Röstbo bangård kapacitetsåtgärder

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Bollnäs kommun, Gävleborgs län Granskningshandling 2013-06-27 Revidering 2013-09-24 Diarienummer: TRV 2013/8449

Titel: Miljökonsekvensbeskrivning, Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Utgivningsdatum: 2013-06-27 Revidering 2013-09-24 Utgivare: Trafikverket Marianne Hansson, projektledare Distributör: Trafikverket, 801 05 Gävle, Besöksadress: Norra Kungsgatan 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

Innehåll Sammanfattning... 5 1. Projektbeskrivning... 7 1.1 Bakgrund och syfte...7 1.2 Planeringsprocessen för väg och järnväg...7 1.3 Tidigare utredningar och beslut...9 1.4 Omfattning och avgränsning...10 1.5 Samråd...12 1.6 Tidplan...13 2. Förutsättningar... 15 2.1 Riksintressen och Natura 2000-områden...15 2.2 Övrig planering...15 2.3 Landskapsbild...15 2.4 Kulturmiljö...17 2.5 Naturmiljö...19 2.6 Rekreation- och friluftsliv...21 2.7 Naturresurser...21 2.8 Buller- och vibrationer...21 2.9 Mark och vatten...24 2.10 Förorenad mark...25 2.11 Elektromagnetiska fält...27 2.12 Risk och säkerhet...28 3. Miljökonsekvenser... 29 3.1 Allmänt...29 3.2 Bedömningsgrunder...29 3.3 Landskapsbild...32 3.4 Kulturmiljö...33 3.5 Naturmiljö...34 3.6 Rekreation och friluftsliv...36 3.7 Naturresurser...36 3.8 Buller- och vibrationer...37 3.9 Mark och vatten...40 3.10 Förorenad mark...41 3.11 Elektromagnetiska fält...43 3.12 Risk och säkerhet...43 3.13 Påverkan under byggskedet...45 3.14 Samlad bedömning...47 4. Miljömål, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer... 49 4.1 Miljömål...49 4.2 Regionala miljömål för Gävleborgs län...49 4.3 Lokala miljömål...50 3

4.4 Hänsynsregler...50 4.5 Miljökvalitetsnormer (MKN)...51 5. Sakprövningar... 53 5.1 Övrigt...53 6. Källor... 55 6.1 Skriftliga källor...55 6.2 Digitala källor...55 6.3 Övriga källor...56 Bilagor Bilaga 1. Buller Bilaga 1.1 Nuläge - Dagens trafik (Maximal ljudutbredning) Bilaga 1.2 Nuläge - Dagens trafik (Ekvivalent ljudutbredning) Bilaga 1.3 Prognosår Framtida trafik (Maximal ljudutbredning) Bilaga 1.4 Prognosår Framtida trafik (Ekvivalent ljudutbredning) Bilaga 1.5 Prognos med skärm i släntkrön Maximal ljudutbredning Bilaga 1.6 Prognos med skärm i släntkrön Ekvivalent ljudutbredning Bilaga 2. Översiktlig riskutredning Bilaga 3. Miljöteknisk markundersökning 4

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Trafiken på Ostkustbanan bedöms komma att öka i framtiden. För att minska andelen tung godstrafik på sträckan mellan Söderhamn och Gävle, till förmån för tät och snabbgående persontrafik, kommer trafiken att ledas över till Norra stambanan via Söderhamn V till Kilafors och därefter vidare söderut. En ombyggnad av Röstbo bangård från dagens två spår till tre, förbättrar kapaciteten på banan vilket kan leda till bibehållen eller till och med minskad restid på banan, trots ökad trafik. Ombyggnaden av bangården i Röstbo innebär att 450 m av det befintliga mötesspåret rivs. Den nya bangården kommer att ha tre spår och de två nya mötesspåren byggs öster om befintligt spår. Dessa kommer att vara 1 respektive 1,1 km långa. I samband med ombyggnaden kommer nya tryckbankar att byggas på ömse sidor av bangården. På den västra sidan medför anläggande av tryckbanken omgrävning och flytt av Pysslabäcken. Befintlig bro för Örbodbäcken rivs och ersätts med en trumma med en längd på 32,0 m lång och en invändig bredd om 1,8 meter. Den fria höjden kommer att uppgå till cirka 1,3 m vid trummans hjässa. Befintligt teknikhus på västra sidan om järnvägen rivs. Två nya byggnader byggs för järnvägsändamål på den östra sidan. Öster om och parallellt med bangården anläggs servicevägar för åtkomst till teknikhus och växlar. Vissa markytor i omedelbar anslutning till bangård tas i anspråk med permanent nyttjanderätt medan andra ytor avses disponeras med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden. Röstbo bangård bedöms ge små negativa konsekvenser av landskapsbilden dels för att järnvägen finns där idag, dels för att den ligger i ett slutet skogsslandskap med få betraktare och få visuella värden. Utförda beräkningar på sträckan visar att närliggande bostadsfastigheter kommer att överskrida gällande riktvärden för spårtrafikbuller efter utbyggnaden. Bostäderna har redan i dag höga bullernivåer från spårtrafiken. Båda fastigheterna får en bättre ljudmiljö inomhus efter utbyggnaden, jämfört med nuläget, då föreslagna åtgärder innebär en större dämpning än den förväntade ljudnivåökningen från trafiken. Anläggande av tryckbank på den västra sidan av bangården innebär att Pysslabäcken grävs om i den sträckning där den rinner inom järnvägsområdet. Pysslabäckens rinnsträcka fram till Örbodbäcken blir en lätt meandrande djupgrävd bäckfåra med bra förutsättningar för bl. a laxartade fiskar såsom Pysslabäcksöring. Bäckens naturvärden stärks, vilket är en positiv konsekvens för naturmiljön. Inga övriga naturvärden, vilka kan komma att påverkas av planerade åtgärder, har identifierats i projektet. Utförd miljöteknisk undersökning har visat att det finns föroreningar i befint- 5

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning ligt spår. Konsekvenserna av förorenad mark bedöms lokalt bli små då sanering av förorenade massor kommer att ske. För övriga miljöintressen bedöms att inga eller små konsekvenser uppstår. För övriga miljöintressen bedöms att inga eller små konsekvenser uppstår. I kapitel 3.14 redovisas en samlad bedömning över konsekvenserna. Mittbanan Ljusdal Hudiksvall Norra Stambanan Ostkustbanan fikerad Bollnäs-E dsbyn-furudal Bollnäs Spår mot Söderhamn V Röstbo Otra Söderhamn Ockelbo Bergslagsbanan Gävle Bergslagspendeln Figur 1. Översiktskarta järnvägsnätet med järnvägen Bollnäs-Ockelbo. Läget för bangården i Röstbo är markerat på kartan. Dalabanan Sala-Oxelösund 6

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 1. Projektbeskrivning 1.1 Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör järnvägsplanen för ombyggnad av Röstbo bangård, i Bollnäs kommun, Gävleborgs län, se figur 1. Trafiken på Ostkustbanan bedöms komma att öka i framtiden. För att minska andelen tung godstrafik på sträckan mellan Söderhamn och Gävle, till förmån för tät och snabbgående persontrafik, kommer trafiken att ledas över till Norra stambanan via Söderhamn V till Kilafors och därefter vidare söderut. Järnvägen mellan Kilafors och Holmsveden, söder om Kilafors, är idag hårt belastad. Idag (2013) trafikeras sträckan av 72 tåg/dygn vilket innebär att är dygnskapaciteten utnyttjas till 80 %. Trafikprognosen för år 2020 visar att sträckan då kommer att vara utnyttjad till 100 % vilket innebär 85 tåg per dygn. Ett maximalt kapacitetsutnyttjande innebär att det blir mycket svårt att klara driftstörningar, att ta igen förseningar samt få tillfällen att underhålla järnvägen. Projektet bedöms skapa bättre förutsättningar, idag och i framtiden, för effektivare och bättre användning av Norra stambanan. Banan är en viktig länk mellan södra och norra Sverige. En bangård skapar förbättrade möjligheter till kortare mötestider som i sin tur kan medge bibehållen eller till och med minskad restid på banan. Det skapar också ökade möjligheter för snabbare och bättre framkomlighet för godstransporter. För att förbättra kapaciteten ska den befintliga bangården i Röstbo förlängas och kompletteras med ytterligare ett spår till en trespårsstation. Förlängningen görs för att 750 meter långa tåg ska kunna mötas här samt för så kallad samtidig infart, vilket innebär att ett mötande tåg kan köra in på bangården samtidigt som ett annat tåg lämnar den. Dessa utbyggnader innebär att tre tåg kommer att kunna mötas här, vilket ökar banans flexibilitet och robusthet. Ombyggnaden av bangården förbereds så att den i framtiden kan ansluta mot planerat dubbelspår. 1.2 Planeringsprocessen för väg och järnväg Bakgrund Den 1 januari 2013 trädde den nya infrastrukturlagstiftningen i kraft vilket innebär en helt ny planläggningsprocess. Denna har Trafikverket tillsammans med en rad olika myndigheter och organisationer arbetat fram och numer innebär det att planering av järnvägsbyggande följer en ny modell där både Trafikverket och övriga samhället medverkar genom hela processen. Tidigare bestod processen av ett antal olika skeden men sedan januari 2013 är planeringsprocessen en sammanhållen planläggningsprocess, se figur 3. 7

Röstbo bangård porten kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Svanberg Vibo Röstbodarna Åtgärder som planeras: 1. Nya servicevägar. Km 291+700 272 Röstbodbäcken 2. Bro över Örbodabäcken rivs och ersätts av en trumma. 3. Bäcken flyttas ut från järnvägen. 4. Bangården byggs ut till tre spår. 8. 5. Nytt teknikhus. 7. 6. Ny serviceväg. Pysslabäcken 7. Befintlig järnvägsbro behålls. Larsbo 8. Befintligt teknikhus rivs. 6. 5. Högloftet 3. 4. 2. Örbodbäcken Skryt- myran Fälts 1. Marieäng Örbodarna Km 289+800 Översikt järnvägsplan Gräns för järnvägsplan Röstbo Nya servicevägar Ny trumma Befintlig bangård Nytt läge för bangården Figur 2. Järnvägsplanområde 0 80 160 240 320 400 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 8

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning PLANLÄGGNING Åtgärdsvalsstudie Utredningsarbete VAR ska den nya vägen/ järnvägen gå och HUR ska den utformas? Eventuell tillåtlighetsprövning av regeringen Utformning av förslag till väg-/järnvägsplan Väg-/järnvägsplanen fastställs SAMRÅD (parallellt under hela processen Granskning av förslag till väg-/ järnvägsplan Möjlighet att överklaga Figur 3. Schematisk illustration över planeringsprocessen. Syfte Syftet med lagändringarna är både att effektivisera planläggningen och att korta ner ledtiderna med bibehållen kvalitet. Lagstiftaren har lagt stor vikt vid att betona de olika aktörernas ansvar för att i nära samverkan planlägga vägar och järnvägar. Samrådsarbetet ska vara ett arbete som startar tidigt i processen och som genomsyrar hela planläggningen. Vid planläggning av väg och järnväg samt prövning av ärenden om byggande av väg eller järnväg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och reglerna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken tillämpas. Vid planläggning, byggande och underhåll av väg och järnväg ska hänsyn tas till såväl enskilda intressen som till allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En god estetisk utformning ska eftersträvas. I planläggningsprocessen ska miljöfrågor hanteras systematiskt och transparent med stöd av användbara metoder och miljökompetens. I projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan genomförs en miljökonsekvensbeskrivning. En järnvägsplan är en detaljerad beskrivning av hur sträckningen av ett nytt eller ombyggt järnvägsavsnitt ska se ut, och hur det ska byggas eller byggas om. 1.3 Tidigare utredningar och beslut En förstudie för kapacitetshöjande åtgärder har genomförts på sträckan Kilafors - Holmsveden innehållet dubbelspår och bangårdsombyggnader. Förstudien färdigställdes oktober 2010. Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslutade 2009-06-15 att projektet innebar betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut gällde hela dubbelspårsträckan Kilafors - Holmsveden. Trafikverket beslutade 2010-11-17 att projektet ska drivas vidare med förstudiens alternativ UA1, UA5 och UA6 i fortsatta utredningar. UA1 innebär flera projekt och järnvägsplaner, varav etappvis ny- och ombyggnad av befintlig bangård i Röstbo utgör en av dessa. I arbetet har en systemhandling för Röstbo bangård tagits fram under 2012 och föreslagna projekteringslösningar i systemhandlingen har inarbetats i järnvägsplan och MKB. Framtagandet av järnvägsplan och MKB i projektet har även inneburit att nya projekteringslösningar har tagits fram. 9

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 1.4 Omfattning och avgränsning Järnvägsplan Inför ombyggnaden av Röstbo bangård upprättas en järnvägsplan i enlighet med lagen (1996:1649) om byggande av järnväg. Området som omfattas av järnvägsplanen är ca 1,9 kilometer långt och ligger parallellt med befintlig järnväg. Järnvägsplanen startar i söder vid km 289+800 och slutar i norr vid km 291+700. Järnvägssystemet dimensioneras så att anläggningen, enligt framtagen trafikprognos för sträckan gällande år 2020, har kapacitet för att klara en trafikmängd av 85st tåg/dygn (30 persontåg/dygn samt 55 godståg/dygn). Järnvägsplanen innebär en ombyggnad och förlängning av Röstbo bangård enligt förstudiens alternativ UA1. Projektet utförs för att öka kapaciteten, med oförändrad linjesträckning samt skapa mötesmöjligheter för 750 meter långa tåg. Ombyggnaden av bangården i Röstbo innebär att 450 m av det befintliga mötesspåret rivs. Den nya bangården kommer att ha tre spår och de två nya mötesspåren byggs öster om befintligt spår. Dessa kommer att vara 1 respektive 1,1 km långa. I samband med ombyggnaden kommer nya tryckbankar att byggas på ömse sidor av bangården. På den västra sidan medför anläggande av tryckbanken omgrävning och flytt av Pysslabäcken. I syfte att stabilisera marken för tryck- och järnvägsbankar, planeras vertikaldränering i kombination med förlast för att påskynda sättningsförloppet. Dessa åtgärder är aktuella på sträckan km 289+990 290+260. Befintligt trafikerat spår kommer att på vissa delar av sträckan att skyddas genom spont för att separera sättningsförloppet från det trafikerade spåret. Beräknad sättning för hela jordbanken uppgår till 0,15 0,4 meter. På sträckan km 290+370 290+735 planeras urschaktning av lös jord i kombination med återfyllning med stabilare massor. Urschaktning kommer att ske ned till som mest 5 6 meter. Befintligt trafikerat spår kommer att skyddas med spont på delar av sträckan. Urschaktning och återfyllning planeras att ske kontinuerligt. Urschaktning och återfyllning planeras att utföras utan länshållning av grundvatten. Befintlig bro för Örbodbäcken rivs och ersätts med en trumma med en längd på 32,0 m lång och en invändig bredd om 1,8 meter. Den fria höjden kommer att uppgå till cirka 1,3 m vid trummans hjässa. Befintligt teknikhus på den västra sidan om järnvägen rivs. Två nya byggnader byggs för järnvägsändamål på den östra sidan. Öster om och parallellt med bangården anläggs servicevägar för att möjliggöra åtkomst till teknikhus och växlar. Vissa markytor i omedelbar anslutning till bangård tas i anspråk med permanent nyttjanderätt medan andra ytor avses disponeras med tillfällig nyttjande- 10

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning rätt under byggtiden. Pysslabäcken Pysslabäcken går idag i ett dike på en sträcka av cirka 220 meter parallellt och omedelbart väster om befintlig bangård. Den tryckbank som projekteras på västra sidan om bangården medför att bäcken måste flyttas till ett nytt läge. Den nya sträckningen har tagits fram i samråd med Hanebo-Segersta fiskevårdsområde. Bäcken kommer att efter åtgärden att ha en meandrande karaktär och var lokaliserad inom ett avstånd på mellan 10 30 meter väster om tryckbanken. Pysslabäcken behandlas i MKB. Miljökonsekvensbeskrivning Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är enligt Miljöbalkens sjätte kapitel att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som en planerad verksamhet kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. Den ska också beskriva konsekvenserna för hushållning med mark, vatten och den övriga fysiska miljön, samt hushållning med material, råvaror och energi. Vidare ska miljökonsekvensbeskrivningen möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. MKB:n ska säkerställa att de miljöförutsättningar och intressen som järnvägsplanen kan komma att beröra identifieras, beskrivs samt analyseras avseende eventuell påverkan i en konsekvensbedömning. MKB ska även bidra till att projektet får en bra miljöanpassning. Föreliggande MKB avgränsas i huvudsak till järnvägsplanens påverkansområde avseende miljö, hälsa, hushållning med naturresurser etcetera. Inom respektive miljöaspekt kan dock den geografiska avgränsningen vara olika. För t ex landskapsbild bedöms ett vidare geografiskt område, eftersom här även behandlas visuella aspekter. I de kartor som presenteras i MKB redovisas miljöintressen i ett större geografiskt perspektiv för att erhålla en helhetsbild över områdets miljöintressen. Bedömningen av uppkomna miljökonsekvenserna är gjord utifrån situationen när ombyggnationen av Röstbo bangård är avslutad. Undantaget är konsekvensbedömning för projektets påverkan under byggtiden. För konsekvensbedömning av nollalternativet se kapitel 1.5. MKB-arbetet har bedrivits integrerat med järnvägsplanen i samråd med beställare och övriga teknikområden i arbetet, bidra till en bra miljöanpassning, ta miljöhänsyn samt inarbeta relevanta skyddsåtgärder i järnvägsplanen. Länsstyrelsen ska godkänna MKB innan Trafikverket ställer ut järnvägsplanens granskningshandling. 11

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Miljöanpassning som genomförts under framtagandet av järnvägsplan och systemhandling MKB-arbetet har inneburit att Pysslabäcken grävs om och flyttas till ett nytt läge för att förbättra bäckens status. Kontakter med Hanebo-Segersta fiskevårdsområde har skett. De har bidragit med förslag på ny sträckning av bäcken samt även lämnat synpunkter på utformning av ny trumma under järnvägen som ersätter befintlig bro. I MKB-arbetet har även uppmärksammats att en stenvalvsbro i området inte bör användas i samband med byggskedet. Nollalternativet Med nollalternativet menas den situation som uppkommer om inte ny-eller ombyggnad av befintlig bangård i Röstbo genomförs d.v.s nollalternativet innebär att inga förändringar genomförs på den aktuella sträckan. I nollalternativet görs endast normala reinvesteringar samt drift- och underhållsåtgärder för järnvägen. Inga bullerskyddsåtgärder utförs. I nollalternativet är trafiken på sträckan år 2020 densamma som idag, det vill säga 72 tåg per dygn. Nollalternativet innebär inget byte av befintlig bro för Örbodbäcken eller omgrävning av Pysslabäcken. Nollalternativet innebär att Trafikverkets målsättning att erhålla en rationellt fungerande trafik inte kan nås. 1.5 Samråd Samråd skedde med såväl allmänna som enskilda intressenter i samband med framtagandet av projekts förstudie (Trafikverket 2010). Samråd sker även i samband med framtagandet av denna järnvägsplan för ombyggnad av Röstbo bangård. Inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse som redovisas i järnvägsplanen. Synpunkterna har även inarbetats i denna MKB. Följande samråd har skett i samband med järnvägsplanen för ombyggnad av bangård i Röstbo: Samrådsmöte med allmänheten har hållits 2013-02-18. Trafikverket har haft kontinuerliga samråd med Bollnäs kommun; 2012-09-25, 2012-10-23, 2012-11-13 och 2013-04-16. Möte med Länsstyrelsen i Gävleborgs län 2012-10-15. 12

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 1.6 Tidplan Trafikverket ska fastställa järnvägsplanen och det beslutet kan överklagas till regeringen. Tidplan för projektet är ej fastlagd av Trafikverket. Byggnationen ska vara påbörjad inom 5 år från utgången av det år planen vunnit laga kraft, i annat fall upphör planen att gälla. Följande tider antas för järnvägsplanens handläggning: Trafikverket ställer ut granskningshandlingen vintern 2013-2014. Synpunkter bearbetas och planen lämnas för fastställelseprövning till Trafikverket. En fastställd plan ger Trafikverket rätt att förvärva och använda marken. 13

14

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 2. Förutsättningar 2.1 Riksintressen och Natura 2000-områden Järnvägen är av riksintresse för kommunikation enligt MB 3:8. Inga Natura 2000-områden finns inom järnvägsplanens område. 2.2 Övrig planering Kommunala planer Översiktsplan för Bollnäs kommun antogs 1990. Hösten 2011 påbörjades arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Översiktsplanen behandlar den framtida utvecklingen av Bollnäs kommun samt tätorten Bollnäs och de omkringliggande orterna. Projektet med översiktsplanen för Bollnäs kommun förväntas var klart under 2014. Inga detaljplaner eller områdesbestämmelser finns inom planerat område för bangårdsombyggnaden. Strandskydd I kommunen är strandskyddet generellt 100 meter från stranden vid normalvattenstånd på land och i vatten. I vissa områden är strandskyddet utvidgat såsom för Ljusnans vattensystem, där det är utvidgat till 200 meter. Röstbobäcken, Pysslabäcken samt Örbodbäcken omfattas av strandskydd. Planerade åtgärder strider inte mot intentionerna med strandskyddet d.v.s. allmänhetens tillgänglighet till vatten. I järnvägsplanen framgår tydligt planerade åtgärder. När planen vinner laga kraft får dessa bestämmelser rättsverkan och någon särskild dispens behövs ej sökas i projektet. 2.3 Landskapsbild Landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Det handlar både om det fysiska landskapet, men också om hur vi uppfattar det. Enligt lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649) ska en estetisk utformning eftersträvas vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg. Lagen säger också att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden. Bangården är belägen inom den övergripande landskapstypen skogsklädd, vågig bergkullterräng med barrskog. Den ligger placerad längst ned i en skogsklädd dalgång där trädskiktet utgörs av främst gran och tall. Dalgången har en tydlig nord-sydlig riktning i landskapet som järnvägen följer. Utblickar finns mot omkringliggande berg. De utgör landmärken med sina bitvis mar- 15

