Hemställan 1 (4) Polisregion Mitt Tillträdande regionpolischef Carin Götblad Datum 2014-10-31 Diarienr (åberopas) Rekommendation Enligt tidigare lämnat uppdrag har det genomförts en översyn av den framtida geografiska indelningen av polisregion Mitt, se bilaga med underbilagor. Som tillträdande regionpolischef rekommenderar jag att följande förslag ska utgöra inriktningen i det beslut som den särskilda utredaren Thomas Rolén kommer att fatta. Förslag till beslut Jag föreslår att polisregion Mitt indelas i tre polisområden och åtta lokalpolisområden. Polisområdena motsvarar nuvarande indelning av polismyndigheter. Lokalpolisområdena minskas enligt förslaget från elva till åtta enligt följande: Gävleborg får två lokalpolisområden mot tidigare tre. o Norra och Mellersta Gävleborg slås ihop till Hälsingland. o Södra Gävleborg ser likadant ut som idag och benämns Gästrikland. Uppsala får tre lokalpolisområden mot tidigare fyra. o Uppsala/Knivsta lämnas oförändrat. o Älvkarleby, Östhammar, Tierp och Heby slås samman till Norduppland. o Enköping/Håbo lämnar halva Heby till Norduppland. Västmanland får tre lokalpolisområden mot tidigare fyra. o Närpolisområdena Sala och Fagersta slås samman till ett lokalpolisområde dit även kommunen Surahammar knyts. o Västerås kommun blir ett eget lokalpolisområde. o Västra Mälardalen kompletteras med kommunen Hallstahammar. Den fysiska lokala närvaron förslås ske genom tre nivåer, polishus, polisstation och poliskontor. Ett polishus har fullskalig verksamhet och service med bemanning dygnet runt, skalskydd och arrester. En polisstation har skalskydd vilket möjliggör att verksamhet kan utgå därifrån. Polisstationer ska ses som komplement till polishus men de behöver inte ha bemanning dygnet runt eller arrester. Ett poliskontor är en lokal som inte behöver vara skalskyddad. Poliskontor ska finnas i alla kommuner som inte har polishus eller polisstation.
2 2014-10-31 Med fördel kan servicenivån i dessa kommuner utökas genom samlokalisering med berörd kommun. Utöver polisområden och lokalpolisområden behövs ingen ytterligare geografisk polisiär indelning av regionen. Det medför att nuvarande närpolisområden i regionen, i enlighet med Thomas Roléns tidigare beslut, kommer att upphöra. Sammantaget innebär detta att underindelningen av region Mitt föreslås bestå av: Polisområden Polisområde Gävleborg som ansvarar för polisverksamhet inom Gävleborgs län. Huvudort för polisområdet är Gävle. Polisområde Uppsala som ansvarar för polisverksamhet inom Uppsala län. Huvudort för polisområdet liksom regionen är Uppsala. Polisområde Västmanland som ansvarar för polisverksamhet inom Västmanlands län. Huvudort för polisområdet är Västerås. 1 Lokalpolisområden (huvudort inom parantes) Polisområde Gävleborg (Gävle) 1. Hälsingland (Bollnäs) o Polisstationer i Hudiksvall, Ljusdal, Bollnäs och Söderhamn o Poliskontor i Nordanstig och Ovanåker 2. Gästrikland (Gävle) o Polishus i Gävle o Polisstation i Sandviken o Poliskontor i Ockelbo och Hofors 8 6 7 2 3 5 4 Polisområde Uppsala (Uppsala) 3. Norduppland (Tierp) o Polisstationer i Östhammar och Tierp o Poliskontor i Älvkarleby och Heby 4. Uppsala/Knivsta (Uppsala) o Polishus i Uppsala o Poliskontor i Knivsta och Gottsunda 5. Enköping/Håbo (Enköping) o Polisstationer i Enköping och Bålsta
3 2014-10-31 Polisområde Västmanland (Västerås) 6. Sala/Fagersta (Sala) o Polisstationer i Sala och Fagersta o Poliskontor i Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar 7. Västerås (Västerås) o Polishus i Västerås 8. Västra Mälardalen (Köping) o Polisstationer i Köping, Arboga och Hallstahammar o Poliskontor i Kungsör Skäl till förslag om beslut Jag anger följande huvudskäl till ovanstående förslag om beslut: o Samtliga polisområden och lokalpolisområden bedöms få den verksamhetsförmåga och bärkraftighet som krävs för respektive uppdrag. o Områdena har getts en så tydlig, logisk och likvärdig struktur som möjligt. Ett lokalpolisområde, Uppsala/Knivsta, kan komma att överskrida det rekommenderade antalet anställda. En delning av Uppsala kommun bedöms dock inte vara lämpligt då det inte finns någon naturlig uppdelning och det skulle skapa dubbelarbete både inom kommunen och för polisen. Att placera Knivsta i ett annat lokalpolisområde bedöms heller inte vara lämpligt dels med tanke på dess geografiska placering och dels Knivstas starka band till Uppsala då det tidigare varit en del av Uppsala kommun. Beräknat antal anställda för lokalpolisområde Uppsala/Knivsta blir ca 180-200 poliser. Övriga föreslagna lokalpolisområden kommer innehåll ca 55-150 poliser. Informationsmöten har genomförts i respektive län till vilka företrädare för alla kommuner, polisstyrelsens presidie, Åklagarmyndigheten, landstinget, länsstyrelsen och Kriminalvården var inbjudna. Vid mötena presenterades och diskuterades förslaget till beslut om framtida geografisk indelning av region Mitt.
