Bilderboken i förskolan

Bilderboken i förskolan Vad pedagoger tar hänsyn till när de väljer böcker Picture books in pre-school What educators take into account when choosing books. Annika Nordlander Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Grundnivå/15hp Handledare: Examinator: Karin Franzen 2015-02-17

Abstract The aim of this study is to increase the knowledge regarding the selection process of picture books by pre-school educators. My intention is to find out which criteria educators use to select the books. I have restricted the study to pre-school educators, because I wish to find out how they work with the selection process and which criteria and considerations are included. I also want to know if the children have influence in the book selection and how the books get to the pre-school. The study is based on qualitative interviews with educators at a pre-schools in my area as well as relevant publications. The questions the educators were given were semi-structured. The theoretical starting point for the study has been Vygotskijs sociocultural theory. The results showed that the educators made diferent considerations regarding the book selections, it was importent for the educators that the children had influence either through selecting the books them self or that the educators selectet books that the children where intrested in and the educators borrowed a lot of books from the library Keywords Picture books Pre-school educators Book selection

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om pedagogers hänsynstaganden vid val av bilderböcker till förskolan. Min intention är att se vad pedagogerna tar hänsyn till vid bokvalen. Jag har endast fokuserat på förskollärare, eftersom jag ville veta hur de arbetar med valen av böcker och få reda på vilka hänsynstaganden de gör. Jag vill även veta om om barnen har något inflytande i bokvalen till förskolan och hur böckerna kommer till förskolan. Uppsatsen är baserad på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två förskolor i mitt område. Uppsatsen är även baserad på relevant litteratur. Frågorna som ställdes till pedagogerna var semistrukturerade. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visade att pedagogerna gjorde olika hänsynstagandet gällande bokvalen, de var viktigt för pedagogerna att barnen hade inflytande antingen genom att välja själva eller att pedagogerna valde böcker efter barnens intresse och pedagogerna lånade mycket böcker från biblioteket. Nyckelord Bilderbok Förskollärare Bokval

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Frågeställningar 1 2. Forsknings- och litteraturgenomgång 2 2.1 Bilderboken, en pedagogisk intention 2 2.2 Användandet av bilderboken 2 2.3 Bilderbokens form 3 2.4 Böcker på förskolan 3 3. Teoretiska utgångspunkter 5 4. Metodisk ansats och val av metod 6 4.1Datainsamlingsmetod 6 4.2 Urval 6 4.3 Genomförande 6 4.4 Bearbetning 7 4.5 Etiska hänsynstaganden och principer 7 4.6 Validitet och reliabilitet 8 5. Resultat 9 5.1 Intervjupersonerna 9 5.2 Val av litteratur till förskolan 9 5.3 Hur böckerna kommer till förskolan 10 5.4 Samarbete med bibliotek 10 5.5 Byte av böcker 10 5.6 Barnens roll 11 5.7 Introduktion av böckerna 11 5.8 Sammanfattning av resultat 11 6. Analys och diskussion 13 6.1 Hur kommer böckerna till förskolan 13 6.2 Barns inflytande 13 6.3 Arbetet med böckerna 14 6.4 Slutsats 14 6.5 Metoddiskussion 15 Referenser 16 Bilaga 1 17 Bilaga 2 18

1. Inledning Under mina VFU perioder har jag ofta kommit i kontakt med bilderböcker och läst mycket för barnen. På förskolan är boken en naturlig del av vardagen och de barn jag kommit i kontakt med har varit intresserade av böckerna, både handlingen och bilderna. Men något som jag har tänkt på är hur pedagogerna tänker när de väljer böckerna de ska ha på förskolan, tar de bara några böcker eller tittar de på vad böckerna faktiskt handlar om. Så därför vill jag undersöka vad pedagoger tar hänsyn till när de väljer litteratur till förskolan. Det finns en bakomliggande tanke hos mig att det är viktigt för oss pedagoger att veta hur vi väljer böcker, med tanke på barnens utveckling och vilka mål man vill uppnå med att ha böcker på förskolan. I läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2010) står det om bilder och texter och att förskolan ska försöka uppnå att barnen tolkar och pratar om dessa (Skolverket, 2010, s. 10). I läroplanen beskrivs det också att förskolan ska arbeta för att barnen ska utveckla sin lyssnandeförmåga, lära sig att reflektera och kunna uttrycka sina egna uppfattningar samt försöka förstå andra personers perspektiv (Skolverket, 2010, s. 10). Läroplanen beskriver även att förskollärarna ska ge barnen förutsättningar att utvecklas inom språk och kommunikation (Skolverket, 2010, s. 11). Jag anser att denna undersökning har relevans för mitt framtida yrke då det är viktigt att vi får se hur olika pedagoger arbetar, att man är öppen för eventuella förändringar som kan ske i sin verksamhet samt att man är medveten om hur och varför man jobbar på ett visst sätt. Jag tror också att det är viktigt att man kan synliggöra hur man arbetar både för sig själv och kunna diskutera det i arbetslaget. 1.1 Syfte Syftet med min undersökning är att få en djupare kunskap om vad pedagoger tar hänsyn till när de väljer böcker till förskolan. 1.2 Frågeställningar För att fördjupa och tydligare uppnå syftet med studien har följande frågeställningar valts Hur får pedagogerna böckerna de har i förskolan? Har barnen något inflytande på bokvalen? Vad bygger valet av böcker på för kriterier? 1

