Patientsäkerhetsberättelse Vård ch msrg Vellinge Kmmun År 2018 2019-03-01 Helen Hanssn Malmgren, medicinskt ansvarig sjuksköterska
Innehåll Patientsäkerhetsberättelse Vård ch msrg... 1 Vellinge Kmmun... 1 Sammanfattning... 4 Övergripande mål ch strategier... 5 Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Nya verksamheter 2018... 6 Omtankens hus... 6 Länsmansgatans gruppbstad... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 6 Kvalitets- ch verksamhetsuppföljning... 6 Händelseanalysråd... 7 Kvalitetsråd... 7 Natinella kvalitetsregister... 8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för ökad patientsäkerhet... 8 Vårdhygien... 8 Lkalt avtal för läkarmedverkan för rådgivning, stöd ch frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården... 8 Häls- ch sjukvårdsavtalet... 8 Lkal samarbetsgrupp... 9 Samverkan vid utskrivning från sluten häls- ch sjukvård... 9 Samrdnad individuell plan (SIP)... 10 Läkemedelsgenmgångar... 11 Demenskrdinatr... 11 Samverkansprjekt inm ramen för Regin Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård... 12 Natinell patientöversikt (NPÖ)... 12 Intern kntrll av dkumentatin/patientjurnal... 13 Digital signering... 13 Natinella kvalitetsregister... 13 Senir alert... 14 Uppföljning genm egenkntrll... 14 Infrmatinssäkerhet... 15 Lex Maria... 16 2
Patientnämnden... 16 Synpunkter ch klagmål... 16 Samverkan med patienter ch närstående... 16 Avvikelser... 17 Falllyckr... 17 Avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen... 18 Övergripande mål ch strategier för 2019... 19 3
Sammanfattning Målet är att häls- ch sjukvården i Vellinge kmmun ska bedrivas så att den upprätthåller kraven på en gd ch säker vård enligt de krav sm finns i Häls- ch sjukvårdslagen (HSLF-FS 2016:40) samt i Patientsäkerhetslagen (2010:659). Två nya verksamheter öppnade under 2018. I februari började inflyttning till en ny gruppbstad i Vellinge för vuxna med funktinshinder ch i april öppnade Omtankens hus i Höllviken. Visinen med Omtankens hus är Allt under ett tak med vårdcentral, trygghetslägenheter, krttidsavdelning, vård ch msrgsbende ch restaurang. Strt fkus ch mycket arbete har varit att främja en gd ch säker hemgång när patienten är utskrivningsklar från sjukhuset utifrån den nya lagen m samverkan vid utskrivning från sluten häls- ch sjukvård (2017:612). I Vellinge kmmun har ett nära samarbete utvecklats mellan vårdcentralerna, hemsjukvården, vård ch msrgsbende samt lasarettet i Trellebrg. Under hösten 2018 infördes digital signering för häls- ch sjukvårdsinsatser inm hemtjänst, hemsjukvården ch på vård ch msrgsbende i Vellinge kmmun. Hanteringen av aktuella rdinatiner ch signering av läkemedel har blivit effektivare ch gett en ökad insyn att patienten fått sina insatser vid aktuellt tillfälle. Antalet avvikelser har minskat med drygt 30 prcent, där den vanligaste förekmmande avvikelsen är läkemedelshantering. Anledningen till minskningen berr delvis på en förbättrad hantering av dkumentatinen samt införandet av digital signering. Uppdraget sm demenskrdinatr har utvecklats med hembesök, där man utifrån individens ch anhörigas behv skapat en plan för stödjande åtgärder. Vellinge har gått med i Regin Skånes samverkansprjekt för jämlik demensvård. Syftet med prjektet är förbättrad livskvalitet för persner med kgnitiv sjukdm ch demens ch deras anhöriga genm att skapa en sammanhållen vårdkedja. 4