4 2014-10-31 Genomförande 1 En riskbedömning av det geografiska förslaget är genomförd i regionen utifrån den nationella mallen. Eventuell kompletterande riskbedömning nationellt ska göras 2 De tillträdande polisområdescheferna får i uppdrag att rekrytera lokalpolisområdeschefer 3 Ombilda de nuvarande närpolisområdena till föreslagna 4 lokalpolisområden. Uppsala den 31 oktober 2014 Carin Götblad Tillträdande regionpolischef
Geografisk underindelning i region Mitt Förslag till beslut 2014-10-28
Dokument Sida RAPPORT 2 (7) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version 2014-10-28 2.0 Geografisk underindelning i region Mitt INNEHÅLL 1 FÖRSLAGET I KORTHET...3 2 UPPDRAGET...3 3 FÖRSLAG TILL BESLUT...4 4 SKÄL TILL FÖRSLAGET...6 5 BILAGOR...7
Dokument Sida RAPPORT 3 (7) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version 2014-10-28 2.0 1 Förslaget i korthet Arbetsgruppen föreslår att Region Mitt indelas i tre polisområden som sammanfaller med länen och befintliga polismyndigheter. Arbetsgruppen föreslår att polisområdena benämns Gävleborg, Uppsala och Västmanland och att huvudorterna i polisområdena blir Gävle, Uppsala och Västerås. Polisområdena föreslås ha en underindelning med sammanlagt åtta lokalpolisområden i stället för dagens elva. De fördelas på två lokalpolisområden i Gävleborg jämfört med dagens tre, tre lokalpolisområden i Uppsala jämfört med dagens fyra och tre lokalpolisområden i Västmanland jämfört med dagens fyra. 2 Uppdraget I inriktningsbeslutet den 16 oktober 2013 om den nya polismyndighetens övergripande organisation och styrning gavs de tillträdande regionpolischeferna i uppdrag att ta fram förslag till en geografisk underindelning. I april 2014 gav tillträdande regionpolischef Carin Götblad Region Mitts förändringskansli i uppdrag att ta fram förslag på geografisk underindelning för regionen som omhändertar det övergripande målsättningarna för den nya polismyndigheten. Arbetet har letts av en styrgrupp och genomförts av en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har träffats regelbundet sedan maj 2014. Som en del i arbetet har en affisch tillsammans med ett antal frågor tagits fram baserat på de utvalda förslagen från delrapport 1. Den anslogs i polishusen och på polisstationer i regionen med syftet att förankra förslagen samt inhämta synpunkter och frågor från medarbetare i regionen. Det kom in knappt 100 kommentarer eller markeringar om vilket förslag som ansågs bäst. Styrgruppen Anders Ternström (ordf) Västmanland Stefan Hall Gävleborg Ann-Berit Hutula Gävleborg Pär Ågren Västmanland Stefan Johansson Västmanland Henrik Thelander Uppsala Arbetsgruppen Margit Strid (ordf) Gävleborg Lars Fredin Gävleborg Tommy Gustafsson Västmanland Agneta Kumlin Västmanland Michael Andersson Uppsala Peter Lanzén Uppsala Mats Jonsson OFR/P Andreas Löfstrand OFR/P Anders Gabrielsson OFR/S Peter Lindbergh HSO Micael