Under 2012 genomfördes merparten av arbetet att utforma Hultsfreds nya bostadsområde Strandlyckan vid sjön Hulingen. Två privata villatomter såldes

Årsredovisning 2012

Under 2012 genomfördes merparten av arbetet att utforma Hultsfreds nya bostadsområde Strandlyckan vid sjön Hulingen. Två privata villatomter såldes omgående. Inflyttning i Hultsfreds Bostäders flerbostadshus sker under våren 2013, med början i mars.

Innehåll Sida 2012 i sammandrag 1 Fakta om Hultsfred, kommunens organisation 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Förvaltningsberättelse, Konjunkturläget 5 Kommunens personal 7 Energieffektivisering 9 Kommunkoncernen 11 Finansiell analys 14 Resultaträkning och kassaflödesanalys 24 Balansräkning 25 Noter 26 Drift- och investeringsredovisning 31 Redovisningsprinciper 33 Ord- och begreppsförklaringar 34 Årets verksamhet 35 Årets viktiga händelser 58 Årets nyckeltal 60 Revisionsberättelse 63

Årsredovisning 2012 2012 i sammandrag Årets resultat Resultatet i kommunkoncernen Hultsfreds kommun uppgick till 22,1 mnkr (5,3). Det är kommunen som står för merparten, 21,2 mnkr (3,7), av resultatet. En stor del är en engångs-intäkt på 14,5 mnkr avseende återbetalade premier från AFA. De största budgetavvikelserna De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige beslutade budgeten var: Återbetalning från AFA + 14,5 Värdeförändring pensionsmedel + 3,6 Barn-och utbildningsnämnden + 4,8 Miljö- och byggnadsnämnden + 1,2 Kost o städ + 1,1 Aktieägartillskott till HKIAB - -3,6 Pensionskostnader - -2,2 Avsatt för löneökningar - -2,2 Ofördelat besparingskrav - -2,3 Årets skatteintäkter Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar uppgick 2012 till 695,9 mnkr (706,1) vilket är en minskning med 10,2 mnkr. Vid årsskiftet 2011-2012 gjordes en skatteväxling med landstinget. Denna växling minskade kommunens skatteintäkter med 11,5 mnkr. Antal anställda Antalet anställda i kommunen (exklusive kommunägda bolag) var 1 198. Det är en minskning med 45 jämfört med 2011. Befolkningen Vid årets slut uppgick befolkningen till 13 550, en ökning med 35 personer sedan 2011. Arbetslösheten Öppet arbetslösa och personer i program var vid utgången av 2012, andel av den register-baserade arbetskraften 16-64 åt i procent: Dec 2012, Hultsfreds kommun Riket 11,0 8,9 Fem år i sammandrag - kommunen Belopp i mnkr där inte annat anges 2012 2011 2010 2009 2008 Verksamhetens intäkter 170,4 155,9 155,7 149,6 175,1 Verksamhetens kostnader 846,4 858,2 856,1 833,9 833,6 Verksamhetens nettokostnad 676,0 702,3 700,4 684,3 658,5 Skatteintäkter 488,5 483,9 479,0 476,7 477,1 Generella statsbidrag och utjämningar 207,4 222,2 226,1 216,4 212,7 Årets resultat 21,2 3,7 6,5 13,8 24,2 Tillgångar 591,1 561,0 534,7 535,5 528,5 Skulder, banklån 176,8 152,8 102,8 102,8 126,9 Eget kapital 227,2 206,0 237,3 244,6 241,2 Soliditet, % 38,4 36,7 44,4 43,1 41,1 Borgens- och ansvarsförbindelse 760,8 709,4 697,5 709,8 692,7 Nettoinvesteringar 36,3 23,8 26,0 38,2 49,3 Självfinansieringsgrad, investeringar, % 128,7 118,9 124,8 82,9 104,1 Antal invånare per den 31 december 13 550 13 515 13 696 13 855 14 046 Skattesats kommunen, % 21,91 22,32 22,32 22,32 22,32 Nettokostnad per invånare, kr 49 897 3) 51 961 51 138 49 389 46 882 Nettokostnadernas andel av skatter och statsbidrag, % 97,1 4) 99,5 99,3 98,7 95,5 Nämndernas budgetavvikelse, mnkr 4,1 5,4 3 5,3 14,9 2) inkl engångsintäkt om 14,5 mnkr 3) påverkad av engångsintäkt, värde exkl är 50 967 kronor 4) påverkad av engångsintäkt, värde exkl är 99,2 procent 2) 1