2. Forsknings- och litteraturgenomgång Simonsson (2006, s. 10) skriver även det produceras massor av barnböcker i Sverige men alla dessa når inte fram till läsarna då urval sker på vägen, till exempel genom föräldrars köp och bibliotekariers inköpsval. 2.1 Bilderboken, en pedagogisk intention Simonsson (2006, s. 5) skriver i sin avhandling Pedagogers möte med bilderböcker att bokläsning är en naturlig och återkommande aktivitet i verksamheten på förskolor. Hennes avhandling undersöker hur de pedagoger som har deltagit i undersökningen uttrycker sig om användandet av bilderböcker på deras förskolor. Enligt Simonsson (2006, s. 13) har pedagoger varit intresserade av litteratur som är lämplig för barn länge och när pedagogerna mer och mer började intressera sig för de yngre barnen så fick böcker och sagor en stor plats. Böcker har en lång tradition i förskolan och synen på barnboken har under årens gång förändrats ifrån att ha varit uppfostrande till att de nu är mer underhållande och utvecklande. Simonsson skriver också att det inte alltid har varit lätt att få tag i barnlitteratur under historiens tid, men de barn som varit i förskoleverksamhet har alltid haft tillgång till böcker under tiden i verksamheten (2006, s. 21) Simonsson (2004, s. 112-113) skriver att pedagoger vill ge barnen ett visst ideal av barnkultur, de anser att böckerna är viktiga för så väl barnen som arbetet på förskolan. Simonsson fick även syn på pedagogerna hade högläsning för barnen dagligen, detta skedde efter lunch men även vid andra tillfällen under dagen, både planerade och oplanerade lässtunder. De ser på bilderboken som ett föremål för lärande och de kan använda det i olika situationer och sammanhang för att nå olika mål för utveckling och lärande hos barnen detta fick Simonsson fram i sin undersökning. Enligt Simonsson kommer denna syn ifrån utvecklingspsykologiska kunskaper då man kan se boken som ett verktyg för att framtids förbereda barnen och för att göra barnen till bärare av vårt kulturarv. 2.2 Användandet av bilderboken Simonsson (2004, s. 14-15) skriver att användandet av bilderboken minskar. Läsandet för barn mellan tre och åtta års ålder har avtagit både i mängd och tid och detta har enligt Simonsson bidragit till uppfattningar om att bilderbokens ställning är hotad. Men hon anser även att bilderboken har en självklar plats på förskolor men det är olika stor omfattning av egna bilderböcker på förskolor, det finns oftast även faktaböcker och personalens egna böcker. Bokutbudet brukar kompletteras med böcker lånade ifrån lokala bibliotek. Simonsson (2004, s. 14-15) skriver även att det inte är säker att barnen har tillgång till böckerna även fast de finns på förskolan, detta på grund av vad pedagogernas uppfattningar om den egna barngruppen. I vissa yngregrupper är böckerna placerade så att de små barnen inte ska kunna nå dem och i dessa fall har det varit så att pedagogerna bedömer att barnen inte kan ta vara på böckerna utan att de har sönder dem. Simonsson menar att pedagoger använder sig av böcker till olika ting och barnboken ses som ett redskap till att utveckla barns språk, deras fantasi och för att beröra aktuella ämnen men också för underhållning och vila. Det bör även nämnas att det är de vuxna som bestämmer vad som ska talas om under lässtunderna, hur många böcker som kommer läsas och hur ofta, även för vilka barn. 2

