Lägesrapportering för projekt TIA 20131231

Relevanta dokument
Lägesrapportering för projekt TIA

TIA Till och I Arbete

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

För brukarna i tiden

Trainee för personer med funktionsnedsättning

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare)


Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Intervju med Elisabeth Gisselman

Projektrapport Unga, vuxna år. 1. Sammanfattning

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Några deltagares tankar om Enter

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Psykisk ohälsa och arbetslivet

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

Revisionsrapport Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

VERKSAMHETSPLAN 2011 INTRESSEFÖRENINGEN FÖR SCHIZOFRENI / CENTRALA STOCKHOLM

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Tjänsteskrivelse Sammanslagning av FoU Nordost och FoU Seniorium samt införande av verksamhetsområdet funktionsnedsättning som ett nytt FoUuppdrag

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun

ARBETSPLAN

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.

Uppföljning av nystartsjobben

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Sammanfattning 2015:3

Ungdomsteamet redovisar Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni Margareta Aissaoui Samordnare

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

Lön för mödan!? Från förhandlingsprocess till vad du ska ta upp vid lönesamtalet

Rapport om läget i Stockholms skolor

Projektplan för Samverkstan

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Uppdragshandling för boendestödjare

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Samhälle, samverkan & övergång

KS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Gysam Verksamhetsplan 2015


Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS

Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet

Extern utvärdering av projektet HP5

Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Kartläggning av befintliga verksamheter

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Arbetsanpassning. Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen RIKTLINJER/RUTINER. Riktlinje KS :

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

29 JANUARI Jämställdhetsredovisning för 2009

Plan för personer med funktionsnedsättning

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

Bilaga 1 B. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Grums kommun

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

TANUMS KOMMUN ARBETSMARKNADSENHETEN

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Datum Dnr Personalnämnden godkänner förslag till upplägg av snabbspårets uppskalning.

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Lika eller olika? Hur företagare och unga ser på löner och anställning ELIN BENGTSSON DECEMBER, 2009

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Sekundära insatser (dvs insatser som inte har målet jobb/studier primärt

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

Information om ESF projektet Ung Kraft Arena

Transkript:

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Målgruppen för TIA är arbetslösa personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Deltagarna identifieras hos respektive aktualiserande myndighet genom kartläggning och presenteras för projektet via arbetsgruppen. Målgruppen kännetecknas av att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och att möjligheterna till yrkesutbildning via skolsystemet är stängda på grund av antingen slutbetyg från särskola eller ofullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Enligt arbetsförmedlingens statistik fortsätter arbetslösheten att stiga i högre takt för utsatta grupper än för grupper som inte bedöms som speciellt utsatta. Tusental 240 220 200 180 160 140 120 100 Antal totalt inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga totalt inskrivna arbetslösa (ej dubbelräkning mellan grupperna), januari 2004 - april 2013 Utsatta Ej utsatta 80 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie Tusental 120 100 80 60 40 20 Totalt antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper januari 2006 - april 2013 Utanför Europa 55-64 år Förgymnasial Funktionsnedsatta 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen

Samtidigt ökar antalet unga som får Aktivitetsersättning från Försäkringskassan i mycket snabb takt. Utveckling av antalet mottagare av förtidspension/ sjukersättning och sjukbidrag/aktivitetsersättning i åldersgruppen 16/19 29 år i Sverige 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förtidspension/sjukersättning Totalt Sjukbidrag/aktivitetsersättning Källa: Inspektionen för socialförsäkringen, Unga förtidspensionärer. Studie av sju europeiska länder. Rapport 2013:7. Diagnosfördelning 1 bland nya mottagare av aktivitetsersättning i åldersgruppen 19 29 år (procent) i Sverige, år 2011 1% 3% 1% 3% 16% 76% V Psykiska sjukdomar och syndrom VI Sjukdomar i nervsystemet XIII Sjukdomar i muskuloskeletala systemet XVII Medfödda missbildningar XIX Skador Övriga diagnoser Källa: Inspektionen för socialförsäkringen, Unga förtidspensionärer. Studie av sju europeiska länder. Rapport 2013:7. 1 Diagnosfördelningen utgår från ICD-10.