Övergripande mål ch strategier Den övergripande målsättningen med kmmunens patientsäkerhetsarbete är att minska antalet undvikbara vårdskadr ch att patienten ska erhålla en säker ch ändamålsenlig häls- ch sjukvård av gd kvalitet. Några av de viktigaste vägarna dit är arbetet med avvikelser, riskanalyser, dkumentatin, kmpetensförsörjning ch sammanhållna vårdprcesser. All persnal inm vård ch msrg i Vellinge kmmun ska: arbeta utifrån gällande författningar ch lagstiftning arbeta följsamt till utarbetade riktlinjer ch rutiner för häls- ch sjukvården arbeta preventivt i syfte att förebygga skadr arbeta för att öka patientens ch/eller närståendes delaktighet i häls- ch sjukvården arbeta med kvalitetssäkring ch kvalitetsutveckling Patientsäkerhetsarbetet ska ske kntinuerligt i nära samarbete mellan kmmunens medicinskt ansvariga sjuksköterska ch utförare inm kmmunens vård- ch msrg i såväl privat sm egen regi. Det ska även finnas en tydlig samverkan med primär- ch specialistvård kring patientsäkerhetsfrågr. Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsberättelsen beskriver hur häls- ch sjukvården inm vård ch msrg arbetat med att identifiera, analysera ch minska riskerna inm vården samt det resultat sm uppnåtts under året. Ansvarig vårdgivare i Vellinge kmmun är msrgsnämnden sm beslutar hur häls- ch sjukvården skall rganiseras med hänsyn till lagstiftning, lkala behv ch förutsättningar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att patienten får en säker ch ändamålsenlig häls- ch sjukvård av gd kvalitet i den verksamhet kmmunen bedriver. Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Vellinge kmmun utför på delegatin av msrgsnämnden anmälningar enligt Lex Maria till Inspektinen för vård ch msrg (IVO). Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten tillgdser hög patientsäkerhet ch gd kvalitet av vården samt främjar kstnadseffektivitet. Enhetschefer för legitimerad persnal ansvarar för att verkställa ch utveckla häls-ch sjukvården genm bl.a. egenkntrller. 5
Alla vård- ch msrgsbende ansvarar för sjuksköterskeinsatser ch har medicinskt ansvarig sjuksköterska i verksamheten. Avvikelsehantering är ett led i kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar kring patientens trygghet ch säkerhet. Av patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att häls- ch sjukvårdspersnal är skyldig att bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Häls- ch sjukvårdspersnal ska rapprtera risker för vårdskadr samt händelser sm har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, eller annan allvarlig skada. Nya verksamheter 2018 Omtankens hus I juni 2018 invigdes Omtankens hus i Höllviken. Visinen med Omtankens hus är Allt under ett tak. På Omtankens hus finns vård- ch msrgsbende, trygghetslägenheter, restaurang, krttidsavdelning ch en vårdcentral. Vård- ch msrgsbendet har 57 platser, fördelat på 6 avdelningar Verksamheten öppnade i mitten av april då de bende från Krndalsgårdens vård- ch msrgsbende flyttade in. I början av nvember startade en krttidsavdelning. På Omtankens Hus planeras även för dagverksamhet för persner med demenssjukdm. Länsmansgatans gruppbstad I februari 2018 började inflyttningen på en ny gruppbstad i Vellinge enligt LSS för vuxna persner med funktinsnedsättning. Gruppbstaden har fem lägenheter ch det finns persnal dygnet runt på bendet. Struktur för uppföljning/utvärdering Kvalitets- ch verksamhetsuppföljning Sm ett led i att öka patientsäkerheten ch utveckla vård- ch msrg i egen regi samt i de verksamheter sm Vellinge kmmun har avtal med, enligt LOU ch LOV genmförs årligen kvalitetsuppföljning sm belyser lika delar av verksamheten. Syftet är att följa upp verksamheternas följsamhet gentemt avtal, lagar ch föreskrifter ch vid avvikelser begära in åtgärdsplaner, men ckså att sm huvudman för vård ch msrg skapa en helhetsbild av hur väl verksamheten fungerar. 6
