FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Årsredovisning
Innehållsförteckning 1 Året som gått... 4 1.1 Sammanfattning av året... 4 1.2 Viktiga händelser... 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 10 3 Uppföljning Mål... 14 3.1 Ökat inflytande... 14 3.2 Bemötande och tillgänglighet... 15 3.3 Hälsosam kommun... 15 3.4 Minskad alkohol- och tobakskonsumtion... 16 3.5 Trygg kommun... 17 3.6 Minskad energianvändning... 17 3.7 Ekologiska livsmedel... 18 3.8 Minskade koldioxidutsläpp... 18 3.9 Bra skola... 18 3.10 Ökad jämställdhet... 24 3.11 Attraktiv arbetsplats... 24 4 Uppföljning direktiv... 26 4.1 Samarbetsformer.... 26 4.2 Vid detaljbudgetarbetet ska elever i behov av särskilt stöd särskilt prioriteras... 26 4.3 Lärares uppdrag, arbetsuppgifter och arbetstid ska utgå från att skolan är målstyrd... 26 4.4 Verksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid ska inledas.... 27 4.5 Seminariedag med verksamhet och politik... 27 4.6 Effektivt lokalutnyttjande.... 27 4.7 Budget i balans.... 27 4.8 Kostnaden för förskolan i Kungsbacka.... 28 5 Uppföljning inriktningar... 29 5.1 Värdegrund... 29 5.2 Valfrihet... 31 6 Systematiskt kvalitetsarbete... 32 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 34 7.1 Synpunktshantering... 34 7.2 Kvalitetsdeklarationer... 35 8 Verksamhetsmått... 38 8.1 Analys verksamhetsmått... 38 8.2 Resursmått... 38 8.3 Prestationsmått... 39 8.4 Effektmått... 40 9 Personalmått... 41 9.1 Analys personalmått... 41 9.2 Resursmått... 41 9.3 Effektmått... 42 10 Ekonomi med kommentarer... 43 10.1 Uppföljning driftbudget... 43 10.2 Uppföljning investeringsbudget... 46 10.3 Rättstvister... 48 11 Intern kontroll... 49 12 Kompetensförsörjning... 52 Nämndens årsredovisning 2
12.1 Attrahera/rekrytera... 52 12.2 Utveckla/behålla... 52 12.3 Avsluta... 53 12.4 Analys... 53 13 Analys... 54 13.1 Sammanfattande analys... 54 13.2 Förändringsområden... 57 Nämndens årsredovisning 3
1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor Nämndens årsredovisning 4 2011 Intäkter 154,9 158,5 155,3 Kostnader -1 591,3-1 681,3-1 734,7 Netto -1 436,4-1 522,8-1 579,4 Budget, netto -1 433,1-1 513,9-1 580,8 Avvikelse -3,3-8,9 1,4 Kommentarer till verksamhet och utfall Ökade intäkter från föräldraintäkter, Migrationsverket, dold moms, EU och Arbetsförmedlingen. Minskade intäkter från Skolverket för maxtaxa, Lärarlyftet och att statsbidraget Läsa, skriva, räkna inte längre finns. Därmed lägre intäkter jämfört. De ökade kostnaderna jämfört beror på årets löneökningar, indexuppräkning fristående verksamhet och för köp från Serviceförvaltningen som både beror på indexuppräkning och ökade volymer för framför allt måltider. Nämnden redovisar en budgetavvikelse på 1.4 miljoner kronor, varav intäkter 3,4 miljoner kronor och kostnader -2,0 miljoner kronor. Detta innebär en avvikelse på 0,1%. Avvikelsen i intäkter förklaras av intäkter över budget från andra kommuner, Skolverket, Arbetsförmedlingen, dold moms och pedagogiska måltider. Lägre intäkter för föräldraintäkter och obudgeterade intäkter från Migrationsverket och EU. Avvikelsen i kostnader beror framför allt på ökat köp från Service beroende på ökade volymer och Teknik för Kungsbacka bredband. Investeringar Inkomster Budget Avvikelse Utgifter -14,0-58,7 44,7 Netto -14,0-58,7 44,7 Kommentar till investeringar Nämnden redovisar en budgetavvikelse på knappt 45 miljoner kronor som beror på pågående projekt som ska slutföras under kommande år. Under året har byggnation av förskola i Kolla Parkstad påbörjats och tillbyggnad av matsalen på Hedeskolan. Förvaltningen har haft fortsatta investeringar i inventarier, datautrustning, gjort handikappanpassningar och arbetsmiljöåtgärder samt standardiserat lekytor. 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser gemensamt Elevhälsa för all personal Under fortsatte satsningen på att utveckla elevhälsan. Två parallella projekt har varit aktiva under året, dels föreläsningar med psykolog Petri Partanen dels projektet med utveckling mot
tvärprofessionella team. Arbetet för att utveckla de tvärprofessionella teamen är en omfattande satsning där samtliga elevhälsoteam får stöd i den egna utvecklingen av två interna processledare. "En dörr in" s och region Hallands samverkansmodell En dörr in, har utvecklats under de senaste åren och fungerar nu som ett nationellt föredöme. Vi belönades med Psynkpriset för vårt uthålliga arbete och för att vi utvecklat rutiner och metoder för genomförandet av samverkan exempelvis genom samordnade individuella planer, som sätter barnet i fokus. Psynkpriset delas ut för förtjänstfulla insatser kring barns och ungas psykiska hälsa. Styrgruppen för En dörr in, har utvärderat insatserna i relation till övriga behov av samverkan för barn i behov av särskilt stöd. Styrgruppen har arbetat fram förslag till utvidgning av samverkan där En dörr in ingår som en del. Utveckling av E-tjänst inom Förskola & Grundskola Under året lanserades en E-tjänst för barnomsorgen. Den innebär att föräldrar närsomhelst kan ansöka om plats, ändra schema och mycket annat. E-tjänsten är flitigt använd och bidrar till minskad administration och en snabbare hantering av ärenden. Introduktionsteam för nyanlända Under startade projektet mobilt introduktionsteam. Det möjliggör ett likvärdigt mottagande av nyanlända barn/elever i förskolor och grundskolor i. Genom att eleven inkluderas i ordinarie grupp/klass där de bor blir de en del av den sociala gemenskapen och har möjlighet att utveckla det svenska språket. Eleven ges den utbildning det har rätt till med stöd av studiehandledning, svenska som andraspråk och tillgång till lärare med ämneskompetens. Genom projektet handleder och stödjer introduktionsteamet personal på samtliga förskolor/skolor i kommunen. Redan under 2014 kommer antalet