Plan mot kra nkande behandling 2013-14 I Ur och Skur Mullebo Förskola
2013/2014 Plan mot kränkande behandling I Ur och Skur Mullebo förskola Främjande arbete: Verksamhetsansvariga på I Ur och Skur Mullebo har tillsammans med elever och föräldrar arbetat fram en gemensam värdegrund som ingår i det främjande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling. Arbetet med värdegrunden har utgått från Läroplanen Lpo 11 och den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98. Mullebo drivs i demokratiska former På Mullebo är alla vuxna förebilder som bidrar till att barnen kan utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. På Mullebo uppmuntrar vi ett öppet klimat för samtal, tankar och åsikter. På Mullebo tillåter vi ingen diskriminering eller annan kränkande behandling. På Mullebo bemöter vi alla människor, oavsett olikheter med lika värde. På Mullebo accepterar vi inte främlingsfientlighet. På Mullebo vill vi att alla ska känna sig sedda och uppskattade. På Mullebo ska alla, barn och vuxna få möjlighet att utveckla sin medkänsla/empati. På Mullebo ska alla visa hänsyn och respekt mot varandra, för att skapa ett trevligt arbetsklimat. På Mullebo arbetar vi för att alla ska känna ansvar och glädje för vår natur. På Mullebo värnar vi om vår trivsamma miljö och är aktsamma om våra saker, såväl inne som ute. På I Ur och Skur Mullebo finns en Trygghetsgrupp bestående av Camilla Nordwall och Jenny Wickholm samt rektor Patrik Brundin. Gruppen har ansvar för att revidera och hålla Plan mot kränkande behandling aktuell, att ansvara för den årliga kartläggningen av förekomsten av diskriminering eller annan kränkande behandling sker, samt vara en grupp som barn, elever, föräldrar och personal kan kontakta vid misstanke om kränkningar. Det är även medlemmar ur Trygghetsgruppen som utreder och sätter in åtgärder vid förekomst av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. På I Ur och Skur Mullebo klargör vi för alla; barn, personal och föräldrar om lagarna, värdegrunden vilket innebär att vi inte tolererar någon mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Detta görs vid vid föräldramöten, samt skriftligt vid läsårsstart. Förskolan lämnar huset och tomten flera gånger i veckan för att gå ut i skogen. Där ges unika möjligheter för personalen att tillsammans med barnen arbeta med Mullebos värdegrund genom lek och öppna diskussioner. Vi arbetar med värderingsövningar. Vi arbetar med trivselreglerna.
Vi gör en kartläggning av barnens trygghet och förekomsten av kränkande behandling eller diskriminering minst en gång per läsår på både förskolan och skolan. Denna kartläggning utgår både från elevernas och personalens uppfattning. Senaste kartläggningen i förskolan gjordes i oktober 2013. Alla barn i åldrarna 2-5 år fick svara på en enkel enkät. Samtidigt observerade all personal barnens sociala sampel. En sammanställning av enkätens resultat gjordes. Vad som framkom, följdes upp direkt och kartläggningen i sin helhet följdes upp i november 2013. Vi ingår i Haninge kommuns skolplaneenkät där alla föräldrar i både förskola skola och fritids samt elever åk 3-5 anonymt får besvara frågor om förekomsten av mobbning. Förebyggande arbete Alla inom verksamheten är uppmärksamma och ingriper när någon utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Trygghetsgruppen presenterar sig i alla grupper och informerar om sin funktion. Personalen uppmuntrar andra vuxna, barn och elever att snabbt uppmärksamma och meddela om de ser diskriminering eller annan kränkande behandling. Vid behov avsätts personal att särskilt följa enskilda barn i förskolan. Vi omfördelar rastvakter när det behövs. Vi lyfter frågor om kränkningar, diskriminering eller mobbning vid behov vid extra insatta föräldramöten och ger utrymme för frågor och diskussion. När otrygga platser har identifierats, åtgärdar vi detta med skäliga åtgärder. Utifrån kartläggningen i oktober 2013 har förskolan bl a identifierat att det är mörkt på delar av gården vintertid. Förskolepersonalen arbetar kontinuerligt med gruppstärkande övningar/lekar. Pedagogerna är medagerande i lek och undervisning. Åtgärdande arbete: På förskolan intervjuas barnen i samband med utvecklingssamtalen 1 gång / termin. Frågorna som ställs är följande: Finns det någon plats på tomten (gården) som du inte vill/gillar att leka på? Hur kommer det sig? Var leker du helst? Finns det någon plats i skogen du inte vill/gillar att leka på? Hur kommer det sig? Är du rädd för någonting? Vad gör du om du blir rädd på Mullebo? Är det något här som du är rädd för? Är du ledsen ibland? Hur kommer det sig? Vad gör du då? Åtgärder och resultat av årets trygghetsundersökning:
