Vilken litteratur väljer du?

Transkript

1 Vilken litteratur väljer du? En jämförandestudie om vilka kriterier pedagoger har vid val av litteratur i förskolan Which literature a do you choose? A comparative study about which criteria the preschool educators have when they choose literature in preschool Emma Rohdén Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Grundnivå 15 hp Handledare: Anita Malmgren Examinator: Susanne Hansson

2 Abstract The intention of my study is to investigate the preschool educators choice of literature and to compare this with each other, and if there s something that is affecting this when PIRLS reports shows that Swedish students lack reading-, writing- and language skills. In my study, one of the questions takes the children into consideration according to the preschools curriculum, and how the impact from the children plays an important part. I have put together a literature research that I think is relevant for my study, even though I think it has been difficult because of the limited research in the topic. My study is based on interviews with six educators about their experience and thoughts in the same municipality. The perspective is based on the sociocultural theory where the language and the interaction between humans is the central starting point. The result describes the different criteria that the educators choose books from. For example development of speech and how important it is for the educators that the children have an impact in the preschool activities. In the discussion I examine critically my choice of method and also what I think could have given me a deeper result. In the end of my study I continue with the current research where I show what my study can contribute with, to make the educators more professional. The conclusion of my study is that it doesn t really matter where the teachers work but it s the interest of the teachers that controls the work with the literature and these choices and awareness can be improved, by planning the activities and further cooperation with libraries and mobile library. Keywords: Book selections, Children's books, language development, pedagogy. 2

3 Sammanfattning Intentionen med min studie är att undersöka verksamma pedagogers litteraturval och jämföra dessa med varandra, detta då PIRLSs rapporter visar att svenska elever brister i läs-, skriv- och språkkunskaper. En av studiens frågeställningar tar barnen i beaktning då enligt förskolans läroplan så är barnens inflytande en viktig del. Jag har gjort en litteraturgenomgång där jag har läst blandad forskning och där jag sedan har satt samman en relevant forskningsöversikt som tillämpar min studie, även då det har varit blandad framgång då det finns begränsad forskning kring ämnet. Min studie genomsyras av intervjuer med sex pedagogers tankar på en och samma förskola i samma kommun. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin där språket och samspelet är den centrala utgångspunkten. Resultatet visar på olika kriterier som pedagogerna väljer böcker utifrån t.ex. språkutveckling och även hur viktigt det var för pedagogerna att barnen har inflytande. I diskussionen granskar jag kritiskt mitt val av metod och även vad som jag tror kunde ha gett mig ett djupare resultat. Till sist så avslutar jag studien med fortsatt forskning där jag visar på vad min studie kan bidra till för professionaliteten förskollärare. Den slutsats som jag kan se är att det inte spelar någon större roll var man arbetar utan att det är intresset hos pedagogen som styr arbetet med litteraturen och dessa val kan förbättras, både genom planering av verksamheten och vidare samarbete med bibliotek och bokbuss. Nyckelord: Barnböcker, språkutveckling, bokval, pedagogik. 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Forsknings- och litteraturgenomgång... 7 Teoretiska utgångspunkter... 7 Boken i förskolan... 8 Boken som redskap till kunskap... 8 Kommunikation och samspel... 9 Pedagogens pedagogiska medvetenhet... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förskolans styrdokument Metodologisk ansats och val av metod Val av metod Urval Genomförande Reliabilitet Validalitet Etiska hänsynstaganden Resultat Bokens resa till förskolan Kriterier vid bokvalet Barnens inflytande Yttre påverkan av litteraturval Analys Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Avslutning Fortsatt forskning Litteraturförteckning Internetkällor Bilaga 1 & 2 4

5 Inledning På grund utav PIRLS 1 s (Skolverket, 2012, s. 6) rapporter kring barnens brister i läs-, skrivoch språkkunskaper så har det väckt en nyfikenhet hos mig som blivande förskollärare. Med tanke på att pedagogernas medvetenhet vid litteraturvalen kan leda till att barnen berikar sin livsvärld så vill jag i min blivande profession lägga en bra grund för barnens språk- och kunskapsutveckling och även hjälpa andra förskollärare att få kunskap om denna utvecklingsriktning. I förskolans läroplan står det att språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling, uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Skolverket, 2010, s. 7). Utifrån mina verksamhetsförlagda perioder och tidigare jobb i förskolan har jag sett att litteraturen i förskolans verksamhet lånas utan att ha ett ursprungligt syfte av pedagogerna. Vid dessa tillfällen anser jag att syftet med boken inte alltid uppfylls då det i vissa fall kan finnas yttre faktorer exempelvis stress som kan påverka valet. Denna faktor kan sedan påverka de tillfällena när böckerna ska lånas och pedagogernas val kan då grunda sig på framsidan och inte innehållet. Barnböckernas syfte kan vara att utveckla språket, stärka barnens självkänsla och kan utveckla barnens tänkande. Med det menar jag att det är ett viktigt tillfälle som ska prioriteras och använda den tiden till att låna de böcker som är utav barnens intressen och för verksamhetens syfte. Då jag även vill jämföra pedagogers tankar och resonemang så kommer jag i studien att jämföra skillnader och likheter på yngre- eller äldreavdelningar 2. Förskolan har en viktig roll i barns utveckling, speciellt barns språkliga utveckling med tanke på att barnen i dagens samhälle spenderar mer och mer tid i förskolan då deras vårdnadshavare arbetar. Bokläsningen förekommer dagligen på förskolorna idag men innebär denna stund att pedagogerna har gjort ett pedagogiskt val? Ett medvetet val för barns språk och lärande? Edwards (2008 s. 10ff) skriver att om pedagogerna i förskolan är medvetna om vilket värde barnen har utav böcker så blir det angeläget och meningsfullt att ägna tid, kraft 1 PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en internationell studie som undersöker läsförmågan bland elever i fjärde klass där 49 länder deltagit, och det har visat sig att läsförmågan bland de svenska eleverna har sjunkit mellan mätningarna 2001 till På förskolan finns det olika avdelningar som är anpassade efter ålder. På yngreavdelningarna så är närvarande barn ca 1-3 år och på äldreavdelningarna så är barnen ca 3-6 år. 5