Kandelin HSO Arbetsgruppens arbetssätt har varit att kvalitetssäkra och analysera fakta kring hur det ser ut i länen, geografiskt, demografiskt, anmälda brott, befintliga geografiska indelningar och lokaler, kulturer mm. Därefter har arbetsgruppens medlemmar bearbetat materialet till ett flertal olika förslag som sedan förankrats hos myndigheternas medarbetare, ledningsgrupper och arbetstagarorganisationer. Delleveranser har skett till styrgruppen. Synpunkterna från avstämningar i myndigheterna och nya direktiv från styrgruppen har sedan varit del i det fortsatta arbetet. Vidare har flera notiser publice-
Dokument Sida RAPPORT 4 (7) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version 2014-10-28 2.0 rats på Intrapolis i syfte att informera om arbetet samt starta en dialog. Inhämtning, analys, förankring och diskussionen har resulterat i ett genomarbetat förslag där arbetsgruppen vänt på de frågeställningar som uppstått. Det har också genomförts en riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv där flera risker identifierats och en åtgärdsplan upprättats. Som provtryckning av förslaget till geografisk underindelning i region Mitt har Rikspolisstyrelsen fördelningsmodell vid medelsfördelning använts. Resultatet av det visar att det över tid kommer att behöva göras vissa förskjutningar av resurser mellan polisområdena och lokalpolisområdena. Under arbetets gång så har arbetsgruppen identifierat en del åtgärder som bör vidtas för att den nya geografiska indelningen och organisationen ska fungera. Utgångspunkten har varit en analys av nuläget som jämförts med förslaget. Det resulterade i ett utkast till genomförandeplan. Arbetsgruppen och styrgruppen har nått enighet runt förslaget. Under vecka 43 höll tillträdande regionpolischefen Carin Götblad informationsmöten i respektive län till vilka företrädare för alla kommuner, polisstyrelsens presidie, Åklagarmyndigheten, landstinget, länsstyrelsen och Kriminalvården var inbjudna. Vid mötena presenterades och diskuterades förslaget till beslut om framtida geografisk indelning av region Mitt. 3 Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår att Region Mitt indelas i tre polisområden och åtta lokalpolisområden enligt följande: Gävleborg får två lokalpolisområden mot tidigare tre. o Norra och Mellersta Gävleborg slås ihop till Hälsingland. o Södra Gävleborg ser likadant ut som idag och benämns Gästrikland. Uppsala får tre lokalpolisområden mot tidigare fyra. o Uppsala/Knivsta lämnas oförändrat. o Älvkarleby, Östhammar, Tierp och Heby slås samman till Norduppland. o Enköping/Håbo lämnar halva Heby till Norduppland. Västmanland får tre lokalpolisområden mot tidigare fyra. o Närpolisområdena Sala och Fagersta slås samman till ett lokalpolisområde dit även kommunen Surahammar knyts. o Västerås kommun blir ett eget lokalpolisområde. o Västra Mälardalen kompletteras med kommunen Hallstahammar.