Årsredovisning 2012 Verksamhetsberättelse Fakta om kommunen Kommunfullmäktige Val- Valnämnd nämd Val Kommunrevision Revision Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd Barn- och utbildnings -nämnd ÖSK* Gyro 100% AB Hultsfreds Bostäder 100% Hultsfreds Kommunala Industri AB 100% Överförmyndare Bygglov Miljöskydd Naturvård Planfrågor Stadsbyggnad Individ-/Familjeomsorg Omsorgsverksamhet Äldreomsorg Invandrarfrågor Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola Musikskola Särskola Vuxenutbildning Bibliotek RockCity Hultsfred AB 100% Kommunstyrelse Gemensam kommunadministration Ekonomi/Finans Personal Kost/städ, Skolskjutsar, IT, Planering Information Arkiv Kultur Turism Idrott/Fritid Räddningstjänst Industri/Näringsliv Kollektivtrafik Säkerhet Konsumentfrågor Campus Hultsfred Kommunfullmäktiges mandatfördelning Parti C Fp Kd M Mp S V Sd Antal mandat 11 1 5 6 2 15 4 1 Anmärkning: Schemat över nämnder och bolag avser verksamheter som konsolideras i "koncernen" Hultsfreds kommun. * Östra Smålands kommunalteknikförbund 2

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Bokslutet för 2012 slutar på ett resultat på 22,1 mnkr för kommunkoncernen. Det är ett alldeles utmärkt resultat för vår kommun, men en stor del, närmare bestämt 14,5 mnkr, är en engångseffekt av återbetalning av försäkringspremier från AFA. Studera gärna årsredovisningen och det sammandrag som finns inledningsvis. Det visar på ett överskådligt sätt kommunens ekonomi och våra förvaltningars verksamheter under året. Målet med den kommunala verksamheten är att invånarna ska få den service och omvårdnad man är i behov av, liksom utbildning, kultur och fritidsutbud med mera. Årsredovisningen visar den bredd som Hultsfreds kommun idag kan ge. Jag tycker att vi klarat målsättningen på ett bra sätt, mycket tack vare ett fint och förtjänstfullt arbete av våra anställda och politiker. Vi har även detta år utökat samarbetet med våra grannkommuner. Sedan tidigare har vi samverkan med konsumentvägledning, överförmyndare, infrastrukturkansli, alkoholhandläggning, och under året har vi gått vidare med ett projekt för ledarutveckling, gemensam jurist, miljösamverkan med Vimmerby som även kommer att omfatta bygg- och planverksamhet. Under våren 2013 går vi in i en gemensam inköpssamverkan placerad i Västervik. Vi kan också nu lägga det andra verksamhetsåret bakom oss när det gäller vår tekniska samverkan med Högsby kommun, i vårt förbund ÖSK. För Hultsfreds kommuns del innebar det ett överskott med 816,7 tkr. Jag avslutar med att tacka personal, förvaltningar och nämnder för det ansvarsfulla arbete ni lagt ner under 2012. Lars Rosander kommunalråd 3

4

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Omvärld Den samhällsekonomiska utvecklingen enligt SKL Ljusnande konjunkturutsikter Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller Sveriges Kommuner och landsting (SKL) ändå i huvudsak fast vid sin bedömning från i december. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Under sensommaren når arbetslösheten 8,2 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för ifjol. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. Även åren 2014 2016 beräknas skatteunderlagets reala tillväxt, med allt bredare marginal, överstiga en procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren 2014 2016 är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också löneoch prisökningstakten. Under 2013 och 2014 ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med närmare 4 procent år 2016. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,8 till 1,8 procent. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP % 3,7 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4 Sysselsättning 2,3 0,4-0,1 0,6 1,2 1,3 timmar Arbetslöshet 1 7,5 7,7 8,1 7,8 7,6 6,6 Timlön 2 2,9 3,1 2,8 3,1 3,5 3,9 Timlön 3 2,5 3,0 2,9 2,7 3,3 3,9 KPIX, årssnitt % 1,1 1,1 0,8 1,3 1,5 1,8 KPI, årssnitt % 3,0 0,9 0,6 1,4 2,1 2,6 Ökning skatteunderlag % 3,0 4,1 3,3 3,3 4,1 4,7 Realt skatteunderlag % 2,4 2,0 1,3 1,1 1,4 1,5 1 Öppen arbetslöshet, nivå, 2 nationalräkenskaperna, 3 konjunkturlönestatistiken Pensionsbromsen håller tillbaka skatteunderlaget 2014 Efter en relativt stark skatteunderlagstillväxt år 2012 avtar ökningstakten i år och nästa år innan det åter blir bättre fart 2015 och 2016, se diagram 1. Skiftningarna förklaras i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Konjunkturen dämpades visserligen mot slutet av 2012, men det skedde ändå en viss ökning av arbetade timmar under året. Den svenska ekonomin väntas åter börja växa redan i början av 2013, men sysselsättningen minskar de närmaste månaderna och vänder upp först under andra halvåret. För året som helhet betyder det att antalet arbetade timmar blir i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Nästa år räknar vi med en viss sysselsättningsuppgång, som förstärks 2015 och 2016. Sysselsättningsutvecklingens påverkan på skatteunderlaget förstärks av att det svagare läget på arbetsmarknaden bidrar till en dämpning av löneökningstakten 2013. När arbetslösheten sedan minskar från och med 2014 blir också lönehöjningarna större. Trots den gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknaden 2014 än 2013 växer skatteunderlaget i samma takt båda åren. Det beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013 men verkar återhållande 2014. 5