6 och resurser att arbeta med litteratur på förskolan. Detta har relevans för min studie då jag vill synliggöra valet som pedagogerna gör av böcker och se hur anpassad litteratururvalet blir till barnen, och om de får något inflytande i urvalet? Syfte Syftet med min undersökning är att ta reda på och jämföra vilka kriterier som verksamma pedagoger i förskolan har vid lån av litteratur och om det finns faktorer som kan påverka valen. Frågeställningar Vilka kriterier har pedagogerna vid lån av litteratur i förskolan, skiljer sig pedagogerna från varandra? Finns det yttre faktorer som kan påverka pedagogernas val av litteratur? Har barnen något inflytande över litteraturen som väljs? 6

7 Forsknings- och litteraturgenomgång I min studie har jag använt mig av vetenskapliga teorier och forskning kring pedagogers medvetenhet och hur viktig den är för barnens vidare utveckling. Vidare beskriver forskning hur pedagogernas val kan påverka litteraturen som kommer till barnen. Teoretiska utgångspunkter Min teoretiska utgångspunkt har jag från Vygotskij och det sociokulturella perspektivet då förskolans läroplan har sin grund där. I det sociokulturella perspektivet så är samspelet, språket och tänkandet centrala och dessa flätas samman med människan och de verktyg de använder (Kroksmark, 2011, s. s. 454). Nedan kommer jag redogöra för det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan den vuxna och barnet och vilka verktyg som har stor betydelse för barnens lärande och utveckling. Vygotskij ansåg att förskolan var en central institution som startats för att ge barn tillfälle att lära på ett annat sätt än det som sker i vardagen. På förskolan bygger barnen upp erfarenheter så som begrepp och olika kunskaper som utgör deras samlade vetande (Forsell, 2011, ss ). I det sociokulturella perspektivet så är människan redskapsanvändare och redskapsutvecklare. De olika redskapen kallas artefakter, som är de materiella ting som vi omger oss med som böcker vilket har en stor betydelse för lärande och utveckling. Vygotskij menar också att språket är en av nyckelfaktorerna i sociokulturella perspektivet, språket fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan människor och inom människor. Genom interaktion med människor så byggs sociala erfarenheter för personen som sedan kan förmedlas genom språket. När kunskaperna sedan används vidare till nya människor så förmedlas den nya kunskapen till dem. Här menar Vygotskij att den vuxnes handlingar är mycket betydelsefulla för barnens utveckling då det är dennes uppgift att se vad barnen behöver stöttning med och vilka utmaningar som ska ges för utveckling och lärande (ibid.). Detta tolkar jag i min studie som att böckerna är barnens artefakter och det är dessa tillsammans med den vuxnes kunskaper som kan utveckla språkkunskaperna och stimulera barnens fantasi. Boken kan ses som ett sätt att kommunicera med varandra och utveckla barnens språk. 7

8 Boken i förskolan I detta avsnitt kommer jag att framföra Simonssons (2004; 2006) och Fasts (2001) tankar och resonemang hur bokens resa och förutsättningar kan se ut till förskolorna och även hur detta kan påverka pedagogernas val. Dessa aspekter anser jag är viktiga för läsaren att förstå med tanke på att alla förskolor inte har tillgång till ett litteraturförråd i form av bibliotek. Simonsson (2006 s. 10) lyfter att litteraturen produceras rikligt för barn i Sverige men att alla böckerna dock inte når fram till barnen då det sker urval på vägen som de lokala bibliotekens inköp samt pedagogers och vårdnadshavares bokval. Simonsson (2004) skriver att böcker har funnits länge i förskolan och att ställningen till boken som pedagogiskt medel är oförändrad. Bokens betydelse har historiskt gått från att ständigt ha ambitioner från att fostra barnen till att idag bli roande och utvecklande. Forskaren skriver också att barnens användande utav böcker är beroende utav pedagogernas syn, idéer och resonemang på böckerna då detta kan avgöra om barnen läser boken på förskolan. Det är heller inte helt bekymmerfritt för pedagogerna att skaffa böckerna som ska finnas på förskolan. Enligt Simonsson (2006 s ) så är aspekterna kring lån och inköp av böckerna olika och vissa förskolor hindras utav bibliotekens öppettider eller av förskolans/avdelningens ekonomi, vilket är något som pedagogerna inte kan styra över men som påverkar bokens tillgänglighet. Boken som redskap till kunskap Det finns forskning som lyfter att boken är otroligt viktig och en förmedlare av kunskap. Fast (2001) och Damber, Nilsson och Ohlsson (2013) lyfter hur boken kan beröra olika utvecklingsområden för barnen. Jag anser att det är en viktig aspekt att ta upp i min studie då det visar att pedagogernas kunskap är viktig vid lån av böcker. Finns det ett tydligt syfte med boken kan det göra att barnen lär sig och kan förstå livssituationer som de kanske inte upplever vid andra tillfällen än i böcker. Litteraciteten 3 förekommer dagligen på förskolorna idag och bokläsningen fyller en oerhört viktig funktion hos barnen på flera sätt. Bokläsningen ger barnen en relation till skriftspråket som de kommer behålla och utveckla vidare och om pedagogerna använder boken på ett pedagogiskt och genomtänkt sätt så kan det bidra till utveckling av ordförråd, vidga barnens 3 Litteracitet innefattar läs-, skriv och språkutveckling men det innefattar även bilder, musik, sånger och kommunikation. 8