-För personalen Kompetenskraven för personalgruppen är en så bred kompetens som möjligt med focus på kunskaper om målgruppen, om arbetsmarknadens spelregler, om olika yrkesområden om pedagogisk handledning, om bred yrkeserfarenhet och om empati, förståelse och tolerans. Personalen har valts ut genom att de har drivit liknande projekt tidigare. TIA har tidigare haft 3,25 tjänster (en projektledare, två handledare och 0,25 % arbetar med administrativa uppgifter). Under 2013 har personalgruppen utökats med 1 kvinna pga sjukdom i personalgruppen och består nu av två män och två kvinnor på heltid och en kvinna om 25% för administration. Projektledartjänsten delas numera mellan två personer i personalgruppen. -För organisationen TIA är ett projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län som startade 2009-06-01. Huvudman för TIA är Kalmar Kommun där projektet är organiserat under Näringsliv och Arbetsmarknadsenheten. Till TIA är kopplat en arbetsgrupp som aktualiserar ärenden till projektet. Arbetsgruppen består av representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget (Vuxenhabiliteringen) och Kalmar kommun. TIA har sin bas på Falkenbergshuset på Verkstadsgatan i Kalmar. Där finns lokaler med verkstäder, omklädningsrum (olika för män och kvinnor, med låsta skåp, toaletter och dusch) och lunchrum. TIA har en årlig budget är om 1,8 miljoner kronor. From 20120701 delas finansieringen lika (900 000 kr var) mellan Samordningsförbundet i Kalmar län och Kalmar kommun. Projektet har slutdatum 2014-06-30 men en ansökan om förlängning är lämnad. Genomförande och Process -För deltagarna Verksamheten som TIA bedriver på Falkenbergshuset består av legoarbeten från företag i regionen och smörgåstillverkning på uppdrag. Falkenbergshuset är också utgångspunkt för den mat- och postutkörning till olika verksamheter i kommunen som TIA ansvarar för. De deltagare som kommer till TIA:s arbetsgrupp har dessförinnan utretts av respektive myndighet. Där har en bedömning gjorts om man möjligtvis kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Efter denna bedömning sker alltså remitteringen till TIA. Fortfarande kan det dock finnas oklarheter om och på vilket sätt individen klarar av ett arbete eller om TIA är rätt åtgärd, därför börjar alltid deltagarens period på TIA med en prövomånad. Arbetet med deltagarna på TIA är indelat i fyra steg: - kartläggning - arbetsträning - arbetsprövning - avslut Kartläggning och arbetsträning sker i första hand på Falkenbergshuset medan arbetsprövning sker hos olika arbetsgivare, både privata och offentliga. Under arbetets gång redovisas utvecklingen fortlöpande till arbetsgruppen som träffas var tredje vecka. All aktivitet och planering sker individuellt för varje deltagare beroende på individens resurser och önskemål. Dock ska verksamheten vara så arbetsplatslik som möjligt dvs krav