nyanlända barn/elever att öka. Vilket gör att vår nuvarande organisation för mottagande behöver utökas. Karriärsjänster och vetenskaplig grund Under pågick ett förberedelsearbete för att införa karriärtjänster, förstelärare och lektorer. Tanken är att lärare med karriärtjänster huvudsakligen ska undervisa men också kunna leda utvecklingsarbete. Vidare ska reformen trygga god undervisning för elever samtidigt som skickliga lärare får en möjlighet att växa i yrket. Under första delen av 2014 kommer de första lärarna som ansökt och kompetensbedömts att anställas på skolorna. Det är främst förstelärare men också en lektor som disputerat under. REELL Under året har FG satsat på ett EU-projekt, Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande, REELL. Syftet är att ta fram ny strategi/plan för att arbeta med nyckelkompetenserna för det livslånga lärandet i allmänhet och vill fokusera på entreprenörskap i synnerhet. För att stödja arbetet med att utveckla det entreprenöriella förhållningssättet har förvaltningen förstärkts med kompetens som i projektform ska stödja enskilda projekt och på den övergripande nivån. Skolutveckling med digitala verktyg -ny strategi beslutad Under året har satsningen på skolutveckling med digitala redskap fortsatt. Olika former av kompetensutveckling har genomförts både centralt och ute på enheterna. Distributionen av digitala redskap har fortsatt och för de äldre eleverna har det skett en förändring från datorer till Ipads. En nylansering skedde av webbplatsen Kungsbacka Delar. Det är en plats där s pedagoger i förskola och grundskola delar med sig. Det handlar om att dela inspiration, erfarenhet och kunskap runt skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, men även annat som belyser allt spännande som händer i våra verksamheter. Effekterna av nylanseringen har varit påtaglig med en ordentlig aktivitetshöjning på webbplatsen. Nämndens årsredovisning 5
Ny organisation Nämnden beslutade under hösten om ny organisation för förvaltningen. Nuvarande organisation med sju pedagogiska enheter och tre kommunalt självstyrande enheter, KSS, övergår under 2014 i ny organisation. Tre geografiska enheter, norr, centrum och söder innehåller de tidigare pedagogiska enheterna och KSS-enheterna. I nämndens beslut om nämndbudget för 2014 ingår förutsättningen att en ny organisation för FG ska minska nämndens totala kostnader med 2,0 mkr. För att stötta lokala alternativ har nämnden i samband med beslutet gett direktiv om att förvaltningschefen ska arbeta för ett ökat handlingsutrymme för förskolechefer och rektorer. Nämndens förväntan är att förskolechefer och rektorer i den nya organisationen ges ännu bättre förutsättningar att självständigt och kreativt leda sina verksamheter och att man aktivt ska nyttja det friutrymme alla har genom skollagen. Utredning om skolsituationen i Vallda Under året konstaterades problem med fukt i Furulidsskolans lokaler. Det ledde till att en del av undervisningen bedrivs i Björkrisskolan och en del i tillfälliga lokaler på befintlig skoltomt. Från höstterminen 2014 kommer eleverna i årskurs 1-4 få sin undervisning i före detta Ekenässkolans lokaler i Särö. För eleverna i årskurs 5-6 kommer undervisningen genomföras i Varlaskolans lokaler. Barnomsorg på obekväm arbetstid Under året har verksamheten startat. I nämndsbudget 2014 beslutades om ett nytt direktiv där beskrivningen är att uppföljningen av efterfrågan ska styra den fortsatta utvecklingen. Levla lärandet Under året arrangerade Förskola & Grundskola tillsammans med Kultur &Turism och Region Halland en heldagskonferens med namnet Levla Lärandet. Syftet var att synliggöra den samtida ungdomskulturens betydelse för lärandet i vardagen där begreppet kultur inkluderar den digitala kultur som barn och ungdomar ofta tar del av och ägnar sig åt. Målgruppen var skolpersonal, kulturpersonal och kulturaktörer i samtliga Hallands kommuner. Kulturskola Alla elever har rätt till undervisning ett minsta antal timmar under sin grundskoletid. Under året uppstod en debatt både internt och i media kring hur elevernas undervisningstid i skolans ämnen kunde garanteras om de deltog i den av kulturskolan anordnade frivilliga musikundervisningen. Förvaltningsledningarna för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildningen träffades tillsammans med nämndspresidierna för samtal kring förutsättningar för den frivilliga musikundervisning och elevers rätt till utbildning. Förvaltningens utredning kom fram till att respektive rektor ansvarar för elevernas undervisningstid och att det inte finns något generellt förbud mot att ha den frivilliga musikundervisningen under skoltid, så länge den tid eleverna missar kompenseras vid annat tillfälle. Viktiga händelser från de pedagogiska enheterna och kommunalt självstyrande skolor, KSS Fjärås-Gällinge pedagogiska enhet Temporär förskoleavdelning som vid årsskiftet övergått i enskild regi. I januari öppnade vi på nytt en temporär vårförskola i Fjärås centrum. 17 barn, alla 1-2 åringar erbjöds plats. Verksamheten föll även denna gång mycket väl ut och både föräldrar och personal var mycket nöjda. Förskolan stängde i samband med semestern. Efterfrågan på barnomsorg är så stor inom vårt område att vi öppnade vårförskolan redan i september. I samband med nystart i höst Nämndens årsredovisning 6