9 vyer, vidga barnens referensramar och bidra till barnens socialisering i allmän bemärkelse skriver Damber m.fl. (2013, s. 18f). Fast (2001) menar att när barnen lyssnar till berättelser och sagor så kommer de i kontakt med nya ord och hur språket låter vilket kan leda till att de utvecklar sitt språk. De pedagoger som aktivt väljer böcker med rim och ramsor arbetar med barnens språkutveckling för att då lär de sig att lyssna till språket, vilket är nödvändigt när de ska läsa och skriva själva. Nikolajeva (2000, s.13) menar att om pedagogen läser samma bok flera gånger så fördjupar barnen sina erfarenheter och kan även få nya erfarenheter om boken jämfört om samma bok endast skulle läsas en gång. Barnen kan då gå djupare in i bokens olika delar och betydelser samtidigt som de kan utveckla sin kunskap om det som lästs. Kommunikation och samspel Arbetet med litteraturen bör utgå ifrån barnens villkor och intressen då den gemensamma och samspelande plattformen för lärande kan skapas om detta tillämpas. När denna plattform och de möjliga dialogerna skapas så engageras barnen och skapar egna förutsättningar för lärande vilket är karaktäristiskt för den samspelande atmosfären. Den samspelande atmosfären är interaktiv och det uttrycks en strävan efter ett ömsesidigt möte där de vuxna arbetar för att vara nära, möta och förstå barnens intressen och vilja (Skolverket, 2011 a, s. 25). Det är i denna samspelande atmosfär som barnen utvidgar sitt ordförråd. Dessa samtal kan leda till att barnen utvecklar sin förmåga till textrörlighet, alltså att barnen lär sig att använda det de har hört till att skapa en förståelse för vad som ska hända sedan. Pedagogens bokval kan fånga barnens intresse menar Fast (2011 s ) då en väl vald bok kan fånga en större grupp med barn även om de inte får samma närhet till bilderna som om de skulle sitta bredvid pedagogen som läser. Med hjälp av barnens fantasi så kan de bygga upp inbillningsförmågan och en föreställningsvärld där de översätter texten till inre bilder där lyssnaren kan ge sig ut på sin fantasiresa. Boken och berättelsen kan även förmedla känslor, vilket kan vara till stor hjälp när barnen ska sätta ord på sina känslor och upplevelser. Fast (2001, s. 19ff) skriver att barnen måste också få möjlighet att prata och resonera kring vad de hört med andra barn då denna situation är viktig för barnens sociala situation. Med det menar hon att barnen talar om sig själva i relation till berättelsen. Fast menar att pedagogens roll är oerhört viktig då dennes ansvar är att ställa öppna frågor där det inte finns några bestämda ja och nej svar utan där barnens egna tankar och hypoteser kommer till känna. Jag anser att detta är viktigt att ta upp i 9

10 min studie då min utgångspunkt är just pedagogernas pedagogiska medvetenhet och att den styr barnens användande och lärande utav böckerna. Pedagogernas roll Då jag vill veta vad pedagoger grundar sitt bokval på så kommer jag i detta stycke lyfta vad olika forskare har för teorier om detta samt vilka kunskaper som pedagogerna bör besitta vid sitt bokval som är viktigt för barnens utveckling och lärande. Detta är en viktig aspekt att lyfta då pedagogernas pedagogiska medvetenhet kan skilja sig på grund av pedagogernas erfarenhet. Startpunkten för den språkliga och den kognitiva utvecklingen är barnens förkunskaper och det är viktigt att pedagogerna lär känna det enskilda barnets kunskaper och kompetens för att kunna stötta dem i deras kunskaps- och språkutveckling. Simonsson (2006 s. 50) diskuterar i sitt avhandlingsresultat hur pedagogernas erfarenheter är källor till kunskap t.ex. sin barndom, högläsning med sina barn och yrkeserfarenhet från förskolebarn. Pedagogernas erfarenheter utmärker också hur böckerna väljs och hur pedagogerna argumenterar för de böckerna de väljer. Fast (2001, s. 17ff) skriver att det är svårare att hitta rätt bok än att läsa boken. Vid bokvalet så väljer de flesta pedagoger den trygga boken, den de har läst och hört förut. En av pedagogernas stora utmaning vid högläsning enligt Damber m.fl. (2013, s ) är att de läser för barnen och inte med barnen som är det som pedagogerna ska sträva efter. När pedagogerna läser med barnen så innefattar det dialoger mellan barnen eller mellan barnen och pedagogen före, under och efter läsningen. Fast (2011, s. 192) menar då att dessa dialoger kan i sin tur leda till att barnen diskuterar orden och på det sättet blir läsandet en integrerad del av att lära sig och förstå hur omvärlden fungerar. I förskolan så har pedagogerna en ytterst värdefull uppgift att få barnen att upptäcka olika genrer men Edwards (2008 s. 49) menar också att pedagogen inte får avvisa barnens bokval utan istället undersöka och få barnet att motivera varför hen valde just den. Förskolans läroplan säger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Skolverket, 2010, s. 10). Elisabeth Björklund (2008, s. 25) pratar om olika sätt för pedagogerna att utföra ett ämnesintegrerat arbetssätt som också har sin utgångspunkt i barnens intressen, ett av dessa är temaarbetet. Temaarbetets material 10

11 kan se olika ut som sagor, sånger, berättelser, sånglekar och språkliga aktiviteter och utifrån verksamhetens innehåll kan temaarbetet uttryckas på olika sätt men det kvarstår för förskolans pedagoger hur temaarbetet ska utvecklas. Damber m.fl. (2013, s. 45) skriver även att det är arbetslaget som fattar beslut tillsammans om vilka teman och vilken litteratur som ska läsas inom ramen för temat. Här har pedagogerna ett tydligt definierat innehåll där deras syfte med temat är att barnen ska få fördjupad kunskap och förståelse inom ämnet. Vilket jag tycker är viktigt då pedagogens ansvar är att få barnen att upptäcka olika genrer och genom att använda olika arbetssätt så kan pedagogerna få insikt i barnens olika intressen. Sheridan m.fl. (2009, s. 243) menar att den pedagogiska medvetenheten är det som utmärker en förskola med hög kvalitet. Det sätt på vilket pedagogerna tar sig an materialet handlar om pedagogisk medvetenhet, alltså den syn som pedagogen har på kunskap och vad denne anser är viktigt för barnen att lära. Medvetenheten hos pedagogerna kommer göra det tydligare för dem att välja när det gäller förskolans innehåll och hur de arbetar med detta. Förskolans styrdokument Förskolan styrs av en läroplan som anger mål och riktlinjer inom olika områden för verksamheten. Riktlinjerna är skrivna efter vad barnen förväntas utveckla men det finns inga riktlinjer för hur pedagogerna i verksamheten ska jobba för att nå dessa. Styrdokumenten innehåller inte något specifikt strävandemål rörande litteratur i förskolan men däremot står det i läroplanen för förskolan att förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Skolverket, 2010, s. 10). Detta anser jag är viktigt för min studie att ta i beaktning då litteraturen i förskolan kan användas för att nå många utav målen i förskolans läroplan. 11