Svensson (2009, s.114) tar upp sambandet mellan läsning och text. Från tidig ålder lär sig barnet att skilja på bilderna och texten även att texten har en speciell form som består av rader och det är texten som bestämmer vad pedagogen kommer att läsa. De förstår även tidigt hur man håller i en bok, att man bläddrar från ena hållet till det andra för att komma till nästa sida i boken och att man läser upp ifrån och ner. 2.3 Bilderbokens form. Nikolajeva (2000, s. 11) skriver om att bilderboken är en speciell form av konst som använder sig av två olika kommunikationsmetoder, det verbala och det visuella. Hur en bilderbok förmedlar information skiljer sig stort ifrån till exempel en roman. Nikolajeva menar även att bilderboken har likheter med teater och film, då alla tre använder sig av det verbala och visuella alltså ord och bilder. Men till skillnad ifrån film och teater så är inte böckers tid begränsad, i en bok kan man stanna upp, läsa om sidan igen och bläddra tillbaka. Bilderboken är komplex och att den utmanar läsarnas tankeförmåga och känsla för estetik. Nikolajeva (2004, s. 13) menar att barnlitteratur inte är en speciell genre, alltså inte en speciell typ av litteratur som har tydliga och återkommande drag. Allt som barn läser är inte barnlitteratur, barn läser dagstidningar, veckotidningar, reklam och texter på till exempel mjölkpaket, de kan läsa texter som inte är tänkta att att de ska läsa. Det är alltså skillnad på barnläsning och barnböcker. 2.4 Böcker på förskolan Simonsson (2006, s. 34) fick fram i sin undersökning att pedagogerna på förskolorna ville ha speciella barnböcker på förskolorna för att få fram en speciell barnkultur och att de vill ge barnen en viss typ av böcker för komplettera de böckerna som finns i hemmen. Simonsson (2004, s. 112) fick i en tidigare undersökning fram att hur pedagogerna skapar läsmiljöer och hur de skaffar böcker återspelar deras uppfattningar om barn och barnböcker. Böckerna organiserades därmed efter olika kriterier för ålder och läsförståelse. Hon såg även att förskolorna besökte bibliotek, ibland med hela barngruppen och ibland bara vissa barn, dessa besök är till för att låna böcker. Enligt Simonsson (2006, s. 44-49) lyfte pedagogerna upp olika aspekter kring lån och inköp av böcker, de aspekterna som de bland annat tog upp var ekonomiska och tidsmässiga faktorer, något som inte pedagogerna kan styra över själva men som påverkar hur böckerna används på förskolan. I Simonssons undersökning kom det fram att pedagogerna ville ha ett annat bestånd av böcker på förskolan, bland annat att de kunde ha ett grundutbud med så väl lite nyare böcker som äldre. De böckerna som fanns på förskolan hade inte de innehåll som pedagogerna önskade och var inte ett bra skick. Detta på grund av att de inte har tillräckligt stor budget för att köpa de böcker som önskas. I Simonssons (2006, s.44-49) undersökning framkom att pedagogerna istället för att köpa böcker, lånade böcker från biblioteken, använder sig av privata böcker och tog emot gåvor i form av böcker som biblioteken har gallrat ut. Pedagogerna ansåg att låna böcker ifrån biblioteken inte är helt problemfritt då öppettiderna inte alltid passar förskolans verksamhet. Något annat som pedagogerna inte ansåg var optimalt var det ständiga flödet av böcker på förskolan, inte på grund av att man varierar böckerna ofta utan på grund av att böckerna ska lämnas tillbaka efter en viss tid. En 3

konsekvens som pedagogerna såg med de bibliotekslånade böckerna var att vissa böcker som de ville låna inte fanns eller redan var utlånade och att böckerna oftast var i dåligt skick. Detta ser Simonsson som ett resultat på att många nyttjar biblioteken. Simonsson (2006, s. 71) fick även fram i sin undersökning att förskollärarna ville ha en viss typ av böcker på förskolan, böcker som skulle passa att läsas under vilan efter lunchen, de skulle inte ta upp vissa känsliga ämnen och ha ett passade språk. På de förskolor Simonsson gjorde sin undersökning läste de böcker för att barnen skulle vila och inte för att barnen skulle få diskutera om böcker, dess innehåll och bilder. Edwards (2008, s. 26) skriver att grundreceptet på barn som gillar böcker har två ingredienser, läsande vuxna och böcker, alltså att det ska finnas litteratur som lockar barnen och pedagoger som finns där och skapar utrymmen för läsande. Edwards (2008, s.16) skriver även att böcker har en stor betydelse för språket och språkutvecklingen hos barnet, att kunna läsa är en viktig del i kommunikationen mellan människor och det är även de snabbaste sättet att skaffa information. Edwards (2008, s. 49) menar också att det är viktigt att barnen själva får vara med och välja böcker och att pedagogerna ska uppmuntra deras val. Barnen får då diskutera med pedagogerna när det gäller bokvalen och varför hen har valt eller inte valt just den boken. Det är viktigt att pedagogerna inte avvisar barnen val utan att de istället är intresserade och ställer frågor till barnet. Fast (2001, s.23-24) skriver att pedagogerna på förskolan är en stor inspiration för barnen när det gäller böcker och barnen får med hjälp av pedagogerna möjligheter att hitta nya boktyper och genrer. Hon skriver även om att det finns barn i vårat land som av olika anledningar inte får böcker lästa för sig, att de barnen inte har några böcker eller föräldrarna inte har lust att läsa för dem. Därför är det viktigt att förskolan inspirerar. Vidare menar hon att de positiva stunderna som handlar om berättade är viktiga för barns språkliga utveckling. 4

3. Teoretiska utgångspunkter Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv baserat på Lev Vygotskijs teori om barns utveckling. Forsell (2011) menar att Vygotskij ansåg att det viktigaste psykologiska redskapet vi människor har är språket. Tack vare språket blir vi delaktiga i andras perspektiv och språket fungerar både som kommunikation mellan människor men också inom människor. Vygotskijs teorier har inga steg, eller mognadsgrader utan det är pedagogernas agerande som är viktigt för barns utveckling. Samspelet mellan barn och pedagog avgör ifall lärandet kommer att vara meningsfullt och lärorikt. I denna utgångspunkt ser man på kommunikation som ett meningsskapande, uttalanden är ett ett utbyte av förståelse och mening mellan de olika parterna med en lyssnare och en talare. Olika lyssnare kan skapa olika mening och det som sägs möter olika föreställningar och erfarenheter som lyssnaren har med sig och när detta möte händer blir det ett meningsskapande och detta sker tack vare att bägge parterna, lyssnare och talare, deltar. (2011, s. 161-172) Bilderboken kan ses som ett verktyg för att utveckla barns språk. Vygotskij anser att vi kan bli delaktiga i andras perspektiv just tack vare språket och detta är något som är jätte viktigt i och med det värdegrundsarbete som är ett stort och viktigt område på våra förskolor runt om i landet. När pedagogerna använder bilderböckerna i förskolan hjälper det barnen att utveckla deras kommunikation och tänkande och vilka böcker vi väljer och hur vi låter barnen vara delaktiga har stor betydelse hos barnens utveckling. Pedagogernas förhållningssätt blir avgörande ifall det blir ett meningsfullt lärande för barnen. 5