beviljades tillstånd för två av våra förskollärare att starta förskoleverksamhet i privat regi med start januari 2014. Lokalanpassningar Bräckaskolan Bräckaskolan växer och är mycket trångbodd. Under flera år har lokaler omdisponerats så att verksamheterna har kunnat fungera någorlunda väl. Inför höstterminen stod vi ännu en gång inför samma problem. Två klasser saknade klassrum inför höstterminen. Efter ett intensivt arbete under sommaren stod paviljongen färdig till terminsstart. I samband med etablering av paviljong byggdes klassrum också om för fritidshemsverksamhet Smedingeskolan arrangerade en utbildningsmässa WETT Temat var Lärande i en digital tid vi visar hur! 150 anmälningar kom in till utbildningsdagen och responsen på dagen har varit mycket bra. Många undrade över hur skolan kunde få ihop så många bra föreläsare och det var stolta rektorer som svarade att alla föreläsare var skolans egna pedagoger. Några av programpunkterna: Appar i matematikens värld. De tio bästa apparna för dina elever. Youtube - inte så onyttigt som du tror. Lärande utanför tid och rum - så arbetar du mobilt. Svenska - mer än att bara skriva - podcasts, Ibooks & Imovie. Varla Vallda pedagogiska enhet I den pedagogiska enheten är vi inne i ett skede där vi bygger ut Kollaskolan och bygger en ny 6 avdelningsförskola i Kolla Parkstad! Dessa byggen är i full gång och båda verksamheterna startar i och med Ht 2014. Under året så fattade nämnden för FG och kommunstyrelsen beslut om att bygga ut skolorna i Vallda. Beslutet innebär att bygga en ny Furulidsskola efter fuktskador samt en ny skola i Torås för ca 350 elever. Detta har föranlett att mycket arbetstid har lagts av berörda rektorer på att utreda hur detta ska genomföras. Två av den pedagogiska enhetens skolor är sen tidigare inne i Our network projektet och finner detta stimulerande och utvecklande för verksamheten. Älvsåker/Hede pedagogiska enhet Vi påbörjade under ht 13 en försöksverksamhet på tre år enligt ett ingått lokalt kollektivavtal tillsammans med Lärarförbundet som innebär 40-timmars semestertjänst för lärare som tidigare haft Bilaga M (Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare) för Björkrisskolan, Vi har idag tre lärare som är anställda på detta avtal och vi kommer att utvärdera organisationen tillsammans med Lärarförbundet löpande under dessa tre år. Vi startade en helg- och kvällsomsorg på Signeshus Vi har haft två pedagoger på Hedeskolan med på en resa med Globala Skolan till Uganda för framtida utbyte och omvärldsspaning. Hålabäck Åsa pedagogiska enhet Rektorsutbildning Två rektorer och två förskolechefer går rektorsutbildningen. I december avslutar en rektor och en förskolechef utbildningen. OUR network Åsaskolan startade för all personal F-9 en utbildning i med hjälp av Our network. Målet är att nå högre måluppfyllelse. Pengar till utbildningen har kommit från EU-medel, som gynnar det entreprenöriella lärandet. Gullregnsskolan Rektor har organiserat om skolans arbetslag för att skapa nya lärmiljöer i syfte att nå högre Nämndens årsredovisning 7
måluppfyllelse. Onsala pedagogiska enhet Onsala skolutveckling En stor del av års arbete vilade på års beslut att förändra skolorganisationen inom Onsala pedagogiska enhet. Förändringen innebar att Fjordskolan, Iseråsskolan och Presseskolan omorganiserades för att omfatta ett elevunderlag från förskoleklass till årskurs sex och att Kapareskolan skulle omfattas av årskurserna 7 till 9. För att säkerställa att omorganisationen fortskred enlig plan genomfördes det i projektform, enligt Kungsbackas projektmodell. Projektets benämndes, Skolutveckling av Onsala pedagogiska enhet och leddes av en intern projektledare och en projektgrupp med representanter från Onsalas skolor (rektorer, lärare, administratör), informatör samt representanter från Service. Our Network Under året har ett omfattande visionsarbete startat inom enheten. Med hjälp av organisationen Our Education Network har alla skolor inom enheten påbörjat ett långsiktigt arbete med att se över vår verksamhet och våra mål. Samtliga anställda är delaktiga och medverkar i olika arbetsgrupper med olika inriktning, så som "Information/kommunikation, "Trygga ramar", "Professionell utveckling" mm. Sammanhållen elevhälsa Elevhälsopersonalen träffas regelbundet i APT tillsammans med Verksamhetschef. Här jobbar vi med den organisatoriska nivån av elevhälsoarbetet. Vi har ordnat två dagar med gemensamt arbete för hela EHT i Onsala där vi planerat utifrån förvaltningens Elevhälsodokument och med våra elevhälsoplaner. Vi har också arbeta med krisberedskap. Det är helt klart effektivt och bra att ta hand om detta gemensamma elevhälsoarbete i den pedagogiska enheten. Särö/Kullavik pedagogiska enhet Särö skola och förskolorna i Särö fortsätter med det treåriga forskningsarbetet, OUR education network. Projektet går ut på att skapa en delad vision, ledarskapsutveckling, koppla detta till forskningen, skapa en tydlig plan för arbetet samt höja måluppfyllelsen genom att fokusera på målen. Från och med hösten startade en verksamhetsförändring/omorganisation i Kullaviksskolan med en annan åldersindelning än tidigare. Skolan delades i tre stadier, F-3, 4-6 och 7-9. Arbetet hade planerats under ett halvår tillsammans med medarbetare, skolledare samt projektledare och kommunikatör från förvaltningen för Service. Verksamhetsutvecklingen pågår och fortsätter även 2014. Färre barn till våra förskolor på grund av ett vikande barnunderlag vilket påverkat förskolorna som fått slå samman avdelningar och med en minskning av förskolepersonal som följd. Förskolorna har under de senaste två åren minskat med sex avdelningar inom enhetens ansvar. Malevik KSS Det stora under året har varit den organisationsförändring som genomförts på skolan. Den föregicks av en stor process där både elever, vårdnadshavare och anställda fick delta, på många olika sätt. Detta ledde fram till att vi behöll F-1 och 2-3 (men minskade med en F-1) och därefter gjorde åldershomogena årgångar där alla elever i en årskurs går i samma "klass" men är uppdelade i mindre basgrupper. Fritidshemmen arbetar också annorlunda då de är organiserade i F-1 och 2-3 istället för i parallella F-3. Förskolan har fortsatt att utveckla samarbetet över avdelningsgränserna samt även arbetet Nämndens årsredovisning 8