12 Metodologisk ansats och val av metod Val av metod För att få svar på mina frågeställningar om pedagogernas litteraturval och vad som kan påverka dessa så har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod, intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer så kan jag få insikt om och upptäcka intervjupersonens situationer, erfarenheter och uppfattningar om dennes sociala verklighet då jag söker svar på pedagogernas litteraturval och hur de resonerar kring detta. Då jag i min studie ville få reda på informanternas situationer och erfarenheter så behöver jag få dem att berätta om dessa och den kvalitativa metoden kännetecknas av att jag som intervjuare ställer frågor som ger utrymme för informanten att svara med egna ord och åsikter. Om jag istället gjort min undersökning med enkäter så skulle jag förmodligen inte ha nått pedagogernas tankar och synsätt lika bra vilket jag ansåg var viktigt för att få svar på mina frågeställningar. För att förebereda mig till intervjutillfället läste jag tidigare forskning och teorier för att få de förkunskaper som möjligtvis kunde behövas (Patel & Davidsson, 2011, ss ). Då jag vill att fokus och intresse ska ligga på pedagogernas uppfattningar och synsätt så utgick jag från en semistrukturerad intervjumetod där jag använde mig utav en mall. Mallen är för mig en säkerhet där jag hade mina frågeställningar då det är upp till mig som intervjuare att knyta an och beröra dessa under intervjun så att samtalet underlättas samtidigt som mina frågor blev besvarade. Vid intervjutillfället använde jag mig utav en mobiltelefon med inspelningsfunktion vilket gjorde att jag kunde lyssna och ställa möjliga följdfrågor som kunde leda pedagogen vidare. Jag valde att använda mig utav ljudinspelning då det är mycket lättare att transkribera i efterhand och även gå tillbaka i intervjun. Tack vare detta så kunde jag säkerställa en exakthet om vad pedagogen lyft och diskuterat då det är dennes egna ord som befästs (Bryman, 2011, ss ). Urval När jag gjorde mina kvalitativa intervjuer så använde jag mig utav ett bekvämlighetsurval, med tanke på att jag tidigare jobbat på och haft en del av mina verksamhetsförlagda perioder där jag tänkt göra mina intervjuer (Bryman, 2011, s. 313). Jag sökte varierande erfarenheter och arbetssätt för litteraturval i förskolan och mitt urval kan inte sägas vara representativ för 12

13 alla förskolor utan mer en inblick i hur det kan fungera på denna förskola. Det som var relevant för min studie är att pedagogerna arbetar i förskolan och att de har en kunskap om hur litteraturen väljs ut och om de är medvetna om varför de väljer den litteraturen de väljer. Min studie utfördes på samma förskola då jag vill undersöka vad pedagogerna har för syfte vid lån av barnböcker när de har samma förutsättningar t.ex. bokbussen 4 är där mellan kl samma dag. Eftersom jag har i min studie tänkt jämföra yngre- och äldreavdelning på samma förskola då jag ville undersöka om pedagogernas litteraturval skiljer sig från varandra. Jag valde att intervjua tre pedagoger på äldreavdelningen och tre pedagoger på yngre. Intervjupersonerna kommer jag att benämna dem olika i resultatdelen som pedagog 1, pedagog 2, pedagog 3, pedagog 4, pedagog 5 och pedagog 6. Genomförande För att på bästa sätt testa intervjuguiden så gjorde jag en provintervju några dagar innan de riktiga intervjuerna. Provintervjun följde den intervjuguiden jag tidigare gjort och då provade jag även inspelningsfunktionen på telefonen. Jag gjorde provintervjun på fyra personer som nu läser till förskollärare och innehar erfarenhet från det ämnet jag valt. Efter intervjun så utvärderades frågorna om möjliga ändringar och tillägg och jag kunde då revidera provfrågorna till den slutgiltiga intervjuguiden (Dalen, 2008, s. 40). Efter att intervjuguiden var komplett så tog jag kontakt med den aktuella förskolans förskolechef via mail för att informera om mitt syfte och mitt intresse att intervjua pedagoger på förskolan. När jag fått ett godkännande från chefen så tog jag kontakt med informanterna för att fråga om de ville delta i min studie. När informanterna hade bekräftat sitt deltagande så mailade jag informations- och samtyckesdokumentet för att de skulle kunna läsa igenom och vara förbereda på vad de har för rättigheter i min studie samtidigt som vi bokade en tid för intervjun. Trost (2010, s. 65f) menar att jag som intervjuare bör reflektera över lokalens eventuella påverkan på informanternas svar i intervjun. Vid intervjutillfället fick informanten bestämma platsen då Trost (2010) menar att den miljö som är mest bekväm för informanten skulle ge mest information, då det möjligen är lättare att beskriva och berätta om erfarenheter 4 Bokbussen är ett rullande bibliotek med barnböcker i. Bussen besöker förskolorna runt i kommunen som har längre än gångavstånd till närmaste bibliotek. 13

14 under avspända och ostörda förhållanden. Intervjun hölls i ett avskilt rum på förskolan och väl där så fick de läsa igenom informations och samtyckesdokumentet ytterligare en gång och ställa möjliga frågor och även signera dokumentet (se bilaga 1). Reliabilitet Reliabilitet kan översättas med ordet tillförlitlighet, det vill säga att den kunskap som kommer fram i studien är framtagen på ett tillförlitligt sätt (Bryman, 2011, s. 160). I min studie kan frågan om reliabilitet ställas, alltså om det material som jag fått fram bara gäller den förskolan jag har studerat och inte förskolor i allmänhet. Jag kan inte riktigt se tillförlitligheten i min studie då sex intervjuer inte kan representera alla pedagoger i lärarkåren. Genom att jag har ställt samma frågor i varje intervju så har jag senare i min transkribering kunnat jämföra svaren mot varandras. Utifrån de svar jag fått så har jag kunnat dra egna slutsatser vilket jag sedan kan jämföra med den forskning och litteratur som jag tidigare lyft i studien. Validalitet I min studie har jag använt mig utav intervjuer och enligt Bryman (2011 s. 49ff) så handlar validalitet om att använda rätt metod vid rätt tillfälle för att kunna mäta på ett tillförlitligt sätt. Då jag var ute efter informanternas åsikter och resonemang sett utifrån mitt syfte och frågeställningar anser jag att jag använt rätt metod då jag inte skulle kunna observera hur pedagoger tänker och resonerar kring bokvalet. Jag som forskare kan visa att mitt empiriska material är insamlade på ett korrekt och seriöst sätt då enligt Trost (2010, s. 132ff) detta är utav vikt för att datan och analyserna ska vara trovärdiga. Etiska hänsynstaganden När jag skulle samla in mitt empiriska material till min studie så ska de etiska aspekterna övervägas mycket noggrant då samhället ställer krav på att all vetenskaplig verksamhet ska styras av principer som är preciserade i lagar och riktlinjer. Det finns etiska aspekter jag behöver ta hänsyn till när jag som student ska undersöka pedagogernas litteraturval (Löfdahl, 2014, s. 32). Med hänsyn till de berörda personer som medverkar i studien så har jag tagit ställning till de etiska principerna som Vetenskapsrådet (2011, ss. 6-15) anser att oavsett om jag är en forskare eller student så bör jag följa dessa. Så som informationskravet, konfidentialitets kravet samt nyttjandekravet. Alla inblandade pedagoger 14