Upprättad av Dokument Sida RAPPORT 5 (7) Datum Diarienr Saknr 2014-10-28 Den lokala närvaron föreslås ske genom tre nivåer: polishus, polisstation och poliskontor. Ett polishus har fullskalig verksamhet och service med bemanning dygnet runt, skalskydd och arrester. En polisstation har skalskydd vilket möjliggör att verksamhet kan utgå därifrån. Polisstationer ska ses som komplement till polishus men de behöver inte ha bemanning dygnet runt eller arrester. Ett poliskontor är en lokal som inte behöver vara skalskyddad. Poliskontor ska finnas i alla kommuner som inte har polishus eller polisstation. Med fördel kan servicenivån i dessa kommuner utökas genom samlokalisering med berörd kommun. Sammantaget innebär detta att underindelningen av Region Mitt föreslås bestå av: Polisområde Gävleborg som ansvarar för polisverksamhet inom Gävleborgs län. Huvudort för polisområdet är Gävle. Polisområde Uppsala som ansvarar för polisverksamhet inom Uppsala län. Huvudort för polisområdet liksom regionen är Uppsala. Polisområde Västmanland som ansvarar för polisverksamhet inom Västmanlands län. Huvudort för polisområdet är Västerås. Lokalpolisområden Förslag till beslut om indelning av lokalpolisområden med huvudort inom parantes: 1 Polisområde Gävleborg (Gävle) 1. Hälsingland (Bollnäs1) o Polisstationer i Hudiksvall, Ljusdal, Bollnäs och Söderhamn o Poliskontor i Nordanstig och Ovanåker 2. Gästrikland (Gävle) o Polishus i Gävle o Polisstation i Sandviken o Poliskontor i Ockelbo och Hofors Det finns även skäl som talar för Hudiksvall men arbetsgruppen anser att fördelarna med Bollnäs överväger. Version 2.0
Dokument Sida RAPPORT 6 (7) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version 2014-10-28 2.0 Polisområde Uppsala (Uppsala) 3. Norduppland (Tierp) o Polisstationer i Östhammar och Tierp o Poliskontor i Älvkarleby och Heby 4. Uppsala/Knivsta (Uppsala) o Polishus i Uppsala o Poliskontor i Knivsta och Gottsunda 5. Enköping/Håbo (Enköping) o Polisstationer i Enköping och Bålsta Likvärdigt resursstarka och bärkraftiga Medborgarfokus, bärkraftighet och resurseffekter Tydlig och logisk struktur Polisområde Västmanland (Västerås) 6. Sala/Fagersta (Sala) o Polisstationer i Sala och Fagersta o Poliskontor i Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar 7. Västerås (Västerås) o Polishus i Västerås 8. Västra Mälardalen (Köping) o Polisstationer i Köping, Arboga och Hallstahammar o Poliskontor i Kungsör Kompletterande poliskontor kan inrättas utifrån den lokala problembilden. Det kan också bli aktuellt att förändra polisstationer till poliskontor eller vice versa beroende på vilken verksamhet som bedöms vara lämplig att bedriva där. Samtliga polisområden och lokalpolisområden bedöms vara bärkraftiga och i möjligaste mån likvärdiga. 4 Skäl till förslaget Arbetsgruppen anger följande utgångspunkter till ovanstående förslag om beslut: Utgångspunkten i arbetet har varit en avvägning mellan medborgarfokus, likvärdiga lokalpolisområden och bärkraftighet, men också att det ska följa en tydlig och logisk struktur. Medborgarfokus genomsyrar detaljbeslutet från maj år 2014 och de olika arbetsgruppernas rapporter. I dessa finns bland annat beskrivet att det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas utifrån den lokala problembilden och medborgarlöftena. Medborgarnas kopplingar till andra kommuner än den de är bosatta i, samarbete mellan olika verksamheter på kommunal nivå samt kriminellas rörelsemönster har också diskuterats. För att ytterligare förbättra servicen till medborgarna förslår gruppen också att fler poliskontor inrättas. Likvärdigheten mellan de olika lokalpolisområdena är svårt att uppnå i en region med väldigt olika geografiska och demografiska förutsättningar. Som ett exempel kan nämnas att Ljusdals kommun är lika stort ytmässigt som hela Västmanland. Ett annat
