ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4

Transkript

1

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 4 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET 4 UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL 5 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR 5 RISKANALYS 6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ KVALITETEN 6 HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL 7 SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE 7 RESULTAT 8 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR 9 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 1

3 Sammanfattning Under år 2013 har vi arbetat för ökad patientsäkerhet genm: en översyn av avvikelsesystemet i syfte att förbättra hanteringen av avvikelser ch återkppling till verksamheten. att frtsätta arbeta med checklistr sm styr vårdprcessen ch sm följer patienten genm hela vårdtillfället från mttagningsbesök till kntrllbesök efter peratin. att vi infört mer tydliga riktlinjer för hur misstänkt pstperativ infektin ska hanteras. att etablera en närmare kntakt med Ortpedkliniken på Danderyds sjukhus kring remitteringen av patienter med misstänkt prtesinfektin. att förfina rutin där alla patienter rekmmenderas rökstpp ch erbjuds hjälp med avvänjning i samband med peratinsingrepp. att följa upp djupanalysen 2012 över antalet infekterade höfter Eftersm de flesta av våra checklistr görs i jurnalkpplade frmulär så kan vi enkelt mäta användandet av dessa ch göra beräkningar ch jämförelser med tidigare år. Genm att delta i de natinella mätningarna inm SKL för vårdrelaterade infektiner, basala hygienrutiner ch klädsel så kan vi mäta följsamhet av dessa Checklistrna gör att vi kan identifiera risker för vårdskadr, avvikelserapprter är ett annat verktyg för att identifiera ch hantera risker för vårdskadr Patienter ch närståendes synpunkter ch klagmål tas alltid emt ch åtgärdas i den mån det är möjligt De viktigaste resultaten sm uppnåtts är Ytliga infektiner hs ledplastikpererade är lägre än tidigare < 0,7 % Pstperativa sårprblem hs ledplastikpererade är under 3 % Vårdrelaterade urinvägsinfektiner är ca 2 % Checklista har använts vid 87,9 % av peratinerna, vilket är en försämring ch når inte upp till planerad målsättning Mätningar av patientens upplevelse av given vård låg i genmsnitt mellan av 100 möjliga Nästan all persnal är utbildad i S-HLR Nästan all persnal har gjrt web-baserad vårdhygienutbildning Vi har deltagit i natinella kvalitetsregistren med 100 % i registreringsfrekvens Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 1

4 Övergripande mål ch strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 ch SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål ch målspecifik strategi för Ett frtsatt förbättringsarbete för att få ett bra patientsäkerhetsarbete kmmer alltid att vara ett aktuellt mål för Orth Center. - Minska eller behålla en låg nivå på vårdrelaterade infektiner, genm att förfina samma strategi sm under 2013, det vill säga genm: att följa riktlinjer för basala hygienrutiner ch persnalklädsel, genm att under året delta i de natinella mätningarna inm SKL för vårdrelaterade infektiner kan vi mäta följsamheten. Målet är att förbättra eller bibehålla redan utmärkta resultat, för att kunna erbjuda våra patienter vård sm bygger på att sätta hygien, kvalitet ch patientsäkerhet i fkus att patienter med ökad infektinsrisk ska via våra checklistr ch narksbedömning fångas upp ch ptimeras preperativt liksm per- ch pstperativt. Om kmplikatinsrisken bedöms sm allt för hög ska patienten remitteras till enhet med mer kringresurser. att alla patienter instrueras i preperativ tvätt/ dusch att alla rökande patienter infrmeras m den ökade infektinsrisken ch rekmmenderas rökstpp minst 6 veckr före ch efter peratin. Hjälp med rökavvänjning ska erbjudas alla rökare. att all ledplastikkirurgi ska ske på salar med den mdernaste laminära ventilatinen att sårmläggningar på avdelning ska ske enligt speciell steril rutin att alla patienter erbjuds att kmma till vår mttagning för sårkntrll att alla dessa sårkntrller registreras i frmulär att de patienter sm har sårprblem vid kntrllen fångas upp, får läkarbedömning eventuell behandling/remiss till Danderyd alternativt vid behv extrauppföljning att nästan alla ledprtespatienter kmmer på 3 månaders kntrll med registrering av eventuella kmplikatiner att patienten är välinfrmerad m kmplikatiner ch m tecken på infektin samt vart de ska vända sig Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 2

5 att KAD sätts enligt steril rutin ch att KAD avvecklas inm 1 dygn m inte speciella skäl föreligger - Mätningar av patientens upplevelse av given vård ska i genmsnitt ligga över 93 av 100 möjliga. - För att säkerställa att alla har kunskap m de basala hygienrutinerna kmmer all persnal att få göra E-utbildning i Basala hygienrutiner, prducerad av Vårdhygien Stckhlms län - Vi kmmer under 2014 att utföra mätning av förbrukning av handdesinfektinsmedel. - Vi kmmer att frtsätta att utbilda all persnal i S-HLR för att alla ska kunna hjälpa till vid ett hjärtstpp, två medarbetare har gått instruktinsutbildning för HLR ch de kmmer att utbilda all nyanställd persnal, samt repetera utbildningen med samtliga anställda - För ökad patientsäkerhet vid peratiner kmmer vi att försöka uppnå 95% användande av WHOs checklista vid peratin, användandet markeras i jurnalsystemet ch kan mätas under året för att se m vi har en psitiv trend i användandet. Vi måste bryta den försämring sm nterades Genmföra mätningar av peratinssalarnas ventilatin - att frtsätta delta i natinella kvalitetsregister med 100 % i registreringsfrekvens för att få ett bra underlag vid uppföljning ch mätningar av peratinsresultat, vi rapprterar till Höftplastikregistret Höftplastikdispensären (mål > 90 %) Knäplastikregistret Krsbandsregistret Organisatriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 ch SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ytterst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet är verksamhetschefen, till sin hjälp har han en patientsäkerhets ch kvalitetsansvarig rtped ch en sjuksköterska sm arbetar med kvalitet ch patientsäkerhet. Alla tre ingår i ledningsgruppen, patientsäkerhets- ch kvalitetsarbetet är en stående punkt vid ledningsgruppens möten. Alla inkmna avvikelser gås igenm på varje månads ledningsgruppsmöte. Där beslutas hur avvikelsen ska hanteras ch återkpplas ch vem sm ansvarar. Alla medarbetare på respektive avdelning ansvarar för att ge patienterna gd mvårdnad, bra bemötande ch en säker vård enligt våra rutiner. För att säkerställa detta får alla nyanställda infrmatin m våra vårdrutiner ch m hur patientsäkerhetsarbetet på Orth Center bedrivs. På gemensamma planeringsdagar i företaget är patientsäkerhetsarbetet en ständigt återkmmande punkt. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 3

6 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 På Orth Center Stckhlm har vi en struktur för uppföljning ch utvärdering sm vilar på flera källr. Vi har ett avvikelsesystem, vi har system med checklistr där flera är kpplade sm frmulär i datajurnalen ch statistiskt beräkningsbara. I slutkntrllfrmuläret sm fylls i ca 3 månader efter en ledplastik så ligger mycket fkus på eventuella kmplikatiner eller vårdskadr. Alla de uppgifterna kan enkelt genmgå statistisk bearbetning ch jämförelse mellan åren. Återkppling finns i flera steg exempelvis är kvalitet ch patientsäkerhet en stående punkt i ledningsgruppsmötenas dagrdning. På våra utbildningsdagar, där all persnal förväntas delta, är infrmatin kring patientsäkerhet ett viktigt inslag ch ett ypperligt tillfälle att återföra resultat ch infrmera m incidenser så att ptentiellt farliga händelser inte ska upprepas. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder sm genmförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2013 har vi precis sm tidigare år haft fkus på kvalitet ch patientsäkerhet, det har Bland annat medfört följande En ökad uppföljning av de dagkirurgiska patienterna, företaget Indikatr kntaktar patienterna en månad efter peratinen ch vi får ett mått på behandlingsresultat, kmplikatiner ch tillfredsställese med vården för den gruppen En persn är sedan 2012 anställd på deltid för att arbeta med kvalitet ch patientsäkerhet ch under 2014 blir det en sjuksköterska på avdelningen sm har uppdraget. Vi har deltagit i SKLs mätningar av basala hygienrutiner ch klädsel, vi har ckså deltagit i punktprevalensmätningar m vårdrelaterade infektiner All persnal har utbildats i S-HLR Vi har utfört mätning av handdesinfektinsmedel för att få ett indirekt mått på följsamheten till handhygien, mätningarna har utförts på vårdavdelning, peratin ch mttagningen Vi har etablerat riktlinjer i samråd med Ortpedkliniken på Danderyds sjukhus för handläggning av prtesinfektin. Genm att öka öppethållandet på vår vårdavdelning så kan vi numera erbjuda patienterna vård i egen regi även på lördagar, någt sm känns bra ur patientsäkerhetsperspektiv. Genmfört ventilatinsmätningar på våra tre peratinssalar. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 4

7 Uppföljning genm egenkntrll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 Egenkntrllen för ledprtesverksamheten inm Orth Center Stckhlm bygger dels på att jämför våra resultat mt andra dels på att jämföra egna parametrar mellan lika år. Vi deltar i de natinella kvalitetsregistren, vi deltar i de natinella mätningarna inm SKL för vårdrelaterade infektiner ch basala hygienrutiner samt klädsel. Vidare deltar vi i jämförelser inm ramen för fritt vårdval i Stckhlms Läns Landsting ch hppas att de jämförelserna ska bli ännu mer öppna än de hittills varit. Kliniken samlar frtlöpande in statistik för vårdkmplikatiner, vårddagar, peratinstider, reperatiner med mera sm vi sedan kan följa från år till år men ckså jämföra med liknande verksamheter inm kncernen Glbal Health Partner. Vi granskar jurnaler ch röntgenbilder vid vissa händelseanalyser till exempel när vi fördjupar granskningen av de patienter sm repereras inm 2 år efter den primära höftprtesperatinen. I det arbetet rekvirerar vi även jurnalkpir från andra enheter m reperatinen skett där. Vi för statistik ch följer ärenden sm går till anmälan hs scialstyrelsen, patientnämnden ch till patientskadeförsäkringen. Samverkan för att förebygga vårdskadr SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 För att undvika vårdskadr vid samverkan mellan lika enheter inm verksamheten har vi 7 lika checklistr för våra inneliggande patienter, med hjälp av dessa kan vi kntrllera att varje delmment i vårdprcessen blir gjrd. Det underlättar infrmatinsutbytet vid övergångar mellan mttagning/ vårdavdelning ch vårdavdelning/peratin. Checklistrna består av en hälsenkät, Vårdplan, Inskrivningschecklista, WHOs checklista vid peratin, utskrivningschecklista samt två uppföljningsfrmulär, dels för sårbedömning sm sker efter 3veckr ch för slutkntrll 2-3 månader efter peratin. För våra dagkirurgiska patienter används ckså checklistr, allt för att undvika att vårdskada uppkmmer. Här finns vårdplan, hälsenkät ch WHOs checklista vid peratin, för dessa patienter är främst samverkan mellan mttagning/peratin ch samverkan med sjukgymnast aktuell. Alla dagkirurgiska patienter blir uppringda av Indikatr en månad efter utförd peratin, genm det får vi på Orth Center en återkppling till hur patienterna upplevt sitt peratinstillfälle hs ss. Frågrna innefattar dels eventuella medicinska kmplikatiner men ckså frågr kring bemötande, infrmatin, smärtlindring ch tillfredsställelse. För samverkan med andra vårdenheter t ex Stckhlm Spine Center är checklistrna ch naturligtvis det gemensamma jurnalsystemet Kliniken till str hjälp Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 5

8 Samverkan med sjukgymnaster sker genm att patienten skapar en kntakt med sin sjukgymnast. Den sjukgymnasten får tillgång till vår sjukgymnasts anteckningar från vårdtiden för att kunna ge patienten ptimal träning efter genmgången höft eller knäplastik. Vid hemgång från Orth Center får patienten med sig en läkarremiss för sjukgymnastbehandling. Samverkan med Ortpedkliniken på Danderyds Sjukhus kring patienter med misstänkt prtesinfektin. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 I vår strävan att minimera risker ch negativa händelser arbetar vi med att identifiera ch värdera risker. Vi har tittat på de lika delarna i vårdprcessen ch via vårdprgram ch checklistr samt en struktur för uppföljning identifierat ch frtlöpande justerat för att minimera negativa händelser ch eventuell vårdskada. Ett exempel på hur vi arbetar är vårt nuvarande system för att identifiera risker kpplat till specifik patient. Det handlar m att vi innan beslut m kirurgi gör en individuell bedömning av patientens förutsättningar att genmgå kirurgi på vår enhet. Sm bedömningsunderlag har vi patientens hälsenkät med fkus på sjukhistria, tidigare kmplikatiner, allergier, rökvanr ch scial situatin. Vidare har vi själva läkarundersökningen ch narksläkarbedömningen liksm möjligheter till kmpletterande utredning ch prvtagning. Ett annat exempel på hur vi arbetar är vår struktur för uppföljning sm fkuserar på två delar. Dels patientupplevda parametrar ch dels medicinska parametrar där eventuella kmplikatiner står i fkus förutm resultatmätning av ingreppets syfte. Genm att vi arbetar med frmulär/ checklistr så kan förändringar i kmplikatinsfrekvens snabbt fångas upp ch analyseras. Den här typen av dkumentatin ch uppföljning är av str betydelse vid införandet av verksamhetsförändringar eller metdbyten så att förutsedda effekter kan identifieras ch analyseras. Häls- ch sjukvårdspersnalens rapprteringsskyldighet samt persnalens klagmål ch synpunkter på kvaliteten SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, 5 kap 3, SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 På Orth Center har vi ett elektrniskt avvikelserapprteringssystem sm är kpplat till vårt jurnalsystem Kliniken. När en avvikelse skrivs så skickas den med autmatik till kvalitetsansvarig ch till ansvarig chef på berörd avdelning dvs. vårdavdelning, peratin eller mttagning. Vidare går vi igenm alla avvikelser på varje månads ledningsgruppsmöte. De flesta avvikelser åtgärdas mgående eftersm rganisatinen har bra kmmunikatin ch daglig kntakt mellan lika yrkeskategrier på de lika enheterna ch återkmmande avdelningsmöten där avvikelserna tas upp. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 6

9 Persnalen uppmanas att skriva avvikelser när någt avvikande inträffar, det är viktigt att en avvikelse inte ses sm någt negativt. Det visar tvärtm att persnalen inser värdet av avvikelserapprtering sm hjälpmedel för att förbättra kvaliteten på vård ch patientsäkerhet. Vid återkmmande ch upprepade avvikelser gällande likartade händelser försöker vi att hitta rsaken till varför de sker ch åtgärdar utifrån det. Ett exempel där avvikelsearbetet haft effekt är vid knäplastiker. Under hösten 2012 inkm återigen flera avvikelser att ledkateter för pstperativ smärtlindring inte fungerade ptimalt. Förändring med extrakntrll av kateter under själva peratinen har återigen lett till att prblemet lösts. Hantering av klagmål ch synpunkter från andra än persnal SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Våra patienter kan alltid vända sig till ss, genm att ringa direkt till mttagningen eller vårdavdelningen. Det kan gälla frågr m peratinen, smärtlindring, recept, psåret, förbandet eller annat sm patienten undrar över eller behöver hjälp med. Om patienten är missnöjd med vården eller känner sig felbehandlad på någt sätt så försöker vi i första hand se m det är möjligt att lösa prblemet med patientansvarig läkare, kanske behövs ett extra mttagningsbesök, recept på någn medicin eller hjälp med remiss till någn annan instans. Vi uppmuntrar ch hjälper patienter sm vill göra en anmälan till scialstyrelsen, Patientnämnden eller Patientförsäkringen LÖF för att få en bjektiv bedömning av prblemet. Vid uppkmmen vårdskada uppmuntrar vi patienten att få en bedömning via Patientförsäkringen LÖF m patienten så önskar. Synpunkter ch klagmål sm kmmer via patientnämnden ch Scialstyrelsen tas alltid på största allvar ch besvaras så snart det är möjligt, när en anmälan kmmer analyseras händelsen ch rutiner ses över för att försöka undvika att ytterligare vårdskada uppkmmer. Vi ser anmälningar sm en naturlig del i en verksamhet där patientens synpunkter ch välbefinnande står i centrum. Det finns alltid patienter sm har funderingar kring vården ch kring vårdresultat ch vi uppmuntrar patienter att då ta till vara på möjligheten att få en bjektiv granskning. För verksamhetsåret 2013: Scialstyrelsen: 2 anmälningar, ärendena är inte avslutade. Patientnämnden: 7 anmälningar, ärenden avslutade utan vidare åtgärd. Patientförsäkringen LÖF: 30 anmälningar, varav 17 med beslut, 10 har fått ersättning, 7 har inte fått det. 13 anmälningar väntar på beslut. Samverkan med patienter ch närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 De flesta av våra patienter vårdas i regel endast 3-4 vårddygn hs ss ch all vård är planerad. Vi försöker alltid att tillgdse patientens önskemål ch ta till ss av deras synpunkter gällande verksamheten. Säkerheten för patienten på avdelningen består bland annat av att de har ringklcka vid sängen, på taletterna mm. ch för att förhindra fallskadr uppmanas de att ringa på Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 7

10 persnal när de vill gå upp ur sängen, gå till taletten mm särskilt de första dagarna efter peratin då fallrisken är sm störst Om vårdskada skulle uppstå erbjuds patienten i första hand hjälp av våra egna dktrer, vi infrmerar alltid patienten m möjligheten att vända sig till Patientnämnden, Patientförsäkringen LÖF eller Scialstyrelsen för att få en bjektiv bedömning ch ersättning för sveda ch värk i förekmmande fall, ch hjälper patienter sm vill göra en anmälan. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Prcessmått - beskriver aktiviteter sm genmförs för att uppnå definierade mål. Statistiskt beräkningsbara kntrllpunkter i vår verksamhet sm ger grund för resultat ch utvärderingar. Sårmttagning alla patienter är välkmna sm genmgått ledplastikingrepp. Under 2013 km 650 patienter till sårmttagningsbesök av de cirka 840 patienter sm genmgick ledprtesperatin. Utmlänspatienter ch patienter sm har långt att resa inm SLL brukar avböja erbjudandet. Slutkntrll Läkarbesök hs pererande rtped 2-3 månader efter peratin. Under 2013 km nästan 100 % av patienterna på 3-månaders kntrllen, varav ca 90 % dkumenterades i uppföljningsfrmulär. Indikatr - Företag anlitat för patientupplevda mätningar. WIM-enkät uppföljningsfrmulär kpplat till SLL s uppdrag för höft- ch knäprtesperatiner. PPM-mätningar mätningar sm görs för att mäta hur basala hygienregler ch klädregler efterlevs HLR-utbildning all persnal har under år 2012 utbildats i S-HLR ch nyanställd persnal frtlöpande under 2013 E-utbildning i Basala hygienrutiner all persnal har gjrt web-baserad utbildning i basala hygienrutiner Mätning av handspritsförbrukning en mätning sm görs för att indirekt få ett mått på följsamhet till handhygien. Resultatmått beskriver hur det blev dvs. utfallet. Vårdrelaterade infektiner Ledprtesinfektin. Mål 0,7 %. Resultat 0,7 % för knäleder ch 0,6 % för höftleder vid slutkntrll Mål uppfyllt. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 8

11 Ytliga infektiner. Mål 3 %. Resultat 1,2 % för knäleder ch 0,9 % för höftleder vid slutkntrll. Mål uppfyllt. Pstperativa sårprblem. Mål < 4 %. Resultat 3,9 % för knäleder ch 1,5 % för höftleder vid slutkntrll. Mål uppfyllt. Vårdrelaterade urinvägsinfektiner. Mål < 2 %. Resultat 2,0 % för knäleder ch 2,1 % för höftleder. Mål ej uppfyllt. Använda checklista på peratin i minst 95 % av alla ingrepp. Mål > 95 %. Resultat 87,9 %. Mål ej uppfyllt. Deltagit i natinella kvalitetsregistren med 100 % i registreringsfrekvens Mål uppfyllt. Mätningar av patientens upplevelse av given vård. Mål medelvärde över 93 av 100 möjliga. Mål uppfyllt. Vi har bra följsamhet till basala hygienregler samt klädsel Mål uppfyllt. All persnal utm enstaka nyanställda är nu utbildade i S-HLR Mål uppfyllt. All persnal utm enstaka nyanställda har gjrt den web-baserade utbildningen i Basala hygienregler. Mål uppfyllt. Handspritsförbrukning 2013 i frm av beställda flaskr uppgick till 210 liter. Mål föregående års förbrukning. Mål uppfyllt. Hemsidan kmmer att marbetas ch på den nya sidan kmmer det att finnas kntaktuppgifter till patientsäkerhetsansvarig för att patienterna lätt ska kunna nå ss med synpunkter, ris ch rs Mål ej uppfyllt Ventilatinsmätningar på peratinssalarna visade utmärkta värden på sal 3 ch 4 sm har installerat laminärt flöde men brister i sal 5 Övergripande mål ch strategier för kmmande år - Ett frtsatt förbättringsarbete för att få ett bra patientsäkerhetsarbete kmmer alltid att vara ett aktuellt mål för Orth Center. - Minska eller bibehålla en låg nivå på vårdrelaterade infektiner, genm att arbeta vidare med samma strategi sm under 2013, det vill säga genm: att det införda, mer frmella samarbetet med Danderyds sjukhus, ska leda till en snabbare ch smidigare handläggning av de få fall där misstanke m djup infektin föreligger ch snabb, adekvat handläggning är av str betydelse för patientsäkerhet ch slutresultat. att följa riktlinjer för basala hygienrutiner ch persnalklädsel, genm att under året delta i de natinella mätningarna inm SKL för vårdrelaterade infektiner kan vi mäta följsamheten. Målet för 2014 blir att förbättra Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 9

12 resultaten från 2013 års mätningar, för att kunna erbjuda våra patienter vård sm bygger på att sätta hygien, kvalitet ch patientsäkerhet i fkus att patienter med ökad infektinsrisk ska via våra checklistr ch narksbedömning fångas upp ch ptimeras preperativt liksm per- ch pstperativt. Om kmplikatinsrisken bedöms sm allt för hög ska patienten remitteras till enhet med mer kringresurser. att alla patienter instrueras i preperativ tvätt/ dusch att alla rökande patienter infrmeras m den ökade infektinsrisken ch rekmmenderas rökstpp minst 6 veckr före ch efter peratin. Hjälp med rökavvänjning ska erbjudas alla rökare. att alla prteskirurgi ska ske på salar med den mdernaste laminära ventilatinen att sårmläggningar på avdelning ska ske enligt speciell steril rutin att alla patienter erbjuds att kmma till vår mttagning för sårkntrll att alla dessa sårkntrller registreras i frmulär att de patienter sm har sårprblem vid kntrllen fångas upp, får läkarbedömning eventuell behandling samt vid behv extrauppföljning att alla patienter kmmer på 3 månaders kntrll med registrering av eventuella kmplikatiner att patienten är välinfrmerad m kmplikatiner ch m tecken på infektin samt vart de ska vända sig att KAD sätts enligt steril rutin ch att KAD avvecklas inm 1 dygn m inte speciella skäl föreligger att mäta ren luften på våra peratinssalar, CFU-mätning, ch jämföra med värden 2013 åtgärda ch ptimera ventilatin i peratinssal 5 under att frtsätta delta i natinella kvalitetsregister med 100 % i registreringsfrekvens för att få ett bra underlag vid uppföljning ch mätningar av peratinsresultat, vi rapprterar till Höftplastikregistret Höftplastikdispensären (mål > 90 %) Knäplastikregistret Krsbandsregistret - För att öka patientsäkerheten vid peratiner kmmer vi under 2014 att försöka uppnå 95% användande av WHO:s checklista vid peratin. Under 2013 nterades en nedgång till 87,9 % vilket speglar behvet av att lyfta den här säkerhetsdetaljen under Mätningar av patientens upplevelse av given vård ska i genmsnitt ligga över 93 av 100 möjliga, det kan vi mäta genm Indikatrs uppföljningsfrågr Verksamhetschef Per Sandqvist Kvalitetsansvarig läkare Per Gedin Kvalitetssamrdnare Helena Brdin Patientsäkerhetsberättelse 2013 Sida 10