Under 2018 har msrgsavdelningen arbetat efter ett 12-punktsprgram för kvalitét ch verksamhetsutveckling enligt följande: Inre tillsyn Bemanningskntrller Kvalitetsenkät ch verksamhetsbesök Systematiskt kvalitetsarbete Kmpetensutveckling Dkumentatin enligt scialtjänstlagen Inflytande ch delaktighet Dkumentatin enligt häls-ch sjukvårdslagen Persnalkntinuitet i hemtjänsten Hantering av trygghetslarm Kvalitetsbservatiner Avtalsuppföljning Resultatet av genmförda kvalitetsuppföljningarna har frtlöpande rapprterats till msrgsnämnden under 2018. Händelseanalysråd Vårdpersnalen ansvarar för att identifiera, dkumentera ch rapprtera negativa händelser ch tillbud (avvikelser). Det finns riktlinjer utfrmade för hur avvikelseprcessen ska genmföras för att minska risken att liknande avvikelser sker igen. Avvikelser följs kntinuerligt genm att kmmunens häls- ch sjukvårdsenhet har ett Händelseanalysråd sm gör uppföljningar ch identifierar riskmråden på utförda ch/eller planerade insatser. Händelseanalysrådet rapprterar löpande statistik ch riskmråden för avvikelser på möten med lika yrkesgrupper ch till kvalitetsrådet. Kvalitetsråd Kvalitetsrådet sm beståt av kmmunens enhetschefer för sjuksköterskr ch rehabilitering samt medicinskt ansvarig sjuksköterska analyserar regelbundet nyckeltal, avvikelser, mätresultat ch synpunkter ch klagmål med syfte att undvika kvalitetsbrister. Kvalitetsrådet arbetar ckså med uppföljning ch utveckling av exempelvis rutiner, prcesser ch riktlinjer. 7
Natinella kvalitetsregister Användningen av kvalitetsregister sm exempelvis Senir Alert, Palliativregistret samt BPSD-registret (Beteende- ch psykiska symtm vid demenssjukdm) ger möjlighet att följa det kvalitetsarbete sm utförs. Statistik följs regelbundet ch utvärderas av kmmunens Häls- ch sjukvårdsenhet samt av leverantörerna på vård- ch msrgsbende. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för ökad patientsäkerhet Vårdhygien Basala hygienrutiner kan definieras sm åtgärder vilka minskar risken för uppkmst av vårdrelaterade infektiner bland patienter ch persnal. Hygienrnd har genmförts på ett vård- ch msrgsbende tillsammans med hygiensjuksköterskr från Regin Skåne. En hygienrnd görs för att se vilka förutsättningar verksamheten har för att bedriva ett gtt vårdhygieniskt arbete ch belysa eventuella vårdhygieniska risker. De fyra mråden sm står i fkus är basala hygienrutiner, lkaler, ytr/inredning, material samt mvårdnadsrutiner. Verksamheten bedömdes ha en gd följsamhet till de lika mrådena. Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Vellinge kmmun medverkar i ett nätverk för vårdhygienisk expertis sm Regin Skåne erbjuder Skånes kmmuner. Vård- ch msrg i Vellinge kmmun följer ckså de vårdhygieniska riktlinjer ch sm är utarbetade av vårdhygien i Regin Skåne. Lkalt avtal för läkarmedverkan för rådgivning, stöd ch frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården Vellinge kmmun har avtal med Näsets läkargrupp ch Vårdcentralen Vellinge sm reglerar läkarmedverkan för rådgivning, stöd ch frtbildning i den kmmunala häls- ch sjukvården i såväl rdinärt sm särskilt bende. Samarbetet har sin grund i ett gemensamt synsätt, gemensamma mål för insatser ch teamarbete. Under 2018 har utbildningsinsatser genmförts för kmmunens sjuksköterskr, fysiterapeuter ch arbetsterapeuter. Häls- ch sjukvårdsavtalet Häls- ch sjukvårdsavtalet trädde i kraft hösten 2016 ch är ett avtal mellan varje kmmun ch Regin Skåne. Syftet med avtalet är att säkra ett gtt ch jämlikt mhändertagande för de persner sm har ett mfattande ch långvarigt behv av häls- ch sjukvårdsinsatser från både Regin Skåne ch 8
kmmunen där en ökande del av sjukvårdsinsatserna kan utföras i hemmet. Avtalet innebär, förutm en grundöverenskmmelse även ett gemensamt utvecklingsåtagande med syfte att höja kvaliteten för den enskilde. De mest sjuka med återkmmande vårdbehv erbjuds inskrivning i mbilt vårdteam utifrån fastställda kriterier. Alla patienter sm skrivs in i det mbila vårdteamet ska ha en aktuell samrdnad individuell plan (SIP). Målgruppen för utvecklingsdelen i avtalet är de mest sjuka med behv av kmmunal hemsjukvård, det vill säga de persner sm har mfattande varaktiga eller temprära nedsättningar i sitt funktinstillstånd till följd av skada, sjukdm eller