I årets undersökning identifierades ett par områden där elever upplever otrygghet av någon anledning. Mörkt på delar av gården: Något barn är mörkrädd och personalen på Knytte (1-3år) tycker det kan vara svårt att snabbt få överblick av Knyttebarnen när det är mörkt ute. Åtgärd: Vi har begärt förbättrad utomhusbelysning på gården samt använder reflexvästar på Knyttebarnen när de är på gården. Förskolan delar gård med skolbarn: Detta är i grunden något bra då vi ser mycket goda effekter i form av empatiska skolbarn som ofta och gärna hjälper och stöttar de mindre och alltså bidrar till ökad trygghet men personalen på Knytte ser en risk för oro vid situationer då många skol-/fritidsbarn är ute samtidigt och leker lekar som innebär mycket spring och rörelse. Då kan det upplevas som stökigt, rörigt och högljutt för de minsta barnen på förskolan. Åtgärd: Vi har uppdragit åt huvudman att undersöka möjligheten att skapa en egen innergård / avgränsad yta för de minsta barnen inom den större gården. Rutiner vid kränkande behandling eller mobbing Då ett barn/elev påtalat för personalen eller en förälder kontaktar personalen att ett barn blivit utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling ska detta genast utredas och i förkommande fall åtgärder vidtas. Konkreta frågor ställs också om förekomsten av kränkningar, mobbning och diskriminering till eleverna i samband med den årliga kartläggningen. Huvudmannen (styrelsen) eller den som huvudmannen utser (rektor eller annan ansvarig personal), ser till att utredning startar vid fall av kränkningar och åtgärder sätts in för att förhindra fortsatt kränkning. Från och med höstterminen 2012 arbetar vi utifrån en modell som bygger på strukturstödet för att säkerställa utrednings- och dokumentationsansvaret och alla inblandades säkerhet samt nå till botten med vad som skett. Vid påtalan om barn/elev blivit utsatt för diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling: 1. En Incidentrapport skrivs och utredning startar så snabbt som möjligt. Detta innebär samma dag eller om det är eftermiddag dagen efter. 2. Enskilt samtal med den som blivit utsatt. 3. Enskilda samtal med den/de som utsatt något barn/elev för kränkande behandling. 4. Information till alla berörda föräldrar. 5. Skäliga åtgärder tillsätts och en åtgärdsplan upprättas vid behov. 6. Enskilt uppföljningssamtal med den som blivit utsatt. 7. Enskilt uppföljningssamtal med den/de som utsatt barnet/eleven för diskriminering eller annan kränkande behandling. 8. Eventuellt ytterligare åtgärder eller avstämning.
Föräldrarna är alltid med vid samtal med barn på förskolan. Föräldrarna är alltid informerade. Förbud gäller mot att bestraffa barnet/eleven som en följd av att det anmält någon ansvarig person för diskriminering, kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Dokumentation: Allt som sker i ärendet ska noggrant dokumenteras i enlighet med strukturstödet och förvaras i kassaskåpet eller i låst skåp. Medlemmarna i Trygghetsgruppen ansvarar för att detta sker. Vendelsö 2013-11-12 Denna Likabehandlingsplan revideras Ht-14 Bilaga innehållande definitioner av begrepp samt bakgrund i lagtext se nästa sida
Bilaga Lagarna: Lagarna som Likabehandlingsplanen/Plan mot kränkande behandling bygger på är: Diskrimineringslagen(2008:567) och Skollagen(SFS 2010:800) 6 kapitlet Lagarna innebär kortfattat förbud mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagarna innebär också att annan kränkande behandling är förbjudet i förskolan och skolan, samt förbud mot repressalier. Ombudsmännen: Jämo, DO och BEO Ombuden ska informera om lagarna, ge råd beträffande lagarnas tillämpning och hjälpa barnet/eleven till rätt ombudsman ifall ombudet inte själv åtar sig ärendet. Ombudet har rätt att föra skadeståndstalan för ett barn/elev mot huvudmannen för verksamheten. BEO, Barn och elevombudet har i uppgift att föra det enskilda barnets talan gällande kränkande behandling. Mobbning - definition: Ordet mobbning kommer från engelskan mobbing och innebär att en eller flera individer, upprepade gånger och över tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det krävs också en obalans i makten mellan de inblandade parterna. Den som mobbar har makt över och förtrycker den som utsätts. Det är upprepade avsiktliga handling som syftar till att såra eller skada. Kränkande behandling - definition: Kränkande behandling innefattar all form av kränkning av en individ. Det är ytterst den som utsätts för kränkande behandling som värderar om handlingen är negativ eller inte. En kränkning har alltså ägt rum om en person känt sig kränkt; alltså ledsen, arg, sårad eller skadad. Detta kan ske vid enstaka tillfälle eller vara återkommande. Det gäller uppträdanden barn/elev mot barn/elev lika som vuxen mot barn/elev. En kränkande behandling är ofta en avsiktlig handling som syftar till att såra eller skada. Personalens tillsynsplikt över eleverna både i förskolan och skolan innebär att förebygga och avvärja fara. Befogade tillrättavisningar, från ansvariga i verksamheten, för att upprätthålla ordning och en god miljö för barn/elever ses inte som kränkande behandling. Diskriminering - definition: Diskriminering innebär att någon är missgynnad i en jämförbar situation p.g.a. grundläggande egenskaper. En elev är enligt lag skyddad från diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.