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Norrlandsporten Miljökonsekvensbeskrivning Svanberg Vibo 27100 Röstbodarna Hanebo 15:1 14160 29920 29921 29922 Km 291+700 272 Röstbodbäcken 29996 Hanebo 316 Hanebo 58:1 Pysslabäcken 14158 Larsbo Hanebo 319 Hanebo 317 14157 Högloftet Hanebo 65:1 15067 14136 Fiskevårdsområde Hanebo-Segersta fvof Hanebo 311 Hanebo 315 14155 Örbodbäcken 26586 14366 Hanebo 332 Örbodarna Skrytmyran Fälts 14364 14355 Km 289+800 14154 Marieäng Skog 155:1 32999 14354 Skog 11:1 29995 14153 Hanebo 16:1 14152 14151 14150 Fiskevårdsområde Skogs fvof Miljöförutsättningar Gräns för järnvägsplan Röstbo Fornlämningar punktobjekt Fornlämningar ytobjekt Markavvattningsföretag punktobjekt Riksintresse järnväg Vattendirektiv Gräns för fiskevårdsområden Bevarandeplan odlingslandskapet Nyckelbiotoper Sumpskog Milstolpar minnesstenar mm Rek vägar för farligt gods Historiska vägar Figur 4. Miljöförutsättningar. Riksintresse Friluftsliv Naturvärde 0 100 200 300 400 500 Meter Sjöar som är potentiella vattenförekomster Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 16

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning kanta bergssidor. I norra delen går järnvägen parallellt med väg 272 på en kort sträcka och där bildar väg och järnväg ett brett stråk som löper genom skogen, se figur 6. Berget Högloftets branta sida sluttar ned mot Larsbo, den enda bebyggelsen vid bangården. Larsbo består av en byggnadsgrupp med faluröda träfasader, placerade på en kulle tätt intill järnvägen och är ett välkommet inslag i skogsområdet. Röstbo som plats, identifieras för resande av en skylt på järnvägens västra sida. De boende använder en omsorgsfullt naturstensklädd vägport, avsedd för gång- och cykeltrafik, för att ta sig under järnvägen. Projektets gestaltningsfrågor fördjupas i järnvägsplanens gestaltningsprogram. 2.4 Kulturmiljö Kulturmiljön är den av människan påverkade miljön. Kulturmiljöer berikar människors upplevelse av platser, bidrar till en regionens attraktivitet och kan vara en grund för entreprenörer att bygga vidare på. Kulturminneslagen skyddar alla fornlämningar och vissa byggnader. I lagen (1988:950) om kulturminnen m.m (KML) finns grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland annat bestämmelse till skydd av fornlämningar och fornfynd liksom värdefulla byggnader, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. Bangården är lokaliserad i skogslandskapet mellan odlingslandskapen i Myckelängarna i norr och Henninge-Härnebo i söder. Röstbobodarna ligger cirka 1 km nordost om järnvägsplanområdet. Namnet bodarna antyder områdets historiska markanvändning med fäboddrift. Figur 5. Vy norrut mot Larsbo och omkringliggande berg. 17

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Myckelängarna Storsved Knupen Skarmyran Gummors- 272 Midsommarkransen Knupbodarna Hälsingeleden Kölberg Fångsved Dalgångens riktning Huppberg Röstbodarna Svanberg Storåsen Norrlandsporten Vibo Stensatt gångport Lortlaven Svarttjärnsb. Högloftet Larsbo Röda hus Skylt Röstbo Stormyran Abborrberget Örbodarna Fälts Marieäng Högbo Sagbergsleden Anders-Pers Kattbacken Molnberget Höjden Stormyrberget Lars-Jons Spångmyran Gullskredet Stegberget Mörtebo Henninge Dragmyran Lunda Ekorrberget Lillberget Skorven 272 Landskapsbild Röstbo Norrgården Gräns för järnvägsplan RöstboHögsved Landmärke Utblick Viktiga landskapselement Nybo 0 200 400 600 800 1 000 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 6. Landskapsbild Röstbo 18

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning År 1878 öppnades trafiken på järnvägen och 1918 anlades en station i Röstbo. Stationshuset är idag rivet och ett äppelträd växer idag invid det gamla stationsläget. Fastigheten Larsbo var ursprungligen ett torp som under tidigt 1900-tal tillhörde Katrinebergs järnbruk. Gården ligger idag omedelbart invid dagens järnväg. Väg 272 passerar öster om bangården i Röstbo. Vägsträckningen mellan Sibo och Österfärnebo är utpekad som en kulturhistoriskt värdefull väg (Länsstyrelsen i Gävleborg 1999). I Hanebo socken utfördes den senaste inventeringen av fasta fornlämningar 1983. Inom aktuellt område för järnvägsplanen finns inga registrerade fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets underlag FMIS. Omedelbart invid och väster om väg 272 och cirka 200 meter öster om järnvägsplanens område, ligger fäbodlämningen Raä Hanebo 333:1. Enligt Skogsstyrelsens inventeringsunderlag Skog och Historia, ligger två kulturlämningar (husgrunder) i den södra delen av järnvägsplanområdet, obj nr 14364 samt obj nr 14355. I övrigt finns rikligt med registrerade forn- och kulturlämningar inom skogsområdet på ömse sidor om järnvägsplanområdet (se figur 4). Från väg 272 går en väg som passerar över Örbodbäcken på en stenvalvsbro som är registrerad i Skogsstyrelsens underlag Skog och Historia, obj nr 14366. Denna vägsträckning kommer inte att användas under byggskedet och stenvalvsbron behandlas därför inte vidare i MKB. 2.5 Naturmiljö Naturmiljön är både den av människan påverkade naturen och den natur som av olika anledningar har lämnats orörd i långa tider. Hur naturmiljön ska och kan skyddas finns beskrivet i Miljöbalken (1998:808). I miljöbalken finns all lagstiftning avseende miljön samlad, d.v.s. inte bara lagstiftning avseende naturmiljön. Grundprincipen i planeringen av ett väg- eller järnvägsprojekt är att i första hand undvika att åstadkomma negativ påverkan på miljön. I andra hand ska den negativa påverkan minimeras genom skyddsåtgärder. Den här principen ska tillämpas under samtliga planskeden (ur Temablad Natur, Trafikverket). Trafikverkets krav är att trummor och broar i naturliga vattendrag inte får utgöra ekologiska barriärer. Det är därför viktigt att, genom hela processen, ha med personer med hög ekologisk kompetens. Den lokala naturskyddsföreningen (NSF) har tillfrågats om de har kännedom om några naturvärden inom järnvägsplanens område. Några naturvärden var inte kända enligt NSF. Hanebo-Segersta Fiskevårdsområdesförening (Fvf ) har dels delgivit projektet information om fiskförekomst samt även varit delaktiga i planerad omgrävning av Pysslabäcken samt anläggande av trumma under järnvägen. Området för järnvägsplanen har inventerats med hjälp av spårvideo (STRIX), flygbildstolkning, sökningar i Skogens Pärlor och länsstyrelsens regionala 19

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning underlagsmaterial då det inte varit meningsfullt att utföra inventeringar i fält under vinterförhållanden. Inventeringen har genomfört för det område som avgränsas av järnvägsplanen och närmast angränsande skogsmark. Området kring Röstbo utgörs av brukad skogsmark med inslag av tallbeväxta blötare områden/myrar. Invid banvallen förekommer delvis lummig buskvegetation och slänter med gräs och örter. Efter genomgång av underlagsmaterialet har inget framkommit som påvisar skyddade områden eller högre naturvärde. Med största sannolikhet består området består av traditionellt brukad mark, infrastrukturanläggning med innehåll av vanligt förekommande träd, örter och gräs. De naturvärden som framkommit vid inventeringen gäller bäckmiljöer. Vid bangården finns två bäckar som går ihop strax innan de genom en bro rinner under järnvägen. Pysslabäcken rinner från ned mot bangården och följer parallellt den befintliga bangården i ca 250 meter. Därefter rinner Pysslabäcken ihop med Örbodbäcken som kommer från väst in mot järnvägsanläggningen. Bäcken passerar därefter genom bro under järnvägen. Röstbobäcken rinner in mot bangården från öster. Pysslabäckens nuvarande sträckning parallellt med bangården, skapades i samband med avvattningsåtgärder för järnvägsanläggningen. Hanebo-Segersta Fvf har uttryckt ett behov att i samband med ombyggnaden av Röstbo bangård, återställa bäckens ursprungliga meandrande karaktär för att återupprätta bäckens ekologiska och biologiska värden. Fiskbeståndet i bäcken utgörs bland annat av stationär Pysslabäcksöring. Vattendraget Pysslabäcken med ID: SE678519-154539 har god ekologisk och kemisk status enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Ingen risk föreligger enligt VISS att Pysslabäcken inte ska uppnå ekologisk statuspotential och kemisk status till 2015. Uppgifter om Örbodbäckens status finns inte upptagna i VISS och har därmed inte redovisats i MKB. Vattendragen är, förutom att det bedrivits skogsbruk (dikningsföretag), relativt opåverkade tills de når järnvägsanläggningen. Inga uppgifter om att vandringshinder skall förekomma i vattendragen har framkommit. Den bro som Örbodbäcken rinner igenom kommer att i projektet bytas ut till en 32 meter lång halvtrumma. Hanebo-Segersta Fvf anser att en större halvtrumma alternativt två trummor är den konstruktion som är att föredra. Vid höga vattenstånd finns risk för att ett ultraljud skapas i trummor. Ljudet påverkar fiskvandring och därför är valet av trumstorlek / antal trummor av avgörande betydelse för trummans funktion avseende fiskvandring. Det har även först diskussioner med Hanebo-Segersta Fvf kring utformning av passagen under järnvägen så att även den blir biotopanpassad. Kontakt har tagits med Hanebo-Segersta Fvf i syfte med att låta dem skissa på 20

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning ett förslag till utformning av omgrävningen av Pysslabäcken som är mer biotopanpassad. 2.6 Rekreation- och friluftsliv Med rekreation och friluftsliv avses vistelse och fysisk aktivitet utomhus och med naturkontakt. Rekreationen har stor betydelse för människans välbefinnande, såväl fysiskt, socialt som mentalt. Att vistas i naturen har påvisats ha stor betydelse för rehabilitering liksom för barns utveckling och äldres hälsa. På ömse sidor om planområdet utbreder sig skogsmarker för bär och svampplockning. Vandringsleden Hälsingeleden passerar Kölberg och under järnvägen norr om Röstbobodarna, cirka 1 kilometer norr om järnvägsplanens område. Vandringsledens sträckning berörs därmed ej i projektet. Inga skoterleder finns inom aktuellt planområde. Parallellt med och öster om bangården i Röstbo går väg 272. Från väg 272 finns förbindelse och en planskild passage för fotgängare under bangården. På den västra sidan om bangården finns ett nät av mindre vägar, vilka har förbindelse till väg 272 norr om Röstbodarna. 2.7 Naturresurser Bangården är lokaliserad inom skogsmark. Inga täkter eller jordbruksmarker berörs. 2.8 Buller- och vibrationer Buller kan leda till en rad effekter som stress, koncentrationssvårigheter, talmaskering och sömnstörningar. Buller kan också påverka hjärt- och kärlsystemet. Bullernivåerna från spårtrafik beror på antal passager, tågens längd och typ, hastighet, avstånd till bullerkällan och på den omgivande terrängen. Vibrationer mäts i enheten mm/s eller som acceleration i enheten mm/s 2. Risken för störande vibrationer är beroende av typ av jordmaterial. Det är framför allt i områden med finkornigt material som lera och silt eller organiskt material som risk för spridning av vibrationer föreligger. Risken för vibrationer är som störst då järnvägen trafikeras med tunga godståg och då järnvägen och närliggande bostäder är grundlagda på finkorniga jordar. Buller uppstår även under byggtiden i form av maskiner och markarbeten. För byggtiden gäller riktvärden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, 2004:15. Riktvärden Bullerproblemens omfattning bedöms med hjälp av riktvärden. Riksdagen har, i Infrastrukturpropositionen från 1997, fastställt riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Ombyggnaden i Röstbo faller under planeringsfallet väsentlig ombyggnad av bana vid bebyggelse. Detta avser t.ex. sidoförflyttning av banan för bättre 21

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning linjeföring, byggande av ny bro, breddning från enkel- till dubbelspår eller ännu flera spår samt kapacitetsupprustning av bana. Trafikverket har tillsammans med Naturvårdsverket och i samråd med Boverket fastställt nedanstående riktvärden för buller och vibrationer för aktuellt planeringsfall. Riktvärdet för vibrationer är vid väsentlig ombyggnad 0,4 mm/s. Den högsta acceptabla nivå är 1 mm/s. Kan detta ej nås med rimliga tekniska åtgärder bör fastigheten erbjudas inlösen. Störande vibrationer bedöms inte bli betydande då bostäder är placerade på moränjord, vilket innebär begränsad spridning av vibrationer. Denna aspekt behandlas därmed inte vidare i denna MKB. Åtgärder skall övervägas då ovanstående värden överskrids. Vid bedömning av åtgärdsbehov skall hänsyn alltid tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riktvärdena utomhus avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsvärden korrigerade värden. Med frifältsvärden menas ljudnivåer utan inverkan av eventuella fasadreflexer. Lokaltyp Ekvivalent ljudnivå, dba Maximal ljudnivå, dba Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus 60 1 ) 55 2 ) 70 2 ) Inomhus 45 3 ) Undervisningslokaler 45 4 ) Arbetslokaler 60 5 ) 1) Värdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden. 2) Avser uteplats, särskilt avgränsat område 3) Avser utrymme för sömn och vila (22-06) samt övriga bostadsrum 4) Avser nivå under lektionstid 5) Avser arbetslokaler för tyst verksamhet Tabell 1. Riktvärden buller nivå för övervägande av åtgärd Nuläge Fastigheterna i planområdet har redan idag en störning från spårtrafiken. Beräknade ljudnivåer för nuläget redovisas på karta i bilaga 1:1-2 samt i tabellform för enskilda fastigheter. Den planerade trafikökningen kommer att ske succesivt under en längre tidsperiod och kommer inte att innebära några stora förändringar i ljudmiljön. Både Sörfly 4:23 och 4:3 har i nuläget ljudnivåer som ligger över de riktvärden som gäller för väsentlig ombyggnad. Beräkningsmodell Bullerberäkningarna har utförts enligt Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafikbuller, SNV rapport 4935, och genomförts i beräkningsprogrammet SoundPlan, version 7.1. 22

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Bullerberäkning utförs för både ekvivalent och maximal ljudnivå. Utbredningen beräknas för 2 meter över mark. Den maximala ljudnivån beräknas för den högsta momentana ljudnivån som överskrids fem gånger per natt, medan den ekvivalenta ljudnivån är ett medelvärde för all trafik under dygnet. Den maximala ljudnivån anges i detta fall av ett godståg som passerar i full hastighet. Underlagsmaterial Bullerberäkningarna baseras på inmätta höjder och projekterade spårlinjer. För prognosåret har även den planerade vägporten lagts in. Underlag i form av befintliga vägar och byggnader har hämtats från fastighetskartan. Trafiksiffror för nuläget och prognosåret (2020) har hämtats från den förstudie som utförts på sträckan Kilafors-Holmsveden. Då banan i nuläget är fullt utnyttjad motsvarar nollalternativet nuläget då det gäller trafikering och ljudutbredning. I förstudien tittade man på två olika prognoser, en hög och en låg. I denna utredning har man valt att räkna på den högre prognosen för att ta höjd i åtgärdsförslagen för framtida trafikökningar. Den högre prognosen förutsätter bland annat dubbelspår på sträckan Kilafors-Holmsveden samt utbyggnad och kapacitetshöjande åtgärder på anslutande och närliggande banor. Då det i nuläget inte finns någon tidplan för dessa investeringar dröjer det längre fram än 2020 innan prognostrafiken uppfylls. Tågtyp Antal/dygn Hastighet Medellängd/maxlängd Snabbtåg 3 115 140/140 Regina (X50) 18 115 75/75 InterCity 2 115 200/200 Nattåg 6 115 300/500 Godståg 43 100 500/630 Tabell 2. Trafikering nuläge 2013 Tågtyp Antal/dygn Hastighet Medellängd/maxlängd Snabbtåg 6 160/250* 140/140 Regina (X50) 20 160/200* 75/75 InterCity 4 160 200/200 Godståg 73 105 500/750 Tabell 3. Trafikering enligt hög prognos för 2020 (*Hastighet på anslutande dubbelspår) 23

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Vad är ljud? Ekvivalent ljudnivå är medelljudnivån under en viss tidsperiod, till exempel ett dygn, och maximal ljudnivå är den högsta momentana ljudnivån. Trafikbuller redovisas i enheten decibel A, dba. Indexet A anger att ljudets olika frekvenser har viktats så att det motsvarar hur människans öra uppfattar ljud. En, ökning eller minskning, av en ljudnivå men 1 db är den minsta förändringen som kan uppfattas i en labmiljö. I en naturlig miljö krävs en förändring på cirka 3 db för att den tydligt skall kunna uppfattas. En förändring på 8-10 db brukar subjektivt uppfattas som en fördubbling/halvering. En ökad förståelse för olika ljudnivåer kan fås genom att relatera till olika vardagshändelser, se figur 7. Figur 7. Illustration av ljudnivåer från olika vardagsfenomen 2.9 Mark och vatten Inom planområdet varierar de naturliga jordlagren längs med bansträckningen. Jordlagren utgörs huvudsakligen av lösmarkspartier bestående av silt och siltig lera, ställvis överlagrade av torv. Lösmarksjorden underlagras av en sandig morän. Lösmarkspartierna avbryts av mindre höjdpartier med fastmarksjord bestående av sand och silt ovan sandig morän. I lösmarksområdena ligger grundvattenytan nära markytan (0,3 0,4 meter under markytan). Inom höjdpartierna med fastmark saknas observationer av grundvattennivån, men kan antas till ca 1 1,5 meter under markytan. Närmaste vattentäkt utgörs av en bergborrad brunn vid Röstbodarna, ca 500 meter öster om spårområdet, enligt Brunnsarkivet, SGU. Förekomst om eventuell vattentäkt för bostadshus i Larsbo har inte framkommit i tillgängligt underlag. Röstbo bangård byggs på mark som varierar mellan lös och fast mark. Detta 24

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning innebär att stora åtgärder måste utföras för att säkerställa stabilitet och reducera sättningar. De åtgärder som föreslås är urgrävning av lösa jordar och förbelastning under minst två år. Sättningsskiljande sponter behövs sannolikt mellan nytt och befintligt spår för att reducera risken för sättningar i det befintliga spåret. Åtgärderna är aktuella på sträckan km 289+990 290+260. Befintligt trafikerat spår kommer att på vissa delar av sträckan att skyddas genom spont för att separera sättningsförloppet från det trafikerade spåret. På sträckan km 290+370 290+735 planeras urschaktning av lös jord i kombination med återfyllning med stabilare massor. Befintligt trafikerat spår kommer att skyddas med spont på delar av sträckan. Urschaktning och återfyllning planeras att ske kontinuerligt. Urschaktning och återfyllning planeras att utföras utan länshållning av grundvatten. Föreslaget upplagsområde, öster om planerad bangård mellan km 290+600 290+740, är ett låglänt område som fylls ut med utfyllnadsmassor för att höja markytan. Figur 8. Passage under befintlig järnväg i Larsbo. 2.10 Förorenad mark Länsstyrelsen i Gävleborgs län har genomfört en inventering av förorenade områden, i vilken ett flertal potentiellt förorenade områden längs med järnvägen mellan Kilafors Röstbo har identifierats. Enligt Länsstyrelsens MIFO-databas finns tre stycken riskklassade enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden). Vid riskklassningen har farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt känslighet/skyddsvärde för objektet vägs samman 25