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Invånare och arbetsmarknad Antal invånare i kommunen, 1972-2012 18 300 17 500 16 700 15 900 15 100 14 300 13 500 1972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 2007 2012 Antalet invånare var den 31 december 13 550 en ökning med 35 under 2012. Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 130 invånare per år (föregående år 134). För de sista tio och fem åren är motsvarande tal minskningar med134 (146) respektive 129 (158) invånare per år. Födelseöverskott och flyttningsöverskott i kommunen, antal invånare 105 85 65 45 25 5-15 -35-55 -75-95 -115 Födelseöverskott Flyttningsöverskott 2008 2009 2010 2011 2012 Grafen visar kommunens befolkningsminskning uppdelad i födelse- och flyttningsöverskott. Födelseöverskott är skillnaden mellan antalet födda och antalet döda medan flyttningsöverskott är skillnaden mellan antalet inflyttade och antalet utflyttade. Av grafen framgår att det negativa födelseöverskottet under 2012 minskade till -59 (-113) medan flyttningsöverskottet blev just ett överskott med 93 personer (-68). Skälet till det förbättrade födelseöverskottet är att under 2012 föddes 125 barn mot 91 under 2011. Genomgående att det kvinnliga flyttningsnettot är något större än det manliga. Flyttningsöverskottet och befolkningsutvecklingen är till stor del beroende av läget på arbetsmarknaden och sysselsättningsutvecklingen. Sysselsättningen (förvärvsarbetande dagbefolkning) minskade under 2011 med 30 personer. År 2011 var antalet sysselsatta män 3 092 och antalet sysselsatta kvinnor 2 840. Under 2011 ökade sysselsättningen för män med 58 medan sysselsättningen för kvinnor minskade med 88 platser. Jämförelserna med föregående år är gjorda efter statistikinsamling enligt gammal metod. Från 2011 tillämpas en ny metod för insamling av uppgifter. Antal sysselsatta i kommunen 2005 2011 5 700 5 650 5 600 5 550 5 500 5 450 5 400 5 350 5 300 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2011 Ny Arbetslöshet i kommunen per december, procent 12 10 8 6 4 2 0 Arbetslösa Program Totalt 2010 2011 2012 Den totala arbetslösheten har under 2012 ökat med 0,8 procentenheter till 11,0 procent. Arbetslöshet i kommunen, länet och i riket, procent 12 10 8 6 4 2 0 Hultsfred Länet Riket 2010 2011 2012 Den totala arbetslösheten har under 2012 ökat för kommunen med 0,8, för Kalmar län med 0,4 och för riket med 0,3 procentenheter. 6