15 fick ett informations- och samtyckesbrev där deras deltagande förklarades och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan (se bilaga 1)(ibid.). I studien har jag utgått ifrån konfidentialiteten och använt fiktiva namn så det inte går att identifiera pedagoger eller avdelningar som ingår i intervjuerna (Bryman, 2011). De identifikationsuppgifter som kan framkomma erhålls bara utav mig och min handledare och som sedan kommer att förstöras. I studien benämner jag pedagogerna med olika benämningar så som Pedagog 1, Pedagog 2, Pedagog 3, Pedagog 4, Pedagog 5 och Pedagog 6. 15

16 Resultat I denna del av studiens upplägg så kommer jag att redovisa de sex pedagogers tankar och citat kring mitt syfte. Citaten jag valt att lyfta ur intervjuerna har jag reflekterat över och försökt välja utifrån att de synliggör pedagogernas syn på undersökningens syfte. Jag har också redigerat vissa citat så de ska vara mer lättförståliga språkmässigt men innehållet är detsamma. Pedagogerna jobbar på samma förskola men på olika avdelningar i och med detta så varierar deras yrkeserfarenhet och ålder. Utefter mina frågeställningar och intervjufrågor så kommer jag att redovisa dem i olika underrubriker för att göra det lättare för läsaren. Bokens resa till förskolan Det alla avdelningar har gemensamt är att de får böckerna från biblioteket. Med hjälp av en bokbuss så körs böckerna till förskolan. Bokbussen är en mycket bra service från kommunen för att skapa tillgänglighet för oss att låna böcker säger Pedagog 3. Bussen kommer till förskolan ungefär var fjärde vecka och stannar på deras parkering i ungefär en till två timmar. Pedagog 2, 3 och 4 pratar även om att de kan finnas tillfällen till bokköp. Bokrean i affärerna är sådana tillfällen för att köpa böcker, då handlas det för den avdelningens pengar. Dessa böcker brukar de byta avdelningarna sinsemellan för att kunna utnyttja varandras böcker. Pedagog 1 pratar även om att de kan åka till biblioteket i centrum ibland för att låna böcker, men att dessa besök är mer sällan än ofta och kan ske ungefär två gånger per termin. Två utav pedagogerna på yngreavdelningarna pratar också om att de ger ut en bok till varje barn i födelsedagspresent detta för att alla familjer kanske inte har ekonomi att köpa böcker för och då fortsätter pedagog 4 alla barn har rätt till att ha böcker hemma oavsett om familjen eller förskolan köper dem. Sammanfattningsvis kan jag se att boken kommer till förskolan på olika sätt och det kan påverka pedagogernas bokval då urvalsprocessen från biblioteket och affärerna är något att ha i åtanke. 16

17 Kriterier vid bokvalet I detta avsnitt så kommer jag att jämföra pedagogerna som jobbar på äldre- och yngreavdelningarna för att tillsammans med mitt syfte kunna se om det är någon skillnad hur pedagogerna resonerar kring litteraturvalet. Alla pedagogerna pratar om barnens intressen som det främsta kriteriet vid litteraturval som vad barnen är intresserade av just då och att barnens intressen kan bero på olika saker som dagens humör och deras utvecklingsstadier. Pedagog 3 pratar också om hur barngruppen kan påverka bokvalet, finns det yngre barn i gruppen och då lånar han lite lättare böcker med mindre text i. Medans pedagog 1 tycker det är viktigt att tänka på allt möjligt och dennes kriterier är mycket utifrån barnens intressen men hon väljer också utifrån normer, värden och genus. Pedagog 1 fortsätter sen kanske jag inte har någon tanke bakom de böcker som barnen väljer, förutom att det är just de som får välja dem. Pedagog 2 berättar att vissa barn på deras avdelningar inte visar något intresse för böcker så de lånar böcker inom alla olika områden för att försöka att väcka barnens intresse så som faktaböcker för de äldre och temaböcker så som färg eller djur för de yngre. Samtliga pedagoger pratar om att kriterierna vid bokvalet uppkommer främst vid någon form utav temaarbete på avdelningarna på förskolan annars bestämmer den som går iväg till bokbussen vilka böcker som ska lånas till avdelningen och då väljer majoriteten utav pedagogerna utifrån sitt eget tycke och deras erfarenheter. Pedagogerna på yngreavdelningarna pratar om att bilderna är viktiga för dem och att de utgår mycket ifrån dem själva och deras erfarenheter av vad barnen tycker om och är intresserade av. Pedagog 6 tycker att det är viktigt att tänka på alla individer när hon ska låna böcker. Vidare förklarar hon att de äldre barnen behöver mer text som en saga och de yngre behöver mer pekböcker än en berättelse. Pedagog 4 pratar också om språket i boken att det inte får vara för mycket text och att det ska vara text som passar, alltså svårighetsgraden. Vidare berättar pedagogen (4) att hon utgår även ifrån mångfald, genus, natur och bokstäver men hon fortsätter eftersom att våra barn inte kan följa med till bokbussen så utgår jag mycket ifrån mig själv och vad jag tycker om. Pedagog 5 berättar att det är viktigt att barnen får vara med och bestämma vilka böcker som ska lånas till avdelningen och då frågar de barnen vad de är intresserade av. 17