med IKT. Det tredje är att det nu är beslutat att skolan/enheten inte längre kommer att vara en KSSenhet och att vi från 1/5-14 kommer ingå i ett stort verksamhetsområde. Det är för många en sorg att man inte längre får vara KSS men vi försöker också så de möjligheter som det nya för med sig och vad vi kan bidra med i det större området. Frillesås KSS Organisationsförändringoch ombyggnad av skolan till homogena åldersklasser och utifrån LGR 11, F-3, 4-6 samt 7-9 mot tidiagre F-5 och 6-9 och åldersblandade klasser. Organisationsförändring i ledningen samt ny rektor. Rektorerna för skolan har ansvar för F- 3 och skolbarnsomsorgen och en rektor är ansvarig för 4-9, förskolechefen har ansvar för förskolan, dagbarnvårdarna samt öppna förskolan. Två "enavdelningsförskolor" har blivit en "tvåavdelningsförskola". positivt att det blev en tvåavdelningsförskola vilket innebär att verksamheten inte är så sårbar vad det gäller personal och det blir en styrka i det pedagogiska arbetet i form av utbyte och diskussioner. Åsa Gårds skola Under föregående verksamhetsår har Åsa Gårdsskola preciserat sin arbetsmodell utifrån en utvärdering med samtlig skolpersonal. Utgångspunkt för utvärderingen var den programidé (2008) och arbetsplan (2010) som utarbetades i samband med skolans etablering. Arbetet analyserades och summerades i en reviderad "Åsa Gårdsmodell" med huvudsaklig fokus på tre områden; att återerövra Åsa Gårdsmodellen (vår arbetsmetod) samt fokus på höjda meritvärden på skolan och ökat brukarinflytande och delaktighet på förskolan. Pågående under verksamhetsåret har planering av nyetablerad förskola gjort sig gällande. Den nya förskolan kommer att omfatta två syskonavdelningar och förutsätts stå klar i april 2014. I samband med förskole etablering har analyser av kommande barngrupper, diskussioner kring köhantering och programidé ny förskola hanterats. Detta arbete har förts i samverkan med Åsaskolan och FG. Nämnden för för- och grundskola har under verksamhetsåret utrett KSS-skolornas (kommunalt självstyrande skolor) organisatoriska tillhörighet och gett förvaltning i uppdrag att organisera s skolor i tre geografiska områden. Detta har resulterat i att Åsa Gårdsskola kommer att ingå i skolområde "Syd" från och med maj 2014. Under året har detta resulterat i ett ökat engagemang både bland skolpersonal, elever och vårdnadshavare. Bland annat har protester/demonstrationer genomförts (från brukarråd) och brukarrådet har haft en sittande dialog med nämndens presidium. Skolledningen har arbetat mycket under verksamhetsåret för att bemöta vårdnadshavares och skolpersonals upplevda oro. Nämndens årsredovisning 9
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Kommunens omvärldsanalys som upprättades hösten beskriver säkra trender i samhället som får konsekvenser direkt in i alla våra verksamheter; ökad individualisering, demografiska förändringar- färre ska försörja fler, samhällsutvecklingen ur ett holistiskt perspektiv, hållbar utveckling i ett bredare perspektiv än klimat och miljö, krav från invånarna på enkelhet, smidighet, öppenhet och transparens. Denna och vår egen omvärldsanalys kopplad till aktuell forskning, de nationella styrdokumenten och målen i kommunens verksamhetsstyrning och har utgjort grund för vårt arbete med att utveckla verksamheten. Kungsbacka - en bra skolkommun Mätningar av skolors resultat som en indikator på god kvalitet och en påverkan på Sveriges konkurrenskraft har ett stort fokus i den internationella och nationella skoldebatten. Att våra skolor i Kungsbacka är bra i ett jämförande perspektiv vet vi - vi har en jämn, stabil utveckling av våra resultat men har ännu inte nått målet att alla elever lämnar grundskolan med godkända resultat. Vi behöver ständigt fortsätta att följa upp och analysera våra resultat och utveckla lärandet och lärandemiljön så att verksamheten präglas av en helhetssyn på uppdraget; kunskap, demokrati och värdegrund. Vi har under året fortsatt med att utveckla vår lärande organisation så att de tre delarna i uppdraget än mer samspelar och bildar en helhet, bland annat med arbetet med att utveckla tvärprofessionella elevhälsoteam. Vi har på organisationsnivå arbetat med att utveckla vår analysförmåga, vi har prövat en ny modell för kvalitativa analyser av resultat där vi involverat hela skolledarorganisationen. Att göra skolan rolig, engagerande och attraktiv för både flickor och pojkar är en fortsatt utmaning där engagerade och kompetenta lärare, entreprenöriellt förhållningssätt, elevdemokrati och elevinflytande är viktiga ingredienser som vi arbetar med för den fortsatta utvecklingen. Forskarna beskriver idag en värdeförskjutning i barnen/elevernas attityder till skolan som handlar om värdet av att vara i skolan och intresset för kunskap och bildning. Det gör det extra intressant att på organisationsnivå arbeta med utveckling av en skola och skolkultur som utmanar dagens barn och ungdomar. " (John Hattie) Tre fokusområden också Våra tre fokusområden; implementeringen av de nationella reformerna, elevernas måluppfyllelse och förbättrade resultat och utvecklingen av den digitala kompetensen i hela organisationen, pedagogik, lärprocesser, teknik och miljö, ligger väl i linje med det som uppmärksammas som utvecklingsområden generellt inom skolområdet. Vår förra plan för utveckling av den digitala kompetensen har ersatts av plan för skolutveckling med hjälp av digitala redskap - en perspektivförskjutning där de digitala verktygen ses som stöd till undervisning och lärande, efter att vi blivit klara med infrastruktur för digital teknik. Under året har kommunen bytt inriktning och leasar digitala verktyg istället för investera. Bytet av inriktning är inte finansierad i driftsbudget. Vi har under avslutat den förvaltningsövergripande utvecklingsinsatsen kring formativ bedömning med förväntan om fortsättning på skolnivå. Detta arbete måste ständigt fortsätta för utvecklingen av kvaliteten i våra skolors arbete. Vi har påbörjat arbete med att utveckla modeller för feedback till och från elev-lärare, lärare-lärare Nämndens årsredovisning 10