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning och sedan delats i fyra klasser, från liten risk till mycket stor risk. Ingen av de identifierade verksamheterna ligger i närheten av utredningsområdet. På uppdrag av Trafikverket har Vectura genomfört en miljöteknisk markundersökning vid Röstbo bangård i Bollnäs kommun den 10 oktober 2012. Syftet var att identifiera och översiktligt kartlägga potentiellt förorenade områden från punktkällor. Se bilaga 3 Miljöteknisk markundersökning. Jordprovtagning utfördes med hjälp av borrbandvagn med jordskruv. Provtagningen utfördes ned till maximalt 2,0 m. Samtliga provpunkter förlades i spårmitt. Jordart, lagerföljd och andra visuella intryck som ansågs vara av betydelse för utvärderingen noterades vid skruvborrningen. Jordprov uttogs i intervaller och blandades ihop till ett samlingsprov och skickades in till laboratorium för analys med avseende på oljor, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), metaller och organiska lösningsmedel. Analysresultaten jämfördes sedan mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, samt mot remissutgåvan av Banverkets handbok BVH 585.85 (2007). För karta över provpunkter se kapitel 3, figur 13. För fullständig redovisning av utförd miljöteknisk markundersökning, se bilaga 3. Utförd miljöteknisk markundersökning visade att en provpunkt överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för KM gällande Arsenik (provpunkt nr 13). Värdet överskrider även klass grön enligt de generella avgränsningsvärdena för förorenade jordmassor enligt remissutgåvan av BVH 585.85 (2007). Detta betyder att dessa massor kan användas för anläggningsändamål inom Trafikverkets fastigheter. Vid en av provpunkterna överskreds riktvärdet för känslig markanvändning (KM) gällande Koppar (provpunkt nr 11). Värdet överskrider även klass grön enligt de generella avgränsningsvärdena för förorenade jordmassor enligt remissutgåvan av BVH 585.85 (2007). Massor kan då användas för anläggningsändamål inom Trafikverkets fastigheter med restriktioner. Halter av PAH och petroleumprodukter påträffades i flera provpunkter men överskred ej några riktvärden. Vid alla provpunkterna utom en, detekterades kvicksilver i små mängder av borrpunkterna, men överskred ej riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) eller de generella avgränsningsvärdena för förorenade jordmassor enligt remissutgåvan av BVH 585.85 (2007). Bensen överskred avgränsningsvärdet för klass gul i en punkt (provpunkt nr 14), vilket leder till att dessa massor måste tas om hand hos godkänd mottagare och får inte användas för anläggningsändamål. För att fastställa avgränsning av markförorening i detta område bör fortsatt markundersökning ske. Vid en av punkterna, (provpunkt nr 11) överskreds avgränsningsvärdet för Bensen gällande klass grön (kan användas i byggskedet). Massorna kan då åter- 26

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning användas för anläggningsändamål inom Trafikverkets fastigheter med restriktioner. Analysresultaten för de organiska bekämpningsmedlen visar på halter under detektionsgränserna. Tabell som visar de generella användningsklasserna för massor enligt BVH 585.85, redovisas i bilaga 3 Miljöteknisk markundersökning. Där återfinns tabellen i bilaga 3 som är ett utdrag ur BVH 585.85. 2.11 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält är överföring av energi i form av vågrörelser och är det gemensamma namnet för elektriska och magnetiska fält. Elektriska fält alstras av elektrisk spänning och styrkan mäts i volt per meter (V/m). Magnetiska fält alstras av elektrisk ström och mäts i enheten mikrotesla (µt). Längs elektrifierade järnvägsspår försörjer kontaktledningen loket med elektrisk ström och runt ledningen alstras ett magnetfält. Magnetfältet är starkast nära järnvägen. På 20 meters avstånd är fälten 0,1 µt när tåget är långt bort och när tåget passerar ökar fälten under någon minut till 0,3 1,2 µt. Då det inte finns något tåg på sträckan alstras normalt inget magnetfält alls. Det elektriska fältet finns dock hela tiden. Några gränsvärden finns för närvarande inte, men genomsnittliga magnetfält i bostäder uppgår i storstäder till ungefär 0,1 µt och i mindre tätorter till ungefär 0,5 µt. Arbetarskyddsstyrelsen och strålskyddsinstitutet håller på att förbereda föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. I Trafikverkets projekt hanteras arbeten med elektromagnetiska fält enligt BVH 543.3501. Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar som, vid mycket starka magnetfält, kan påverka kroppens nervsignaler. Det råder idag stor samstämmighet om hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, till exempel nerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält ligger dock långt över vad som normalt finns i var omgivning. Trots att forskning pågått i närmare 30 år går det idag inte att ge ett säkert svar om magnetfält kan orsaka cancer. Forskare har dock i flera oberoende studier sett samband mellan exponering under barnaåren för magnetfält som ligger över det normala och en något ökad risk för leukemi. Sambandet mellan magnetfält och barnleukemi kvarstår när man tagit hänsyn till flera andra tänkbara riskfaktorer. Världshälsoorganisationen, WHO, har därför bedömt magnetfält som möjligen cancerframkallande. Forskare har däremot inte funnit någon biologisk mekanism som kan förklara hur exponering för magnetfält skulle kunna orsaka leukemi. Totalt drabbas cirka 80 barn om året av leukemi i Sverige. Forskare har även studerat kopplingen mellan magnetfält och andra cancerformer, men där är resultaten osäkra och inte samstämmiga. Cancer anses vara en sjukdom som orsakas av flera samverkande faktorer. Om magnetfält bidrar till uppkomsten av cancer, är risken liten jämfört med risken att få cancer av andra 27

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning orsaker. För neurologiska sjukdomar som demens och Parkinsons sjukdom är kunskapsläget oklart. För hjärt- och kärlsjukdomar är forskningsläget klarare och bedömningen är att det osannolikt att magnetfält skulle kunna orsaka dessa sjukdomar. Elkänslighet definieras som de symtom som vissa personer upplever i närheten av elektrisk utrustning och som medför varierande grad av besvär for dessa personer. Trots omfattande forskning har inte några orsakssamband mellan dessa besvär och exponering för fälten från elektrisk utrustning kunnat påvisas. Enligt Socialstyrelsen är det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Det beror bland annat på att det saknas en biologisk förklaringsmodell för påverkan på cancerrisken. 2.12 Risk och säkerhet Förutsättningar för risk och säkerhet redovisas i sin helhet i bilaga 2. 28

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 3. Miljökonsekvenser 3.1 Allmänt I MKB-processen har ett antal aspekter identifierats med avseende på människors hälsa, miljö, hushållning med mark och vatten samt andra resurser som bedömts kunna vara av betydelse i projektet. Vid bedömningen av miljökonsekvenser har utformningen förutsatts enligt kapitel 1.4. Omfattning och avgränsning, under rubrik Järnvägsplan. Förutsättningar har presenterats under respektive intresseområde i kapitel 2. I kapitel 3 beskrivs påverkan, effekter och konsekvenser för respektive miljöintresse avseende nollalternativet och järnvägsplanalternativet. Under respektive miljöavsnitt anges förslag till åtgärder. Dessa åtgärder kan komma att fastställas i järnvägsplanen. I den nya planprocessen skall det på planritningar framgå vilka skyddsåtgärder som har fastställts. Det är också möjligt att beslutet om fastställelse av planen förknippas med villkor om att ytterligare skyddsåtgärder ska genomföras. Avgränsningen för påverkansområdet skiljer sig något i behandlade miljöaspekter. För t.ex. landskapsbild behandlas ett influensområde eftersom den behandlar järnvägsplanens och ersättningsvägens visuella påverkan i landskapet. För byggtiden gäller andra geografiska avgränsningar, här behandlas t ex påverkan av transporter till och från byggplatser, bullerpåverkan etcetera. 3.2 Bedömningsgrunder För att tydliggöra de konsekvenser som kan uppstå har bedömningsgrunder formulerats för följande miljöintressen; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreations och friluftsliv, naturresurser, mark och vatten. Dessa presenteras i respektive konsekvensavsnitt. Buller och vibrationer liksom elektromagnetiska fält saknar bedömningsgrunder och konsekvenserna relateras istället till fastställda riktvärden. Förorenad mark samt påverkan under byggskedet saknar däremot bedömningsgrunder då de inte bedömts vara relevant att formulera för att göra en konsekvensbedömning. Bedömningen av konsekvenserna är gjord i tre steg. Först beskrivs den påverkan som sker för att därefter behandla de effekter som följer av påverkan. Slutligen i det sista skedet, beskrivs uppkomna konsekvenser för respektive miljöintresse. I miljökonsekvensbeskrivning fokuseras på projektets konsekvenser. Här görs en klassning av konsekvenserna for respektive alternativ i den tregradiga skalan stora, måttliga eller små negativa konsekvenser. Positiva konsekvenser anges utan gradering. 29

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Röstbodarna 272 Röstbodbäcken 29996 Pysslabäcken Sörfly 4:23 Fiskevårdsområde Hanebo-Segersta fvof Larsbo Sörfly 4:3 Hanebo 317 Översikt markpåverkan, norra Röstbo Gräns för järnvägsplan Röstbo Nya och befintliga spår Föreslagen bullerskärm Nya servicevägar Slänter och bank Rek vägar för farligt gods Historiska vägar Riksintresse järnväg Vattendirektiv Riksintresse Friluftsliv Fornlämningar punktobjekt Markavvattningsföretag punktobjekt 0 40 80 120 160 200 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 9. Aktuellt planområde, norra delen Örbodbäcken 30

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 15067 14136 Pysslabäcken Hanebo 333 272 12000000121987 26586 Örbodbäcken 14366 12000000142011 Fiskevårdsområde Hanebo-Segersta fvof Skrytmyran 14355 14154 Marieäng Fälts 14364 Fiskevårdsområde Skogs fvof Översikt markpåverkan, södra Röstbo Gräns för järnvägsplan Röstbo Nya och befintliga spår Nya servicevägar Ny trumma Slänter och bank Fornlämningar punktobjekt Fornlämningar ytobjekt Rek vägar för farligt gods Historiska vägar Riksintresse järnväg Vattendirektiv Gräns för fiskevårdsområden Bevarandeplan odlingslandskapet Naturvärde Nyckelbiotoper 0 40 80 120 160 200 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 10. Aktuellt planområde, södra delen 31

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning I kapitel 3.14 redovisas bedömda miljökonsekvenser för järnvägsplanen sammanställda i tabell. 3.3 Landskapsbild Konsekvenser Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår när planerad bangård står i stor kontrast med omgivande landskap, den påverkar orienterbarheten, invanda stråk, landmärken och utblickar. Måttliga negativa konsekvenser uppstår då bangården kontrasterar omgivningen i liten grad och där orienterbarheten, invanda stråk, landmärken och utblickar påverkas i begränsad omfattning. Små negativa konsekvenser uppstår där bangården harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig landskapets skala och struktur vilket påverkar landskapet i liten grad. Nollalternativet Nuvarande situation kvarstår. Inga negativa konsekvenser avseende landskapsbild uppstår. Järnvägsplanalternativet Röstbo bangård bedöms ge små negativa konsekvenser av landskapsbilden dels för att järnvägen finns där idag, dels för att den ligger i ett slutet skogsslandskap med få betraktare och få visuella värden. Störst påverkan kommer att fås under och strax efter byggskedet innan vegetationen återetablerat sig längs med slänterna. Nytt teknikhus byggs i anslutning till bangården. En bullerskärm bedöms innebära måttligt negativa konsekvenser då den till viss del förhindrar utblickar mot och ut från fastigheten Larsbo. Den kan även inverka menligt på utblickar mot omkringliggande berg beroende på vilket utförande man väljer. Förslag till åtgärder Järnvägsbankarna bör kläs med avbaningsmassor från platsen upp till 1,3 meter under RUK (rälsunderkant) för snabb återetablering av växter från samma landskapstyp. Släntfot och släntkrön ska rundas av med särskild omsorg i området intill Larsbo och vid tryckbanken vid sektion 291+650 där järnväg och väg 272 går parallellt. Nytt teknikhus namnges med Röstbo för att ge platsen identitet. Bullerskärm utförs i samma kulör och material som byggnaderna i Larsbo. För att minimera den visuella påverkan är en lokalt placerad skärm tätt intill bygg- 32

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning naderna att föredra och i andra hand vid släntkrön som ger en längre skärm. En lång skärm signalerar tätort vilket inte är fallet i Röstbo. Äppelträdet, vid sektion 291+300, hägnas in för att undvika påverkan under entreprenaden. Se även kapitel Påverkan under byggskedet. En utförligare beskrivning av landskapet, bangårdens gestaltning och åtgärder ges i järnvägsplanens gestaltningsprogram. 3.4 Kulturmiljö Konsekvenser Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår när påverkan sker i kulturmiljö med högt bevarandevärde (i ett nationellt perspektiv). Påverkan innebär ett direkt intrång i miljöns värdekärnor eller ett indirekt intrång vilket får till följd att samband och strukturer bryts. Intrånget i miljön får till följd att dess upplevelsevärde och pedagogiska värde går förlorad. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när en kulturmiljö fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden, välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla i ett regionalt perspektiv går förlorade. Små negativa konsekvenser uppstår när enstaka kulturmiljöobjekt påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet. Samband och strukturer kan även i framtiden uppfattas. Nollalternativet Nollalternativet innebär att nuvarande situation kvarstår. Inga markintrång och påverkan på kulturmiljön sker. Järnvägsplanealternativet Inga fasta fornlämningar finns registrerade inom järnvägsplaneområdet enligt FMIS (Riksantikvarieämbetets underlag för registrerade fornlämningar, tidigare fornlämningsregistret). Ombyggnaden av bangården i Röstbo innebär påverkan på en registrerad husgrund, objekt nr 14355, genom anläggande av jordslänt/bergsslänt för serviceväg på den östra sidan och i södra delen av området för järnvägsplanen. Husgrunden ligger inom planerat område för slänt, vilket innebär att den täcks över och inte kommer att kunna uppfattas i framtiden. Sammantaget bedöms järnvägsplanen innebära små negativa konsekvenserna för kulturmiljön. Förslag till åtgärder Fornlämningsområdet Räa Hanebo 333:1 och ett område runt fornlämningen 33

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning När det gäller bäckmiljöerna innebär det förslag till omgrävning av Pysslabäcken, som tagits fram inom järnvägsplanearbetet med hjälp av Hanebo-Segersta Fvf, att stor del av bäckens funktion återställs. Pysslabäckens rinnsträcka fram till Örbodbäcken blir en lätt meandrande djupgrävd bäckfåra med bra förutskyddas genom uppmärkning i fält under byggtiden för att minimera risken för påverkan. Påträffas tidigare ej kända fornlämningar, kulturlager eller fynd i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 3.5 Naturmiljö Konsekvenser Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet, eller områden som hyser sårbara/hotade arter, förstörs eller försvinner. Påverkan leder till fragmentering av naturmiljön, vilket påverkar organismers rörelsemönster och spridningsförmåga. Påverkan innebär skador på ekosystem, upplevelsevärden och biologisk mångfald över ett långt tidsperspektiv. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när delar av områden med höga dokumenterade naturvärden, förstörs eller påverkas negativt på annat sätt. Påverkan är huvudsakligen tillfällig, områdena bedöms kunna återhämta god ekologisk status och behålla biologisk mångfald efter byggtiden. Små negativa konsekvenser uppstår när naturområden utan högre naturvärden eller biologisk mångfald påverkas. Nollalternativet Nollalternativet innebär inga markintrång eller påverkan på naturmiljöer. Inga negativa konsekvenser uppstår. Järnvägsplanalternativet De konsekvenser som uppstår i samband med ianspråktagandet av mark och utbyggnad av järnvägsanläggning är ringa med avseende på negativ inverkan på träd, buskar, gräs och örter. Anläggande av tryckbank på den västra sidan av bangården innebär att Pysslabäcken grävs om i den sträckning där den rinner inom järnvägsområdet. Befintlig bro där Örbodbäcken rinner under järnvägen, ska ersätts av halvtrumma med diametern 1,8 meter samt en hjässhöjd om 1,3 meter. Denna storlek anses av Hanebo-Segersta Fvf vara tillfyllest och minskar risken att ultraljudfenomen uppstår vid högvatten. Den nya trumåtgärden innebär att den ursprungliga bottnen bibehålls. 34

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning sättningar för bl. a laxartade fiskar såsom Pysslabäcksöring.och att bäckens naturvärden bevaras vilket är en positiv konsekvens för naturmiljön. Omgrävningen av bäcken och lokalisering i nytt läge innebär schaktning och intrång i skogsmark väster om bangården. Intrånget bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön. Förslag till åtgärder Omgrävning av Pysslabäcken ska ske i torrhet. Vatten från bäcken släpps på först efter att den nya bäckfåran är färdig. Omgrävning av Pysslabäcken bör ske under period av lågvatten alternativt under vinterperiod då marken även är tjälad vilket minska risk för markskador. I samband med omgrävning av Pysslabäcken ska avverkning undvikas och träd märkas upp. Utformning av bäckens botten sker i samråd med Hanebo-Segersta Fvf. Se även kapitel Påverkan under byggskedet. Figur 11. Omledning sker av Pysslabäcken, vilket innebär positiva konsekvenser för bl.a bäckens bestånd av laxartade fiskar. 35

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 3.6 Rekreation och friluftsliv Konsekvenser Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår när upplevelsevärdet i eller tillgängligheten till områden med höga dokumenterade värden för det rörliga friluftslivet eller större sammanhängande naturområden, t ex riksintressen, påverkas drastiskt på grund av de störningar som projektet innebär. Antalet besökare minskar och nyttjandet av friluftsområdet minskar. Måttliga konsekvenser uppstår när det fysiska intrånget i vissa avgränsade delar påverkar upplevelsevärdet och områdets attraktivitet. Nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv kvarstår eller minskar marginellt. Små konsekvenser uppstår när de störningar som uppstår i projektet inte medför att nyttjandet av området till rekreation och friluftsliv påverkas. Upplevelsevärdet och områdets attraktivitet kvarstår i stort. Nollalternativet Nuvarande situation kvarstår, inga negativa konsekvenser uppkommer. Järnvägsplanalternativet Ombyggnationen av Röstbo bangård bedöms inte påverka möjlighet att utöva rörligt friluftsliv i området. Tillgängligheten till skogsmarkerna genom befintlig vägport under järnväg samt via områdets övriga vägnätet kvarstår. Inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås. 3.7 Naturresurser Konsekvenser Bedömningsgrunder Stor påverkan uppstår när möjligheter att utvinna en naturresursförekomst som är utpekad som ett riksintresse försvinner eller när utvinningen påtagligt försvåras. Måttlig påverkan uppstår när utvinningen av naturresurser som är utpekade till riksintresse till viss del försvåras. Planerad anläggning påtagligt försvårar ett rationellt skogsbruk, jordbruk eller täktverksamhet. Liten påverkan uppstår när utvinning av naturresurser av riksintresse inte försvåras. Skogsbruk, jordbruk och olika täktverksamheter kan fortfarande bedrivas på ett rationellt sätt av berörda fastighetsägare eller andra verksamhetsutövare. 36

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Nollalternativet Inget intrång i skogsmarken sker och inga negativa konsekvensen för naturresursen uppkommer. Järnvägsplanalternativet Trädsäkring om 20 meter på ömse sidor om spårmitt sker, vilket innebär ett mindre intrång i angränsande skogsmark. De negativa konsekvenserna på naturresursen skogsmark bedöms bli små. Omgrävningen av Pysslabäcken till ett nytt läge innebär att bäcken läggs inom skogsmark. Intrånget av bäcken innebär att innebära att ett avsnitt skogmark som ligger mellan bäck och järnväg blir svårbrukad. De negativa konsekvenserna på naturresursen skogsmark bedöms bli små. Sammantaget bedöms intrånget i naturresursen skogsmarken innebära små negativa konsekvenser. Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås. 3.8 Buller- och vibrationer Konsekvenser Nollalternativet Då banans kapacitet är fullt utnyttjad i nuläget så innebär nollalternativet ingen förändring för ljudnivåerna. Då inga åtgärder utöver normalt underhåll utförs omfattas nollalternativet av planeringsfallet befintlig miljö avseende buller. I detta planeringsfall gäller högre riktvärden, 55 dba maximal ljudnivå inomhus respektive 70 dba ekvivalent ljudnivå utomhus vid uteplats. Fastigheter åtgärdas främst för inomhusmiljö samt i vissa fall med enskilda åtgärder vid uteplatsen. Eventuella åtgärder hanteras inom det nationella projektet för bullerdämpande åtgärder. Både Sörfly 4:3 och 4:23 berörs av ljudnivåer över gällande riktvärdena för befintlig miljö, dock är det endast inomhusmiljön som berörs. Beräknade fasadvärden för nuläget/nollalternativet redovisas för enskilda fastigheter nedan. Då ingen förändring sker gentemot nuläget bedöms de negativa konsekvenserna bli små avseende bullerpåverkan. Järnvägsplanalternativet Utförda beräkningar på sträckan visar att de närliggande bostadsfastigheterna Sörfly 4:3 och 4:23 kommer att överskrida gällande riktvärden för spårtrafikbuller efter utbyggnaden. Såväl ekvivalent som maximal ljudnivå överskrider riktvärdet inom och utomhus. Förändringen gentemot nuläget är dock relativt liten. Bostadsfastigheterna ligger i direkt anslutning till spårområdet och har även i nuläget höga bullernivåer från spårtrafiken. Den maximala ljudnivån 37