åldrande samt persner med hög risk att utveckla allvarliga funktinsnedsättningar. Tidsperspektivet för utvecklingsdelen är periden fram till ch med år 2020. Det finns även en kmpetensutvecklingsgrupp för häls- ch sjukvårdsavtalet där Vellinge kmmun representerar kmmunerna inm sydväst (Trellebrg, Svedala ch Vellinge). Uppdraget är att bland annat identifiera utbildning/utvecklingsbehv sm verksamheterna anser sig behöva för att kunna möte förskjutningen inm vården från slutenvård till kmmunal hemsjukvård. Lkal samarbetsgrupp Lkal samarbetsgrupp med representanter från både kmmunal ch privat vård ch msrg i Vellinge kmmun, Näsets läkargrupp, Vårdcentralen Vellinge samt Lasarettet i Trellebrg har träffats regelbundet under 2018 för att diskutera ch hantera praktiska patientnära verksamhetsfrågr, avvikelser samt inventera ch föra dialg m utveckling av det mbila vårdteamet. Under 2018 har störst vikt lagts på samverkan när patient skrivs ut från sjukhus, rutiner för inskrivning i mbilt vårdteam ch hantering av SIP. Samverkan vid utskrivning från sluten häls- ch sjukvård Den 1 januari 2018 trädde en ny lag (2017:612) m samverkan vid utskrivning från sluten häls- ch sjukvård i kraft. Den nya lagen har ersatt tidigare betalningsansvarslagen ch syftet är att skapa en trygg, säker ch smidig övergång från slutenvård till öppen vård ch msrg. Den nya lagen hänvisar till bestämmelser i häls- ch sjukvårdslagen ch scialtjänstlagen m fast vårdkntakt ch SIP. Fast vårdkntakt ch fast läkarkntakt i primärvården är de enda samrdnarfunktiner sm är lagreglerade. En fast vårdkntakt ska kunna bistå patienten med att samrdna vårdens insatser, infrmera m vårdsituatinen, förmedla 9
kntakter ch vara patientens kntaktpersn. Kntaktpersn kan även finnas i andra häls- ch sjukvårdsverksamheter. I hemsjukvården i Vellinge kmmun samt på vård- ch msrgsbende har alla patienter en mvårdnadsansvarig sjuksköterska. Uppföljningar av införandet av den nya lagen har bland annat visat att det råder samsyn kring att slutenvård inte är den mest ändamålsenliga miljön för utskrivningsklara patienter. Det finns ckså behv av att utveckla ch etablera de nya arbetssätten i patientens planering med fast vårdkntakt ch SIP. I överenskmmelsen från 2018-01-01 mellan Regin Skåne ch kmmunerna i Skånelän m samverkan vid utskrivning från slutenvården inträder kmmunens betalningsansvar när det genmsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider 2.80 kalenderdagar per kmmun under en kalendermånad. I Vellinge har utskrivningsklara patienter i genmsnitt legat kvar på sjukhuset efter det att de är utskrivningsklara i 1.35 dagar under 2018. I Vellinge har ett nära samarbete utvecklats mellan vårdcentralerna, hemsjukvården, vård ch msrgsbende samt lasarettet i Trellebrg för att främja hemgången när patienten är utskrivningsklar från sjukhuset. Samrdnad individuell plan (SIP) När en individ avsett målgrupp eller ålder har behv av insatser både från häls- ch sjukvården ch från scialtjänsten, (t.ex. kmmun, primärvård eller annan landstingsfinansierad öppen vård, sjukhus, skla) ch då ett behv av samverkan ch samrdning finns kring stöd ch insatser, ska berörda parter tillsammans med den enskilde upprätta en SIP. SIP är patientens plan ch den ska vara individfkuserad. Målet med en SIP är att utifrån patientens behv ch önskemål skapa en tydlig helhetsbild av behven, långsiktigt planera insatser ch ansvarsfördelning mellan kmmun ch Regin Skåne samt öka den enskildes inflytande ch delaktighet kring insatser ch stöd. Det har skett en smärre ökning av antalet SIP sm genmfördes i samverkan mellan vård- ch msrg i Vellinge kmmun, Vellinge vårdcentral/näsets läkargrupp 2018 i jämförelse med 2017. Anledningen är många patienter fick en SIP genmförd 2017 ch därför är ökningen inte lika str. 10