4. Metodologisk ansats och val av metod 4.1 Datainsamlingsmetod För att få reda på vad pedagoger tar hänsyn till när de väljer barnlitteratur till förskolan har jag valt en kvalitativ forskningsmetod och då semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2011, s. 651) så är kvalitativ forskning en typ av forskning där man lägger sitt fokus på ord mer än på siffror när man samlar in data. Det är utifrån den metoden som min undersökning utgår ifrån. Det på grund av att mitt intresse är att undersöka vad pedagogerna har för tankar bakom böckerna de väljer till förskolan. Enligt Bryman (2011, s. 412) är intervjuer den metod som sannolikt är mest använd vid kvalitativ forskning. Det som gör metoden så populär är dess flexibilitet och den öppenhet som metoden ger den intervjuade. Vidare menar Bryman (2011, s. 412) att det finns två huvudsakliga typer av intervjuer, den ostrukturerade och den semistrukturerade intervjun. Enligt Bryman (2011, s. 413) är semistrukturerade intervjuer när intervjuaren har en lista med frågorna som till viss del är specifika frågeställningar men respondenten har stor påverkan när den svarar på frågorna. Det finns alltså en grundordning av frågorna men man behöver inte hålla sig till denna under själva intervjun. En faktor som Bryman (2011, s. 413) anser vara viktig vid kvalitativa intervjuer är att respondenten under intervjun har stora chanser att ge detaljerade svar i sin egen takt. 4.2 Urval För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra intervjuer med förskollärare på tre olika avdelningar, två olika förskolor i en kommun. Jag har valt intervjuer för att jag hoppades att jag skulle få mer djupgående svar och en större reflektion än om jag till exempel hade valt metoden enkätundersökningar. Jag har valt att involvera färre personer och min strävan var att få bra intervjumaterial av de medverkande. Backman (2008, s. 33) skriver att det som karakteriserar kvalitativa metoder är att de inte har något med siffror eller tal att göra, utan de kvalitativa intervjuerna resulterar i verbala formuleringar. Jag valde respondenter som jag ansåg var relevanta för undersökningen. Bryman (2011, s. 434) skriver även om en teknik som han kallar målinriktat urval, att man väljer de man vill intervjua utifrån vilka man tror är relevanta för undersökningen. Respondenterna valdes även utifrån praktiska skäl då jag har haft kontakt med förskolechef och förskolorna tidigare, detta gav mig som intervjuare en trygghet. 4.3 Genomförande Det första jag gjorde var att kontakta förskolecheferna på området som jag ville göra mina intervjuer. Kontakten gjordes via mail där jag presenterade mig, berättade syftet med min undersökning och frågade om ett godkännande till att prata med förskolepedagoger om eventuell medverkan. När godkännandet var klart kontaktade jag de pedagoger som jag ville intervjua, presenterade mig, min undersökning och etiska hänsynstaganden. När jag sedan kom till förskolan för intervjuerna fick de inblandade blanketter att skriva under (bilaga nr 1). Intervjuerna skedde på förskolorna men i ett avskilt rum så vi kunde prata ostört. 6

Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer, där jag ställde samma frågor (bilaga nr 2) till de medverkande i intervjuerna. Frågorna var utformade med öppna svarsalternativ och intervjuerna spelades in med ljudupptagning för att jag lätt skulle kunna gå tillbaka och sammanställa dem i efterhand. Detta gjorde jag för att kunna använda så mycket som möjligt av intervjuerna och för att hinna med att skriva det som sades, det kommer att bidra till att jag får ett så rättvist resultat som möjligt. 4.4 Bearbetning Transkriberingen av intervjuerna skedde samma vecka som de genomfördes. Intervjuerna lyssnades först igenom för att få en snabb återupprepning om vad som sades och diskuterades. Efteråt lyssnades intervjuerna på en åt gången och pausade under tiden för att hinna skriva ner vad som sades på datorn. När jag transkriberade materialet så ville jag få det så likt det verkliga samtalet som möjligt så att det skulle kunna analyseras på ett rättvist sätt. Jag valde även att skriva frågor och svar ihop för att lättare kunna utskilja vad respondenterna svarat på. När alla intervjuer var nedskriva på dator skrev jag sedan ut dem på papper och jämförde svaren med varandra. 4.5 Etiska hänsynstaganden och principer Jag ska förhålla mig till en god forskningssed. Enligt vetenskapsrådet (2011, s. 13) så har forskningen blivit en viktig del i vårat samhälle och därmed ställs stora förväntningar på den. Forskningsresultatet som kommer fram ska genom publicerandet komma till nytta, antingen omedelbart eller som en del i det fortsatta sökandet efter kunskap. Under hela mitt arbete har jag försökt att göra det så bra som möjligt för de som deltar i undersökningen. Ingen ska känna sig kränkt,varken under eller efter undersökningen. De deltagande fick muntlig information om mina etiska hänsynstaganden så som att de kan när som helst avsluta sitt deltagande utan några konsekvenser och att deras medverkan kommer att avidentifieras. De deltagande ska känna sig trygga under arbetet. Löfdahl (2014, s. 36-38) nämner fyra begrepp som är relevanta när man genomför forskning, de kallas forskningsetiska principer. Dessa principer har jag förhållit mig till under hela arbetes gång. Informationskrav, alla som ingår i undersökningen ska få information om undersökningens syfte, frågeställningar och metod. Viktigt är att alltid kontakta förskolechef om tillåtelse innan man kontaktar de tilltänkta förskolorna. Information om att de deltagande kan avbryta sin medverkan även när de redan gett samtyckte till det ska berättas (2014, s. 36-38) Samtyckeskrav, för att kunna intervjua förskollärare behöver man ha deras samtycke. De behöver få information om undersökningen innan de kan samtycka till att delta. Informationen som ges ska innehålla det som behövs för att få den tillfrågade att kunna tacka ja eller nej. Det kan vara bra att även ge skriftlig information på inte mer än en sida där det tydliggörs vad som ingår i undersökningen, vad som krävs av personerna och vad som ingår i undersökningen. Man ska även ange kontaktuppgifter ifall den tillfrågade vill ställa frågor eller avbryta deltagandet. En samtyckesblankett ska vara underskriven senast när intervjuerna börjar. (2014, s. 36-38) 7

Nyttjandekrav, innebär den data som samlats in endast kommer att användas i min egen undersökning. Detta innebär också att när jag är färdig med undersökningen och godkänd så ska förstöra anteckningar och ljudfiler från mina intervjuer. (2014, s. 36-38) Konfidentialitet, personerna som deltar i arbetet ska inte gå att känna igen. Detta görs exempelvis genom att byta namn på personerna och namnet på orten. (2014, s. 36-38) 4.6 Validitet och reliabilitet Med hjälp av reliabilitet och validitet mäter man värdet av studien. Enligt Bryman (2011, s. 49) handlar reliabiliteten om utifall resultatet blir detsamma om undersökningen skulle göras igen. Om resultatet blir ett annat vid en annan tidpunkt. Medans validitet innebär att man bedömer utifall slutsatserna från undersökningen hör samman (Bryman, 2011, s. 50). En slags kontroll om undersökningen tar reda på det som är avsett att tas reda på med studien. Enligt Bryman (2011, s. 351-352) är validitet och reliabitet viktigt i kvantitativ forskning och forskare har diskuterat om hur relevant dessa begrepp är för kvalitativ forskning. Men de kvalitativa forskarna använder sig av termerna trots att begreppen är anpassade till kvantitativ forskning. Det är enklare att mäta reliabilitet och validitet i en kvantitativ studie än vad det är i en kvalitativ studie. Dock måste dessa bägge finnas med i tanken för att jag ska kunna bevisa att min studie är trovärdig. Reliabiliteten kommer inte kunna mätas då jag gjort kvalitativa intervjuer som inte kommer göras om. Validiteten kan jag visa på i min studie om min insamling av data överensstämmer med vad avsikten för arbetet var. 8

5. Resultat I detta kapitlet kommer jag redogöra för de resultat som jag fick fram av mina intervjuer. Svaren på frågorna hjälper mig att besvara studiens syfte. Hur får pedagogerna böckerna de har i förskolan? Har barnen något inflytande på bokvalen? Vad bygger valet av böcker på för kriterier? 5.1 Intervjupersonerna De tre pedagogerna jag intervjuat var alla kvinnor och jag har valt att kalla dem pedagog 1, pedagog 2 och pedagog 3. Pedagog 1 har jobbat inom barnomsorgen sedan 1981, hon jobbar på en äldreavdelning med barn mellan 3-6 år gamla. Pedagog 2 har jobbat inom barnomsorgen sedan 1980, hon jobbar på en yngreavdelning, där barnen är 1-3 år gamla. Pedagog 3 har jobbat inom barnomsorgen sedan 2006, hon jobbar på en åldersblandad avdelning där barnen är mellan 1-4 år gammal. 5.2 Val av litteratur till förskolan Pedagog 1 berättar att när de väljer litteratur till förskolan så tar de hänsyn till barnens ålder i gruppen och vilken typ av böcker de har behov av, ibland behöver de ha nästan rena pekböcker och ibland böcker som det är lite längre texter i, allt beroende på barngruppen. De vill att det ska finnas någon bok för alla barn i gruppen. Pedagog 2 säger att de gärna vill ha böcker där både pojkar och flickor är huvudpersoner men det viktigaste som de tänker på är bilderna i boken och att de gärna får vara fotografiska bilder. För egen del vill hon gärna ha böcker med en handling, alltså en början, en mitten del och ett slut men hon tycker det är svårt att hitta det till de yngre barnen. Pedagog 3 berättar att de försöker tänka till om vilka böcker de väljer men att de skulle kunna göra det ännu mer. De tänker på genus, att de inte bara ska vara starka killar eller snälla tjejer. De försöker även hitta böcker med olika nationaliteter. Alla tre pedagogerna anser att genus är viktigt att titta på när man väljer litteratur, att det finns både pojkar och flickor i böckerna. Pedagog 2 tycker inte att detta är något problem med böckerna för de yngre barnen utan att det kommer senare. Pedagog 3 tycker att det skulle behöva finnas mer böcker med starka flickkaraktärer men även fler böcker med olika hudfärg och nationaliteter, detta är något som hon saknar. 9