om att passa tider, sjukanmäla sig i tid (visa läkarintyg efter en vecka), hålla överenskommelser, vara drogfri och nykter och sist men inte minst respektera arbetskamrater och arbetsledning trots olikheter i livsstil och åsikter. En central del av arbetet är det informella mötet mellan deltagare och personal. Det är i arbetssituationen och runt kaffebordet man får reda på deltagarnas resurser och svagheter, man får en inblick i deltagrens tidigare erfarenheter och deras sociala situation. Man får också en god inblick i deltagnas omvärldsbild och attityder gentemot samhälle och medmänniskor. För de flesta deltagare är arbetsmarkandens regler (skrivna eller oskrivna) enkla och självklara att följa, då upplevs oftast vistelsen på TIA som trygg och enkel och vägen ut i arbetslivet går smidigt. För några deltagare är det dock mycket svårt att förstå, känna acceptans för och leva upp till det som arbetslivet kräver, då upplevs oftast vistelsen på TIA betydligt mer negativ. Målet för TIAs personal blir då att försöka identifiera orsaken till svårigheterna och lotsa deltagaren mot rätt åtgärd, behandling, rehabilitering eller habilitering. -För personalen Personalen har utefter uppdragsgivarnas önskemål och de behov man har funnit under arbetets gång byggt upp verksamhet och metoder på erfarenhets basis. Huvudman för TIA är Kalmar kommun, personalen följer de avtal för anställningar som gäller inom kommunen. TIA är organiserade under Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten där även andra projekt och arbetsmarknads åtgärder är organiserade där även kontakten med regionens företag och näringsliv sker, det finns en ansvarig chef för hela enheten. TIA är lokaliserade på Falkenbergshuset, där även andra arbetsmarknadsåtgärder har sina verksamheter, det finns en ansvarig chef för hela Falkenbergshuset. Detta ger TIA ett brett kontaktnät med kontinuerligt erfarenhets och informationsutbyte inom enheten. Arbetsfördelningen på TIA förhåller sig så att rollerna är flytande inom personalgruppen för att verksamheten inte ska bli känslig för sjukdomar och ledigheter men det finns tre huvudområden med ansvarig: Projektledare, övergripande ansvar för all verksamhet, har budgetansvar och representerar verksamheten i arbetsgrupp och till Samordningsförbundet. Verksamhetsansvarig: organiserar alla arbetsuppgifter sköter kontakten med företag, organiserar legoarbeten och transporter som också är skyddsombud. Deltagaransvarig: Har samtal, sköter myndighetskontakter och redovisning samt dokumenterar. Som kompetenshöjande åtgärd har en personal under 2013 fullföljt SKLs uppdragsutbildning Utvecklingsmetodik för arbetsmarknadshandläggare anordnad av Umeå universitet. Samt deltagit i en endagars utbildning om Ekonomi i projekt anordnad av Regionförbundet. Framgångsfaktorer i arbetsprocessen är det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som sker mellan myndigheter i arbetsgruppen och mellan yrkerskategorier i enhetenen. -För organisationen Samverkan med andra myndigheter sker främst i arbetsgruppen och genom Samordningsförbundets informationskanaler, projektledarträffar, lokala samverkansgruppen osv. Samverkan med näringslivet sker i det dagliga arbetet i mötet med arbetsgivare, företag och näringsidkare.

Kvalitetsbedömning av samverkansprocessen sker i det resultat verksamheten visar genom rapportering till Samverkansförbundet men också genom feedback från deltagare, handläggare och arbetsgivare. Framgångsfaktorer i organisationen är just samverkan och en vilja att komma runt hinder man stöter på under arbetets gång. De förändringar i övriga samhället som påverkar verksamheten är främst olika myndigheters och skolväsendets förändrade regelsystem men också politisk vilja, ekonomiska konjunkturer och lokala trender. En tydlig utveckling i samhället är att målgruppen tenderar att öka både i statistik som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan presenterar. Då många i målgruppen inte har lyckats etablera någon försörjning genom A-kassa eller Aktivitets-/Sjukersättning så belastar också målgruppen Socialförvaltningens kostnader för ekonomiskt bistånd. Resultat och effekter -För deltagarna Målgruppen för TIA är personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Dock har det visat sig att gruppen är svår att avgränsa då deltagarna ofta har flera faktorer eller diagnoser som begränsar deras utbud på arbetsmarknaden tex psykisk ohälsa, stressyndrom, fysisk ohälsa (rygg, mage, syn, hörsel, händer, fötter osv.). Av de yngre deltagarna som kommer till TIA så har majoriteten gått i särskola och har slutbetyg från gymnasiesärskolan, det får den effekten att det exkluderar dem från i stort sett all eftergymnasial yrkesutbildning, vilket i sin tur ger stora begränsningar vad det gäller möjligheten att själv välja sitt yrke. En del deltagare har i stället valt att söka förlängning på sin Aktivitetsersättning (som man har haft rätt till pga förlängd skolgång) men har fått avslag då ny testning har visat att de inte är lindrigt utvecklingsstörda (vilket är kriteriet för att ha rätt till särskola, moment 22!!). Verksamheten har nått fastställda mål. Under 2013 har 13 personer börjat på TIA och under samma period har 11 deltagare avslutats varav 6 till arbete/studier. Vilka effekter i form att förbättrad livskvalitét och hälsa tiden på TIA har haft på deltagarna är svårt att mäta i det korta perspektivet. För en del deltagare är det en verklighetschock att komma in i arbetslivets skyldigheter, för andra är det en lättnad att få struktur på dagen. Men i det längre perspektivet har det visat sig att det har mycket stor betydelse att hamna rätt. Alla deltagare som aktualiseras till TIA tillhör en målgrupp som har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden främst pga låg utbildningsfrekvens ofta pga liten studievana i familjen, få som har körkort, svårt med flexibilitet, svårt med socialt samspel, låg effektivitet i arbetet och hög sjukfrånvaro. För de deltagare som får en anställning innebär det en massa positiva effekter, de får en lön som i sin tur ger tillgång till många samhällsfunktioner som till ex att ta lån för att skaffa hus/bostadsrätt, större ekonomiska möjligheter att ägna sig åt en meningsfull fritid, man kan få ekonomiska möjligheter att ta körkort och ibland innebär en anställning att man får en möjlighet att reda upp gamla ekonomiska skulder. På det sociala planet så får de en struktur