Bild 1. Antal genmförda SIP Läkemedelsgenmgångar En mfattande läkemedelsanvändning medför en ökad risk för läkemedelsrelaterade prblem. Hs äldre är risken större på grund av åldersrelaterade förändringar i krppen sm ökar känsligheten för många läkemedel. En läkemedelsgenmgång är en metd för analys, uppföljning ch mprövning av en individs läkemedelsanvändning, sm genmförs enligt ett förutbestämt strukturerat ch systematiskt arbetssätt. Det övergripande syftet med att genmföra läkemedelsgenmgångar är att öka kvaliteten ch säkerheten i läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsgenmgång i samarbete med Vellinge vårdcentral ch Näsets läkargrupp har skett löpande under året för såväl patienter inm hemsjukvården sm på vård ch msrgsbende. Av cirka 500 patienter i hemsjukvården ch på särskilt bende hade 70 prcent fått en läkemedelsgenmgång under 2017. Under 2018 har läkemedelsgenmgångarna ökat till 80 prcent. Demenskrdinatr Övergripande för vård- ch msrg vid demenssjukdm är att den ges utifrån ett persncentrerat förhållningssätt. Detta förhållningssätt syftar till att sätta persnen med demenssjukdm i fkus ch att ha en mer persnlig mvårdnad ch vårdmiljö samt förståelse för de lika prblem ch svårigheter sm kan uppstå i samband med sjukdmen. 11
Vellinge kmmun har flera verksamheter sm ansvarar för stöd ch insatser till individer med kgnitiv sjukdm ch/eller deras anhöriga. Under 2017 inrättades funktinen demenskrdinatr med syfte att skapa En väg in till kmmunen, erbjuda stöd ch råd ch vid behv ltsa individen vidare till annan verksamhet. På så sätt säkras att individer med kgnitiv sjukdm ch deras anhöriga erbjuds ett tvärprfessinellt ch individuellt anpassat stöd. Uppdraget sm demenskrdinatr har under året utvecklats med hembesök där man utifrån individens ch anhörigas behv skapat en plan för stödjande åtgärder. Demenskrdinatrn är även ett stöd till legitimerad persnal ch biståndshandläggare vid uppstart av insatser i persnens hem. Samverkansprjekt inm ramen för Regin Skånes strategiska utvecklingsplan för jämlik demensvård I slutet av 2018 gick Vellinge kmmun med i Regin Skånes samverkansprjekt för jämlik demensvård. Syftet med prjektet är förbättrad livskvalitet för persner med kgnitiv sjukdm ch demens ch deras anhöriga genm att skapa en sammanhållen vårdkedja. I prjektet deltar sex kmmuner, femtn vårdcentraler, tre minneskliniker ch ett sjukhus. Natinell patientöversikt (NPÖ) Natinell patientöversikt (NPÖ) är ett IT-stöd sm gör det möjligt för legitimerad persnal att snabbt få en översikt av patientens vårdhistria ch vårdbehv, avsett landsting, kmmun eller privat vårdgivare. Användningen av NPÖ ger en ökad vårdkvalitet eftersm det ger en helhetsbild av patientens hälstillstånd ch tidskrävande dubbelarbete minimeras. För att få tillgång till infrmatin hs andra vårdgivare krävs samtycke från den enskilde patienten. Användningen av NPÖ ökar i de skånska kmmunerna ch under 2018 var antalet slagningar 50 000 i jämförelse med 30 000 under2017. Även användningen I Vellinge kmmun har ökat. 2016 2017 2018 4195 5430 5903 Bild 2. Användningen av NPÖ i Vellinge kmmun 12
Intern kntrll av dkumentatin/patientjurnal Enligt Patientdatalagen har all legitimerad persnal skyldighet att dkumentera. Dkumentatin är ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets, uppföljnings- ch utvärderingsarbetet. Syftet med att dkumentera är att bidra till en gd ch säker vård för patienten. Rutinen för dkumentatin ch jurnalföring inm häls-ch sjukvård har reviderats 2018. I intern kntrll av jurnaler 2018 var alla rdinatiner tydliga ch signerade ch patientens samtycke fanns dkumenterat. Den brist sm framkm var dkumentatin gällande hälsbedömningar. Vidtagna åtgärder för en förbättrad följsamhet gentemt rutiner för dkumentatin har haft gd effekt ch kvalitén på dkumentatinen har förbättrats avsevärt sedan genmförd intern kntrll 2017. En frtsatt strukturerad