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning kommer inte att förändras då hastigheten för godståg är i stort sett oförändrad. Den ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med upp till 2 dba, till följd av den förväntade trafikökningen. Den största skillnaden kommer dock att ligga i antalet störningstillfällen som ökar från 72 till 103 passager. Denna trafikökning förutsätter dock större investeringar och åtgärder på närliggande banor vilket innebär att det blir en successiv ökning av trafiken under en längre tidsperiod, beräknad prognostrafik kommer inte att uppnås till prognosåret 2020. Resultaten av utförda beräkningar redovisas på karta med utbredningen 2 meter över mark för maximal och ekvivalent ljudnivå, se bilaga 1.1-1.6. Beräknade ljudnivåer vid fasad för enskilda fastigheter redovisas i tabell nedan. Riktning för de olika fasaderna visas i figur 12. Fastighet Riktning Beräknad ljudnivå vid fasad nuläge/ nollalternativ Ekvivalent ljudnivå [dba] Maximal ljudnivå [dba] Beräknad ljudnivå vid fasad efter utbyggnad med prognostrafik Ekvivalent ljudnivå [dba] Maximal ljudnivå [dba] SÖRFLY 4:23 NE 64 86 66 86 NW 61 82 63 82 SE 60 82 62 82 SW 50 71 52 71 SÖRFLY 4:3 NE 67/68 89/90 69/70 89/90 NW 60/62 82/84 62/64 82/84 SE 64/65 86/87 66/67 86/87 SW 52/54 74/75 54/56 74/75 Tabell 4. Beräknad ljudnivå vid fasad för nuläge/nollalternativ samt prognostrafiken. Ljudnivåerna för de olika våningsplanen anges enligt principen vån 1/vån 2 för varje fasad. Värden markerade i rött innebär att gällande riktvärde vid fasad samt för inomhusmiljö överskrids förutsatt en fasadisolering om 30 dba. SÖRFLY 4:23 SÖRFLY 4:3 Figur 12. Bild med fasadriktningar 38

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Förslag till åtgärder För att uppnå bästa effekt av en bullerdämpande åtgärd vill man placera den så nära källan alternativt mottagaren som möjligt. I detta fall gör dock terrängen att det är svårt med en placering nära källan. Då bostadshusen ligger högre än spåret ger en skärm vid spåret endast en försumbar dämpningseffekt. Bättre effekt ges av en skärm placerad i släntkrön på samma nivå som bostadshusen. Då avståndet till såväl källan som mottagaren är relativt stort krävs det att skärmen är hög för att ge en bra effekt. Även med en 5 meter hög skärm når man inte alla riktvärden utan kompletterande fasadåtgärder krävs. I tabellen nedan redovisas dämpningseffekten av en skärm med höjden 3 meter mitt för fasaden på fastigheten 4:3, skärmkrönet hålls sedan på samma nivå vilket innebär att den faktiska skärmhöjden varierar med terrängen, som lägst 3 meter och som högst 4,7 meter. Skillnaden på effekt som man får av att höja skärmen ytterligare 1 meter är i stort sett försumbar, ca 1 dba. Då inga andra skärmande objekt finns krävs en utbredning på ca 150 meter för att ge dämpningseffekt åt samtliga fasader. Även om skärmen ger en dämpning på upp till 10 dba som mest så krävs kompletterande fasadåtgärder, riktvärdet för uteplats uppfylls endast vid en fasad mot sydväst. Även det ekvivalenta riktvärdet vid fasad kommer att överskridas mot nordost för båda fastigheterna. Kostnaden för att anlägga en skärm vid spåret för ett fåtal fastigheter blir ofta mycket hög i förhållande till den dämpning som erhålls, vilket gör att det kan vara svårt att hitta argument för denna åtgärd ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Fastighet Riktning Beräknad ljudnivå vid fasad efter utbyggnad med prognostrafik och skärm i släntkrön Ekvivalent ljudnivå [dba] Maximal ljudnivå [dba] Dämpningseffekt av skärmen Ekvivalent ljudnivå [dba] Maximal ljudnivå [dba] Kommentar SÖRFLY 4:23 NE 61 80 5 6 Kompletterande fasadåtgärder krävs för två fasader. En fasad uppfyller riktvärdet för uteplats. NW 59 78 4 4 SE 55 75 7 7 SW 51 69 1 2 SÖRFLY 4:3 NE 61/62 81/82 8/8 8/8 Kompletterande fasadåtgärder krävs för tre fasader. En fasad uppfyller riktvärdet för uteplats. NW 56/57 76/77 6/7 6/7 SE 59/60 79/79 7/7 7/8 SW 48/48 65/65 6/8 9/10 Tabell 5. Beräknad ljudnivå vid fasad för prognostrafik, med en 3 meter hög skärm placerad i släntkrön, samt dämpningseffekt i förhållande till utan skärm. Längd på skärmen är 150 meter. Ljudnivåerna för de olika våningsplanen anges enligt principen vån 1/vån 2 för varje fasad. Värden markerade i rött innebär att gällande riktvärde vid fasad samt för inomhusmiljö överskrids förutsatt en fasadisolering om 30 dba. En alternativ åtgärd är att avskärma en del av tomten genom att placera en lokal skärm i anslutning till uteplatsen. Då denna skärm kommer närmare mottagare fås en högre dämningseffekt. Båda fastigheterna har naturligt en lägre 39

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning ljudnivå mot sydväst då den ligger bort från spåret, denna fasad är därmed bäst lämpad för en lokal avskärmning. En skärm som ansluts till fasaden bör ha höjden 2 meter för att man ska kunna stå upprätt bakom den och ändå erhålla skydd. I kombination med fasadåtgärder i form av tex fönsterbyte skulle riktvärdena för inomhusmiljö samt vid uteplats uppfyllas. Avsteg får dock göras från det ekvivalenta riktvärdet vid fasad. Eventuella skyddsåtgärder vid enskilda fastigheter, såsom lokala skärmar och fasadåtgärder utförs med fördel innan övriga arbeten påbörjas för att erhålla ett bullerskydd redan under byggtiden. De skarpare kraven som gäller för väsentlig ombyggnad innebär att både Sörfly 4:3 och 4:23 kommer att få en bättre ljudmiljö efter utbyggnaden, jämfört med nuläget, då valda åtgärder kommer att ge en större dämpning än den förväntade ljudnivåökningen från spårtrafiken. Om samtliga riktvärden inte kan nås prioriteras att skapa en god inomhusmiljö och om en skyddad uteplats. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli små då det inte blir någon stor förändring jämfört med nuläget. En längre skärm i släntkrön ger en dämpning av ljudnivåerna vid samtliga fasader medan en lokal skärm som avskärmar en del av tomten inte skapar en synbarriär över landskapet och ger en större dämpning på ett mindre område. 3.9 Mark och vatten Konsekvenser Bedömningsgrunder Stora negativa konsekvenser uppstår när yt- och grundvattnen av nationellt eller regionalt intresse sinar, torkar ut eller förorenas så att flora/fauna slås ut eller uttag av dricksvatten omöjliggörs. Yt- och grundvattnets värden går irreversibelt förlorade, det vill säga att de inte går att återskapa. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när yt- och grundvattenvärden av regionalt eller kommunalt och/eller av medelstort försörjningsintresse försvagas, men kan lindras genom åtgärder eller kompensation. Små negativa konsekvenser uppstår när yt- och grundvatten av lokalt intresse och med litet vattenförsörjningsintresse påverkas och att planerade åtgärder inte förändrar värdena i någon större utsträckning. Nollalternativet Ingen påverkan på mark- och grundvatten sker. Järnvägsplanalternativet De planerade åtgärderna bedöms inte ge någon direkt påverkan på grundvattnet inom området. Utskiftning av massor kommer att utföras utan länshållning (pumpning av grundvatten), vilket bedöms endast ge en begränsad avsänkning 40

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning av grundvattennivån under byggskedet. Vidare bedöms den planerade vertikaldräneringen inte ge upphov till någon grundvattenpåverkan utanför planområdet. Ingen markavvattning kommer att utföras vilket betyder att inget tillstånd för detta behövs. Omgrävning av Pysslabäcken och hantering av upplagsmassor bedöms endast ge ringa negativa konsekvenser tills vegetationen är återställd och spåren efter åtgärderna är dolda. Tryckbankarna och urgrävning är åtgärder för att minimera risken för ras och skred vilket minskar negativ påverkan för mark och vatten. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för mark och vatten bli små. Förslag till åtgärder Pysslabäcken som i dagsläget rinner invid den befintliga bangården ska grävas om samt att den gamla bron rivs och ersätts av en trumma. Örbodbäcken rinner ihop med Pysslabäcken strax innan bäcken passerar järnvägen genom trumman vid ca km 290+380. Tryckbanken på västra sidan av järnvägen börjar strax efter trumman vid ca km 290+385. Avrinning av regnvatten och dyl från dessa massor får inte ske direkt till Örbodbäcken då den kan grumlas. 3.10 Förorenad mark Konsekvenser Nollalternativet Ingen hantering massor som riskerar vara förorenade föreligger. Inga negativa konsekvenser uppstår. Järnvägsplanalternativet Konsekvenserna av förorenad mark bedöms lokalt bli små då sanering av förorenade massor kommer att ske. Indirekt blir konsekvenserna måttliga då de förorenade massorna måste tas om hand och behandlas på annan plats. Förslag till åtgärder Arbetet ska utföras enligt de restriktioner som anges i remissutgåvan av Banverkets handbok BVH 585.85 (2007). En kompletterande miljöteknisk markundersökning bör genomföras för att avgränsa förorening av bensen. För massor som omfattas av klass grön gäller: Utfyllnad får inte ske under högsta grundvattenyta Erosionskänsliga massor ska förses med erosionsskydd 41

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Vibo Röstbodarna Km 291+300 272 16 Pysslabäcken 15 Larsbo Högloftet Km 290+800 Massor transporteras och tas omhand av godkänd mottagare. 14 Km 289+800 Km 290+640 Massorna kan användas till anläggningsändamål inom fastigheten med restriktioner Örbodbäcken 13 12 Km 289+900 Massorna kan användas till anläggningsändamål inom fastigheten med restriktioner Skryt- myran Fälts 11 Marieäng Örbodarna Provtagningspunkter Gräns för järnvägsplan Röstbo Provpunkter tagna i spårmitt Nya servicevägar Nya spår Ny trumma Slänter och bank Befintligt spår 0 80 160 240 320 400 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 13. Kartan visar provpunkter för i den miljötekniska markundersökningen. 42

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Massorna, som inte täcks, får endast läggas inom områden med låg tillgänglighet för människor (spårområden och liknande) Massor, som används inom områden med högre tillgänglighet för människor, ska vara täckta av rena massor eller annan form av överbyggnad De massor innehållande Bensenförorening måste tas om hand hos en godkänd mottagare och får inte användas till anläggningsändamål 3.11 Elektromagnetiska fält Inom planområdet finns bostadshus inom 30 meter från järnväg. Vid detta avstånd är magnetfältet från järnvägen normalt svagare än de som förekommer i de flesta svenska bostäder. Inga boende utsätts för någon långvarig exponering av magnetiska fält från järnvägen på över 0,4 µt. Det är endast vid tågpassage som dessa nivåer kan uppmätas. I avvaktan på forskningsresultat tillämpar Trafikverket försiktighetsprincipen. Detta innebär att Trafikverket planerar, projekterar och bygger statens spåranläggningar så att magnetfälten begränsas. Konsekvenser Nollalternativet Ingen förändring sker från nuvarande situation. Järnvägsplanalternativet I projektering för Röstbo bangård har förbiledning och återledning samförlagts som kabel i kanalisation enligt BVH 543.3501. Inga negativa konsekvenser orsakade av elektromagnetiska fält bedöms därmed uppstå. Förslag till åtgärder Inga åtgärder föreslås. 3.12 Risk och säkerhet En separat översiktlig riskutredning har tagits fram, se bilaga 2. Resultatet för de allvarligaste riskerna från den har förts in i det här kapitlet. Riskutredningen bör även hanteras som ett fristående dokument och inte enbart som en bilaga till denna MKB. Risk och säkerhet tas inte upp i den samlade bedömningen då detta kapitel har en annan karaktär och stor spännvidd. Konsekvenser I detta kapitel redovisa bedömningsgrunder utifrån riskutredning. Upplägget skiljer sig därför jämfört med övriga kapitel i denna MKB. 43

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Nollalternativet Inga riskreducerande åtgärder utförs. Järnvägsplanalternativet Ny trumma för Örbodbäcken kan bli ett vandringshinder för fisk om det inte utformas på rätt sätt. Inom området för utbyggnad av bangården förekommer stora sättnings- och stabilitetsproblem, vilket kan medföra skred. Sannolikheten för skred är som störst vid höga bankar och djupa skärningar. Ett skred kan i värsta fall medföra kollaps av konstruktion, med mycket stora konsekvenser som följd. Tryckbankar och urgrävning planeras, vilket minskar risken för ras och skred. Riskerna att detta skall uppstå kan dock inte uteslutas helt. Mängden farligt gods som kommer att transporteras på järnvägen kommer troligtvis att öka av betydande omfattning, i och med att stor del av godstrafiken kommer att läggas om via denna bandel. Det medför att sannolikheten för en olycka med farligt gods troligtvis kommer att öka i framtiden, jämfört med idag. Det finns ingen sammanhängande bebyggelse i området, vilket är positivt. Två bostadshus ligger dock relativt nära järnvägen (ca 30 m) och en olycka med farligt gods kan få stora konsekvenser. Sannolikheten att en olycka med farligt gods sker just vid fastigheten är dock mycket liten. Befintlig skärning utgör i dag ett visst skydd. Riskreducerande åtgärder kan ändå behöva övervägas. I och med att bron för Örbodbäcken ersätts med en trumma, finns en viss ökad sannolikhet för igensättning som i värsta fall kan medföra bortspolning av järnvägen. Sannolikheten ökar i samband med skogsavverkning och/eller höga vattenflöden. Förslag till åtgärder Vid all nybyggnad och ombyggnad av järnväg tillämpar Trafikverket en hög säkerhetsstandard. Ändå går det inte att eliminera alla tänkbara risker. Därför är det viktigt att beakta risk- och säkerhetsfrågorna vid planering av ny infrastruktur så att riskerna begränsas så mycket som möjligt. Genom att tänka igenom vilka olycksscenarier som är möjliga kan man också identifiera möjligheter att förebygga eller begränsa de skador som riskerna kan medföra. Ny trumma för Örbodbäcken föreslås utformas med naturligt botten så att inga ultraljud uppstår eller andra fysiska hinder som kan medför vandringshinder för bl.a. fisk. Detta i enlighet med Hanebo-Segersta Fiskevårdsområdesförenings förslag. Se även kapitel 3 Naturmiljö. I områden med mycket erosionsbenäget materialet bör man föreslå erosionsskydd. Fler utredningar och inventeringar kan vara nödvändigt. Regelbundna kontroller bör utföras för att studera eventuella förändringar som kan föranleda vidtagande av åtgärder efter behov. Kontroller kan också behövas efter exempelvis kraftiga regn eller andra händelser som kan indikera förhöjd risk. För att minska omfattningen av skador vid en olycka med farligt gods på järn- 44

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning vägen kan den eventuellt planerade bullerskärmen även utformas för att utgöra ett visst skydd vid en olycka med farligt gods. Driften av trummor är mycket viktigt. Trummor ska vid behov rensas, för att förhindra igensättning. Under perioder med stora nederbördsmängder bör en ökad tillsyn ske. 3.13 Påverkan under byggskedet I tidigare delar i kapitel 3 har den miljöpåverkan beskrivits som uppstår när järnvägen är färdig och är i drift. I detta avsnitt beskrivs den påverkan som uppstår under byggskedet av ombyggnaden av bangården i Kilafors. Avseende masshantering bedöms andelen totalschakt omfatta ca 50 000 m³. Av dessa bedöms ca 17 000 m³ kunna användas inom projektet. Det innebär att projektet kommer att generera överskottsmassor till en mängd av ca 33 000 m³. Järnvägsområde består av spårområde, servicevägar och teknikhus. En stor del av planerat arbete kommer att kunna bedrivas inom dessa områden. Utöver detta behövs markområden vilka används tillfälligt under byggtiden för upplag, etableringsytor etcetera. Under genomförandetiden planeras arbetet av utföras i etapper. Område för etablering planeras lokaliseras i omedelbar anslutning till järnvägsplaneområdet. Tillfälliga upplag av massor kan komma att krävas. Exakta lägen är ej fastställda i detta skede. Buller uppstår under byggtiden i form av maskiner och markarbeten. För byggtiden gäller riktvärden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, 2004:15. Under byggtiden kommer olika aktiviteter att ge upphov till störningar. Dessa kan pågå under en kortare eller längre tid men är övergående. Störningar kan dock ge upphov till påverkan på miljön under en längre tid. Ombyggnaden medför att farliga platser uppstår där byggtrafik med tunga fordon färdas, det uppstår schakter med fallrisk och upplag av material kan locka till lekar med olycksrisk. Det gör att arbetsområdet måste stänga ute barn och unga vilket i sin tur innebär att byggarbetsplatsen blir en barriär. De påträffade markföroreningarna innebär att massor inom vissa avsnitt inte kan användas i anläggningssyfte utan skall sändas för deponi. Se kapitel Förorenad mark samt bilaga 3. Exempel på arbeten som kommer att utföras när bangården byggs om är: Schaktning och fyllning Transporter av massor och material Grundförstärkning Spårarbeten 45

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning El-, tele- och signalarbeten Kontaktledningsarbeten Betongarbeten Konsekvenser Järnvägsplanalternativet Störningar och påverkan under byggtiden kommer att förekomma och dessa kan vara av betydande omfattning. Denna påverkan är i många fall övergående och pågår under en kortare tid. De förväntade störningarna för arbetet med Röstbo bangård är främst påverkan på mark, buller, vibrationer och störningar från transporter med material och massor. Om arbetet behöver ske nattetid på grund av planerade tågstopp kan detta skapa olägenheter för närboende. Del av uppgrävda massor kan återanvändas i projektet. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna under byggskedet av Röstbo bangård bli måttliga. Förslag till åtgärder Så långt det är möjligt skall åtgärder planeras och genomföras för att förhindra störningar. Åtgärderna kan vara fysiska, men kan även innebära att ny teknik tillämpas och att använda resurssnåla byggmetoder. I entreprenörens miljöplan kommer åtgärder för att begränsa negativ påverkan att anges. Kontrollprogram kommer även att tas fram under byggtiden. Äppelträdet på den västra sidan om bangården vid sektion km 291+300 hägnas in för att undvika skador på grenar eller rotsystem under byggtiden. Fornlämningsområdet Räa Hanebo 333:1 ligger invid och omedelbart väster om väg 272 och invid en mindre väg som angör Röstbo bangård. Om den mindre vägen planeras att användas i byggskedet bör fornlämningsområdet skyddas genom uppmärkning (snittsling alternativt instängsling) under byggtiden för att minimera risken för påverkan. I arbetet med framtagande av bygghandling samt i byggskedet skall Hanebo- Segersta Fiskevårdsområde medges möjlighet att delta för att erhålla en god miljöanpassning i utformningen av Pysslabäckens nya sträckning samt bäckens bottenbeskaffenhet, såväl i den nya bäckens stäckning som i anläggande av ny trumma under järnvägen. Upplagsplatser bör lokaliseras så att dessa optimeras avseende transporter till och från arbetsplatsen. En stor del av planerat arbete kommer att kunna bedrivas inom dessa områden, men därutöver finns det behov av områden för etablering, transportvägar m.m. 46

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Förorenad mark finns enligt utförd miljöteknisk markundersökning. Vissa massor i området kan ej användas i byggskedet. Avgränsning av förorening bör utföras enligt Banverkets handbok BVH 585.85 (2007). De förväntade störningarna för planerad ombyggnation av bangård i Röstbo är främst påverkan på mark och vatten, buller och störningar från transporter av material och massor. Enskilda brunnar och fastigheter inventeras före byggskede samt efter avslutad ombyggnation för att fastställa eventuell påverkan. 3.14 Samlad bedömning Tabellen nedan redovisar översiktligt de konsekvenser som bedöms uppstå i projektet. Miljöintresse Ingen/små negativa konsekvens Måttlig negativ konsekvense Stor negativ konsekvens Landskapsbild X Kulturmiljö X Naturmiljö positiva konsekvenser Rekreation och friluftsliv X Naturresurser X Buller och vibrationer X Mark och vatten X Förorenad mark X (direkt) X (indirekt) Elektromagnetiska fält X Byggskedet X Tabell 6. Samlad bedömning. 47

48

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 4. Miljömål, hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 4.1 Miljömål Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som krävs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De nationella miljömålen utgör grund för regionala och lokala miljömål. I texten nedan nämns de miljömål som är relevanta för det här projektet, för mer information om de nationella miljömålen se www.miljomal.nu 4.2 Regionala miljömål för Gävleborgs län De nationella miljömålen är uppsatta av Riksdagen och under våren 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål för miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har därför under hösten påbörjat arbetet med att ta fram förslag till ett nytt åtgärdsprogram för länets miljöarbete. Arbete för att nå målen bedrivs främst inom offentlig sektor, näringsliv och intresseorganisationer. Under 2013 kommer ett åtgärdsprogram remissas och beslutas av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. De regionala miljömålen är specificerade inom vissa områden. Nedan redovisas måluppfyllelsen för de mål som till störst del berörs av projektet: Begränsad klimatpåverkan Ombyggnaden av bangården i Röstbo bidrar till kapacitetsökning på järnvägen och ger förutsättningar för minskade transporter på väg. Utsläpp av växthusgaser minskar. Frisk luft Den ökade kapaciteten på järnvägen ger förutsättningar för minskad biltrafik. Bara naturlig försurning Järnvägstrafiken kommer att ha en positiv inverkan på minskning av försurande ämnen från framförallt vägtrafiken. God bebyggd miljö Ombyggnaden av bangården i Röstbo innebär en viss försämring utan åtgärd. Beroende på val av åtgärd blir bullersituationen bättre än i nuläget, vilket innebär är positiv inverkan på miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Ombyggnaden av bangården i Röstbo innebär en återställning av Pysslabäcken, 49