18 Sammanfattningsvis så kan jag se att alla pedagogerna lånar böcker utifrån barnens intressen och även hur pedagogernas egna erfarenheter om vad barnen är intresserade av och annars utifrån eget tyckande. Två av informanterna nämner också att deras kriterier för bokvalet styrs av innehållet alltså om boken förmedlar en kunskap som mångfald, normer och värden. Det alla respondenter har gemensamt är att de tillsammans med arbetslaget diskuterar litteraturvalet om de inom en tid ska använda sig utav temaarbete. Barnens inflytande Pedagogerna på äldreavdelningarna resonerar lite olika kring barnens inflytande men de är alla tämligen överens att det är en något viktigt som de utgår ifrån. Pedagog 1 tycker det är en viktigt med inflytande och delaktighet från barnens sida och att de är involverade i lånen av avdelningens litteratur. Dagen då bokbussen kommer till förskolan så frågar de barnen om det är någon särskild bok eller inom ett visst tema som de vill att pedagogerna lånar. Pedagogerna (3 & 1) pratar om att bokbussen är ett tillfälle för barnen att få följa med och välja böcker till avdelningen. Pedagog 2 skiljer sig från de andra två då hon inte tar med barnen till bokbussen då hon upplever att det blir så trångt då bussen är så liten. Hon fortsätter med tanke på att vi vet vilka intressen barnen har så behöver vi heller inte fråga dem. Om barnens inflytande på yngreavdelningarna pratar majoriteten om när bokbussen kommer till förskolan vid kl så vilar avdelningens barn och det blir då svårt att ta med dem till bussen. Medans pedagog 6 tycker att de har delvis inflytande över böckerna som väljs med tanke på att de pedagoger ser vilket intresse barnen har för stunden, pratar barnen mycket om spindlar så lånar vi böcker om spindlar fortsätter hon. Alla pedagoger (4, 5 och 6) pratar om att det blir de som lånar böckerna som bestämmer, vissa dagar frågas heller inte barnen. Enligt informanterna är det viktigt med inflytande och att barnen är delaktiga i bokvalen som görs på förskolan men att inflytandet sker på olika nivåer. På äldreavdelningarna så kan de fråga barnen vad de är intresserade av och de kan även erbjuda barnen att tillsammans med pedagogerna gå till bokbussen och låna böcker. På yngreavdelningarna så kan de inte alltid fråga barnen om deras intressen då vissa barn inte har det verbala språket än utan de får observera barngruppen och deras intressen och utifrån detta låna böcker till avdelningen. 18

19 Yttre påverkan av litteraturval En av mina intervjufrågor (se bilaga 2) jag ställde var ifall pedagogerna upplevde någon stress i bokvalen de gör på förskolan. Alla pedagogerna på äldreavdelningarna pratade om att de i vissa fall kan känna stress men pedagog 1 berättar med tanke på att bokbussen inte är här så ofta så är det något vi prioriterar. Vilket då kan göra att de är förbereda på bussens ankomst och det blir då inget påkommet just för stunden. Pedagog 3 och pedagog 2 tycker att det är en så bra service de har men vid vissa tillfällen kan jag känna av tidspress och då kan mitt bokval påverkas och att jag då istället raffsar ihop en hög med böcker istället för en tanke bakom valen berättar pedagog 3. Pedagog 1 avslutar med att prata om hon skulle känna stress så hade förmodligen inte barnen fått följa med och få välja böcker eftersom det är deras val som gör att det tar lite längre tid. Pedagog 5 och 6 upplever ingen stress när de ska låna böckerna på förskolan då de berättade att de använder sig av sin inplanerade rast för att gå till bokbussen och låna böcker. Pedagog 5 fortsätter att det är en stressfaktor då de måste anpassa sig efter bokbussen tidsschema och deras rastperiod som endast är 30 minuter lång. Pedagog 4 berättar att hon ibland upplever stress eftersom det är när barnen vilar som bokbussen kommer och då är även deras rastperiod. Det kan då bli att jag får använda min rast till att låna men jag måste då skynda tillbaka till verksamheten och det kan mycket väl bli då att jag bara tar några böcker och skyndar tillbaka fortsätter hon. Sammantaget är stressen en av de faktorer som kan påverka pedagogernas litteraturval i verksamheten. Med tanke på att människan kan vara olika stresstålig så har jag sett att vissa av pedagogerna upplever stress och vissa inte. Pedagogerna på yngreavdelningarna upplever att stressen förekommer på grund av personalens rastschema och bokbussens tidschema. 19

20 Analys I denna del kommer jag att lyfta de mönster och avvikelser som jag sett i det tidigare redovisade resultatet då studiens syfte har varit att undersöka och jämföra de olika pedagogernas resonemang och åsikter kring bokval i förskolan. I respondenternas svar kan jag se en tydlig utgångspunkt som alla pedagogerna nämner i resultatdelen, alltså att böckerna kommer till förskolan med hjälp av bokbussen. Vilket betyder att det är flera urval som har gjorts innan böckerna kommer till förskolan. Urvalsprocessen i detta fall är viktigt att ta hänsyn till då pedagogernas litteraturval kan påverkas av vilka böcker som kommer med i bokbussen. Pedagogens roll och förhållningssätt till litteraturen är mycket avgörande då detta kan bestämma vilka litteraturval pedagogen gör och därmed påverka vilka kunskaper barnen kan berikas med. I det framkomna resultatet påvisades det att pedagogernas medvetenhet eller omedvetenhet till att böcker har en viktig relation till samspel och lärande och att pedagogernas kriterier för litteraturvalet inte alltid är självklart. Det som kan ligga till grund för valet är oftast tidigare erfarenheter eller vad pedagogerna tror att barnen är intresserade av. Skillnaden från de intervjuade pedagogerna är att två av dem nämner att deras kriterier för bokvalet styrs av innehållet alltså om boken förmedlar en kunskap som mångfald, normer och värden. Med tanke på att barnböckerna är ett pedagogiskt verktyg som kan användas för att skapa kunskap så är det förvånande att det inte var någon av de intervjuade pedagogerna som nämnde förskolans läroplan som utgångspunkt för sina val av litteratur. I det empiriska materialet kan jag se att barnens inflytande över litteraturval dock inte ges så stort utrymme på avdelningarna men att pedagogerna nämner detta som en viktig punkt för deras verksamhet. Skillnaden på de olika avdelningarna är att på äldreavdelningarna så kan de fråga barnen vad de är intresserade av men på yngreavdelningen så kan de inte alltid fråga barnen utan där får de använda andra metoder. Då jag var intresserad av att se om det kan vara något som påverkar litteraturvalet hos pedagogerna och efter tidigare erfarenheter så handlade en av mina frågor om just stress. Med tanke på att människan kan vara olika stresstålig så har jag sett att vissa av pedagogerna upplever stress och vissa inte. Här skiljer sig pedagogerna åt och de pedagogerna på yngreavdelningen upplever stressen mer än de andra pedagogerna. Varför vissa av 20

