde: Demokrati och dialog Hammarö kommun erbjuder delaktighet och inflytande för alla medborgare Hammarö kommun kännetecknas av hög tillgänglighet, god kommunikation och ett gott bemötande Brukarnas möjlighet att påverka utförande/genomförande av beviljade insatser ska öka Tillgängligheten till IFO ska öka Socialnämndens brukare ska uppleva gott bemötande Strategiområde: Bo och leva Hammarö är Värmlands bästa boendekommun Hammarö är en hållbar kommun Socialnämndens brukare ska uppleva trygghet Socialtjänsten ska arbeta för minska missbruk av alkohol och andra droger bland barn och unga Strategiområde: Verksamheter med god kvalitet Hammarö kommun utvecklar ständigt kvalitet och effektivitet i verksamheterna Måltidsmiljön för socialförvaltningens brukare ska förbättras Brukarnas nöjdhet med sin dagliga verksamhet och sysselsättning ska öka Hammarö kommun har stolta och engagerade medarbetare Medarbetarna ska aktivt arbeta för ständiga förbättringar i verksamheten och ges förutsättningar för detta Medarbetarna ska ha ett fungerande samarbete med sin närmaste chef Hammarö kommun har goda arbetsvillkor Medarbetarna ska trivas och känna sig trygga på sin arbetsplats Sjukfrånvaron ska minska genom förebyggande insatser 23

Karlstads- Hammarö gymnasienämnd Ordförande Förvaltningschef Daniel Berghel Irene Lennemyr-Winkler Ekonomi Antalet ungdomar i gymnasieåldern når sin lägsta nivå under 2015. Inför den preliminära antagningen till läsåret 2015/2016 erbjöds ca 3 950 gymnasieplatser i Värmland till ca 2 900 sökande ungdomar, vilket är 1,4 platser per elev. Överorganisationen i Värmland påverkar utbildningskvaliteten och ekonomin hos alla huvudmän. Det minskade elevantalet tvingar kommunens gymnasieskolor att optimera utbudet och nämnden har de senaste åren beslutat att inte göra intag på utbildningar med lågt söktryck. Det ökande flyktingmottagandet och övrig invandring innebär också ett ökat antal deltagare i Utbildning i svenska för invandrare. Utbildning i svenska för invandrare är en ramfinansierad rättighetsutbildning. Nämnden tilldelas därmed ingen ökad ram när antalet deltagare ökar samtidigt som alla nyanlända har rätt till utbildning. Den generella budgetuppräkningen på 1 % och den minskade ramen för färre elever tar ut varandra i budgetramen 2016. Ökade kostnader för löneökningar och andra driftskostnader ska därmed finansieras genom dels ett minskat uppdrag på grund av färre elever och dels effektivare verksamhet. Karlstads- Hammarö gymnasienämnden begär 4,4 Mkr i ramförstärkning för lärarlöner och 2 Mkr för ökade kostnader för gymnasiekort samt 2 Mkr för utbildning i svenska för invandrare. Framtid och utveckling Inför läsåret 2015/2016 utökar några av friskolorna sitt utbud. Gymnasienämnden arbetar ständigt med att utveckla verksamheten för att stå sig i konkurrensen med de fristående skolorna. 24

Budget 2016 samt plan för 2017 och 2018 Nämnd/styrelse Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse -57 356 Räddningstjänst -7 707 Servicenämnden, skattefinansierad -92 491 Miljö- och byggnadsnämnden -4 345 Bildningsnämnden -307 117 Socialnämnden -251 296 Hjälpmedelsnämnden -200 Gymnasienämnden -66 866 Revision -840 Överförmyndarnämnden -1 900 Totalt verksamheter -790 118-790 000-790 000 Netto kapitaltjänst, pension, borgensavgift 8 000 6 000 8 000 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -782 118-784 000-782 000 Ev förändrad kostnadutjämning -5 200-5 200-5 200 Kostnad nytt äldreboende -2 000-5 000-15 000 Utbyggnad VA kapital -1 500-1 500 Skatteintäkter 768 200 801 200 835 000 Generella statsbidrag 31 000 23 350 12 000 Statsbidrag LSS -1 444-1 453-1 300 Maxtaxa 6 900 6 900 6 900 Fastighetsavgift 28 400 28 400 28 400 Finansnetto -9 000-9 000-9 000 Oförutsedda kostnader KS -2 000-2 000-2 000 Kapitaltjänst -6 000-15 000-15 000 Kompetensutv. friskare personal -1 500-1 500-1 500 Budgetreserv -9 000 0 0 Riktade bidrag BIN 2 400 2 400 2 400 BIN inkl Då och nu 450 tkr -5 950-5 950-5 950 Bidrag äldreomsorgen 2 000 2 000 2 000 Service -1 170-1 170-1 170 Kommunstyrelsen -350-350 -350 Förändring komponentavskrivning 5 500 4 500 4 500 Lönepott -15 500-30 000-45 000 Ökade kostnader för pensioner -2 000-5 000 RESULTAT 3 168 4 627 1 230 25

Ordlista Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda att ägas under längre tid. Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella bidrag. Avskrivningar Kostnader som uppkommit genom att inventarier och fastigheter har använts och förslitits under året. Avsättningar Avsättning är en förpliktelse som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst men, till skillnad från en skuld, är oviss till belopp eller till den tidpunkt den skall infrias. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder/ avsättningar. Finansiella intäkter Intäkter som kommer från placerade medel på bank med mera. Finansiella kostnader Består främst av kostnader för upplåning hos bank. Kassaflödesanalys Beskriver hur likvida medel har förändrats under året. Likvida medel Det sammanlagda värdet av kassa och bank. LSS och LASS Insatserna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) utgörs av personlig assistent, ledsagarservice, kontaktperson, avlösning i hemmet, korttidstillsyn, boende med särskild verksamhet samt daglig verksamhet. LASS avser lag om assistentersättning. Lånekostnader Ränta och andra kostnader som uppkommer vid upplåning av kapital. Mkr Miljoner kronor. Soliditet Visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditeten visar också om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, d v s den långsiktiga betalningsförmågan. Tkr Tusen kronor. 26

Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 054-51 50 00, fax 054-51 31 19 bankgiro 177-5642, org nr 212 000-1793, kommun@hammaro.se, www.hammaro.se 27