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning som flyttas till ett nytt läge. Anmälan om vattenverksamhet planeras att ske inom projektet. Levande skogar Föreslagen driftsplats tar endast mindre andel skogsmark i anspråk. Miljömålet motverkas till mindre del. 4.3 Lokala miljömål Bollnäs kommun har presenterat sina miljömål i dokumentet Lokala miljömål för Bollnäs kommun med nulägesbeskrivning och åtgärdsprogram för Bollnäs kommun 2005/2010. Under 2011/2012 arbetade kommunen med att revidera de lokala miljömålen och omarbeta dessa så de på ett tydligare sätt kan kopplas samman med andra styrande dokument för Bollnäs kommun. För kommunen är det två lokala miljömål som har direkt anknytning till projektet: Begränsad klimatpåverkan Se ovan under regionala miljömål. God bebyggd miljö Se ovan under regionala miljömål. 4.4 Hänsynsregler I Miljöbalken 2 kap redovisas de allmänna hänsynsreglerna som är grundläggande för prövning om tillåtlighet, godkännande och dispens. Nedan redovisas en bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avses att tillämpas i projektet. Bevisbörderegeln: Denna miljökonsekvensbeskrivning är en del av bevisbörderegeln som har till uppgift att visa att det föreslagna projektet följer de lagar och regler som finns. Kunskapskravet: Kunskapskravet efterlevs genom samråd, sammanställning av underlag från olika källor samt beräkningar och bedömningar som görs vid framtagande av järnvägsplanen samt miljökonsekvensbeskrivningen. Processen syftar till att skaffa sig kunskap om miljöfrågorna i projektet för att minimera störningar. Försiktighetsprincipen: Åtgärder för att undvika, minska eller avhjälpa negativa miljökonsekvenser anges i miljökonsekvensbeskrivningen och i järnvägsplanens planbeskrivning. Lokaliseringsprincipen: Alternativa lokaliseringar har behandlats av Trafikverket i framtagen förstudie. 50

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Hushållnings- och kretsloppsprincipen: I miljökonsekvensbeskrivning beskrivs de konsekvenser som projektet bedöms medföra för miljön, boendemiljön och hushållning med naturresurser. Produktvalsprincipen: Användande och hantering av kemikalier och byggmaterial i projektet skall ske enligt gällande lagar. Trafikverkets generella miljökrav för entreprenörer kommer att gälla för entreprenaden. Skälighetsprincipen: Nyttan för miljö och hälsa av de åtgärder som föreslås i miljökonsekvensbeskrivningen avvägs mot kostnader i järnvägsplanen. Skadeansvaret: Om skador och olägenheter uppstår ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med gällande lagstiftning. 4.5 Miljökvalitetsnormer (MKN) Svenska miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts i syfte att miljökvalitetsmålen ska uppnås och att främja/skydda människors hälsa. Miljökvalitetsnormer ska fastställas utifrån vad miljön/människan kan utsättas för utan att påtagliga olägenheter uppstår. Enligt Miljöbalken 5 kap, avser miljökvalitetsnormer halten av specifika ämnen i luft/vatten/mark eller indikatorarter/organismer i vatten. MKN finns för utomhusluft, fisk- och musselvatten samt ljudemission/ omgivningsbuller. Generellt kan sägas att järnvägsbyggnaden i sig inte påverkar miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar (PM10) samt att en förflyttning från väg till järnväg kommer att underlätta uppfyllandet av MKN. Byggskedet medför ett ökat antal transporter, som bidrar med luftföroreningar. De vägar som förutsätts användas under byggtiden har dock så låga trafikmängder idag att transporterna i samband med byggnationen inte bedöms medföra risk att MKN överskrids. Det finns inga kända rika fisk- och musselvatten inom projektområdet. Mot bakgrund av detta bedöms projektet inte påverka MKN för fisk- och musselvatten. 51

52

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 5. Sakprövningar Följande sakprövningar har identifierats i projektet: Omgrävning av bäck samt anläggande av trumma - anmälan om vattenverksamhet enligt Miljöbalken 11:28. Omgrävning av bäck kommer att hanteras i samråd enligt Miljöbalken 12:6 Teknikhus Bygglov krävs enligt Plan- och bygglagen och sökes hos kommunen Ansökan sker till Länsstyrelsen för beslut om arkeologisk utredning enligt Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 kap 10-12. 5.1 Övrigt Tillstånd för eventuella tillfälliga upplag kommer att sökas i bygghandling samt i kommande byggskede. I kommande bygghandling och byggskede kommer förorenade massor hanteras enligt gällande regler och föreskrifter enligt 29, förordningen (1999:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Anmälan gällande eventuell efterbehandling och upplag av massor kan bli aktuell. 53

54

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 6. Källor 6.1 Skriftliga källor Banverket 2007. Handbok BVH 585.85. Remissutgåva Bollnäs kommun. Lokala miljömål för Bollnäs kommun med nulägesbeskrivning och åtgärdsprogram för Bollnäs kommun 20052010 Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik, Riktlinjer och tillämpning, Dnr.S02-4235/SA60 Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse TDOK 2011:460 Infrastrukturpropositionen 1996/97:53) Trafikverket 2010. Förstudie Kapacitetshöjande åtgärder Kilafors-Holmsveden. Reviderad slutrapport oktober 2010. Trafikverket 2012. TRVÖK. Publikation 2012:211. Trafikverket 2011. Infrastruktur i landskapet, råd för landskapsanalys. Publikation 2011:103 Trafikverket, 2011. Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar. Publikation 2011:090. Trafikverket, Temablad NATUR. Miljöanpassning av trumma/bro. Länsstyrelsen Gävleborg 1999. Historiska vägar alternativa färdvägar genom Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborg och Vägverket Region Mitt. Rapport 1999:1. Naturvårdsverket 2004. Naturvårdsverkets allmänna råd 2004:15. Sveriges geografi, Sveriges Nationalatlas 1996 6.2 Digitala källor Länsstyrelse GIS för Gävleborgs län hämtat 2012-12-10 Riksantikvarieämbetet, FMIS hämtat 2012-12-10 Skogsstyrelsen, Skogens Källa hämtat 2012-12-10 Bollnäs kommun, ang kommunala planer http://www.bollnas.se/index.php/ sbkontor/planavdelningen Hämtat 2013-01-08. Uppgifter om Larsbo http://www.nad.riksarkivet.se/?postid=arkis+c4e9dd24-03f5-40ac-bac7-c7eb47c4ad98&s=tarkis08_balder Naturvårdsverket www.miljomal.nu Hämtat 2013-01-08. Länk till Hanebo-Segersta FVF: http://www.kilafors.nu/fiske/ 55

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning 6.3 Övriga källor Bollnäs Turistbyrå angående vandringsleder och skoterleder. Muntlig information 130114. 56

57

Trafikverket, 801 05 Gävle. Besöksadress: Norra Kunsgatan 1 Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 1. Buller Bilaga 1.1 Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Bilaga 1.4 Bilaga 1.5 Bilaga 1.6 Nuläge - Dagens trafik (Maximal ljudutbredning) Nuläge - Dagens trafik (Ekvivalent ljudutbredning) Prognosår Framtida trafik (Maximal ljudutbredning) Prognosår Framtida trafik (Ekvivalent ljudutbredning) Prognos med skärm i släntkrön Maximal ljudutbredning Prognos med skärm i släntkrön Ekvivalent ljudutbredning

Bilaga 1.1 Nuläge - Dagens trafik (Maximal ljudutbredning) Skryt- Norrlandsporten Svanberg Sagbergsleden Vibo Röstbodarna 272 Larsbo Högloftet Örbodbäcken myran Fälts Marieäng Örbodarna Nuläge, maximal ljudninvå, 2 m över mark dba >85 80-85 75-80 70-75 65-70 60-65 0 100 200 300 400 500 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Bilaga 1.2 Nuläge - Dagens trafik (Ekvivalent ljudutbredning) Skryt- Norrlandsporten Svanberg Sagbergsleden Vibo Röstbodarna 272 Larsbo Högloftet Örbodbäcken myran Fälts Marieäng Örbodarna Nuläge, ekvivalent ljudninvå, 2 m över mark dba >70 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 40-45 0 100 200 300 400 500 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Bilaga 1.3 Prognosår Framtida trafik (Maximal ljudutbredning) Skryt- Norrlandsporten Svanberg Sagbergsleden Vibo Röstbodarna 272 Larsbo Högloftet Örbodbäcken myran Fälts Marieäng Örbodarna Prognos, maximal ljudninvå, 2 m över mark >85 80-85 75-80 70-75 65-70 60-65 0 100 200 300 400 500 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Bilaga 1.4 Prognosår Framtida trafik (Ekvivalent ljudutbredning) Skryt- Norrlandsporten Svanberg Sagbergsleden Vibo Röstbodarna 272 Larsbo Högloftet Örbodbäcken myran Fälts Marieäng Örbodarna Prognos, ekvivalent ljudninvå, 2 m över mark dba >70 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 40-45 0 100 200 300 400 500 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Bilaga 1.5 Prognos med skärm i släntkrön Maximal ljudutbredning Skryt- Norrlandsporten Svanberg Sagbergsleden Vibo Röstbodarna 272 Larsbo Högloftet Örbodbäcken myran Fälts Marieäng Örbodarna Prognos med skärm i släntkrön, maximal ljudnivå, 2 m över mark dba >85 80-85 75-80 70-75 65-70 60-65 Föreslagna åtgärder Föreslagen bullerskärm 0 100 200 300 400 500 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Bilaga 1.6 Prognos med skärm i släntkrön Ekvivalent ljudutbredning Skryt- Norrlandsporten Svanberg Sagbergsleden Vibo Röstbodarna 272 Larsbo Högloftet Örbodbäcken myran Fälts Marieäng Örbodarna Prognos med skärm i släntkrön, ekvivalent ljudnivå, 2 m över mark dba >70 65-70 60-65 55-60 50-55 45-50 40-45 Föreslagna åtgärder Föreslagen bullerskärm 0 100 200 300 400 500 Meter Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 2. Översiktlig riskutredning

ÖVERSIKTLIG RISKUTREDNING Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Bollnäs kommun, Gävleborgs län 2013-09-13

Innehållsförteckning... 4... 7... 7... 7... 8... 8... 8... 9... 10... 10... 10... 10... 11... 11... 14... 14... 14... 14... 14... 15... 15... 16... 16... 19... 19... 19... 19... 20... 21... 21... 21 2

... 23... 23... 23... 24... 24... 25... 27... 28... 32... 32... 35... 35... 37... 39... 40 3

På uppdrag av Trafikverket upprättar Vectura järnvägsplan för Röstbo bangård. Projektet omfattar ombyggnad av befintlig bangård. Detta dokument är en översiktlig riskutredning och belyser risker i såväl bygg- som driftskedet. I riskutredningen ingår att titta på risk för skada på person, egendom, miljö och transportförsörjning. Såväl de risker som järnvägen medför för omgivningen, som de risker som omgivningen medför för järnvägen beaktas. Följande riskobjekt är identifierade: Transporter med farligt gods Närliggande elledningar (både mark- och luftburna) Befintliga föroreningar i marken Följande skyddsobjekt är identifierade: Ett bostadshus längs befintlig järnvägssträcka. Trafikanter och tredje man Infrastruktur, elledningar, teleledningar m.m. Närliggande bäckar Vibrationer och markrörelse I samband med byggskedet kan markvibrationer uppkomma som kan skada närliggande konstruktioner. Markarbeten bör därför anpassa arbetet till verkliga förhållanden. En utredning bör göras för byggnader nära vägen enligt Svensk standard SS 02 52 11, Vibration och stöt Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning, 1999-06-02 och Svensk standard SS 460 48 66, Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerande vibrationer i byggnader. En vidare utredning bör göras för närliggande ledningar och privata brunnar, som riskerar att skadas. Ras, skred och kollaps av konstruktion Inom området för utbyggnad av driftsplatsen förekommer stora sättnings- och stabilitetsproblem. Anläggande av planerad driftsplats kräver omfattande geotekniska åtgärder inom detta område. Föreslagna åtgärder är tryckbankar i kombination med vertikaldräner och skyddsspont samt urgrävningar. Fler inventeringar kan vara lämpligt. Risker med ras bör utredas vidare i nästa projekteringsskede när bergsinventeringen är utförd. Under byggskedet bör inte massor läggas där risk för skred föreligger. 4

Grumling Vi omgrävning av Pysslabäcken och vid bortagande av befintlig bro för att anlägga ny trumma finns viss risk för att omfattningen av grumlingen blir större än nödvändigt. Utformningen av omgrävningen av Pysslabäcken och utformning av passagen under järnvägen bör vara biotopanpassad. Särskild varsamhet bör gälla vid arbeten i/nära bäckarna. Om t.ex. länsar av geotextil läggs ut minskas risken för grumling nedströms. Öringen är en höstlekande art och arbetet ska förläggas tidigast till perioden juliaugusti för att fiskynglen ska klara eventuell grumling av vattnet. Ett annat alternativ är att förlägga hela arbetet till sen höst eller vinter, då den biologiska aktiviteten i systemet är låg. Under denna period är dessutom vattenföringen låg, vilket medför att risken för erosion och grumling är mindre. Materialet skall utläggas med stor försiktighet med grävmaskin. Skopan förs till botten och töms på ett sådant sätt att minsta möjliga borttransport av finmaterial sker för att minimera materialseparation och grumling. Arbeten bör planeras så att den totala ytan vegetationsfri mark under byggskedet minimeras i det område där risk för erosion finns. Detta gäller särskilt under perioder med hög nederbörd. Vandringshinder för bl.a. fisk Ny trumma/-or för Örbodbäcken föreslås utformas med naturlig botten, så att inga ultraljud uppstår eller andra fysiska hinder som kan medför vandringshinder för bl.a. fisk. Påkörning av fornlämning Inga kända fornlämningar berörs av projektet. Om okänd fornlämning påträffas ska arbetet direkt avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. Spridning av befintlig förorening i marken Flera olika typer av markföroreningar har påträffats. Förorenade massor som ska återanvändas bör dokumenteras, så att de är kända vid eventuella framtida markarbeten i dessa. Vid påträffande av nya förorenade områden bör miljöprovtagning omgående utföras och eventuella vidare åtgärder hanteras. Förorenade massor som inte kan återanvändas ska saneras enligt gällande miljökrav och inte lagras någon längre tid på byggplatsen. Spill/olycka med förorenande ämnen Entreprenör ska i miljöplan beskriva hantering av farliga ämnen under byggskedet. Etableringsplatser ska undvikas i känsliga miljöer. Långvarig lagring av farligt avfall ska inte äga rum på byggarbetsplatsen. Farligt avfall bör förvaras inlåst, under tak och invallat samt vara tydligt utmärkt. 5

Ändring av grundvattenytas läge/översvämning Driften av trummor är mycket viktigt. Trummor ska vid behov rensas från bråte, för att förhindra igensättning. Under perioder med stora nederbördsmängder bör en ökad tillsyn ske. Trafikolycka Sannolikheten för olyckor/tillbud öka i och med att ett till spår byggs. Ett staket kan sättas upp längs järnvägen för att förhindra för eventuella smitvägar. Olycka med farligt gods Mängden farligt gods som transporteras på järnvägen kommer troligtvis att öka i betydande omfattning i framtiden, i och med att stor del av godstrafiken kommer att läggas om via denna bandel. I Röstbo finns en fastighet med bostadshus i direkt anslutning till järnvägen och en olycka kan därför få stora konsekvenser. Ett plank/vall/mur tar upp en hel del av konsekvenserna vid en olycka innan den når byggnaderna eller människorna i området. Det kan lindra konsekvenserna vid explosioner (absorberar splitter på låg höjd) och det minskar exponeringen för strålning från bränder och utsläpp i luften 1. För befintligt bostadhus nära järnvägen föreslås att ett plank/vall/mur sätt upp längs järnvägen som skydd. Denna åtgärd kan med fördel samköras med eventuella bulleråtgärder. Sabotage Under byggtiden bör stöldbegärlig materiel stängsla in, fraktas bort under natten eller på annat sätt skyddas mot stöld och annan åverkan. Att helt skydda sig mot sabotage bedöms både svårt och kostsamt. Särskilt skadegörelse är den typ av sabotage som kan förekomma under driftskedet. En allmän medvetenhet om problemet tillsammans med olika handlingsplaner avseende sabotage, är en förutsättning för att kunna skyddas mot riktad åverkan. 6

På uppdrag av Trafikverket upprättar Vectura järnvägsplan för Röstbo bangård. Projektet omfattar ombyggnad befintlig bangård. Vid all nybyggnad/ombyggnad av järnväg tillämpar Trafikverket en hög säkerhetsstandard. Ändå går det inte att eliminera alla tänkbara risker. Därför är det viktigt att beakta risk- och säkerhetsfrågorna vid planering av ny infrastruktur så att riskerna begränsas så mycket som möjligt. Genom att tänka igenom vilka olycksscenarier som är möjliga kan man också identifiera möjligheter att förebygga eller begränsa de skador som riskerna kan medföra. Detta dokument är en översiktlig riskutredning och belyser risker i såväl bygg- som driftskedet. I riskutredningen ingår att titta på risk för skada på person, egendom, miljö och transportförsörjning. Såväl de risker som järnvägen medför för omgivningen, som de risker som omgivningen medför för järnvägen beaktas. Syftet är att identifiera, analysera och värdera risker i bygg- och driftskedet. Vid behov föreslå riskreducerande åtgärder eller vidare utredning. Målet med riskutredningen är att utgöra ett beslutsunderlag för bedömning av lämpligheten med planerad markanvändning och utgöra en grund för att besluta om eventuella riskreducerande åtgärder. Samhällets krav på säkerhet för järnvägsanläggningar regleras i huvudsak av följande lagar och dess förordningar; Järnvägslagen (2004:519) Plan- och bygglagen (2010:900) Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Miljöbalken (1998:808) Trafikverkets handbok Robusthets- och säkerhetsaspekter i järnvägsplanering BVH 806.7 är även den styrande för arbetet med denna utredning. 7

De risker som studerats är förknippade med plötsligt inträffade olyckor under anläggningens bygg- och driftskede. Riskutredningen är avgränsad till att studera händelser som påverkar personers liv och hälsa, miljö, egendom, eller infrastruktur. Då analysen avgränsas till att studera plötsligt inträffade olyckshändelser tas ingen hänsyn till t.ex. skador orsakade av långvarig exponering. Dessa frågor täcks istället huvudsakligen upp av utredningens miljökonsekvensbeskrivning. Samarbete med övriga teknikområden inom projektet har utgjort ett viktigt underlag i samband med framtagande av denna riskanalys. Samarbete med övriga teknikområden inom projektet har utgjort ett viktigt underlag i samband med framtagande av denna riskanalys. Övrigt material som använts är: Förstudie Plan- och profilritningar Brunnsarkivet SGU Befintlig bangård i Röstbo byggs om och förlängs mot söder för att öka kapaciteten med oförändrad linjesträckning. Utredningsalternativet är begränsat till insatser att bibehålla den nuvarande linjesträckningen men med förlängning av befintlig bangård om 1,1 kilometer som är lokaliserad på den östra sidan om befintlig spår. Röstbo bangård anpassas för 750 m långa tåg och byggs ut från nuvarande två till tre spår. Röstbo bangård utformas för anslutning till planerat dubbelspår. Järnvägssystemets delar dimensioneras så att anläggningen har kapacitet att klara en trafikmängd av 85 tåg/dygn (30 persontåg/dygn samt 55 godståg/dygn). Befintligt teknikhus rivs och ersätts med ett nytt på den östra sidan om järnvägen. Fram till teknikhus och växlar anläggs servicevägar vilka ansluts till befintliga vägar. Befintlig järnväg passerar på bro över Örbodbäcken. I och med utbyggnaden till tre spår måste bron breddas alternativt bytas ut. 8

Figur 1. Geografisk omfattning av bangård Röstbo. Järnvägen är av riksintresse för kommunikation. Trafiken på Ostkustbanan bedöms komma att öka och för att minska andelen tung godstrafik på sträckan mellan Söderhamn och Gävle, till förmån för tät, snabbgående persontrafik med slutstation söder om Gävle, kommer trafiken att ledas över till Norra stambanan via Söderhamn V till Kilafors och därefter vidare söderut. 9