på dagen för sig själva och ofta för hela sin familj (som ibland har saknats), de får arbetskamrater och ett socialt sammanhang, man måste ta ett större ansvar för sin egen hälsa och kanske viktigaste av allt man får en tillhörighet, en text på ryggen. TIA har därför skapat ett sidoprojekt (Aktiva) där deltagare som börjar närma sig arbetsmarknaden kan få en tidsbegränsad anställning för att lära sig vad det innebär att ha ett arbete, med allt vad skyldigeter och rättigheter gentemot en arbetsgivare det medför. 2013-12- 31 fanns 23 anställda i sidoprojektet. I de fall då man inte klarar av de krav som ställs om man ska stå till arbetsmarknadens förfogande och lösningen istället blir sjuk/aktivitetsersättning blir ofta effekten att det känns som en lättnad att inte behöva leva upp till krav man inte klarar av, en speciellt anpassad sysselsättning utan produktionskrav är ibland det bästa alternativet. -För personalen För att nå de mål som är uppsatta för TIA så har man valt en verksamhet som skall vara så arbetsplatslik som möjligt med åtaganden mot externa uppdragsgivare, företag och kommuner. Det ställer stora krav på personalen att vara flexibel och smörjningen i maskineriet men det ger också stora möjligheter för personalen att lära sig om deltagarnas situation och arbetsförmåga, arbetsmarknadens villkor, företagens och organisationers villkor, myndigheters regelverk, myndigheters interagerande och samarbete eller ibland brist på samarbete. Personalens kompetensutveckling har skett fortlöpande framför allt i kunskaps- och erfarenhetsutbyte med berörda myndigheter och näringsliv. Samtidigt har personalen deltagit i såväl interna som externa utbildningsinsatser och seminarium. En källa till kompetensutveckling har också varit andra projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län, där projektledare har kunnat diskutera och få feedback kring sin verksamhet. -För organisationen Projekt TIA har kunnat bidra till Samordningsförbundets organisation med kunskap om målgruppens speciella situation på arbetsmarknaden och i samhället. Med den kunskapen har man kunnat identifiera glapp mellan organisationer där intellektuellt resurssvaga personer lätt ramlar mellan stolarna. Man har också funnit att de flesta deltagare är aktuella hos eller har rätt till insatser från flera olika myndigheter. Ansvaret för målgruppen faller lite olika, ofta beroende av slumpen. För att implementera verksamheten och arbetsmetoderna i någon organisation krävs fortsatt samarbete mellan berörda myndigheter då det ekonomiska och moraliska ansvaret för målgruppen är gemensam. Kalmar 2014-01-14 Projektledare Michael Berliner Stina Randevall Hjärtstam