och elev-elev i syfte att utveckla undervisningen i klassrummet. Detta är också ett långsiktigt utvecklingsarbete. Nya styrdokument och juridisk vägledning kring den nationella styrningen kommer ständigt och varje implementeringsinsats är omfattande och tar tid. Under året kom bland annat utredningen om lärares administrativa arbetsuppgifter. Den resulterade i en lagändring om lättnad i arbetet med med individuella utvecklingsplaner, IUP:er med skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Det nationella reformarbetet har krävt tid och fortsätter att göra så. Arbetsbelastningen upplevs som ansträngd och förvaltningen arbetar på olika nivåer för att sortera och underlätta i system för dokumentation och administration så att medarbetarnas arbete i så hög grad det är möjligt kan koncentreras till barnen och eleverna. Internationellt Det finns en stor samstämmighet över världen, bland forskare och profession, att det som mest påverkar elevernas resultat är det pedagogiska arbete som sker i förskolegruppen/klassrummet i det direkta mötet mellan pedagog - barn/elev, hur interaktionen uppstår och att båda påverkas av mötet. Lärarnas engagemang, kompetens och förväntningar på att alla barn/elever har förmågor och kan lyckas är de viktigaste komponenterna tillsammans med att det finns ett utvecklat system för att ge och få feedback mellan elev-lärare, lärare-elev, elev-elev, lärare-lärare. I rektors och förskolechefs ansvar från skollagen ligger att särskilt utveckla verksamheten och att ta de initiativ som krävs för att utveckling sker. Förvaltningen har påbörjat utvecklingsinsatser på organisationsnivå inom ovan som kommer att pågå under flera år. Nämnden har i nämndbudget 2014 fattat beslut om direktiv för utveckling av system för självvärdering och kollegabedömning. Mckinseys uppföljningsrapport från 2010, om hur skolan kan fortsätta att utvecklas, visar att skolsystem kan förändras och utvecklas radikalt på så kort tid som 6-7 år. Mckinseys rapport om utveckling av det svenska skolsystemet pekar på att de reformer som som genomförts i Sverige under de senaste 20 åren haft fokus på de strukturella och finansiella faktorerna och saknat fokus på processerna i klassrummet. I rapporten identifierades tre större nationella områden för utveckling; ökad attraktivitet till lärarutbildningen, utveckling av lärarprofessionen och samordning och spridning av framgångsrika metoder för en bättre skola genom ytterligare fokus på analys av goda resultat. EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, som beslutades dec 2006, har nu tagit plats i de nya svenska styrdokumenten, i såväl förskolans läroplan som grundskolans läroplan och kursplaner: Kompetens definieras som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens, med fyra perspektiv - Ett medborgerligt perspektiv - IKT i det pedagogiska arbetet och i lärprocessen - Digital kompetens för arbetslivet eller för fortsatta studier - IKT som innovativ kraft Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Nämndens årsredovisning 11
Initiativförmåga och företagaranda - entreprenöriellt lärande Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer We are currently preparing students for jobs that don t yet exist Using technologies that haven t been invented In order to solve problems we don t even know are problems yet. (Fish & McLeod; Shift Happens, Wikispaces.com). Vi har fortsatt utvecklingen av vår lärande organisation och skapat fler arenor för att dela kunskaper och erfarenheter med varandra i en modell vi kallar "Skolutveckling 2.0". I den ingår, utöver den traditionella styrningen ovanifrån, att ta tillvara initiativ som kommer underifrån - från rektorer/förskolechefer/enhetschefer. Modellen finns och ska utvecklas ytterligare och starkare kopplas till nyckelkompetenserna, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.. Ett starkt fokus har varit skolutveckling med stöd av digitala verktyg och entreprenöriellt förhållningssätt. Nationellt Staten har fortsatt sitt reformarbete och styr genom riktade och generella statsbidrag, förändringar i skollagen, med uppföljning, förstärkt kontroll och sanktioner genom Skolinspektionen. I skollagen har rektorer/förskolechefer fått ett starkare mandat och ansvar och uppdrag styrs i hög grad direkt från staten. Det innebär att vissa frågor som tidigare låg på huvudmannen inte längre gör det. Skollagen har fått ändringar under året, bland annat vad gäller lättnader i lärares dokumentation och administrativa uppgifter kopplade till elevernas måluppfyllelse, behörighetskraven för obehöriga lärare med många års undervisning i ämnet och ett utökat ansvar för fritidspedagoger. Staten förstärker kommunernas budgetar med både generella och riktade statsbidrag i syfte att ge förutsättningar för att genomföra de nationella skolreformerna. Vi har sökt och erhållit riktade statsbidrag inom de områden som går utifrån de riktlinjer som reglerar varje statsbidrag. De generella statsbidragen som kommer in till den totala kommunbudgeten för att stödja genomförandet av reformerna är underställda kommunens interna ekonomiprocess och kommer inte automatiskt nämndens verksamheter till del. Skolverket utarbetar allmänna råd och PM inom många olika fält. De är juridiska vägledning ar som ska ses som en lägsta kravnivå på arbetet i kommunerna såvida vi inte kan uppvisa ett ännu bättre sätt att tolka och utföra uppgifterna. Under året har följande råd kommit som påverkat vårt