Den enkelspåriga järnvägen är idag hårt belastad. Idag (2013)trafikeras sträckan av 72 tåg/dygn med ett kapacitetsutnyttjande över dygnet på 80 %. Trafikprognosen för år 2020 visar att sträckan då kommer att vara utnyttjad till 100 % vilket innebär 85 tåg per dygn Ett maximalt kapacitetsutnyttjande innebär att det blir mycket svårt att klara driftstörningar, att ta igen förseningar samt få tillfällen att underhålla järnvägen. Jordlagren utgörs av omväxlande fastmarkpartier respektive delar med torv och lera. Inom området för utbyggnad av driftsplatsen förekommer stora sättnings- och stabilitetsproblem. Inga kända brunnar finns inom 100 m från befintlig järnväg längs med aktuell sträckan enligt SGU:s nätbaserade tjänst Brunnsarkivet. Arkivet är dock inte heltäckande och visar främst bergborrade brunnar. Inga Natura 2000-områden eller skyddade områden finns inom aktuellt planområde. De naturvärden som identifierats är bäckmiljöer. Det är vattendraget Pysslabäcken, som dels meandrar, dels rinner omgrävd längs banvallen en sträcka innan det rinner ihop med vattendraget Örbodbäcken strax innan denna bäck i sin tur rinner under befintlig järnväg vattendragen är, förutom att det bedrivits skogsbruk (dikningsföretag), är relativt opåverkade tills de når järnvägsanläggningen. Det ska även finnas laxartade fiskar i vattendragen. Mycket vilt rör sig i området, bl.a. älg. Ingen älgjakt bedrivs i området. Ljusnans dalgång av riksintresse för friluftslivet. Driftsplatsen är lokaliserad i skogslandskapet mellan odlingslandskapen i Myckelängarna i norr och Henninge-Härnebo i söder. Aktuellt område har ett utmarksläge där fäbodar anlagts om som under sen tid tagits upp för odling. Fastigheten Larsbo var ursprungligen var ett torp som låg under tidigt 1900-tal under Katrinebergs järnbruk. Gården ligger idag omedelbart invid dagens järnväg. Inom aktuellt planområde finns inga registrerade fornlämningar. 10

På ömse sidor om planområdet utbreder sig skogsmarker för jakt, bär och svampplockning. Vandringsleden Hälsingeleden passerar Kölberg och över järnvägen vid Röstbobodarna, cirka 1 kilometer norr om planerad driftsplats. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods på väg delas in i olika klasser beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till, se Tabell 1. 11

Det finns inga restriktioner för olika farligt godsklasser och teoretiskt sett kan därför transporter av i stort sett samtliga klasser av farligt gods passera förbi området. Det finns ingen heltäckande statistik över hur stora mängder farligt gods som transporteras på svenska järnvägar. 12

MSB * s kartläggning visar att den under september 2006 transporterades totalt 10000-20000 ton farligt gods på Norra Stambanan för aktuell sträcka. Det är den nästa lägsta kategorin i MSB indelning 2. Tabell 2 visar även uppdelningen för respektive klass. Osäkerheterna är dock stora då kartläggningen bygger på en frivillig enkätundersökning. Den verkliga siffran är troligen högre än den redovisade. Tabell 2. Farligtgodsmängder på Norra Stambanan, under september 2006. 1 Explosiva ämnen och föremål - 2.1 Brandfarliga gaser 0-5200 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser 280-370 2.3 Giftiga gaser 2200-2900 3 Brandfarliga vätskor 0-8700 4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och okänsliggjorda explosiva ämnen 4-21 4.2 Självantändande ämnen - 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten - 5.1 Oxiderande ämnen 4600-6900 5.2 Organiska peroxider 90-120 6.1 Giftiga ämnen 460-920 8 Frätande ämnen 0-3400 9 Övriga farliga ämnen och föremål 0-1900 Totalt 10000-20000 * Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 13

Längs befintliga vägar och järnvägar förekommer ofta längsgående men även korsande ledningar, både luft- och markburna. T.ex. kan det finnas tele, el, va, fiber och fjärrvärme. Ett bostadshus med till hörande byggnader finns nära järnvägen. Bostadshuset ligger som närmast ca 25 m från järnvägen. Bro över Örbodbäcken måste byggas om eller bytas ut. Förslaget är att den ersätts med en trumma. En miljöteknisk markundersökning vid Röstbo bangård har genomförts. Flera farliga ämnen har påträffats: Arsenik Koppar PAH och petroleumprodukter Kvicksilver Bensen Organiska bekämpningsmedlen Inga kända miljöfarliga verksamheter har identifierats i närområdet. Närliggande bäckar kan svämma över i samband med snösmältning och kraftig nederbörd. 14

Risk: möjligheten av att en oönskad händelse kan inträffa (innehåller två dimensioner) en förekomst av en händelse, en sannolikhet en omfattning av en händelse, en konsekvens Oönskad händelse: en händelse som inträffar plötsligt och oväntat, och som kan medföra negativa konsekvenser för miljö, människor, egendom eller infrastruktur Skyddsobjekt/skadeobjekt: En del av det omgivande landskapet (miljö, människor, egendom eller infrastruktur) eller transportsystemet som är av ett stort värde eller kan drabbas av stora negativa konsekvenser till följd av oönskade händelser Riskobjekt: något som kan leda till oönskad händelse Sannolikhet: uttrycker graden av möjlighet för ett visst utfall en bedömning som grundas på observationer eller bedömarens kunskaper och förmåga statistisk term som anger relativ frekvens för ett visst utfall (probabilitet) Konsekvens: en följd av en föregående händelse. Här uttryckt som värdet av skada hos ett skyddsobjekt Risknivå: mått på riskens storlek, en sammanvägning av sannolikhet för och konsekvens av en händelse Riskreducerande åtgärd: åtgärd som syftar till att minska risk genom att minska sannolikheten för händelsen eller/och konsekvensen av händelsen Robusthet: ett mindre sårbart och mer uthålligt vägsystem mot inre och yttre störningar. 15

Generellt vid bedömning av om en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, liksom vilken som är den exponerade gruppen samt om potential för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: Rimlighetsprincipen En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas eller minskas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid ska åtgärdas (oavsett risknivå). Proportionalitetsprincipen De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora i förhållande till nyttan (intäkter, produkter, tjänster etc.) som verksamheten medför. Fördelningsprincipen Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser, som kan hanteras av samhällets tillgängliga räddningsresurser, än i stora katastrofer. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Risker ska inte accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. Dessutom skall åtgärder vidtas för att undvika stora konsekvensutfall i större utsträckning än för mindre konsekvensutfall. Risken värderas genom att den jämförs mot väl motiverade värderingskriterier för att åskådliggöra om risken ligger på en tolerabel nivå eller inte. Visar riskvärderingen att risknivån är för hög ska åtgärdsförslag tas fram och verifieras. Det innebär att risken, inklusive föreslagna åtgärder, på nytt behandlas och värderas för att påvisa att åtgärderna har en riskreducerande effekt. I det inledande arbetet utförs en riskidentifiering. Vid en riskidentifiering studeras var allvarliga skadehändelser kan inträffa (riskobjekt), vilken typ av skadehändelse som kan inträffa (t.ex. kollision, översvämning, skred) och vad som kan drabbas (skyddsobjekt). 16

I det fortsatta arbetet analyseras och värderas de identifierade riskerna så att en jämförelse kan göras av risknivåerna i de olika aspekterna. För de oönskade händelserna görs en subjektiv bedömning av sannolikhet och konsekvens. För vissa händelser kan statistik användas som underlag för uppskattningen. I de flesta fall måste objektsspecifika förutsättningar ligga till grund för bedömning av sannolikhet. Bedömningen utgår ifrån följande nivåer på sannolikhet (frekvens) och konsekvens: 17

Risknivån för respektive olyckshändelse redovisas i en riskmatris, se Figur 2. I matrisen ovan redovisas även de riskkriterier (vita, ljusgrå och mörkgrå fält) som bygger på SRV:s värdering 3 av samhällsrisk. Respektive olyckshändelse jämförs med kriterierna för att värdera dess omfattning och behovet av fortsatt hantering. De olyckshändelser som hamnar i något av de ofärgade fälten till vänster i matrisen anses vara acceptabla, och kommer inte att studeras vidare i någon detaljerad riskanalys. Olyckshändelser som hamnar i de mörkgrå fälten i den högra övre halvan av matrisen anses vara oacceptabla och de händelser som hamnar inom ljusgrå fält anses vara så omfattande att man ska sträva efter att minska dem med rimliga medel. Olyckshändelser som hamnar inom de vita områdena bedöms normalt som acceptabla. 18

Följande riskobjekt är identifierade: Transporter med farligt gods Närliggande elledningar (både mark- och luftburna) Befintlig förorening i marken Följande skyddsobjekt är identifierade: Ett bostadshus intill järnvägen. Trafikanter och tredje man Infrastruktur, elledningar, teleledningar m.m. Närliggande bäckar 19

Tabell 5 visar oönskade händelser som är identifierade. Tabell 5. Identifierade oönskade händelser. Oönskade händelser Identifierade i byggskedet Identifierade i driftskedet Vibrationer och markrörelse p.g.a. sprängning, packning m.m. Ras, skred och kollaps av konstruktion (även tillfälliga konstruktioner) Påkörning av fornlämning JA JA JA (om okända fornlämningar påträffas) Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) JA Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Grumling av vattendrag JA Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Vandringshinder för bl.a. fisk Spridning av befintlig förorening i marken Spill (olycka med förorenade ämnen (ej farligt gods) Ändring av grundvattenytans läge/översvämning Trafikolycka m.m. (ej olycka med farligt gods) Olycka med farligt gods JA, men händelsen är mer relevant i driftskedet och hanteras därför där. JA JA JA JA Nej (sannolikheten för att en olycka ska ske just under byggtiden anses så liten, att händelsen inte bedöms vara relevant) JA Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) Nej (händelsen anses inte relevant under driftskedet) JA JA JA Sabotage JA JA 20

Risken för vibrationer och markrörelse är främst aktuellt i byggskedet. Schaktning och packning är exempel på anläggningsarbeten som orsakar vibrationer då sprickor och sättningar kan uppstå i närliggande byggnader och konstruktioner. Om sprängning sker kan tillfälligt oväntat höga vibrationer uppkomma. Konsekvenser Under byggskedet kommer byggnader och konstruktioner att utsättas för vibrationer från olika aktiviteter inom arbetsområdet. Anläggningsarbeten kan orsaka vibrationer, vilket kan leda till att sprickor och sättningar kan uppstå i närliggande byggnader och konstruktioner. Skadornas uppkomst och omfattning beror på hur kraftiga vibrationer som alstras, hur dessa sprids och hur känsliga byggnaderna är för vibrationer. Avståndet är en viktig faktor, men man bör även titta på vattenkvot i marken och jordarter. Vibrationer sprids lättare i finkorniga jordar med hög vattenkvot. Erfarenheter visar att riskerna för skador i känsliga konstruktioner kan börja vid 4-6 mm/s. Svängningar omkring 1 mm/s kan upplevas som störande, men ljudisoleringsåtgärder kan oftast minska olägenheten. Bebyggelse En fastighet med tillhörande byggnader finns idag nära järnvägen som kan ta skada av vibrationsalstrande arbete. Ledningar Ledningar i närheten av anläggningsarbete kan under byggskedet skadas av vibrationer. Vid schakter kan även markrörelser uppstå som kan skada ledningar. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: låg Konsekvens: stora I samband med bl.a. tunnelpåslag, djupa skärningar, dåliga geotekniska förhållanden och eroderande vattendrag finns risk för ras och skred som kan påverka både omgivningen och järnvägen. Risken för skred kan öka vid stora nederbördsmängder, snabb avsänkning av vattenytan eller vid ökad belastning. Med kollaps av konstruktion avses brott i byggda konstruktioner, t.ex. väg, bro eller grundförstärkning. Konstruktioner kan kollapsa och skada trafikanter, anläggningsarbetare, andra i omgivningen m.m. 21

5.2.2.1 Byggskedet Under byggskedet finns risk för kollaps av konstruktioner i samband med om eller nybyggnad av bro över Örbodbäcken. Vid höga bankar och djupa skärningar finns risk för ras och skred, vilket kan medföra kollaps av konstruktion. En ökad belastning i områden med stabilitetsproblem skulle kunna ge upphov till t ex sättning och skred i befintlig järnväg. Upplag av massor kan utlösa skred. Risk för skred finns också i samband med stora urgrävningar och vid nedpressning. Konsekvenser Ras och skred medför oftast lokala miljökonsekvenser. I anslutning till vatten kan påverkan bli mer märkbar och orsaka grumling. Grumling försämrar för vattenlevande organismer, t.ex. fisk. Kollaps av konstruktion medför oftast liten påverkan på miljön. Vid värdefulla vattendrag och sjöar kan konsekvenserna bli större, liksom på platser där många personer vistas. Konsekvensen för egendom kan bli mycket stora vid en kollaps av t.ex. bro. Människor i närheten kan också skadas. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: medel Konsekvens: stor 5.2.2.2 Driftskedet I driftskedet kan t.ex. en järnvägsbank eller bro rasa på grund av konstruktionsfel eller materialfel. Vid höga bankar och djupa skärningar finns risk för ras och skred, vilket kan medföra kollaps av konstruktion. Tryckbankarna och urgrävning planeras för att minimera risken för ras och skred. Risken kan dock inte helt elimineras. Konsekvenser Ras och skred medför oftast lokala miljökonsekvenser. I anslutning till vatten kan påverkan bli mer märkbar och orsaka grumling. Grumling försämrar för vattenlevande organismer, t.ex. fisk. Kollaps av konstruktion medför oftast liten påverkan på miljön. Vid värdefulla vattendrag och sjöar kan konsekvenserna bli större, liksom på platser där många personer vistas. Om någon av broarna kollapsar under driftsfasen måste trafiken stoppas under en längre tid. Konsekvensen för egendom kan bli mycket stora vid en kollaps av t.ex. bro. Människor i närheten kan också skadas. Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: mycket stor 22

5.2.3.1 Byggskedet Om okända fornlämningar påträffas kan dessa skadas under byggskedet. Fornlämningar kan skadas om de t.ex. blir påkörda under byggskedet. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: låg Konsekvens: lindriga 5.2.4.1 Byggskedet I samband med ombyggnad av bangården finns planer på en omgrävning av Pysslabäcken i den sträckning där den rinner inom järnvägsområdet samt att byta befintlig betongbro där Örbodbäcken rinner under järnvägen mot en trumma. Dessa åtgärder kan medföra att vattendragen påverkas negativt och att förutsättningarna för de laxartade fiskarterna försämras ytterligare. Konsekvenser Grumling kan få negativa konsekvenser för bl.a. fisk. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: hög Konsekvens: stor 5.2.5.1 Driftskedet Om planerad trumma placeras på ett felaktigt sätt kan ultraljud skapas som leder till att bl.a. fiskar inte vill vandra igenom. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: medel Konsekvens: stor 23

I en provpunkt överskreds Naturvårdsverkets riktvärden för arsenik, men massorna kan användas för anläggningsändamål inom Trafikverkets fastigheter. Arsenik detekterades även vid två andra provpunkter. Vid en av provpunkterna överskreds riktvärdet för koppar, men massorna kan användas för anläggningsändamål inom Trafikverkets fastigheter med restriktioner. Halter av PAH och petroleumprodukter påträffades i flera provpunkter. Vid alla provpunkterna utom en detekterades kvicksilver i små mängder. Bensen överskred avgränsningsvärdet och dessa massor måste tas om hand hos godkänd mottagare och får inte användas för anläggningsändamål. Ytterligare i en av punkterna överskreds avgränsningsvärdet för bensen, men i en lägre nivå och dessa massor kan återanvändas för anläggningsändamål inom Trafikverkets fastigheter med restriktioner. Analysresultaten för de organiska bekämpningsmedlen visar på halter under detektionsgränserna. 5.2.6.1 Byggskedet Identifierade områden med förorenad mark finns längs aktuell sträcka. Vid markarbeten (t.ex. grävning eller förändring av grundvattenytans läge) i eller nära dessa områden finns risk att föroreningarna kan spridas. Okända förorenade områden kan också påträffas. Om befintliga föroreningar sprids kan negativa konsekvenser fås för främst miljön och människors hälsa. Konsekvenser Konsekvenser kan främst fås för miljön. Om föroreningarna sprids via bäckarna kan stora konsekvenser fås. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: stora Olyckor med brandfarliga, explosiva och förorenande ämnen kan ske genom hantering och lagring av sådana ämnen i samband med anläggande och drift av industrier och verksamheter. 24

5.2.7.1 Byggskedet Under byggskedet är sannolikheten ganska stor att någon form av kemikalieutsläpp sker, dock oftast av liten omfattning. Med kemikalieutsläpp avses plötsliga utsläpp av miljöfarliga kemikalier i fast, flytande eller gasform. I värsta fall kan ämnena sedan explodera eller börja brinna. Konsekvenser Om miljöfarliga ämnen läcker ut i naturen kan grundvattnet och vattendrags kvalitet påverkas. Ett mindre läckage borde kunna tas om hand innan det når grundvatten under förutsättning att saneringsinsatser startas i tid. Konsekvenserna för miljö bedöms bli höga, om en olycka sker i eller i närheten av bäckarna. Spridningseffekten blir i dessa fall stor. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: låg Konsekvens: stora 5.2.8.1 Byggskedet Med ändringar av grundvattenytans läge avses plötsliga och oförutsedda förändringar orsakade av byggnationen. Händelsen kan vara relevant vid tunnelbygge, djupa skärningar och andra djupa schakt under grundvattenytan. Intill schakter i samband med byggandet av järnvägen kan grundvattensänkningar uppstå. Detta är en medveten påverkan och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Grundvattennivån kan komma att sänks i samband med bygget av ny trumma/-or för Örbodbäcken. Konsekvenser Grundvattensänkningar kan orsaka skadliga sättningar i närliggande konstruktioner och avvattning av naturresurser och naturmiljöer. Hur stort område som drabbas av grundvattensänkningen beror på jordens genomsläpplighet. Täta jordar, såsom lera och finkornig morän, medför mindre sänkhastighet jämfört med mer genomsläppliga jordar, såsom exempelvis sand. Enskilda brunnar kan påverkas negativt av grundvattensänkning Eventuell grundvattensänkning för byggandet av ny trumma/bro bör inte medföra någon större grundvattensänkning. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: låg Konsekvens: stora 25

5.2.8.2 Driftskedet Om en bank skadas av höga vattenflöden kan det bero på konstruktionens utformning, möjliga vattenflöden och vattennivåer och vilka tillsyns- och förstärkningsmöjligheter som järnväghållningen planeras för. Järnvägskador av vattenflöden kan uppstå vid i princip två skilda förhållanden: Korsande vattenflöde vid trumma eller sidotrumma med dämning, överströmning och erosion. Sidoerosion i naturligt vattendrag parallellt med väg/järnväg, antingen som erosion av rinnande vatten eller av vågor. En annan viktig faktor vid bortspolning av bank är trummans tillstånd (skick). Enligt de inventeringar som gjorts i Sverige av bortspolade trummor var många trummor deformerade eller kan antas ha varit otäta. Stentrummor är i princip omöjliga att täta. Om trumman är otät kan lokalt mycket höga hydrostatiska tryckgradienter uppstå vid dämning som kan medföra inre erosion. Dämning och därmed höga vattennivåer vid truminlopp kan uppkomma på grund av igensättning av trumman eller av att trumman är underdimensionerad p.g.a. att man missbedömt storleken på 50-årsflödet. Igensättning kan uppkomma dels av grus, stenar och block dels av träd och buskar. Även mera finkorniga jordmassor från skred eller brustna fördämningar kan sätta igen inloppet. Örbodbäcken har mycket varierande vattenflöden, tidvis lågt och tidvis högt. I och med att befintlig bro ersätts med trumma/-or ökar risken för ingesättning i samband med höga flöden. Konsekvenser Även om inga allvarliga personskador hittills i Sverige inträffat i samband med bortspolning av väg/järnväg kan man inte helt bortse från denna risk. För trafikanter innebär större skador på järnväg eller bro en uppenbar risk för olycka. Om skadan inte hinner upptäckas i tid kör fordonet in i området. Möjligheten att hinna stanna är minst i mörker, efter krön och kurvor. Hastighet, nivåskillnader och släntlutningar är avgörande för hur allvarligt våldet blir. Hamnar fordonet i vatten finns risk för drunkning. Vid en bortspolning av en järnväg är möjligheterna för att stoppa trafiken större eftersom hotet tydligare kan observeras innan järnvägen spolats bort men ibland kan förloppet gå mycket fort vid mycket intensiva regn. Stora egendomsskador uppkommer också vid bortspolning av järnväg. Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: låg Konsekvens: stora 26

Med trafikolyckor avses kollisioner och urspårningar eller vägtrafikolyckor som kan inträffa. Tågtrafikolyckor kan orsakas av fel i trafikstyrning, andra tekniska fel eller misstag. Urspårningar kan exempelvis ske på grund av föremål på spåret, isbildning eller sättningar. Särskilt känsligt för järnvägssystemet är sättningar vid växlar. Risken för trafikolycka är relevant överallt där det förekommer någon form av trafik. De oskyddade trafikanterna är extra utsatta. 5.2.9.1 Byggskedet Det allmänna vägnätet kommer att användas för att transportera byggmaterial och maskiner. Där allmänna vägar och arbetsvägar möts och där arbete sker under tider med övrig trafik kan förhöjd risk för trafikolyckor finnas. Oskyddade trafikanter är extra utsatta. Konsekvenser I byggskedet kan människor skadas i samband med byggtrafiken. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: stora 5.2.9.2 Driftskedet I driftskedet bedöms risken för trafikolycka främst bero på urspårning. Spår- och växelstandard är betydande faktorer vid bedömning av sannolikheten för urspårning, men även tågens hastighet är av betydelse. Sannolikheten för urspårning är som högst vid växlarna. Sannolikheten för urspårning beror i hög grad av trafikeringen och en ökad trafikering innebär en proportionerlig höjning i sannolikhet för urspårning. Urspårning kan ske till följd av föremål på spåret, isbildning eller sättningar. Ett urspårat tåg kan medföra skador upp till ett avstånd av maximalt 25 meter från järnvägen 4. Nya spår, växlar och stora radier innebär att urspårningsrisken reduceras. Mycket vilt rör sig i området och sannolikheten för påkörning av bl.a. älg är stor. Konsekvenser Miljö Trafikolyckor medför oftast inga konsekvenser för miljö, om inte olyckan är sammankopplad med kemikalieutsläpp eller brand (behandlas i separat kapitel). Människor och djur Människor och djur kan komma till skada om de korsar spåren. Om en tågtrafikolycka med frontalkollision inträffar kan människor skadas eller dödas. Mycket vilt rör sig i området och sannolikheten för påkörning av bl.a. älg är stor. 27