21 pedagogerna känner av stressen mer än andra låter jag vara osagt då det inte var något synligt tecken på detta. Diskussion I denna avslutande resultat- och metoddiskussion kopplar jag forskningsbakgrunden till mitt resultat och även redogör för likheter och skillnader mellan informanternas svar och undersökningens syn på pedagogernas medvetenhet vid litteraturval till barn i förskolan. Resultatdiskussion I undersökningen framkom det att pedagogerna både köper och lånar böcker till förskolan som Simonsson (2006 s ) skriver kan bero på att bibliotekets öppettider inte stämmer överens med förskolans tider och pedagogerna får då ha andra alternativ för att erhålla böcker till förskolan. De behöver alltså inte ta sig fram och tillbaka och anpassa sig efter bibliotekets öppettider. Vilket jag kan tycka är en förmån för förskolan eftersom de inte behöver ta sig någonstans för att låna böcker och jag kan då koppla tillbaka till några av informanternas svar i undersökningen att de i vissa fall upplever stress då bokbussen kommer på bestämda klockslag. Om förskolan inte skulle ha haft förmånen att bokbussen kommer, hur hade barnens verksamhet påverkats av detta? Eftersom stress är en individuell känsla så påverkas inte alla på samma sätt men som det sociokulturella perspektivet menar så är kommunikation och samspel centralt och blir då den ena pedagogen i arbetslaget stressad så kan det lätt fortskrida till de andra pedagogerna vilket sedan kan påverka litteraturvalet. Jag anser att stressens påverkan på pedagogerna gör att deras kriterier för litteraturvalet sjunker då studiens resultat visar att flera av pedagogerna inte lägger någon fokus på valet av bok vid dessa situationer. Jag frågar mig då om verksamheten är hållbar, är pedagogerna medvetna om litteraturens värde för kunskap och utveckling? Skulle förskolorna behöva ett eget bibliotek som de kan utnyttja vilken tid på dagen det än passar för att kunna använda sig utav litteraturen som en kunskap för barnen i förskolan? Pedagogerna pratar också om olika kriterier för deras litteraturval och majoriteten av pedagogerna utgår ifrån barnens intresse. Detta är en viktig punkt i det sociokulturella perspektivet enligt Forsell (2013, s ) då det är pedagogens uppgift att se vad barnen behöver stöttning med och vilka utmaningar som ska ges. Två av pedagogerna förklarade att 21

22 de väljer mycket utifrån normer, värden, språk, mångfald och genus. Denna medvetenhet som pedagogerna har kan göra att de tar sig an materialet och de olika artefakterna på annorlunda sätt jämfört med de pedagogerna som inte hade några kriterier för deras litteraturval. Utifrån det sociokulturella perspektivet så kan jag se att det är pedagogernas kunskap som avgör hur boken och dess lärande är intressant för barnen, har pedagogerna valt en bok efter barnens intressen och vilken kunskap boken förmedlar så kommer det locka barnen till läsning vilket bidrar till lärande och utveckling. Edwards (2008, s10ff) skriver att om pedagogerna är medvetna om vilket värde som barnen har utav böcker så blir det angeläget och meningsfullt att ägna tid, kraft och resurser åt litteraturen på förskolan. Som resultatet har visat så är vissa av barnen inte involverade i bokvalen, vilket kan leda till att de barnen inte intresserar sig för böckerna som lånas och att dessa barn då inte berikas likvärdigt som de andra barnen. Har pedagogerna inte en förkunskap om vad litteraturen kan bidra till för barnens fortsatta lärande så kan verksamheten gå miste om lärtillfällen. Finns då kunskapen om bokens värde och vilken påverkan pedagogerna har för barnens vidare utveckling så kan det enligt Sheridan m.fl. (2009, s. 243) göra att det blir tydligare för pedagogerna att välja när det kommer till förskolans innehåll och hur de arbetar med detta. En av mina intervjufrågor var ifall barnen får ha något inflytande över böckerna som väljs i förskolan för att kunna få ett ytterligare djup vad som kan påverka pedagogernas litteraturval. Enligt läroplanen för förskolan så ska pedagogerna ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll (Skolverket, 2010, s. 12). Pedagogerna nämner i intervjuerna att barnens inflytande är viktigt och att det tillämpas olika på avdelningarna eftersom förutsättningarna för barns verbala språk ser olika ut. Språket är en faktor som jag förstår på pedagogerna är viktig när de ska utgå ifrån barnens intressen. Barnets språk anser jag avgör om pedagogen använder situationen för att få information om vilka intressen barnet faktiskt har eller om pedagogen går tillbaka till sina egna erfarenheter om vad barnet/barnen tyckte om igår. Som Edwards (2008, s. 49) menar så ska inte pedagogerna avvisa barnens val av bok utan att istället visa intresse för bokvalet och som pedagog då undersöka varför barnet valde just den boken. Här anser jag att pedagogen har tillfälle att diskutera tillsammans med barnet vilka intressen hen har och plattformen för lärande skapas tillsammans med den vuxna. Med tanke på att de yngre barnen ibland inte kan använda sig utav det verbala språket så kan jag fundera om pedagogerna är lyhörda inför 22