arbete; - Allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning - Allmänna råd med kommentarer om förskolan - Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen - Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan - Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Rapporten Forskning ger bättre resultat i skolan är en gemensam ansats, med problemformulering och vision, från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv. En skola med hög kvalitet är av största betydelse för att förbättra skolans resultat och att Sverige ska stå starkt i ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv. Att använda forskning på rätt sätt är en viktig faktor för att nå dit. Forskningen måste i ökad utsträckning handla om kunskap, färdigheter och kompetenser som behövs för elevens fortsatta utveckling i lärande och arbetsliv..den gemensamma visionen inför år 2020 är att: 1. Forskningen inom det utbildningsvetenskapliga området är omfattande, särskilt den praktiknära. 2. Lärare och skolledare står för en allt större del av den skolrelevanta forskningen. Nämndens årsredovisning 12
3. Vi har en god och systematisk kunskap om undervisningsmetoder och arbetssätt för att förbättra undervisningen och öka elevernas måluppfyllelse. Denna kunskap tar sin utgångspunkt i de forskningsområden som är relevanta för att förklara lärandeprocesser. 4. Forskning som är relevant för skolan sprids på ett systematiskt och lättillgängligt sätt 5. Alla lärare utvecklas genom att följa aktuell forskning och genom att enskilt och tillsammans med kollegor omsätta detta i det egna arbetet. 6. Alla skolledare utvecklas som chefer genom att följa aktuell forskning och utöva ett ledarskap som omfattar skolans hela uppdrag. 7. Lärarutbildningen är tydligt forskningsbaserad och lärarstudenterna kommer väl rustade ut i ett yrkesliv som kännetecknas av ständigt förbättrade arbetsresultat. Den framtidsvision som beskrivs i rapporten handlar om hur skolan om tio år förmår ge eleverna det stöd de behöver för att nå sin fulla potential. Eleverna lämnar sin utbildning väl rustade för ett fortsatt lärande och ett gott arbetsliv. De som arbetar i skolan drivs av vilja och nyfikenhet för reflektion och utveckling av sina arbetsmetoder. Hos skolledare, lärare, och företrädare för kommuner och fristående skolor finns det vilja, tid och utrymme till kontinuerligt lärande. Betydligt fler lärare än idag går vidare och tar master-, licentiat- eller doktorsexamen. Lärares möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeslivet är självklar. Det finns tilltro till alla medarbetares möjligheter att ta del av varandras erfarenheter såväl som de erfarenheter som förmedlas. Skolhuvudmännen tar sitt ansvar för att utveckla lärarnas och skolledarnas kompetens och för att bygga organisationer och ledningsstrukturer som uppmuntrar och stödjer utveckling. Det kommer att finnas incitament och karriärvägar för lärare som fördjupar och breddar sin kompetens, till exempel genom forskarutbildning eller andra dokumenterade Behörighetsförordningen Vi har genomfört en behörighetsinventering av alla våra lärares kompetenser och genomfört uppdragsutbildningar från högskola och universitet inom matematik, teknik och för lärare i grundsärskola i specialpedagogik. Karriärtjänster för lärare Det nya karriärspåret för lärare, förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare är i hög grad kopplat till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi har under arbetet fram avtal och förberett för införandet. Våra första förstelärare anställs första kvartalet 2014, likaså vår första disputerade lärare som särskilt yrkesskicklig lärare (lektorstjänst). Elevhälsa I skollagen har skolhälsovärd och samlade resurser för barn i behov av stöd sammanförts till ett eget obligatoriskt verksamhetsområde, elevhälsa. Elevhälsan som främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande omfattar tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Riktat statsbidrag fanns att söka och och Skolverket har följt upp hur det har använts. Skolhuvudmän blir återbetalningsskyldiga om förstärkningen inte är permanent. För en fortsatt utveckling av verksamhetsområdet och en likvärdighet inom kommunen behöver mer resurser styras till elevhälsan. Nämndens årsredovisning 13
3 Uppföljning Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 3.1 Ökat inflytande Analys Ökat inflytande är ett av våra ständiga förbättringsområden. Våra verksamheter har under många år arbetat för att barn, elever, föräldrar och medarbetare ska känna att de har reella möjligheter till inflytande. Vi arbetar för ett gott samarbete som innebär förståelse och insikt över uppdrag, mål och resultat. Det finns ett digitalt verktyg, Unikum, som innehåller den samlade dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling. Arbetet med att utforma lokala pedagogiska planeringar, LPP, har ökat tydligheten kring syfte och mål med undervisningen samt vad som ska bedömas. På många enheter pågår ett aktivt arbete med att utveckla och förändra samverkansformerna med elever och föräldrar. I Nämndsbudgeten beslutades att vi under 2014 ska genomföra en intern kontroll av hur skolenheter och förskolenheter har organiserat sina samråd. I Brukarundersökningen för upplevde 76% av eleverna att de kan vara med och påverka hur de ska arbeta i skolan. De yngre barnen upplever detta i högre grad än de äldre. Beslutats av Nämndens årsredovisning 14
KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2011 Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 44 48 45 50 3.2 Bemötande och tillgänglighet Analys I juni lanserades e-tjänst för barnomsorgärenden; ansökan, schema mm. Tillgängligheten har under hösten utvecklats genom att det blivit möjligt att nå den via surfplatta. Sedan juni har FG tagit emot drygt 350 ansökningar om plats gjorda via e-tjänsten. I december kom 60% procent schemaändringar, totalt 360 stycken, in via e-tjänsten. I augusti startade FG omsorg på kvällar och helger för de föräldrar/barn som har behov. Omsorgen finns på förskola i Kungsbacka. Januari 2014 är åtta barn är inskrivna och ett finns i kö. FG är en av förvaltningarna som är med från start i kundtjänsten Kungsbacka direkt, juni 2014. Kundtjänsten kommer att hantera vanliga frågor och svar när det gäller placeringar i förskola, dagbarnvårdare och fritidshem. Vi har under året goda erfarenheter av att på ett mer utvecklat och strukturerat sätt, enligt vår kommunikationsplan, kommunicerat med föräldrar och elever om organisationsförändringar. Resultatet för frågor om bemötande i vår enkätundersökning ligger stabilt på höga nivåer. Senaste resultat: 99% av de tillfrågade föräldrar i åk 2 ger höga omdömen. För föräldrar till elever i åk 8 är siffran något lägre, 92 %. Minst nöjda är elever i åk 8, 80 %. Beslutats av KF:s formulering Andelen av de som har kontakt med kommunen ska uppleva ett gott bemötande och god tillgänglighet Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2011 Målvärd e 61 60 60 63 3.3 Hälsosam kommun Analys Det hälsofrämjande arbetssättet ska genomsyra arbete i hela verksamhetens. Läroplan för grundskolan 2011 lyfter fram detta som övergripande mål. På samma vis anges i Läroplan för förskolan, hälsa som en grundläggande idé för utvecklingen hos barnet. I Nämndsbudgeten för 2014 finns också en tydlig förväntan att arbetet ska vara inriktat på det hälsofrämjande och inkluderande förhållningssättet. Exempel på insatser: Nämndens årsredovisning 15
Elevhälsoteam är aktiva på samtliga skolor. Temadagar och hälsoveckor på skolorna är ett led att öka medvetenheten om betydelsen av kost, motion och frisk luft hos våra elever.förskolorna fortsätter med olika aktiviteter med rörelse och utomhusaktiviteter i syfte att stimulera lek, rörelse och att vara ute i friska luften i alla väder. Hälsosamtal inom skolhälsovården Förebyggande insatser finns mot kränkande behandling, för jämställdhet och för mångfald Fysisk aktivitet genom Idrott och hälsa samt frivilliga aktiviteter genom Skol IF. Skolgårdar och lekgårdar på förskolor som inbjuder till skilda fysiska aktiviteter Samarbete med Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism Förebyggande arbete mot droger Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka Mätning 2011 Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,6 7,2 6,8 3.4 Minskad alkohol- och tobakskonsumtion Analys EFFEKT. Efter inventering av arbetet med EFFEKT på skolorna har arbetet fortsatt genom samarbete med förvaltningen för Folkhälsa och Fritid kring aktivt förebyggande av drogbruk bland ungdomar. Visserligen ifrågasatt om FG ska fortsätta använda EFFEKT. Skolorna har följt handlingsplanen som är reviderad, vilket gör att skolorna behövt fundera över förändrat arbetssätt. Det är för tidigt att bedöma förväntad effekt - inga resultat kan avläsas förrän ny LUPP / Fritidsvaneundersökning genomförts. LAST N ombud på alla skolor. För närvarande finns inte LAST N ombud på alla skolor, LAST N ombud tydligen svårrekryterade. Under HT 13 genomfördes ombudsutbildning med deltagande från grundskolor.tillsammans med GV har handlingsplan då drogmissbruk upptäcks på våra skolor tagits fram och implementerats. Åtgärder mot Tobaksbruk. Utställningen "Tobakens effekter" arrangerades under hösten för elever i åk 6. På mässan får eleverna bland annat får lära sig om sjukdomen KOL, fundera över olika dilemman kring tobak, ställa frågor till andra skolungdomar, polis och andra vuxna som är specialister på tobaksfrågor. Beslutats av KF:s formulering Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska Mätning 2011 Målvärd e Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar 78% 91% 87% 79% Nämndens årsredovisning 16
Mätning alkohol 2011 Målvärd e Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker 86% 94% 90% 86% 3.5 Trygg kommun Analys Arbetet med trygghetsfrågor ingår som en naturlig del i FGs uppdrag. I nämndens budget uttrycks att trygghetsfrågor är grundläggande för en god studiemiljö. En viktig del för att skapa trygga lärmiljöer är att varje år genomföra trygghetskartläggningar för att få reda på vilka situationer och fysiska platser som upplevs otrygga. Under ett par år har vi haft ett stort fokus på att granska och stödja enheternas arbete med att genomföra kartläggningar och upprätta planer för att motverka kränkande behandling. Resultat från de årliga brukarenkäterna är ett underlag kring upplevelsen av vår verksamhet. I brukarenkäten för uppger ca 96 % av eleverna att de är trygga i skolan. Motsvarande siffra för föräldrar med barn i förskolan är 97 %. Exempel på aktiviteter som stödjer det ständiga arbetet med att skapa trygga miljöer: Beslutats av Ökad vuxennärvaro på raster och tillsyn på specifika platser Fysiska förändringar i omklädningsrum/duschrum Bommar för minskad biltrafik Kamratstödjarverksamhet, elevskyddsombud och trygghetsteam Elevhälsoteam/barnhälsoteam som utvecklar det förebyggande arbetet, men också för att vara en resurs när det uppstår svårigheter kring barn/elever. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2011 Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 66 65 66 67 3.6 Minskad energianvändning Analys Insatser görs generellt från Serviceförvaltningen, fastighetsavdelningen kring energianvändningen inom våra lokaler. Vid nybyggnation är energianvändningen en faktor som vi lägger stor vikt vid. I vår reguljära verksamhet samtalar vi med barn och elever om vikten att hushålla med energi. Vi anstränger oss för att släcka lampor och att stänga av maskiner som inte nyttjas. Beslutats av Nämndens årsredovisning 17
KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning 2011 Målvärd e Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, temperaturkorrigerad 185 176 171 166 3.7 Ekologiska livsmedel Analys Andelen ekologiska livsmedel har under fortsatt vara på 17%. Detta är något för lågt i förhållande till målet. En orsak är att det inte finns ekologiska livsmedel i den omfattning som behövs för att ge volym i inköpen Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning 2011 Målvärd e Inköpta miljömärkta livsmedel 13% 16% 17% 18% 3.8 Minskade koldioxidutsläpp Analys Inom hela Förskola & Grundskola åker vi i första hand med kollektiva transportmedel. Tågresor prioriteras för längre resor. Möten på distans är också ett arbetssätt som ökar. Det sparar både tid och bidrar till detta mål. Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska med 30 procent fram till år 2015 jämfört med 2009 års nivå Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Basår 2009 2011 Målvärd e 10% -0,47% -6,5% -7,5% 3.9 Bra skola Analys Nämnden har brutit ner målet i ett antal resultatmål och direktiv som gemensamt syftar till att öka elevers måluppfyllelse i enlighet med fullmäktiges mål. Effekterna av insatserna tar dock tid att läsa av och vi har inte ännu kunnat se en generell resultatförbättring. Det är framförallt inom matematik Nämndens årsredovisning 18
och de naturvetenskapliga ämnena som flest elever inte når målen. Fortsatt är pojkarnas resultat lägre än flickornas. Under kan följande insatser särskilt lyftas. Nämnden styr medel till skolor utifrån olika socioekonomiska förutsättningar. I nämndens direktiv för uttrycks tydligt att resurser för barn/elever i behov av särskilt stöd prioriteras. Pågående arbete med att utveckla tvärprofessionella team inom elevhälsan En ökad grundutbildning i specialpedagogik och fler specialpedagoger till Specialpedagogiskt centrum. Forskningsanknutna projekt på flera enheter. Fortsatt satsning på att utveckla den digitala kompetensen i hela organisationen. Görs genom att satsa både på utrustning och kompetensutveckling i syfte att omdefiniera kunskaps- och lärandeuppdraget. Beslutats av KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Mätning 2011 Målvärd e Placering sammanvägt resultat i öppna jämförelser, grundskola. 27 22 12 Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen 87,4% 87,1% 86% 100% 3.9.1 Under mandatperioden ska den pedagogiska personaltätheten öka till 2009-års nivå Beslutats av Mätning 2011 Målvärd e Antal elever per lärare 12,65 12,2 12,5 12,98 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,4 5,2 5,1 5 Måttet för personaltäthet i skolan har i Skolverkets statistik ändrats under. Istället för antal lärare per 100 elever är måttet uttryckt i antal elever per lärare. och målvärde är omräknat till det nya måttet. Det har blivit fler elever per lärare jämfört med 2. utfallet är dock fortfarande under målvärdet. När det gäller antal barn per pedagogisk personal i förskolan har antalet minskat något i förhållande till men målet är ännu inte uppnåt. 3.9.2 Utveckla skolans kompensatoriska roll Beslutats av Nämndens årsredovisning 19
Mätning 2011 Antal förskole/skolenheter där skoldatateket gett stöd 50 Fler elever får tillgång till specialpedagogiskt stöd i den ordinarie undervisningsgruppen (inkluderande förhållningssätt). Andelen utbildningstillfällen på de pedagogiska cafeerna med specialpedagogiskt innehåll ska öka. Andelen pedagoger med utbildning i specialpedagogik i enlighet med handledningsutbildningens mål. Målvärd e 43,24% 30% Skoldatateket har utvecklats till planerad omfattning, 2,5 tjänster fördelat på 4 personer varav 50% är teknikstöd och resten pedagogiskt stöd. Denna satsning medger ett ökat utbud av specialpedagogisk kompetensutveckling inom det digitala området för samtliga pedagoger i FG vilket stödjer den pågående satsningen på skolutveckling med hjälp av IKT. Skoldatateket gör kontinuerliga förändringar i sina erbjudande om stöd utifrån efterfrågan vilket inneburit en ökad insats ute på skolorna och ett samarbete med skolbiblioteken. Modersmålslärna har fått utbildning inom sitt område där det finns många appar, tex för nyanlända barn/elever. De pedagogiska caféerna har under året erbjudit föreläsningar och workshops inom områderna elevhälsa, kommunikation, läs&skriv, matematik och IKT. Totalt har 1263 pedagoger deltagit i de pedagogiska cafeerna. En minskning i anmälningarna kunde märkas under året då utbudet övergått till den ordinarie kurskatalogen och att man där har haft möjlighet att avanmäla sig tom sista dag före programmet. Under 2014 kommer en förtydligad information om kursutbudet att utvecklas. Under året har projektet "Professionsutvecklande handledning till specialpedagoger och pedagoger" fortsatt. Syftet är att kompetensutveckla yrkesgruppen specialpedagoger/speciallärare och implementera handledning som modell i skolan. Bland de specialpedagoger som genomgått Steg 1 har några börjat att ha egna handledningsgrupper bestående av specialpedagoger/speciallärare från våra grundskolor i kommunen. 3.9.3 Ekonomisk styrning till grundskolor med olika socioekonomiska förutsättningar Beslutats av Mätning 2011 Omfördelade resurser 4 5 5 5 Tillförda resurser 0 2 3 3 Totalt fördelade resurser 4 7 8 8 Målvärd e Arbetet är att betrakta som genomfört då nämnden tagit beslut i samband med resursfördelningsmodell 2014 om en modell för fördelning av strukturbidrag. Regeringen kommer i mars 2014 att lägga en propositionom om förändring i skollagen om differentierad resursfördelning, för såväl skola som förskola som ska träda i ikraft juli 2014. För vår redan beslutade resursfördelningsmodell återstår att följa hur de differentierade resurser som fördelats hittills påverkar elevernas resultat i respektive skolenheter. Nämndens årsredovisning 20