jurnalgranskning inm häls- ch sjukvårdsenheten tillsammans med identifierade förbättringsmråden bidrar till en ökad patientsäkerhet. Digital signering Under hösten 2018 infördes digital signering för häls- ch sjukvårdsinsatser inm hemtjänst, hemsjukvården ch på vård ch msrgsbende i Vellinge kmmun. Införande inm LSS ch scialpsykiatri sker i nästa etapp ch de frtsätter med manuell signering tills vidare. Omvårdnadspersnal, arbetsterapeuter, fysiterapeuter ch sjuksköterskr ska ha appen i sin arbetstelefn för att signera utförda häls- ch sjukvårdsinsatser. Digital signering ersätter alla manuella signeringslistr för häls- ch sjukvårdsinsatser sm är delegerade eller sm finns sm en rdinatin/instruktin (exempelvis läkemedel, gångträning, sårmläggning). Hantering av aktuella rdinatiner ch signering av läkemedel har blivit effektivare ch gett en ökad insyn m att patienten fått sina insatser vid aktuellt tillfälle. Natinella kvalitetsregister Vård ch msrg i Vellinge kmmun arbetar aktivt med registreringar i de natinella kvalitetsregistren. Registren medverkar till utvecklandet av nya arbetssätt, vilket ckså ökar möjligheten för bästa möjliga vård avsett vem sm tillhandahåller den. 13
Senir alert Senir alert är ett natinellt kvalitetsregister ch verktyg för att stödja vårdpreventin. Med hjälp av Senir alert kmmer den äldres perspektiv ch vårdteamets rll i fkus. Det förebyggande arbetssättet ch lgiken i Senir alert bygger på vård- ch msrgsprcessens följande steg: Identifiera risker ch analysera rsaker för fall, trycksår, viktminskning, hälsa i munnen ch blåsdysfunktin. Planera ch genmföra förebyggande åtgärder Följa upp åtgärder ch utvärdera resultat Under året har många risker identifierats där åtgärder vidtagits med gd effekt. Exempelvis är den vanligaste bakmliggande rsaken till fall sjukdm ch läkemedel. Åtgärder sm vidtagits är att genmföra läkemedelsgenmgångar ch installera larm. Antalet persner sm har fått en riskbedömning i Senir alert har ökat med 40 prcent under 2018. 350 300 315 250 200 193 189 150 100 50 0 2016 2017 2018 Bild 3. Antal riskbedömningar i Senir Alert Uppföljning genm egenkntrll Enligt Scialstyrelsens föreskrifter ch allmänna råd (SOSFS 2011:9) ska samtliga verksamheter sm bedriver häls- ch sjukvård systematiskt ch frtlöpande utveckla ch säkra verksamhetens kvalitet. 14
Inm kmmunens Häls- ch sjukvårdsenhet sker detta löpande i ett årshjul för lika mråden, se bild. Samtliga uppföljningar baseras på gällande lagar, föreskrifter ch verksamhetens rutiner. Bild 4. Årshjul för egenkntrll inm Häls- ch sjukvårsenheten Egenkntrll av kmmunens läkemedelsförråd har ckså genmförts 2018 med gtt resultat. Egenkntrllen ska ses sm ett stöd för att kvalitetsutveckla den egna verksamheten gällande läkemedelshantering ch tillhörande rutiner. Infrmatinssäkerhet Kmmunen har en skyldighet att genmföra en regelbunden kntrll av uppgifter sm förs m patient i elektrniska system för att undvika att dessa missbrukas enligt 4 kapitel 3 patientdatalagen 2008:355. Systemförvaltare i Vellinge kmmun ansvarar för att regelbundna lggkntrllen genmförs. Resultatet för lggningen rapprteras till ansvarig chef sm genmför kntrll av lggarna. Lggkntrll ska även utföras vid misstanke m missbruk. Lggkntrllerna under 2018 har varit utan anmärkning. 15