Olyckor med bara ett tåg kan ske i form av urspårning eller påkörning av främmande föremål på spåret. Även sådana olyckor kan medföra allvarliga konsekvenser, t.ex. kan en inbromsning bli så kraftig att passagerarna far omkring i tåget och skadas. Egendom Vid händelse av en urspårning eller annan större tågolycka kan också egendomsskadorna bli mycket stora. Infrastruktur Vid en urspårning bli järnvägen blockerad. Denna störning är dock oftast endast tillfällig, men kan leda till massiva förseningar för tågtrafiken. Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: stora Brand och explosion tillhör de händelser som i störst utsträckning kan påverka områden invid järnvägen. Dessa händelser kan få betydande konsekvenser för både människor och egendom. Brand eller explosion kan inträffa på tåg eller i andra fordon, ofta i samband med urspårning eller kollisioner, alternativt uppkomma i bebyggelse eller i verksamheter i järnvägens närhet. Med explosion eller brand avses oönskade sådana, d.v.s. inte kontrollerade sprängningsarbeten eller eldning. Vid etablering av ny bebyggelse längs en järnvägssträckning bör risken för personskador till följd av olyckor beaktas. Genom god planering av bebyggelse längs järnvägen kan acceptabla risknivåer uppnås för bostäder, kontor och övriga verksamheter. För att minska risken med farligt gods bör man vid planeringen ta hänsyn till och använda vedertagna skyddsavstånd. Avståndet till järnvägen bör vara störst för skolor, bostäder och verksamheter som innebär försvårad utrymning såsom exempelvis sjukhus och äldreboende. Möjligheten att anpassa befintlig bebyggelse efter risken för personskador till följd av farligt godsolycka på en närliggande järnvägssträcka är begränsad. Här kan mer detaljerade beräkningar av riskerna förknippade med de typer av farligt gods som transporteras på järnvägen ge ett bättre beslutsunderlag för att vidta andra skyddsåtgärder. Vid bedömning av risker för personskador till följd av farlig godsolycka används zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd enligt länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län se Figur 3. En olycka med farligt gods i byggskedet sker troligtvis till följd av en trafikolycka. 28

Figur 3. Zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd5. Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods väg och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom förekomma i olika zoner. 5.2.10.2 Driftskedet Mängden farligt gods som kommer att transporteras på järnvägen kommer troligtvis att öka i betydande omfattning i och med stor del av godstrafiken kommer att läggas om via denna bandel. Det medför att sannolikheten för en olycka kommer att öka i framtiden, jämfört med idag. Under driftskedet är kemikalieutsläpp, brand eller explosion ofta sammankopplade med någon annan oönskad händelse som t.ex. urspårning eller kollision. Konsekvenser Konsekvensen av en olycka med farligt gods beror till stor del på vilket ämne som släpps ut, utsläppets storlek, väderförhållanden och avstånd mellan olycksplatsen och skadeobjekt. Utifrån beskrivningen i Tabell 6 är det ämnen ur klass 1,2,3,5,6 och 8 som är relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för ett angränsande områden i anslutning till en led med farligt god. Konsekvensen av olyckor med ämnen ur övriga klasser är 29

begränsade till det absoluta närområdet, vilket innebär att skadeområdet normalt begränsas till själva väg-/järnvägsområdet. 30

Personskador För människor i omgivningen kan konsekvenserna bli mycket stora om en olycka sker i närheten. Vid en olycka där ett tåg med farligt gods kolliderar med ett annat tåg kan olyckan få en mycket stor omfattning. Relevansen för denna typ av olycka är dock närmast försumbar. En större explosion eller brand som drabbar ett persontåg kan medföra mycket allvarliga konsekvenser. Konsekvenserna kan bli ännu större om händelserna sker i ett område där det är svårt att nå fram med räddningsinsatser. En fastighet med bostadshus finns idag nära järnvägen (ca 30 m). Miljöskador En olycka med farligt gods kan medföra direkt förorening. Konsekvenserna kan bli stora om en olycka sker t.ex. nära bäckarna. Eventuella enskilda dricksvattenbrunnar kan också påverkas negativt. Inom området finns vattendrag. Ett utsläpp som sker till diken och vattendrag kommer sannolikt att medföra sanering i vatten. Sanering av ytvatten utförs genom utläggning av länsor, uppsugning, slamsugning och omhändertagande av förorenat vatten. Egendomsskador Omgivande egendom kan skadas. En fastighet med tillhörande byggnader finns i närheten. Skada på infrastruktur Om en olycka med farligt gods sker på järnvägen nära väg 272 kan följden bli att båda de viktiga transportlänkarna måste stängas av. Samlad bedömning för driftskedet Personskador Sannolikhet: låg Konsekvens: stora Miljöskador Sannolikhet: låg Konsekvens: stora Egendomsskador Sannolikhet: låg Konsekvens: stora 31

Med sabotage avses skador som orsakas uppsåtligt av människor. Här behandlas även kriminell handling vars avsikt inte är att skada tågen och tågtrafiken, men som indirekt får följder för järnvägen. Som exempel kan stöld av diverse utrustning nämnas. 5.2.11.1 Byggskedet Under byggtiden kan t.ex. finnas utrustning som är stöldbegärlig. Risk finns också för åverkan och skadegörelse på t.ex. fordon. Samlad bedömning för byggskedet Sannolikhet: medel Konsekvens: lindriga 5.2.11.2 Driftskedet Under drifttiden kan t.ex. främmande föremål hamna på spåret, eller någon annan form av skadegörelse ske, som kan medför en urspårning. Samlad bedömning för driftskedet Sannolikhet: mycket låg Konsekvens: stora Risknivåerna för oönskade händelser redovisas i Figur 4 och Figur 5. Risknivåer för oönskade händelser i driftskedet. För att göra riskbedömningarna har samtal förts med övriga teknikområden i projektet. Bedömningen är grov och ska ses översiktligt. 32

A B C D E F G H I Vibrationer och markrörelse Ras, skred och kollaps av konstruktion Påkörning av fornlämning Grumling av vattendrag Spridning av befintlig förorening i marken Spill/olycka med förorenade ämnen (ej farligt gods) Ändring av grundvattenytans läge/översvämning Trafikolycka mm. (ej farligt gods) Sabotage Figur 4. Risknivåer för oönskade händelser i byggskedet. De oönskade händelserna står oberoende av varandra inom respektive ruta. De största riskerna under byggtiden utgörs av risk för grumling och påverkan av ekosystem med anledning av omgrävning av Pysslabäcken och byte av befintlig bro för Örbodbäcken. Stor risk för skred föreligger också i området. Riskreducerande åtgärder bör därför övervägas. 33

a b c d e f Ras, skred och kollaps av konstruktion Vandringshinder för bl.a. fisk Ändring av grundvattenytans läge/översvämning Trafikolycka mm. (ej farligt gods) Olycka med farligt gods, brand och explosion Sabotage Figur 5. Risknivåer för oönskade händelser i driftskedet. De oönskade händelserna står oberoende av varandra inom respektive ruta. Den största risken i driftskedet utgörs av att ny trumma/-or för Örbodbäcken blir ett vandringshinder för fisk. Riskreducerande åtgärder bör därför övervägas. Betydande risker i driftskedet utgörs främst av olycka med farligt gods, risk för skred och igensättning av trummor. I områden finns en del områden med mycket erosionsbenäget material som kan medföra skred. Osäkerheterna är stora och fler inventeringar kan vara lämpligt. Riskreducerande åtgärder bör därför övervägas. Mängden farligt gods som kommer att transporteras på järnvägen kommer troligtvis att öka i betydande omfattning i och med stor del av godstrafiken kommer att läggas om via denna bandel. Det medför att sannolikheten för en olycka kommer att öka i framtiden, jämfört med idag. Det finns ingen sammanhängande bebyggelse i området, vilket är positivt. Befintligt bostadshus ligger dock relativt nära järnvägen (ca 30 m) och 34

en olycka med farligt gods kan få stora konsekvenser. Riskreducerande åtgärder bör därför övervägas. I och med att bron för Örbodbäcken ersätts med en trumma, finns en ökad sannolikhet för igensättning som i värsta fall kan medföra bortspolning av järnvägen. Riskreducerande åtgärder bör därför övervägas. Vibrationer och markrörelse Entreprenören bör utföra markarbeten anpassat till verkliga förhållanden. Dessutom behöver kontroller göras för att studera rörelser i eventuella omgivande konstruktioner. En utredning bör göras för byggnader nära vägen enligt Svensk standard SS 02 52 11, Vibration och stöt Riktvärden och mätmetod för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning, 1999-06-02 och Svensk standard SS 460 48 66, Vibration och stöt Riktvärden för sprängningsinducerande vibrationer i byggnader En vidare utredning bör göras för eventuella närliggande ledningar, som riskerar att skadas. En vidare inventering bör göras för att även hitta privata brunnar som riskerar att skadas. Ras, skred och kollaps av konstruktion Ombyggnad av driftsplatsen kräver omfattande geotekniska åtgärder inom detta område. Föreslagna åtgärder är tryckbankar i kombination med vertikaldräner och skyddsspont samt urgrävningar. Massor bör inte läggas där risk för skred föreligger. Grumling Utformningen av omgrävningen av Pysslabäcken och utformning av passagen under järnvägen bör vara biotopanpassad. Särskild varsamhet bör gälla vid arbeten vid bäckarna. Om t.ex. länsar av geotextil läggs ut minskas risken för grumling nedströms. Arbetet bör i tid förläggas utifrån den biologiska aktiviteten i systemet. Öringen är en höstlekande art och arbetet ska 35

förläggas tidigast till perioden juli-augusti för att fiskynglen ska klara eventuell grumling av vattnet. Ett annat alternativ är att förlägga hela arbetet till sen höst eller vinter, då den biologiska aktiviteten i systemet är låg. Under denna period är dessutom vattenföringen låg, vilket medför att risken för erosion och grumling är mindre. Materialet skall utläggas med stor försiktighet med grävmaskin. Skopan förs till botten och töms på ett sådant sätt att minsta möjliga borttransport av finmaterial sker för att minimera materialseparation och grumling. Arbeten bör planeras så att den totala ytan vegetationsfri mark under byggskedet minimeras i det område där risk för erosion finns. Detta gäller särskilt under perioder med hög nederbörd. Innan projektstart bör entreprenören ta fram en projektspecifik miljöplan. Upplagsplatser bör lokaliseras med hänsyn till såväl befintliga naturvärden som markoch vattenförhållanden samt optimering med avseende på transporter. Påkörning av fornlämning Om fornlämning påträffas ska arbetet direkt avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. Spridning av befintlig förorening i marken Förorenade massor som ska återanvändas bör dokumenteras, så att de är kända vid eventuella framtida markarbeten i dessa. Vid påträffande av nya förorenade områden bör miljöprovtagning omgående utföras och eventuella vidare åtgärder hanteras. Förorenade massor som inte kan återanvändas ska saneras enligt gällande miljökrav och inte lagras någon längre tid på byggplatsen. Spill/olycka med förorenande ämnen Entreprenör ska i miljöplan beskriva hantering av förorenande ämnen under byggskedet. Hantering vid brunnar och naturvärdesområden ska undvikas. Det är viktigt att hanteringen av förorenade ämnen sker på ett korrekt sätt. För att minska konsekvenserna vid ett utsläpp kan det vara lämpligt att personal inom arbetsområdet har vetskap om hur saneringsarbetet ska utföras och hur oljelänsor fungerar. Etableringsplatser ska inte anläggas i känsliga miljöer. Endast miljöanpassad hydraulolja bör användas i fordon och arbetsmaskiner. Entreprenören ska upprätta en avfallsplan innan arbetet påbörjas. Långvarig lagring av farligt avfall ska inte äga rum på byggarbetsplatsen. Farligt avfall ska förvaras inlåst, under tak och invallat samt vara tydligt utmärkt. Ändring av grundvattenytas läge/översvämning En inventering och utredning av brunnar och byggnader bör göras, för att bedöma om dessa kan påverkas av en eventuell grundvattensänkning. 36

Trafikolycka För att minska risken för trafikolyckor ska en trafikanordningsplan upprättas. Oskyddade trafikanter bör särskilt beaktas. Stor vikt bör läggas på att få ner hastigheten på genomgående trafik för att minska risken för trafikolycka under byggskedet t.ex. med mobila fartkameror eller uppblåsbara gupp och tavlor med hastighetsvarning. Sabotage Stöldbegärlig materiel bör stängsla in, fraktas bort under natten eller på annat sätt skyddas mot stöld och annan åverkan. Olycka med farligt gods Vid en olycka med farligt gods krävs alltid sanering. Sanering av förorening på markyta eller i jord över grundvattenytan sker genom pumpning eller bortgrävning och rening av förorenad jord. Om jorden är grovkornig och/eller avståndet till grundvattenytan är litet krävs också sanering i den mättade zonen genom pumpning av grundvatten för att skapa en sänktratt och därmed fånga in föroreningen. Det förorenade grundvattnet renas sedan i en mobil vattenreningsanläggning som är utrustad med ett specialfilter som absorberar kolväten och tungmetaller. Ju snabbare grundvattenströmningen är desto svårare och dyrare blir det att sanera. Ett utsläpp som sker nära eller i anslutning till diken och vattendrag kommer sannolikt att medföra sanering i vatten. Naturliga skydd för en ytvattenrecipient kan vara topografiska hinder och naturliga våtmarker där tillrinnande ytvatten fördröjs och dess innehåll av föroreningar fångas upp av växtlighet eller ackumuleras i bottensediment. Sanering av ytvatten utförs genom utläggning av länsor, uppsugning, slamsugning och omhändertagande av förorenat vatten. Vid utsläpp av farligt gods kan olika typer av personskador uppstå. Konsekvenserna beror på typ av ämne, mängd och avstånd till olycksplatsen. I RIKTSAM föreslås skyddsavstånd baserade på skydd mot olyckor med farligt gods. T.ex. för bostäder i flera plan gäller ett skyddsavstånd på 150 m och för bostäder (småhusbebyggelse) gäller ett skyddsavstånd på 70 meter och för industri och sällanköpshandel gäller ett skyddsavstånd på 30 meter om inga åtgärder verkställs, se Figur 6. 37

Figur 6. Skiss över föreslagna skyddsavstånd enligt RIKTSAM 6. För respektive avstånd ges exempel på typisk markanvändning. Avståndet räknas från yttre räl respektive vägkant till den plangräns där markanvändningen tillåts. Ett plank/vall/mur tar upp en hel del av konsekvenserna vid en olycka med farligt gods innan den når byggnaderna eller människorna i området. Det kan lindra konsekvenserna vid explosioner (absorberar splitter på låg höjd) och det minskar exponeringen för strålning från bränder och utsläpp i luften 7. För att skydda befintligt bostadhuse nära järnvägen föreslås att ett plank/vall/mur sätts upp längs järnvägen som skydd. Denna åtgärd kan med fördel samköras med eventuella bulleråtgärder. Alternativt kan en vidare utredning göras. Vandringshinder för bl.a. fisk Ny trumma/-or för Örbodbäcken föreslås utformas med naturlig botten så att inga ultraljud uppstår eller andra fysiska hinder som kan medföra vandringshinder för bl.a. fisk. 38

Ändring av grundvattenytas läge/översvämning Driften av trummor är mycket viktigt. Trummor ska vid behov rensas från bråte, för att förhindra igensättning. Under perioder med stora nederbördsmängder bör en ökad tillsyn ske. Ras, skred och kollaps av konstruktion I områden med mycket erosionsbenäget materialet bör man föreslå erosionsskydd. Fler inventeringar kan vara lämpligt. Risker med ras bör utredas vidare i nästa projekteringsskede när bergsinventeringen är utförd. Regelbundna kontroller bör utföras för att studera eventuella förändringar som kan föranleda vidtagande av åtgärder efter behov. Kontroller kan också behövas efter exempelvis kraftiga regn eller andra händelser som kan indikera förhöjd risk. Regelbundna inspektioner och underhåll av avancerade konstruktioner såsom broar bör genomföras. Trafikolycka Ett staket kan sättas upp längs järnvägen för att förhindra för eventuella smitvägar. Sabotage Att helt skydda sig mot sabotage bedöms både svårt och kostsamt. Särskilt skadegörelse är den typ av sabotage som kan förekomma under driftskedet. En allmän medvetenhet om problemet tillsammans med olika handlingsplaner avseende sabotage, är en förutsättning för att kunna skyddas mot riktad åverkan. Robusthet innebär att man trots olika störningar ska kunna upprätthålla funktionen i transportsystemet, och göra det utan negativa effekter på t ex miljön, på såväl kort som lång sikt. Vid eventuella störningar på transportsystemet finns omledningsalternativ tillgängliga för både trafiken på järnvägen och intilliggande vägar. Dock kan det medföra förseningar med negativ påverka på bl.a. samhällsekonomin (t.ex. gods kommer inte fram i tid) och miljön (längre transportvägar medför mer utsläpp av t.ex. fosila bränslen). 39

1 Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, Boverket och Räddningsverket, Vägledningsrapport, 2006 2 Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, 2006 3 Värdering av risk, Räddningsverket (idag MSB), 1997 4 Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Sven Fredén, Banverket, Borlänge, 2001. 5 Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län, 2006 6 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplanering Bebyggelseplanering intill väg och järnvägar med transport av farligt gods, RIKTSAM, Länsstyrelsen i Skåne län (LS S), 2007 7 Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner, Boverket och Räddningsverket, Vägledningsrapport, 2006 40

Trafikverket, 801 05 Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 123 50 00 www.trafikverket.se

Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 3. Miljöteknisk markundersökning

Miljöteknisk markundersökning Röstbo bangård kapacitetsåtgärder Bollnäs kommun, Gävleborgs län 2013-09-17

1

ÄMNE Prov 290+240 SPM 290+670 SPM 290+340 SPM 290+640 SPM Djup m 0.20-3.20 0.30-2.00 0.50-1.0 0.5-2.00 290+150 SPM 0.40-2.00 289+900 SPM 290+800 SPM Riktvärden 0,4-2,0 0,3-1,3 KM MKM TS_105 C % 83,1 95,4 95,5 92,7 95,7 83,1 90,4 - - As mg/kgts 7.4 <2.5 <2.1 16 <2.5 6,5 <2,5 10 25 Pb mg/kgts 14 7.9 10 3.8 7.3 29 35 50 400 Fe mg/kgts 25000 7600 8500 6100 1800 17000 8500 - - Cd mg/kgts <0.17 <0.2 <0.17 <0.17 <0.2 <0,16 <0,20 0,5 15 Co mg/kgts 12 3.3 3.1 2.7 5.4 10 3,4 15 35 Cu mg/kgts 27 10 17 7 38 100 46 80 200 Cr mg/kgts 33 11 14 9.7 20 19 12 80 150 Ni mg/kgts 22 4.7 5.3 4.3 19 24 7,4 40 120 Zn mg/kgts 67 19 29 19 26 65 37 250 500 Hg mg/kgts 0.023 0.02 0.018 <0.01 0.019 0,032 0,039 0,25 2,5 2

ÄMNE Prov 290+240 SPM Djup m 0.20-3.20 290+670 SPM 0.30-2.00 290+340 SPM 290+640 SPM 0.50-1.0 0.5-2.00 290+150 SPM 0.40-2.00 289+900 SPM 290+800 SPM 0,4-2,0 0,3-1,3 TS_105 C % 83,1 95,4 95,5 92,7 95,7 83,1 90,4 As mg/kgts 7.4 <2.5 <2.1 16 <2.5 6,5 <2,5 10 50 Pb mg/kgts 14 7.9 10 3.8 7.3 29 35 60 250 Cd mg/kgts <0.17 <0.2 <0.17 <0.17 <0.2 <0,16 <0,20 1 4 Cu mg/kgts 27 10 17 7 38 100 46 100 300 Cr mg/kgts 33 11 14 9.7 20 19 12 120 200 Zn mg/kgts 67 19 29 19 26 65 37 350 1 000 Hg mg/kgts 0.023 0.02 0.018 <0.01 0.019 0,032 0,039 0,5 1 Grön klass Klass AGV Grön Gul klass AGV Gul Röd klass ÄMNE 290+240 SPM 0.20-3.20 290+670 SPM 0.30-2.00 290+340 SPM 290+640 SPM 0.50-1.0 0.5-2.00 290+150 SPM 0.40-2.00 289+900 SPM 290+800 SPM 0,4-2,0 0,3-1,3 TS_105 C % 83,1 95,4 95,5 92,7 95,7 83,1 90,4 Aromater >C 8-C 10 Bensen TEX PAH-C PAH-Övr Diuron Glyfosat Imazapyr AMPA Demetylerad diuron mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Klass Grön klass AGV Grön Gul klass AGV Gul <1 <1 <1 <1 <1 3,1 1,4 12 30 <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 0,021 0,14 0,02 0,04 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 1,2 1,2 3 6 <0.2 <0.2 0.47 <0.2 0.9 0,55 0,74 3 10 <0.3 <0.3 0.44 <0.3 0.83 1,2 0,73 10 40 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0,1 <0,1 0,1 0,1 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0,01 <0,01 0,5 1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0,1 <0,1 0,1 0,1 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0,01 <0,01 0,5 1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0,1 <0,1 0,1 0,1 Röd klass 3