Dokument Sida RAPPORT 7 (7) Upprättad av Datum Diarienr Saknr Version 2014-10-28 2.0 exempel är att de tre större städernas befolkning sammanlagt motsvarar mer än hälften av regionens befolkning. Det som då har varit avgörande är att varje lokalpolisområde ska kunna ha de förmågor som beskrivs i detaljbeslutet, men också att det ska kunna vara en arbetsplats där medarbetarna kan utvecklas och att det ska vara attraktivt att söka sig till lokalpolisområdet. Därför anser arbetsgruppen att lokalpolisområdena ska ha förutsättningar för att kunna arbeta med frihetsberövade vilket enligt detaljbeslutet 2 ställer krav på ett lägsta antal utredare (12+1) och närhet till arrest. Bärkraftighet har varit centralt för att lokalpolisområdena så långt möjligt ska kunna vara självbärande med sina förmågor. Även om det kan lånas resurser mellan lokalpolisområdena i vissa sammanhang så ska det inte vara normalfallet. Därmed har den nedre gränsen i detaljbeslutet setts som en absolut lägsta nivå, i synnerhet om samtliga lokalpolisområden ska kunna utreda ärenden med frihetsberövade. Eftersom den norra delen av regionen är så pass stor, där Hälsingland utgör 45 procent av hela regionens yta, så har ytan varit en särskild del i ställningstagandet om ett lokalpolisområde blir bärkraftigt. Möjligheten till snabb resursförstärkning från annan del av regionen har också varit med i ställningstagandet. Tydlig och logisk struktur har varit en del i avvägningen kring huruvida en kommun kan delas eller om en kommun kan tillhöra ett annat polisområde än det län kommunen tillhör. Det har även varit vägledande för att avgöra vilka kommuner inom ett län som kan föras till samma lokalpolisområde. Enligt de principer som är skrivna i inriktningsbeslutet kommer Uppsala/Knivsta vara ett för stort lokalpolisområde, men då Uppsala kommun inte har några kommundelar skulle det bli ologiskt och skapa dubbelarbete både inom kommunen och Polisen om Uppsala/Knivsta delades upp på fler lokalpolisområden. I och med tanken med kommun- och områdespoliser och möjligheten att inrätta poliskontor kan den närmre medborgarkontakten ändå nås inom det stora lokalpolisområdet. Knivsta har tidigare varit en del av Uppsala kommun och kopplingarna mellan kommunerna är så pass starka att det tillsammans med det geografiska läget vore orimligt att lägga dem i olika lokalpolisområden. 5 Bilagor Bilaga 1 Fakta; befolkning och yta Bilaga 2 Fakta; anmälda brott Bilaga 3 Genomförandeplan Bilaga 4 Riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv Bilaga 5 Fördelningsmodell 2 Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation med medborgare och medarbetare i centrum, Beslut den 14 maj 2014, SOU Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten.
Bilaga 1 Fakta; befolkningsmängd och yta Lokalpolisområde Kommun Befolkning Yta (km2) Hälsingland Hudiksvall 36829 2488,89 Ljusdal 18931 5256,7 Nordanstig 9491 1370,64 Ovanåker 11354 1873,31 Bollnäs 26141 1814,35 Söderhamn 25442 1060,77 Totalt 128188 13864,66 Gästrikland Gävle 97236 1613,37 Sandviken 37250 1166,4 Ockelbo 5785 1064,97 Hofors 9511 409,94 Totalt 149782 4469,66 Norduppland Tierp 20144 1157,78 Östhammar 21352 1475,28 Heby 13450 1166,81 Älvkarleby 9132 214,98 Totalt 64078 3799,87 Uppsala/Knivsta Uppsala 205199 2182,8 Knivsta 15580 282,17 Totalt 220779 2464,97 Enköping/Håbo Enköping 40656 1178,5 Håbo 19968 143,75 Totalt 60624 1322,25 Sala/Fagersta Sala 21169 1166,85 Fagersta 12872 269,04 Skinnskatteberg 4411 659,43 Norberg 5608 417,8 Surahammar 9834 343,81 Totalt 53894 2856,93 Västerås Västerås 142131 959,02 Totalt 142131 959,02 Västra Mälardalen Köping 25237 604,55 Arboga 13493 325,43 Kungsör 8175 202,65 Hallstahammar 15524 169,57 Totalt 62429 1302,2 Region Mitt 881905 31039,56
Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Bilaga 2 Fakta; Anmälda brott Anmälda brott per 100.000 invånare 14 000 Anmälda brott/ 100.000 inv 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Anmälda brott/ 100.000 inv 0
Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Vålds och stöldbrott per 100.000 invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Anmälda våldsbrott/ 100.000 inv Anmälda stöldbrott/ 100.000 inv Kommentar till anmälda brott Västerås är den kommun som sticker ut mest både vad gäller anmälda brott per 100.000 invånare och anmälda stöldbrott per 100.000 invånare. Västerås ligger också högt vad gäller anmälda våldsbrott/100.000 invånare. Det kan också noteras att några av de mindre kommunerna har ett relativt stort antal anmälda brott i förhållande till folkmängden, särskilt vad gäller våldsbrott.