Lex Maria Häls- ch sjukvårdspersnal rapprterar löpande avvikelser via avvikelsesystemet Prcapita. Sammanställning, utredning, åtgärd ch återkppling ansvarar verksamhetschefen för inm verksamheten. Händelser sm har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada ska anmälas till Inspektinen för vård ch msrg (IVO). Medicinskt ansvarig sjuksköterska inm respektive verksamhet ansvarar för att utföra en Lex Maria anmälan. Lex Maria anmälan sm sker hs privat leverantör av hälsch sjukvård ska meddelas kmmunens medicinskt ansvariga sjuksköterska. Under 2018 har två Lex Maria anmälan gjrts till IVO sm gällde läkemedelshantering. IVO bedömde vid båda tillfällena att vårdgivaren vidtagit åtgärder för att hindra att någt liknande inträffar igen. Patientnämnden Vellinge kmmun har avtal med Patientnämnden i Skåne ch medicinskt ansvarig sjuksköterska är förvaltningens kntaktpersn. Två ärende har inkmmit till Vellinge kmmun från Patientnämnden i Skåne ch sm gällde synpunkter på persnlig mvårdnad samt infrmatin till patient/närstående. Synpunkter ch klagmål Det är vårdgivaren sm i första hand ska ta emt ch besvara klagmål. Det går ckså att lämna synpunkter ch klagmål via Vellinge kmmuns e-tjänst. Om en patient eller närstående inte kan få svar av vårdgivaren, eller m de anser att de inte har fått ett tillfredställande svar, kan de lämna sitt klagmål till IVO. IVO utreder bland annat händelser sm inneburit att patienten har fått en bestående skada, ett väsentligt ökat behv av vård eller har avlidit. IVO utreder ckså klagmål sm gäller tvångsvård ch händelser sm allvarligt ch på ett negativt sätt påverkat självbestämmande, integritet eller rättslig ställning. Samverkan med patienter ch närstående Samverkan med patienter ch närstående sker dagligen i samband med lika möten. Om den enskilde önskar är närstående fta delaktiga i vårdplaneringen ch/eller när en SIP upprättas. Patienter/närstående blir 16
infrmerade när avvikelser sker. Vid beslut m Lex Maria anmälan erbjuds patienter/närstående att beskriva sin syn på händelsen Skriftlig infrmatin m kmmunens häls- ch sjukvård, anmälan av klagmål ch synpunkter, natinella kvalitetsregister, anhörigstöd m.m. finns att läsa på kmmunens hemsida, anslagstavlr på servicecentra ch på vårdch msrgsbende. Avvikelser Falllyckr Den vanligaste rsaken till skada hs äldre är falllycka. En tredjedel av de sm är äldre än 60 år faller minst en gång per år. Antalet fall inm vård- ch msrg har ökat marginellt, under 2017 rapprterades 1104 fall ch 2018 rapprterade 1158 fall. Av de sm fallit var det 388 unika persner. Vanligaste rsaken till fall är när persnen reser eller sätter sig. Persnalen arbetar med att systematiskt förebygga risk för fall ch fallskadr genm att bland annat utföra Fallcheck(t). Fallcheck (t) innebär att vid första rdinatin av duschpall/badbräda ch/eller rllatr till en patient lämnar arbetsterapeut alternativt fysiterapeut även fallpreventivt infrmatinsmaterial ch samtidigt erbjuds även en översyn av fallrisker i hemmet. I det preventiva arbetet med falllyckr är en tvärprfessinell samverkan av största betydelse för att nå framgång ch det frtsatta förbättringsarbetet med Senir Alert kan minska risken för falllyckr. 17
Bild 5. Typ av falllycka Avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen Det har rapprterats 655 avvikelser enligt häls- ch sjukvårdslagen under 2018 vilket är en minskning jämfört med 2017 då 985 avvikelser rapprterades. Anledningen till minskningen berr delvis på en förbättrad hantering av dkumentatinen ch införandet av digital signering. Den vanligaste förekmmande avvikelsen är läkemedelshantering. Den vanligaste vidtagna åtgärden för att förebygga att händelsen inte ska ske igen är enskilda samtal med berörda ch samtal i grupp. I samband med ni avvikelser har mvårdnadspersnal fått sin delegering indragen. Det finns tydliga rutiner ch riktlinjer sm beskriver hantering av läkemedel ch delegering av läkemedelsadministrering för att kvalitetssäkra mrådet. 18
Bild 6. Häls- ch sjukvårdsavvikelser Övergripande mål ch strategier för 2019 - Frtsatta satsningar på att öka det tvärprfessinella teamarbetet ch öka den persncentrerade vården genm samrganisering av hemtjänst ch hemsjukvård. - Minska antalet avvikelser efter införande av digital signering. - Frtsatt implementering ch följsamhet till Häls- ch sjukvårdsavtalet. - Frtsatt satsning på digitala lösningar inm häls- ch sjukvård. 19