Pedagog 1 berättar att vi vuxna kan intervjua oss själva för att få en större medvetenhet om våra bokval. Hon tycker det är viktigt att vi vuxna är medvetna och vet om hur vi förmedlar olika synsätt för barnen. Det är skillnad när man är medveten och omedveten. 5.3 Hur böckerna kommer till förskolan Pedagog 1 säger att de mest lånar böcker från biblioteket till deras avdelning, men också att det på förskolan finns ett litet lager av böcker som de köpt eller fått i gåvor. Pedagogerna och barnen går till biblioteket och lånar böckerna. Pedagog 2 berättar att de oftast köper böcker till deras avdelning, pedagogerna har även fått pengar som de sökt för att köpa böcker till förskolan. Pedagog 3 säger att de både köper och lånar in böcker till avdelningen, men att de mest lånar böckerna. Här ser vi alltså att det är lite olika på de olika förskolorna, där Pedagog 1 och Pedagog 3 arbetar lånar man alltså mest in böckerna medans där pedagog 2 jobbar köper de in böcker till barngruppen. 5.4 Samarbete med bibliotek Både Pedagog 1 och Pedagog 2 berättar att de har samarbete med biblioteket. Pedagog 2 berättar om att de får hjälp av biblioteket när de vill ha böcker efter vissa specifika teman, då plockar biblioteket ihop en låda böcker som de får låna. Pedagog 2 säger även att det är ett bra samarbete och att de skulle kunna använda sig av detta oftare. Pedagog 1 berättar om ett samarbete de har med biblioteket där de får information om olika barnteatrar som biblioteket anordnar, de får då komma på dessa teatrar och barnen får då levande berättelser till sig. Pedagog 3 säger att bokbussen kommer till dem så de kan låna böcker. Alla pedagoger har ett samarbete med biblioteket som de använder sig av. 5.5 Byte av böcker På Pedagog 2s avdelning byter de ut böckerna för att de blir utslitna av olika anledningar, ibland måste de till och med ta bort böckerna för att det går så hårt åt dem. På Pedagog 1s avdelning byter de böcker ca en gång i månaden, då besöker barngruppen och pedagogerna biblioteket och lånar nya böcker. Pedagog 3 kommer inte ihåg hur ofta bokbussen kommer till dem, så hon vet inte riktigt hur ofta de byter böckerna. 10

5.6 Barnens roll Pedagog 1 berättar att barnen på deras avdelning är med och väljer böcker till förskolan, varje barn får välja två böcker som de väljer utifrån deras erfarenheter och intressen. Men hon säger även att de får titta på vilka böcker barnen väljer och för en diskussion med barnen om vilken bok de har valt. Hon menar även att ibland väljer barnen endast böcker utifrån bilderna i boken och vet inte ifall boken är på ett helt främmande språk men då pratar de om bilderna tillsammans med barnen. Just då kanske inte bokstäverna har så stor betydelse utan det var bilderna som lockade barnet och hon berättar att de ändå kan prata om boken och titta på bokstäverna för att se att de är olika från till exempel en annan bok. Pedagog 2 berättar att de försöker se vilka böcker som barnen tycker om och när de köper böcker så försöker de att köpa dubbla uppsättningar av böcker som de vet går åt. Bland annat köper de dubbla uppsättningar av böcker med till exempel fotografiska pekböcker med djurens ungar, då de märkt att de är populära i barngruppen. Pedagogerna har märkt att böckerna lever längre när de har dubbla exemplar eftersom de kan byta ut böckerna när de går sönder för mycket. Pedagog 3 säger att de försöker se vad barnen är intresserade av när de väljer böcker och att barnen givetvis får vara med och välja böcker som de gillar. Men de väljer även ut specifika böcker som till exempel kan handla om någon konflikt som även utspelar sig på förskolan. De väljer även ut böcker som de själva tycker har ett bra syfte. Att barnen får vara med i valet av böcker är något alla pedagogerna nämner. 5.7 Introduktion av böckerna Pedagog 2 berättar att deras introduktion är att de kan läsa böckerna för barnen, men att de oftast ställs upp på barnens bokhylla och sedan får pedagogerna vara med och se när barnen tar böckerna och säga att den boken är ny, visa barnen hur man läser en bok och hur man bläddrar så deras introduktion är mest hur barnen ska behandla böckerna. Pedagog 1 säger att de inte gör någon större introduktion just på förskolan då barnen är med till biblioteket och väljer böckerna, hon menar att den stora introduktionen sker där. Barnen får även vara med att pricka av böckerna som ska lämnas tillbaka och att de tar med dem till biblioteket där barnen sedan får se att de har lämnat tillbaka de gamla böckerna och nu lånat nya. De introducerar även barnen i hur man behandlar en bok, att de ska stå i bokhyllan när man inte läser dem så att de kan låna om böckerna sen igen. Anna menar att eftersom barnen är med i processen från början så blir själva processen introduktionen. Pedagog 3 berättar att de inte presenterar böckerna på någon speciellt sätt mer än att prata om böckerna som de har valt och berättar för barnen att dessa böcker är lånade sedan läser de lite i dem och tittar. 5.8 Sammanfattning av resultat Pedagogerna som deltog i studien hade alla en viss tanke bakom de böcker de har på förskolan. De tar även hänsyn till genus när de väljer böckerna som de har på förskolan och att det är viktigt att man som pedagog är medveten om vilka val man gör när det gäller böcker. 11