2014-11-28 Identifiera risker och utför riskbedömning Arbetsmoment/händelse Vad ska riskbedömas? Nr Arbetsmoment/händelse Risknr Risk 1 Svårt att rekrytera poliser till glesbygd ger resursbrist Risk Vad kan gå fel? 1 Hot och våld orsakat av ensamarbete 2 Stress på grund av underbemanning Konsekvens NATIONELL RISKBEDÖMNING av förslag till geografisk indelning av region Mitt ur ett arbetsmiljöperspektiv Riskvärde Sannolikhet Riskvärde 4 3 12 3 4 12 Resultat och uppföljning Identifiera orsaker och ge förslag på åtgärder och uppföljning Bakomliggande orsaker Varför uppstår risken? Åtgärder Hur minimeras risken? Skapa och påvisa utvecklingsmöjligheter. Skapa en attraktiv arbetsplats. Lokalt rekryterade (distansutbildning). Planera arbetet så att ensamarbete och överbelastning undviks. Sprid information om rutiner för hantering av hot och våld. Riskbedömningsgrupp: Anders Ternström (riskbedömningsledare), Margit Strid, Hans Olsson, Fredik Bergh, Mikael Kandelin, Anna Ramsten, Therese Kroner, Magnus Hjärtström Uppföljning Hur och när? Beslut Ansvarig för åtgärd, klart när? Ansvarig för uppföljning, klart när? Beskriv åtgärdens resultat och hänvisningar till eventuella underlag 2 (Mer av verksamhetsfråga, men får effekt på arbetsmiljö). Om IGV blir för svag kommer förmågan BF (kommun- och områdespoliser) inte kunna jobba med BF 3 Stress på grund av att man inte hinner med sina ordinarie arbetsuppgifter 2 4 8 Ledning och styrning då kommun- och områdespoliser måste få arbeta med BF/prioritering. Kom ihåg att avrapportering tar tid. 3 Resursfördelning = om upptår krav på byte av stationeringsort Risken är att när fler ärenden läggs på ett LPO att inte ledning och resurser räcker till samt att lokalerna inte räcker till vid omfördelning. 4 Oro och stress 3 3 9 Låt omfördelning av resurser gå stegvis och rekrytera riktat. Risk för stafettläkarsyndrom. Vid omfördelninga av belastning måste analys om omfördelning av resurser ske. Måste följas upp särskilt på regional nivå. 4 Förändringen i sig skapar oro 5 Stress 5 Utredningar som finns långt ifrån min stationeringsort. Mycket tidstapp och oro. 6 Stress och oro 2 4 8 2 3 6 Kommunikation. Information. Förankring. Regional skyddskommittén ska ta hänsyn till det och kommer att följa. Motivera med verksamhetens behov. Kommunikation. Resursfördelning och ärendefördelning måste följa hand i hand med de ev förändringar som görs 7 Ökad risk för trafikolyckor pga långa resor 4 2 8 Utbildning i tex vinterkörning.
6 Allmänheten uppfattar det som att vi inte kommer närmare medborgarna vilket medför att allmänheten uttrycker sitt missnöje. 8 Stress och frustration 2 2 4 Extern kommunikation och information. Uppföljning av skyddskommittén på regional nivå. Säkerställa att medarbetarna inte förlorar sitt engagemang i det lokala perspektivet 7 Arbete under chef från annan ort än min egen - arbetsledning på distans 9 Stress 2 4 8 Tydliga rutiner, enkla kontaktvägar med berörda chefer. 8 Risk för resurskoncentrering av administrativ personal till huvudorter då vissa verksamheter kan mer effektivt bedrivas på en plats. Risken är att det inte blir några utvecklingsmöjligheter lokalt och det kan medföra stor personalomsättning 9 Poliskontor - vilka samordnar man med och vem tar ansvar för arbetsmiljön för de som vi samarbetar med. De kan behöva större säkerhetstänk och våra medarbetare har inte ansvar för de medarbetarna hos dem vi samarbetar med. 10 Övergången till RLC komer ta tid viket gör att det inte blir så lätt att använda närmsta resurs. 10 Ej bäring på geografi utan på uppdelningen mot nationella avdelningar i stora delar. När det gäller de som är placerade på stöd/service kommer vi behöva omställningsarbete och utvecklng för personalen på kort och lång sikt så vi bibehåller multikompetensen. 11 Kommunikation och samverkan med dem som vi samlokaliseras med och kommunikation till 12 Frustration bland medarbetare som inte hör ett jobb som finns i närheten och att de inte kan svara på dem. Ej bäring på förslaget till geografisk indelning men måste bevakas beroende på utveckling. Måste bedömas tillsammans med dem vi kommer samlokaliseras med - Komihåg för LPOC 1 4 4 medborgarna om vad man kan förvänta sig. God insikt hos cheferna är viktigt. Komihåg för LPOc när vi bygger upp poliskontor. tydliga rutiner om när man dras över länsgränser med kommunikation i att använda fler radiostationer. LKC får länka ihop flera talgruppen. Bevakningsfråga. UPPFÖLJNING: Riskbedömningsgruppen anser att samtliga punkter ska hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet och att regionens strategiska skyddskommitté bör vara ansvarig för uppföljning och fördelning av åtgärder under 2015. Riskbedömning genomförd 2014-11-28 i Uppsala
Riskbedömning 1 (4) Anders Ternström Riskbedömningsledare Datum 2014-12-01 Bedömning av arbetsmiljörisker geografisk underindelning region Mitt Inledning Bakgrund I inriktningsbeslutet från den 16 oktober 2013 gavs tillträdande regionpolischefer i uppdrag att ta fram förslag till geografisk underindelning av respektive polisregion. En rekommendation till indelning för region Mitt har överlämnats till Thomas Rolén. Till underlaget ska även en riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv bifogas. Uppdraget Uppdraget är att genomföra en riskbedömning som ska ligga till grund för de kommande förhandlingarna med arbetstagarorganisationerna på central nivå. Tidplan och rapportering Riskbedömningen genomfördes av riskbedömningsgruppen den 28 november 2014. Underlaget från gruppen ska lämnas till Genomförandekommittén senast den 1 december 2014. Centrala förhandlingar genomförs den 8 december 2014. Deltagare i riskbedömningsgruppen Från genomförandekommitténs särskilda grupp för riskbedömningar ur arbetsmiljösynpunkt: Fredrik Bergh, SACO-S Hans Olsson, OFR/P Från arbetstagarorganisationer och skyddsorganisation region Mitt: Anna Ramsten, OFR/P Magnus Hjärtströ, SACO Therese Kroner, OFR/S Mikael Kandelin Från region Mitt Anders Ternström, Stabschef Västmanland (riskbedömningsledare) Margit Strid, polisområdeschef Gävleborg
2 Polismyndigheten i Skåne Återbud har lämnats av: Emma Cronberg Bo Gustavsson, ST/SEKO/SACO Jonas Ekeblad, SEKO Underlag för riskbedömningen Slutrapport geografisk indelning region Mitt Hemställan indelning Riskbedömning genomförd av lokal arbetsgrupp Metodstöd Riskbedömningen har genomförts enligt Polisens interna metodstöd Genomföra riskbedömning så genomför du riskbedömning avseende arbetsmiljö. Riskerna placeras in i en matris där en riskklass för varje risk, tas fram: Sannolikheten (Hur troligt är det att händelsen ska inträffa): 1. Möjlig (det finns vissa tecken på en möjlig risk) 2. Sällan (kan inträffa vid några tillfällen om året) 3. Ofta (kan inträffa varje månad) 4. Mycket ofta (kan inträffa varje vecka eller oftare) Konsekvensen (Hur stor kan konsekvensen bli om händelsen inträffar): 1. Lindrig (visst obehag, men ofarlig mindre skada/ohälsa, fysisk och/eller psykisk. Ej någon sjukfrånvaro) 2. Måttlig (händelse som kan innebära måttlig/begränsad skada med fysisk och/eller psykisk ohälsa. Kan leda till kortare sjukfrånvaro) 3. Allvarlig, svår (händelse som kan innebära allvarlig/svår skada med fysisk och/eller psykisk ohälsa. Skadan är övergående men kan kräva längre tids sjukfrånvaro/rehabilitering 4. Mycket allvarlig, mycket svår (händelse som kan innebära mycket allvarlig skada eller dödsfall. Händelsen kan medföra bestående skada/ohälsa fysisk och/eller psykisk)
3 Polismyndigheten i Skåne Genomförande av riskbedömningen Riskbedömningen genomfördes med riskbedömningsgruppen den 28 november. Riskbedömda händelser Nuvarande myndighetsgränser hålls oförändrade och blir polisområden i den nya myndigheten. Lokalpolisområdena minskas i regionen enligt förslaget från elva till åtta. Gävleborg får två mot tidigare tre lokalpolisområden, Uppland får tre lokalpolisområden mot tidigare fyra och Västmanland går från fyra till tre lokalpolisområden Risk med riskvärde 12 åtgärdas omedelbart Risknr. 1-2 - Svårt att rekrytera till glesbygd ger resursbrist Risk: Hot och våld orsakat av ensamarbete, Stress på grund av underbemanning Risken minimeras genom att skapa och påvisa utvecklingsmöjligheter. Skapa en attraktiv arbetsplats. Lokalt rekryterade (distansutbildning). Planera arbetet så att ensamarbete och överbelastning undviks. Sprid information om rutiner för hantering av hot och våld. Ett arbete som redan pågår i dag då omständigheterna redan finns idag och inte är direkt kopplade till förslaget till geografisk indelning. Sammanställning av risker med riskvärde 8-9 Risknr. 3 - Om IGV blir för svag kommer förmågan BF (kommun- och områdespoliser) inte kunna jobba med BF Risk: Stress på grund av att man inte hinner med sina ordinarie arbetsuppgifter Risken minimeras genom ledning och styrning. Skapa möjlighet för kommunoch områdespoliser att få arbeta med BF/prioritering. Komma ihåg att avrapportering tar tid. Risknr. 4 - Resursfördelning, om uppstår krav på byte av stationeringsort Risken är att när fler ärenden läggs på ett LPO att inte ledning och resurser räcker till samt att lokalerna inte räcker till vid omfördelning. Risk: Oro och stress Risken minimeras genom att omfördelning av resurser går stegvis och rekrytering sker riktat. Risk för stafettläkarsyndrom. Vid omfördelning av ärendebelastning måste analys om omfördelning av resurser ske. Måste följas upp särskilt på regional nivå. Risknr 5 -Förändringen i sig skapar oro Risk: Stress Risken minimeras via fortlöpande kommunikation, information och förankring. Regional skyddskommittén bör ta hänsyn till detta och följa arbetet.
4 Polismyndigheten i Skåne Risknr. 6-7 - Utredningar som finns långt ifrån min stationeringsort. Mycket tidstapp och oro. Risk: Stress och oro, Ökad risk för trafikolyckor pga långa resor Risken minimeras genom att motivera, informera och förklara verksamhetens behov. Resursfördelning och ärendefördelning måste följa hand i hand med de ev förändringar som görs. Risk nr. 9 -Arbete under chef från annan ort än min egen - arbetsledning på distans Risk: Stress Risken minimeras genom tydliga rutiner samt enkla kontaktvägar med berörda chefer. Risker med riskvärde 3-6 Risknr. 8 -Allmänheten uppfattar det som att vi inte kommer närmare medborgarna vilket medför att allmänheten uttrycker sitt missnöje. Risk: Stress och frustration Risken minimeras genom tydlig extern kommunikation och information. Uppföljning av skyddskommittén på regional nivå. Säkerställa att medarbetarna inte förlorar sitt engagemang i det lokala perspektivet Risker utan riskvärde med anledning av att de är med för framtida bevakning Risk nr. 10 -Risk för resurskoncentrering av administrativ personal till huvudorter då vissa verksamheter kan mer effektivt bedrivas på en plats. Risken är att det inte blir några utvecklingsmöjligheter lokalt och det kan medföra stor personalomsättning. Punkten har inte bäring på geografi utan på uppdelningen mot nationella avdelningar i stora delar. När det gäller de som är placerade på stöd/service kommer vi behöva omställningsarbete och utveckling för personalen på kort och lång sikt så vi bibehåller multikompetensen. Risk nr. 11 -Risk för resurskoncentrering av administrativ personal till huvudorter då vissa verksamheter kan mer effektivt bedrivas på en plats. Risken är att det inte blir några utvecklingsmöjligheter lokalt och det kan medföra stor personalomsättning. När det blir aktuellt är det viktigt med kommunikation och samverkan med dem som vi kommer samlokaliseras med. Kommunikation till medborgarna om vad man kan förvänta sig. God insikt hos cheferna är viktigt. Punkten är en bevakningsfråga för lokalpolisområdeschefer när vi bygger upp poliskontor. Bilaga: Riskbedömningsunderlag för bedömning av arbetsmiljörisker över förslag till geografisk indelning av region Mitt.