23 uppgiften då barnet faktiskt inte kan berätta vilken bok de vill höra. En ytterligare aspekt är ifall pedagogerna kan säkerställa att barnets intressen blir tillgodosedda när de inte verbalt kan fråga barnen och har pedagogerna då förmågan att avgöra vilka intressen barnen har? Här kan det tematiska arbetet återigen komma till uttryck för barnens intressen och inflytande då utifrån pedagogernas eget syfte faktiskt kan använda ett tema för att hitta barnens intressen. Jag anser att litteraturen som barnen läser på förskolan kan kopplas till många av de strävandemål som finns i förskolans läroplan och då även visar vikten utav rätt litteratur i verksamheten. Genom att välja böcker utifrån barnens intressen och även där syftet för boken är utveckling och lärande i alla dess former så kan barnen få kunskap och förståelse för hur samhället är uppbyggt och ser ut idag. Pedagogerna skulle kunna erbjuda barnen ett litteraturförråd där böckerna har ett syfte för kunskap och utveckling. Metoddiskussion Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för min studie på grund av att jag ville ha möjligheten att kunna ställa följdfrågor och på så vis även få fördjupade och mer utförliga svar. Huruvida respondenterna agerar som de säger i intervjuerna är dock något jag omöjligt kan veta genom att bara använda mig av kvalitativa intervjuer. För att öka undersökningsreliabiliteten kan man enligt Bryman (2011 s. 164, ) använda sig av flera tillvägagångssätt i sin studie. Något som kunde ha gett min studie mer reliabilitet och mer djup kan ha varit att skicka ut enkäter eller att göra observationer som jag sedan kunnat jämföra med mina intervjuer. På grund av den begränsade tidsram som fanns för min undersökning så kände jag att det inte fanns utrymme till flera metoder. Det som kan påverka mitt resultat här är valet av respondenter som deltar. Jag som intervjuare påverkar också respondenternas svar genom mitt engagemang och intresse för deras svar i intervjun och att använda sig att kvalitativa intervjuer kan då ses som en nackdel. Min tanke med att använda mig av kvalitativa intervjuer var att jag lättare skulle nå pedagogernas unika tankar och åsikter och inte människors allmänna åsikter i storhet. Resultatet kan även ha sett annorlunda ut om respondenterna hade fått svara på intervjufrågorna skriftligt istället för att behöva bli inspelade. Problematiken med att spela in är att bli inspelad kan skapa en otrygghet och den som intervjuar kan ses den som har makten över situationen. Jag lämnade aldrig ut mina intervjufrågor i förväg till intervjupersonerna, hade jag gjort det kunde resultatet ha sett 23

24 annorlunda ut. Frågorna kunde ha gjort att respondenten var mer förberedd och kunde då ha funderat på ett bredare och mer utfyllt svar, men eftersom jag ville ha en sådan sanningsenlig bild så valde jag att presentera frågorna samma dag. Mina intervjuer grundade sig på olika avdelningar för att jag ska kunna jämföra hur pedagogerna resonerar. Detta tycker jag är intressant för mitt syfte med tanke på att det är många av dagens förskolor som är uppdelade på äldre- och yngreavdelningar och jag kunde då få en tydlig bild hur pedagogerna arbetar på denna förskola. Jag valde att göra mina intervjuer på en förskola där jag tidigare haft en del av min VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) och även jobbat vissa gånger då de skulle vara trygga med mig som intervjuare och då ge mig en mer sanningsenlig bild. När jag ser tillbaka på mitt metodval så funderar jag på om det har varit en nackdel eller fördel att intervjua pedagogerna på en förskola där jag är känd? Med tanke på att jag kan ha en förkunskap om vad pedagogerna menar med sina svar så ställer jag inte lika många följfrågor som jag skulle kanske gjort om det varit en förskola där jag inte visste rutinerna. Hade då pedagogerna kunnat utforma sina svar mer och min undersökning hade haft ett annat djup. Jag kan också se tillbaka och fundera över om jag skulle haft fler frågor där jag kunde få pedagogerna att öppna sig ännu mer men jag valde att ha färre frågor för att få relevanta och uttömmande svar. När jag nu har studiens resultat så skulle jag haft ställt ytterligare frågor om förskolans läroplan, svaret hade kunnat ge studien ett ytterligare djup då jag tidigare i texten har resonerat kring litteraturens betydelse för att nå läroplanens strävandemål, och även hur de resonerar kring dessa mål och hur de jobbar för att nå målen. 24

25 Avslutning Syftet med studien var att få reda på vilka kriterier pedagoger utgår ifrån vid bokvalen i förskolan. Förskolan är en plats för utveckling och lärande och i min studie så framkom det att pedagogerna använder sig utav böcker varje dag i verksamheten men att alla böcker inte är valda med ett syfte. Resultatet visar att vissa av pedagogerna tänker på att böckerna ska ha syften som genus, språk och mångfall men att valen görs för det mesta utav pedagogernas egna erfarenheter och vad pedagogerna tror att barnen är intresserade av. I studiens resultat framkommer det även hur pedagogernas medvetenhet eller omedvetenhet till att böcker är en viktig relation till samspelet och lärande väldigt tydligt. Studiens resultat bekräftar min tanke till att vissa pedagoger inte har ett pedagogiskt syfte med bokvalet medans vissa har det. Studien visar att vissa av pedagogerna frågar barnen vad de är intresserade av och låter de få inflytande över bokmaterialet i verksamheten. Genom min studie så har jag fått en fördjupad förståelse och kunskap när det kommer till pedagogernas tillvägagångssätt och tankar kring bokvalen i förskolan. Jag har fått en inblick i vad pedagogerna utgår ifrån och vad som kan påverka dessa litteraturval. Till följd av denna studie så hoppas jag att pedagogerna i verksamheten kan få en förståelse för hur viktig litteraturen är för barnens livsutveckling och att det kan göra att valen för litteraturen inte bara är en framsida på en bok utan ett lärtillfälle för barnen. Fortsatt forskning Jag har under studiens gång insett att litteraturen är en stor del av förskolans verksamhet men vad skulle hända om förskolorna hade ett eget bibliotek och hur hade deras val sett ut och hade de påverkats av något då? Jag fann i min undersökning att pedagogerna påverkas av bokbussens tidsschema och skulle pedagogernas val förändras om förskolan hade tillgång till ett eget bibliotek? De intervjuade pedagogerna har stor erfarenhet av barnen men deras kunskaper kom möjligen inte till fullgod nytta för barnens möjlighet att få tillgång till bra litteratur som utgår ifrån barnens intresse och förutsättningar. En vidare studie hade alltså kunnat genomföras med syfte att jämföra förskolor med eget bibliotek och de som får besöka ett bibliotek eller har bokbussen som förmån. 25