ÄMNE 290+240 290+670 290+340 290+640 290+150 289+900 290+800 Riktvärden SPM SPM SPM SPM SPM SPM SPM 0.20-0.30-0.40-0.50-1.0 0.5-2.00 0,4-2,0 0,3-1,3 KM MKM 3.20 2.00 2.00 TS_105 C % 83,1 95,4 95,5 92,7 95,7 83,1 90,4 Alifater mg/kg >C 5-C 8 TS <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 12 80 Alifater mg/kg >C 8-C 10 TS <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 120 Alifater > mg/kg C 10-C 12 TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 500 Alifater > mg/kg C 12-C 16 TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 500 Alifater mg/kg >C 16-C 35 TS 68 24 <10 18 20 16 18 Alifater mg/kg >C 5-C 16 TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 100 1000 Aromater mg/kg >C 8-C 10 TS <1 <1 <1 <1 <1 3,1 1,4 10 50 Aromater mg/kg >C 10-C 16 TS <1 <1 <1 <1 <1 2,1 <1 3 15 Aromater mg/kg >C 16-C 35 TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 10 30 Bensen mg/kg TS <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 0,14 0,021 0,012 0,04 Toluen mg/kg TS <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,49 0,44 10 40 Etylbensen mg/kg TS <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,13 0,23 10 50 Xylen mg/kg TS <0.1 <0.1 0.1 <0.1 <0.1 0,61 0,55 10 50 PAH-L mg/kg TS <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 0,24 0,12 3 15 PAH-M mg/kg TS <0.05 0.16 0.4 <0.05 0.77 0,89 0,52 3 20 PAH-H mg/kg TS <0.08 <0.08 0.51 <0.08 0.96 0,62 0,82 1 10 4

5

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355229 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 1 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-11 Provets märkning : 290+670 SPM Provtagningsdjup : 0.30-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet SS-ISO 11465, utg 1 Torrsubstans 94.2 % +/-10% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsförlust 0.5 % av TS +/-15% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsrest 99.5 % av TS +/-15% SS-ISO 10390 utg 2 ph i mark 8.6 +/-0.2 enh SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik, As <2.5 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Bly, Pb 7.9 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Järn, Fe 7.6 g/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium, Cd <0.20 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kobolt, Co 3.3 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Koppar, Cu 10 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Krom, Cr 11 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Nickel, Ni 4.7 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Zink, Zn 19 mg/kg TS +/-25-30% SS ISO 16772, utg1 Kvicksilver, Hg 0.020 mg/kg TS +/-25-30% HS-GC/MS Alifater >C5-C8 <3 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Alifater >C8-C10 <5 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad Alifater summa >C5-C16 <10 mg/kg TS GC/MS Alifater >C16-C35 24 mg/kg TS +/-25-45% GC/MS Aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Bensen <0.003 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Toluen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Etylbensen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Xylener <0.1 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad TEX, Summa <0.15 mg/kg TS GC/MS Acenaften <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355229 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 2 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-11 Provets märkning : 290+670 SPM Provtagningsdjup : 0.30-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet GC/MS Acenaftylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Naftalen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-L,summa <0.03 mg/kg TS GC/MS Antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fenantren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoranten 0.092 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Pyren 0.063 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-M,summa 0.16 mg/kg TS GC/MS Benso(a)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(a)pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(b)fluoranten 0.034 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(k)fluoranten <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(ghi)perylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Chrysen/Trifenylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Dibenso(a,h)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-H,summa <0.08 mg/kg TS Beräknad PAH,summa cancerogena <0.2 mg/kg TS Beräknad PAH,summa övriga <0.3 mg/kg TS Torrsubstans (1) 95.4 % GC/MS (*) Imazapyr (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS/MS (*) Glyfosat (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS/MS (*) AMPA (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS (*) Diuron (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS (*) Demetylerad diuron (1) <0.1 mg/kg TS (*) :Metod ej ackrediterad av SWEDAC (1) :Analys/undersökning utförd av Mountainheath Services Limited Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. Linköping 2012-11-13 Rapporten har granskats och godkänts av Britt Karlsson Granskningsansvarig Kontrollnr 7084 7265 1649 4674 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355220 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 1 (3) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 289+900 SPM Provtagningsdjup : 0.40-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet SS-ISO 11465, utg 1 Torrsubstans 83.1 % +/-10% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsförlust 12.5 % av TS +/-15% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsrest 87.5 % av TS +/-15% SS-ISO 10390 utg 2 ph i mark 7.4 +/-0.2 enh SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik, As 6.5 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Bly, Pb 29 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Järn, Fe 17 g/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium, Cd <0.16 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kobolt, Co 10 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Koppar, Cu 100 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Krom, Cr 19 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Nickel, Ni 24 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Zink, Zn 65 mg/kg TS +/-25-30% SS ISO 16772, utg1 Kvicksilver, Hg 0.032 mg/kg TS +/-25-30% HS-GC/MS Alifater >C5-C8 <3 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Alifater >C8-C10 <5 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad Alifater summa >C5-C16 <10 mg/kg TS GC/MS Alifater >C16-C35 16 mg/kg TS +/-25-45% GC/MS Aromater >C8-C10 3.1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C10-C16 2.1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Bensen 0.14 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Toluen 0.49 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Etylbensen 0.13 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Xylener 0.61 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad TEX, Summa 1.2 mg/kg TS GC/MS Acenaften <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355220 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 2 (3) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 289+900 SPM Provtagningsdjup : 0.40-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet GC/MS Acenaftylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Naftalen 0.24 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-L,summa 0.24 mg/kg TS GC/MS Antracen 0.056 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fenantren 0.39 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoranten 0.23 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoren 0.031 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Pyren 0.18 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-M,summa 0.89 mg/kg TS GC/MS Benso(a)antracen 0.093 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(a)pyren 0.068 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(b)fluoranten 0.16 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(k)fluoranten 0.040 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(ghi)perylen 0.071 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Chrysen/Trifenylen 0.15 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Dibenso(a,h)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.038 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-H,summa 0.62 mg/kg TS Beräknad PAH,summa cancerogena 0.55 mg/kg TS Beräknad PAH,summa övriga 1.2 mg/kg TS Torrsubstans (1) 83.2 % GC/MS (*) Imazapyr (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS/MS (*) Glyfosat (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS/MS (*) AMPA (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS (*) Diuron (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS (*) Demetylerad diuron (1) <0.1 mg/kg TS (*) :Metod ej ackrediterad av SWEDAC (1) :Analys/undersökning utförd av Mountainheath Services Limited Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355220 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 3 (3) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 289+900 SPM Provtagningsdjup : 0.40-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Kommentar På grund av tekniska problem på laboratoriet har de lättflyktiga föreningarna (alifatfraktionerna >C5-C8 och >C8-C10, bensen, toluen, etylbensen och xylener) omanalyserats vilket kan ha medfört vissa förluster. Linköping 2012-11-14 Rapporten har granskats och godkänts av Kristina Hallqvist Analysansvarig Kontrollnr 7988 7765 1645 4179 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355221 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 1 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 290+150 SPM Provtagningsdjup : 0.40-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet SS-ISO 11465, utg 1 Torrsubstans 95.2 % +/-10% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsförlust 0.6 % av TS +/-15% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsrest 99.4 % av TS +/-15% SS-ISO 10390 utg 2 ph i mark 8.6 +/-0.2 enh SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik, As <2.5 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Bly, Pb 7.3 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Järn, Fe 18 g/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium, Cd <0.20 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kobolt, Co 5.4 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Koppar, Cu 38 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Krom, Cr 20 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Nickel, Ni 19 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Zink, Zn 26 mg/kg TS +/-25-30% SS ISO 16772, utg1 Kvicksilver, Hg 0.019 mg/kg TS +/-25-30% HS-GC/MS Alifater >C5-C8 <3 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Alifater >C8-C10 <5 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad Alifater summa >C5-C16 <10 mg/kg TS GC/MS Alifater >C16-C35 20 mg/kg TS +/-25-45% GC/MS Aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Bensen <0.003 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Toluen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Etylbensen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Xylener <0.1 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad TEX, Summa <0.15 mg/kg TS GC/MS Acenaften <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355221 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 2 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 290+150 SPM Provtagningsdjup : 0.40-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet GC/MS Acenaftylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Naftalen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-L,summa <0.03 mg/kg TS GC/MS Antracen 0.045 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fenantren 0.083 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoranten 0.36 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Pyren 0.28 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-M,summa 0.77 mg/kg TS GC/MS Benso(a)antracen 0.18 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(a)pyren 0.11 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(b)fluoranten 0.28 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(k)fluoranten 0.087 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(ghi)perylen 0.060 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Chrysen/Trifenylen 0.18 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Dibenso(a,h)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.060 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-H,summa 0.96 mg/kg TS Beräknad PAH,summa cancerogena 0.90 mg/kg TS Beräknad PAH,summa övriga 0.83 mg/kg TS Torrsubstans (1) 95.7 % GC/MS (*) Imazapyr (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS/MS (*) Glyfosat (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS/MS (*) AMPA (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS (*) Diuron (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS (*) Demetylerad diuron (1) <0.1 mg/kg TS (*) :Metod ej ackrediterad av SWEDAC (1) :Analys/undersökning utförd av Mountainheath Services Limited Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. Linköping 2012-11-13 Rapporten har granskats och godkänts av Britt Karlsson Granskningsansvarig Kontrollnr 7885 7469 1648 4676 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355222 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 1 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-09 Provets märkning : 290+340 SPM Provtagningsdjup : 0.50-1.0 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet SS-ISO 11465, utg 1 Torrsubstans 94.2 % +/-10% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsförlust 1.0 % av TS +/-15% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsrest 99.0 % av TS +/-15% SS-ISO 10390 utg 2 ph i mark 8.2 +/-0.2 enh SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik, As <2.1 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Bly, Pb 10 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Järn, Fe 8.5 g/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium, Cd <0.17 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kobolt, Co 3.1 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Koppar, Cu 17 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Krom, Cr 14 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Nickel, Ni 5.3 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Zink, Zn 29 mg/kg TS +/-25-30% SS ISO 16772, utg1 Kvicksilver, Hg 0.018 mg/kg TS +/-25-30% HS-GC/MS Alifater >C5-C8 <3 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Alifater >C8-C10 <5 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad Alifater summa >C5-C16 <10 mg/kg TS GC/MS Alifater >C16-C35 <10 mg/kg TS +/-25-45% GC/MS Aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Bensen <0.003 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Toluen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Etylbensen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Xylener 0.10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad TEX, Summa <0.15 mg/kg TS GC/MS Acenaften <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355222 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 2 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-09 Provets märkning : 290+340 SPM Provtagningsdjup : 0.50-1.0 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet GC/MS Acenaftylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Naftalen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-L,summa <0.03 mg/kg TS GC/MS Antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fenantren 0.056 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoranten 0.19 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Pyren 0.15 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-M,summa 0.40 mg/kg TS GC/MS Benso(a)antracen 0.076 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(a)pyren 0.065 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(b)fluoranten 0.15 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(k)fluoranten 0.046 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(ghi)perylen 0.044 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Chrysen/Trifenylen 0.090 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Dibenso(a,h)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.040 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-H,summa 0.51 mg/kg TS Beräknad PAH,summa cancerogena 0.47 mg/kg TS Beräknad PAH,summa övriga 0.44 mg/kg TS Torrsubstans (1) 95.5 % GC/MS (*) Imazapyr (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS/MS (*) Glyfosat (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS/MS (*) AMPA (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS (*) Diuron (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS (*) Demetylerad diuron (1) <0.1 mg/kg TS (*) :Metod ej ackrediterad av SWEDAC (1) :Analys/undersökning utförd av Mountainheath Services Limited Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. Linköping 2012-11-13 Rapporten har granskats och godkänts av Britt Karlsson Granskningsansvarig Kontrollnr 7782 7867 1649 4974 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355223 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 1 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-09 Provets märkning : 290+640 SPM Provtagningsdjup : 0.5-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet SS-ISO 11465, utg 1 Torrsubstans 93.5 % +/-10% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsförlust 0.5 % av TS +/-15% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsrest 99.5 % av TS +/-15% SS-ISO 10390 utg 2 ph i mark 8.3 +/-0.2 enh SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik, As 16 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Bly, Pb 3.8 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Järn, Fe 6.1 g/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium, Cd <0.17 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kobolt, Co 2.7 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Koppar, Cu 7.0 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Krom, Cr 9.7 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Nickel, Ni 4.3 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Zink, Zn 19 mg/kg TS +/-25-30% SS ISO 16772, utg1 Kvicksilver, Hg <0.01 mg/kg TS +/-25-30% HS-GC/MS Alifater >C5-C8 <3 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Alifater >C8-C10 <5 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad Alifater summa >C5-C16 <10 mg/kg TS GC/MS Alifater >C16-C35 18 mg/kg TS +/-25-45% GC/MS Aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Bensen <0.003 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Toluen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Etylbensen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Xylener <0.1 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad TEX, Summa <0.15 mg/kg TS GC/MS Acenaften <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355223 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 2 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-09 Provets märkning : 290+640 SPM Provtagningsdjup : 0.5-2.00 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet GC/MS Acenaftylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Naftalen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-L,summa <0.03 mg/kg TS GC/MS Antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fenantren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoranten <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-M,summa <0.05 mg/kg TS GC/MS Benso(a)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(a)pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(b)fluoranten <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(k)fluoranten <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(ghi)perylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Chrysen/Trifenylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Dibenso(a,h)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-H,summa <0.08 mg/kg TS Beräknad PAH,summa cancerogena <0.2 mg/kg TS Beräknad PAH,summa övriga <0.3 mg/kg TS Torrsubstans (1) 92.7 % GC/MS (*) Imazapyr (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS/MS (*) Glyfosat (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS/MS (*) AMPA (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS (*) Diuron (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS (*) Demetylerad diuron (1) <0.1 mg/kg TS (*) :Metod ej ackrediterad av SWEDAC (1) :Analys/undersökning utförd av Mountainheath Services Limited Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. Linköping 2012-11-13 Rapporten har granskats och godkänts av Britt Karlsson Granskningsansvarig Kontrollnr 7683 7661 1640 4273 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355227 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 1 (3) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 290+800 SPM Provtagningsdjup : 0.30-1.3 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet SS-ISO 11465, utg 1 Torrsubstans 90.4 % +/-10% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsförlust 4.0 % av TS +/-15% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsrest 96.0 % av TS +/-15% SS-ISO 10390 utg 2 ph i mark 8.0 +/-0.2 enh SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik, As <2.5 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Bly, Pb 35 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Järn, Fe 8.2 g/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium, Cd <0.20 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kobolt, Co 3.4 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Koppar, Cu 46 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Krom, Cr 12 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Nickel, Ni 7.4 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Zink, Zn 37 mg/kg TS +/-25-30% SS ISO 16772, utg1 Kvicksilver, Hg 0.039 mg/kg TS +/-25-30% HS-GC/MS Alifater >C5-C8 <3 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Alifater >C8-C10 <5 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad Alifater summa >C5-C16 <10 mg/kg TS GC/MS Alifater >C16-C35 18 mg/kg TS +/-25-45% GC/MS Aromater >C8-C10 1.4 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Bensen 0.021 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Toluen 0.44 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Etylbensen 0.23 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Xylener 0.55 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad TEX, Summa 1.2 mg/kg TS GC/MS Acenaften <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355227 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 2 (3) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 290+800 SPM Provtagningsdjup : 0.30-1.3 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet GC/MS Acenaftylen 0.033 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Naftalen 0.088 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-L,summa 0.12 mg/kg TS GC/MS Antracen 0.052 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fenantren 0.15 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoranten 0.16 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Pyren 0.16 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-M,summa 0.52 mg/kg TS GC/MS Benso(a)antracen 0.10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(a)pyren 0.11 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(b)fluoranten 0.24 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(k)fluoranten 0.064 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(ghi)perylen 0.083 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Chrysen/Trifenylen 0.16 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Dibenso(a,h)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.063 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-H,summa 0.82 mg/kg TS Beräknad PAH,summa cancerogena 0.74 mg/kg TS Beräknad PAH,summa övriga 0.73 mg/kg TS Torrsubstans (1) 90.7 % GC/MS (*) Imazapyr (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS/MS (*) Glyfosat (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS/MS (*) AMPA (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS (*) Diuron (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS (*) Demetylerad diuron (1) <0.1 mg/kg TS (*) :Metod ej ackrediterad av SWEDAC (1) :Analys/undersökning utförd av Mountainheath Services Limited Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355227 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 3 (3) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 290+800 SPM Provtagningsdjup : 0.30-1.3 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Kommentar Resultaten för bensen, toluen, etylbensen och xylener kan vara påverkat av störningar från andra ämnen i provet. Linköping 2012-11-14 Rapporten har granskats och godkänts av Kristina Hallqvist Analysansvarig Kontrollnr 7281 7269 1648 4873 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355228 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 1 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 290+240 SPM Provtagningsdjup : 0.20-3.20 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet SS-ISO 11465, utg 1 Torrsubstans 81.1 % +/-10% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsförlust 2.0 % av TS +/-15% SS-EN 12879, utg 1 Glödgningsrest 98.0 % av TS +/-15% SS-ISO 10390 utg 2 ph i mark 7.1 +/-0.2 enh SS-EN ISO 11885:2009 Arsenik, As 7.4 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Bly, Pb 14 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Järn, Fe 25 g/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kadmium, Cd <0.17 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Kobolt, Co 12 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Koppar, Cu 27 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885:2009 Krom, Cr 33 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Nickel, Ni 22 mg/kg TS +/-20-25% SS-EN ISO 11885:2009 Zink, Zn 67 mg/kg TS +/-25-30% SS ISO 16772, utg1 Kvicksilver, Hg 0.023 mg/kg TS +/-25-30% HS-GC/MS Alifater >C5-C8 <3 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Alifater >C8-C10 <5 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C10-C12 <10 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Alifater >C12-C16 <10 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad Alifater summa >C5-C16 <10 mg/kg TS GC/MS Alifater >C16-C35 68 mg/kg TS +/-25-45% GC/MS Aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Bensen <0.003 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Toluen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Etylbensen <0.1 mg/kg TS +/-20-30% HS-GC/MS Xylener <0.1 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad TEX, Summa <0.15 mg/kg TS GC/MS Acenaften <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. (forts.) Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.

ALcontrol AB Box 1083, 581 10 Linköping Tel: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 ORG.NR 556152-0916 STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING 1006 ISO/IEC 17025 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Rapport Nr 12355228 Uppdragsgivare Trafikverket Vectura-projekt - 781 85 BORLÄNGE Sida 2 (2) Avser Projekt Mark Projekt Konsult/ProjNr Provtyp : SH Mötesstation Röstbo : Stefan Håkansson : Mark Information om provet och provtagningen Provtagningsdatum : 2012-10-10 Provets märkning : 290+240 SPM Provtagningsdjup : 0.20-3.20 m Provtagare : - Ankomstdatum : 2012-10-30 Ankomsttidpunkt : 1000 Analysresultat Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet GC/MS Acenaftylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Naftalen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-L,summa <0.03 mg/kg TS GC/MS Antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fenantren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoranten <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Fluoren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-M,summa <0.05 mg/kg TS GC/MS Benso(a)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(a)pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(b)fluoranten <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(k)fluoranten <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Benso(ghi)perylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Chrysen/Trifenylen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Dibenso(a,h)antracen <0.03 mg/kg TS +/-20-30% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren <0.03 mg/kg TS +/-20-30% Beräknad PAH-H,summa <0.08 mg/kg TS Beräknad PAH,summa cancerogena <0.2 mg/kg TS Beräknad PAH,summa övriga <0.3 mg/kg TS Torrsubstans (1) 83.1 % GC/MS (*) Imazapyr (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS/MS (*) Glyfosat (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS/MS (*) AMPA (1) <0.01 mg/kg TS GC/MS (*) Diuron (1) <0.1 mg/kg TS GC/MS (*) Demetylerad diuron (1) <0.1 mg/kg TS (*) :Metod ej ackrediterad av SWEDAC (1) :Analys/undersökning utförd av Mountainheath Services Limited Analys av metaller: provet är uppslutet med HNO3 (återloppskokning) SS 028150-2. Angiven mätosäkerhet är beräknad med täckningsfaktor k = 2. Vid intervallangivelse avser det högre talet mätosäkerheten vid halter nära rapporteringsgränsen. Mätosäkerheten för ackrediterade mikrobiologiska analyser kan erhållas från laboratoriet efter begäran. Linköping 2012-11-13 Rapporten har granskats och godkänts av Britt Karlsson Granskningsansvarig Kontrollnr 7184 7267 1647 4975 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat.