PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem och grundskola 2016 2017
Vad menas med diskriminering i skolan? Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Diskriminering kan till exempel ske genom regler och rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till diskrimineringsgrunderna. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Detta kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever ska utföra samma aktivitet, diskriminerar skolan indirekt elever som på grund av funktionshinder behöver annan aktivitet.
Vad menas med trakasserier och kränkande behandling? Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska - som slag och knuffar Verbala - som svordomar, hot, öknamn och kränkande tillmälen Psykosociala - som utfrysning, blickar, ryktesspridning, viskningar, grimaser och att alla går när man kommer Texter och bilder - som teckningar, lappar, e-post, sms, mms, fotografier och annat förekommande på sociala medier Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder eller någon av de andra diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Hur vill vi att våra elever, deras föräldrar och vår personal ska uppleva Sörböleskolan F-5? Vi vill att vår skola ska vara en plats där: Alla; elever, personal och föräldrar känner engagemang Alla känner arbetsglädje och arbetsro Alla visar respekt och känner trygghet Alla stimuleras till eget lärande Alla ser möjligheter och känner framtidstro För att få alla elever, föräldrar och personal att känna så om vår skola vilar vår verksamhet och vårt arbete på vår plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Den i sin tur utgår ifrån den nya skollagen och diskrimineringslagen. Vem gör vad? Vår rektor är den som är ytterst ansvarig för detta arbete och den som ser till att dessa lagar efterföljs. All personal på skolan har ett ansvar att förebygga diskriminering och kränkande behandling, upptäcka detta ifall det förekommer och då agera så att vår vision om en bra skola följs. På skolan har vi ett likabehandlingsteam som består av Kristine Andersson och Niclas Stenlund. Denna grupp samarbetar med övrig personal på skolan och kopplas in vid behov.
Vårt främjande och förebyggande arbete Vi arbetar dagligen aktivt för att förebygga kränkande behandling och diskriminering. Vi ser även dagligen till att främja goda relationer som ger en fin gemenskap på skolan. Detta gör vi genom att: Vara närvarande vuxna som har tid att lyssna. Alltid ingripa och agera när vi ser tendenser till diskriminering och kränkande behandling. Prata om olikheter och allas lika värde. Jobba med gruppstärkande aktiviteter. Vid flera tillfällen under läsåret ha åldersblandade aktiviteter. Ha regelbundna klasstärkande aktiviteter.
Vad gör vi om någonting ändå händer? Händelser mellan elever: Direkt markering mot det oönskade beteendet Så här gör vi inte på den här skolan Jag accepterar inte att du gör så här Ansvarig personal den som sett händelsen - samlar in information från alla inblandade för att få en helhetsbild. Därefter sker en kartläggning. Vad har egentligen hänt? Vad ligger bakom? Vem har sagt och gjort vad? Händelsen dokumenteras av ansvarig personal I enlighet med nya skollagen dokumenteras det som hänt. Föräldrar kontaktas Vi kontaktar hellre en gång för mycket än en gång för lite. Händelsen bearbetas och avslutas av ansvarig personal. Checklista för händelser mellan elever finns längst bak i detta häfte. I checklistan finns även plats för dokumentation. Den dokumentation som görs sparas antingen på T: eller i avsedd pärm.
Vid behov tar likabehandlingsteamet vid och då följs denna arbetsgång: Återkoppling mellan likabehandlingsteam och personal 5. Uppföljning och avslutning av ärendet 4. Åtgärder upprättas i samråd med de inblandade Dokumentation sker kontinuerligt under hela processen 1. Fortsatt kartläggning av vad som skett 2. Enskilda samtal med de inblandade barnen 3. Föräldrar informeras
Händelser mellan personal och elev Om trakasserier eller kränkande behandling sker av personal gentemot elev är rektor ansvarig för att utreda och agera samt upprätta åtgärder.
Hur ser det ut idag? Ett främjande och förebyggande arbete finns i varje klass på skolan. All personal är medveten om skolans värdegrund och jobbar utifrån den. Likabehandlingsteamet består av en fritidspedagog samt en lärare. Dessa träffas varje vecka för att arbeta förebyggande, kartlägga, utreda och åtgärda samt dokumentera. Avsatt tid är för närvarande 60 minuter i veckan. Hur vill vi ha det i fortsättningen? Planen ska implementeras gentemot övrig personal. Alla ska vara väl förtrogna med innehållet i planen. Detta sker i början av läsåret. Vi vill även i fortsättningen att våra träffar i likabehandlingsteamet schemaläggs och prioriteras vid schemaläggning, då det annars är i stort sett omöjligt att hitta en tid då vi alla kan träffas. Elevinflytandet ska utvecklas och förändras. Utveckla en röd tråd i det förebyggande arbetet. Målet är att viss verksamhet av förebyggande karaktär ska finnas i alla klasser och grupper. Exempel på detta kan vara värdegrundsarbete och gruppstärkande övningar. Föräldrarna ska göras delaktiga i planen för att främja ett gott samarbete och engagemang. Vidareutveckla vårt främjande och förebyggande arbete Under läsåret 2016-2017 vill vi ha fler tillfällen då vi samlas för åldersblandade aktiviteter. Detta kan vara friluftsdagar, temadagar och andra gruppstärkande aktiviteter
Uppföljning och utvärdering av plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier Denna plan ska vara ett levande dokument i skolans likabehandlingsarbete. Den kommer att revideras under höstterminen 2017. Kristine Andersson Niclas Stenlund 6 oktober 2016 Skellefteå
Checklista Händelser mellan elever Datum för händelsen Inblandade elever Inblandad personal Kryssa i det som är gjort: Direkt markering mot det oönskade beteendet. Ansvarig personal den som sett händelsen har samlat in information från alla inblandade för att få en helhetsbild. Kartläggning Föräldrakontakt Händelsen har bearbetats, dokumenterats och avslutats av ansvarig personal. Dokumentation:
Förebyggande Utredande AUGUSTI LBT har upptakt och planerar årets arbete. Vi upprättar ett förslag på en ny plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Temadag med inriktning mot samarbete planering, genomförande och utvärdering. SEPTEMBER Under en arbetslagsträff presenteras den nya planen och skolans personal ges tillfälle att komma med synpunkter och göra tillägg. Vid det första skolrådet presenteras den nya planen och föräldrarna ges tillfälle att komma med synpunkter och göra tillägg. Vid det första elevrådet presenteras den nya planen och eleverna ges tillfälle att komma med synpunkter och göra tillägg. Trean, fyran & femman - arbete med filmer från Friends. Samtal och gruppdiskussioner. OKTOBER LBT slutför planen efter att ha tagit del av synpunkterna från personal, föräldrar och elever. Skolans rektor genomför trygghetsvandring med skolans elevråd. De ges tillfälle att tycka till och komma med synpunkter och förslag. NOVEMBER LBT - Trean, fyran & femman - arbete med filmer från Friends. Samtal och gruppdiskussioner. DECEMBER Kompisgrupper JANUARI Trivselenkät - på papper till eleverna, digital till föräldrarna. Planering, genomförande, sammanställning och analys
FEBRUARI Redovisning av enkät. Personal, skolråd och elevråd får ta del av resultatet. Klasskoll med ettorna och tvåorna. Hur fungerar det i klassen? Vad är bra och vad kan bli bättre? MARS Klasskoll med ettorna och tvåorna. Hur fungerar det i klassen? Vad är bra och vad kan bli bättre? APRIL Klasskoll med treorna och fyrorna. Hur fungerar det i klassen? Vad är bra och vad kan bli bättre? MAJ Klasskoll med förskoleklass och femmorna. Hur fungerar det i klassen? Vad är bra och vad kan bli bättre? JUNI Skolans rektor genomför en trygghetsvandring med skolans elevråd, de utvärderar höstens trygghetsvandring och blickar framåt. LBT utvärderar årets plan och årets uppdrag.