Hur böckerna kommer till förskolan såg olika ut för de olika pedagogerna men alla tre pedagogerna lånade böcker från biblioteket, dock olika mycket. Alla köpte även in böcker till förskolan men det var varierande från avdelning till avdelning om de köpte eller lånade böckerna. Samarbetet med biblioteket var även olika men ett visst samarbete fanns. Att barnens inflytande var viktigt när de gäller bokvalen var något framkommande, barnen får vara med och välja vilka böcker som ska finnas på förskolorna och pedagogernas intention är att se vilken typ och vilka böcker som barnen är intresserade av. Eftersom barnen är involverade i valen av böcker sker inte någon större introduktion av just böckerna mer än hur man ska förhålla sig till böcker överlag. 12

6. Analys och diskussion Utifrån den tidigare litteratur och forskning och mitt teoretiska perspektiv, sociokulturella perspektivet kommer jag här nedan tolka mina intervjuer. 6.1 Hur böckerna kommer till förskolan Jag fick i min undersökning fram av de intervjuade pedagogerna att de både köper och lånar böcker att ha på förskolan. Detta är något som Simonsson (2006, s.44-49) skriver om som jag tidigare nämnt att hon sett att pedagogerna gärna lånar böckerna de har på förskolan, men att vissa av pedagogerna ansåg att det var problematiskt att låna böcker då öppettiderna inte alltid överensstämmer med förskolans tider. Detta problemet hade dock inte någon av de pedagogerna som jag intervjuade men ena pedagogen berättade om att de hade besök av bokbussen som kommer till deras förskola så de får låna böcker, de behöver alltså inte ta sig fram och tillbaka till biblioteket vid deras specifika öppettider. Det nämndes dock från en pedagog att de köpte de flesta av deras böcker till avdelningen då de ansökte om ett stipendium för att få pengar till böckerna detta är något som Simonsson (2006, s. 44-49) tar upp om att en del förskolor inte har budget till att köpa in böcker till sin förskola. Med detta i åtanke är det jätte bra att förskolorna kan söka stipendium för att kunna köpa in böcker. Att pedagoger nyttjar biblioteket på ett eller annat sätt framkom i min undersökning och de nyttjar de på olika sätt. Mest framträdande är att pedagogerna använder sig av biblioteket eller bokbussen för att låna böcker till sina avdelningar. Detta är även något som Simonsson (2009, s. 44-49) tar upp, att hon ser att böcker som är i ganska dåligt skick och ofta ät utlånade är ett tecken på att många använder sig av biblioteket för att låna böcker. Simonsson (2004, s. 14-15) nämner att förskolorna har i olika stor utsträckning egna böcker på förskolorna, dessa böcker kompletteras med böcker som de lånar på biblioteket. Detta är något som några av de pedagoger jag intervjuade nämnde för mig, att de har ett litet förråd av böcker på förskolan som de använde sig av men också att de kompletterade dessa böcker från förrådet med böcker från biblioteket. 6.2 Barnens inflytande Enligt läroplan för förskolan (Skolverket, 2010, s.12) så ska vi i förskolan ska låta barnen få ha inflytande i förskolan och att både flickor och pojkar ska ha lika stort utrymme och inflytande. En av mina intervju frågor var just ifall barnen får vara delaktiga och ha inflytande i och över bokvalen, anledningen till denna frågan var just eftersom det är ett av våra mål i förskolan att låta barnen få ha inflytande och jag var då intresserad av ifall det inflytandet förekommer i denna sammanhang. Det jag fick fram i undersökningen var att barnen får vara med och välja böckerna men också att pedagogerna försöker se vad det är för något barnen är intresserade av så att böckerna ska vara böcker som barnen vill läsa. Edwards (2008, s. 49) nämnde att det är viktigt att barnen får vara med och att pedagogerna inte ska avisa deras val. Pedagogerna som intervjuades nämnde alla att barnen får vara med i valen av böcker. Någon som även nämndes av en pedagog var just att man tillsammans med ett barn som valt en bok kan diskutera varför det blev just den boken och så vidare detta är även något som Edwards (2008, s. 49) tar upp, att pedagogerna är intresserade av valen som barnen gör och diskuterar med dem istället för att avisa boken. 13

En pedagog berättade att deras vision var att det skulle finnas en bok till varje barn som just det barnet är intresserad av och att de även försöker diskutera vad barnet har valt för bok. De andra två pedagogerna jobbar med lite yngre barn och de bägge sa att de försöker se vad barnen är intresserade av när de väljer böckerna, men också att barnen får vara med när de väljer. Enligt min teoretiska utgångspunkt för studien, det sociokulturella perspektivet, så är det viktigt att barnen får vara delaktiga. Forsell (2011, s. 161-172) menar att Vygotskijs sociokulturella perspektiv är kommunikation en viktig del i barnens utveckling och samspelet mellan barn och pedagog är avgörande om lärandet kommer bli meningsfullt för barnen. Detta ser jag när den ena pedagogen nämner att de låter barnen vara med i valen av böcker och barnen får diskutera med pedagogerna om vilken bok det barnet valt. 6.3 Arbetet med böckerna En intressant fråga som jag fick svar på var ifall pedagogerna introducerade böckerna något för barnen när de köpt eller lånat nya böcker. Detta fick jag olika svar på, men eftersom barnen är med i valen av böckerna så arbetade ingen av pedagogerna något speciellt med någon introduktion, alla pedagogerna sa att de inte gör någon större introduktion då barnen är med i processen. Men det alla pedagogerna gjorde var att prata om att de hade fått nya böcker och hur man ska behandla en bok, att man är försiktig med böckerna så att de inte går sönder. Detta är något som Svensson (2009, s. 114) tar upp, hur man håller i en bok och bläddrar i boken för att komma vidare. Pedagogerna på förskolorna pratade alla med barnen om detta. Arbetet som pågår sedan är att pedagogerna läser böckerna med barnen och även barnen själva. En pedagog berättade att de låter barnen vara med och plocka ihop böckerna sedan när det är dags att lämna tillbaka dem, barnen får vara med och pricka av vilka böcker som ska packas ner och tas tillbaka till biblioteket. 6.4 Slutsats Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse i vad pedagogerna tar hänsyn till när de väljer de böcker de har på förskolan. Jag tycker att jag fått svar av intervjupersonerna som har en tydlig koppling till den litteratur som tagits upp i avsnitt 2. De slutsatser jag kan dra av analysen är att barnens inflytande är viktigt för pedagogerna och att alla pedagoger har ett visst samarbete med bibliotek. Jag såg även hos de intervjuade att det var viktigt för dem att veta vilka böcker de väljer, alla pedagogerna ansåg att innehållet i böckerna är viktigt, att det ska finnas böcker där det inte är stereotypa karaktärer. Något som alla de intervjuade nämnde är att de saknar en viss typ av böcker. Jag anser att en av de mest intressanta resultaten av min studie är att pedagogerna är medvetna om vilka böcker de har på förskolan och att de har vissa kriterier som de utgår från när de väljer böckerna. Jag hoppas att genom denna studien kunna uppmärksamma förskollärare och andra som jobbar med barn om vikten av att veta vilka böcker man väljer till barnen på förskolan och att låta barnen få vara med och ha inflytande över böckerna. Böckerna har stor betydelse för barnen och kan ge dem oändligt med möjligheter för lärande. 14

6.5 Metoddiskussion Om jag hade gjort arbetet en gång till hade en provintervju gjorts för att få veta exakt vilka frågor man ska ställa för att få svaren som jag önskar. En annan fördel skulle kunna vara att lämna ut frågorna till pedagogerna innan intervjutillfället men jag valde att inte göra detta utan informerade bara om syftet med undersökningen. Jag ansåg att de fick tillräckligt med information om undersökningen för att svara på mina frågor utan att de fick se frågorna innan intervjuerna. 15

Referenslista Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber. Edwards, A. (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur och kultur. Fast, C. (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur. Forsell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. Nikolajeva, M. (2004). Barnbokens byggklossar. Andra reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur. Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan en utgångspunkt för samspel. Linköping: Linköpings Universitet. Simonsson, M. (2006). Pedagogers möte med bilderboken i förskolan. Linköping: Linköpings Universitet. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev 2010. Stockholm: Skolverket. Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Löfdahl, A. (2014). God forskningssed regelverk och etiska förhållningssätt. Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. 16

Bilaga 1 Frågor till pedagoger Namn? Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen? När ni väljer böcker till förskolan är det något speciellt som ni tar hänsyn till då? (Till exempel genus, mångkultur?) Är det något som du tycker är extra viktigt att ta hänsyn till? Hur får ni tag i böckerna ni har på avdelningen? Samarbetar ni med biblioteken alternativt bokbussen? Hur ser de ut i så fall? Hur ofta byter ni böcker? Vad har barnen för roll i bilderboksvalen? Får de vara med i beslutandet av böcker? Introducerar ni de nya böckerna något för barnen? Ifall detta görs hur gör ni för att introducera böckerna? 17

Bilaga 2 Samtyckesblankett Jag samtycker härmed till att medverka i en intervju som handlar om pedagogers val av bilderböcker på förskolan. Jag har fått information om att mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag utan förklaring kan när som helst avbryta min medverkan innan uppsatsen är inlämnad för godkännande. Informationen jag ger ut kommer endast att användas till detta examens arbete och jag är medveten om att slutversionen är offentlig. Jag samtycker även till att intervjun spelas in Ja Nej Ort och Datum Informant Namnförtydligande Student Namnförtydligande 18