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Kommunens personal Kommunens personalförändringar i redovisningen Nyckeltalen som redovisas baseras på uppgifter i lönesystemet som beräknas på faktiska arbetade timmar. Jämförelser med åren före 2010 är inte relevanta eftersom ny mätmetod infördes då. 2010 kommer därför att bli basår för kommande mätningar gällande personalnyckeltal. Antal tillsvidareanställda i kommunen 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 2010 2011 2012 Antalet tillsvidareanställda har under 2012 minskat med 45. Anledningarna är uppsägningar på grund av arbetsbrist samt ett antal pensionsavgångar som inte är återsatta med tillsvidaretjänster. Pensionsavgångarna ligger i snitt på 35 anställda/år fram till 2020. Antal anställda, uppdelade i olika kategorier Tillsvidare Kvinnor Män Totalt 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Heltid 467 483 126 135 593 618 Deltid 492 501 25 30 517 531 Deltidsbrandmän 0 1 88 93 88 94 Summa 959 985 239 258 1 198 1 243 Visstid Kvinnor Män Totalt 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Heltid 26 82 6 30 32 112 Deltid 155 187 8 17 163 204 Summa 181 269 14 47 195 316 Tabellen visar de olika förvaltningarnas antal anställda under verksamhetsåret 2012 jämfört med 2011. ( Se tabell nästa sida) Tillsvidareanställda per förvaltning 2012 2011 Centraladministration 48 56 Kost- och städservice 83 83 Kultur- och Fritid 31 34 Räddningstjänst 92 99 Miljö- byggnadskontor 12 12 Barn- och utbildningsförvaltning 401 429 Socialförvaltning 531 530 Totalt kommunen 1 198 1 243 ÖSK Hultsfred 46 46 Totalt inkl ÖSK Hultsfred 1 244 1 289 Åldersfördelning, antal per femårsklass 250 200 150 100 50 0-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65- Diagrammet ovan visar, för kommunens del, att de som fyllde 55 år eller mer under 2012 utgör drygt 30 procent av de anställda. Alltså kommer de närmaste tio åren cirka 360 av kommunens anställda att lämna sina anställningar förutsatt att alla avgår vid 65 år fyllda. Åtta av kommunens anställda var för övrigt över 65 år och inga yngre än 20 år. Förvaltningarnas arbete med ökad sysselsättningsgrad Under 2012 informerades samtliga förvaltningar om kommunfullmäktiges beslut (KF 56/2012) att varje nämn ska redovisa arbete med ökad sysselsättningsgrad vid varje årsbokslut. Denna kommungemensamma rutin är ett önskemål om utökad tjänstgöringsgrad kontinuerligt förs in i personalsystemet. Den förvaltning som sedan tidigare arbetar mest med frågan är socialförvaltningen. Förvaltningen har ett program där nästan all personal inom vård och omsorg lägger in sina scheman. Sedan 2008 har man också en bemanningsenhet som täcker frånvaro kortare än två veckor. Detta har varit stora 7

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Kommunens personal framgångsfaktorer i arbetet med önskad sysselsättningsgrad. sjukdag eller mer jämfört med verksamhetsåret 2011. Barn- och utbildningsförvaltningen tar upp frågan vid de tjänsteplaneringsmöten som hålls en gång per termin. Möjligheterna till utökning påverkas dock av de lagar som finns kring behörighet och legitimation inom skola och förskola. Övriga förvaltningar och verksamheter följer den centrala rutinen men förväntas under 2013 kunna göra en närmare analys i syfte att ökad utsträckning kunna erbjuda önskad och högre sysselsättningsgrad. Fördelning av tillgänglig tid, procent Mertid Antal tim Tusentals kr 2012 2011 2012 2011 Kompledig 5 033 4 026 1 016 764 Fyllnadstid 10 121 11 985 1 692 1 904 Enkel övertid 1 972 2 234 547 583 Kval övertid 3 086 2 810 1 132 990 Summa 20 212 21 055 4 387 4 241 Antalet timmar mertid har minskat med 4,1 procent. Högre ersättningar per timmer medför dock att kostnaden per timme ökar med 3,4 procent. Frånvaron under 2012 var 23 procent (30 procent), där de lagstadgade tjänstledigheterna utgör den högsta frånvaron. I diagrammet ovan under Övrig frånvaro finns bland annat ledighet för studier, komp, facklig tid, de vilande anställningarna samt ledigheten för ferie-och uppehållsanställda. Den högre närvaron har sin grund i ett lägre uttag av föräldraledigheten, semesterledigheten samt ett klart mindre antal vilande tjänster. Löner Kostnaderna för kommunens löner uppgick till 352 mnkr (:359). I beloppet ingår kostnader för löner (inkl. löner för arbetsmarknadsåtgärder), ob-ersättningar, semestrar, arvodesanställda och uppdragstagare. Andel anställda utan sjukfrånvaro i procent Diagrammet överst i nästa spalt visar antalet anställda, angivet i procent, utan sjukfrånvaro i relation till varje förvaltning/verksamhets antal medarbetare. Det är fler anställda år 2012 som har en Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2012 2011 2010 60 dagar eller mer 38,63 39,56 38,16 Kvinnor 5,47 5,33 5,45 Män 2,82 1,81 2,94 29 år och yngre 3,29 3,04 3,14 30-49 år 3,95 4,61 4,85 50 år och äldre 6,2 5,25 5,37 Totalt 5,03 4,75 4,96 Sedan 1 juli 2003 ska redovisning av sjukfrånvaro ske på ett sådant sätt att jämförbarhet uppnås mellan arbetsmarknadens sektorer samt att informationen ska förtydligas och förbättras. Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderar sju olika mått (se ovan). Notera att måttet 60 dagar eller mer sätts i relation till den totala sjukfrånvaron. Alltså 38,63 procent av den totala sjukfrånvaron 2012 är 60 dagar eller mer. Övriga mått sätts i relation till ordinarie arbetad tid. Den totala sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid har ökat från 4,75 procent år 2011 till 5,03 procent år 2012. Ökningen beror på att korttidsfrånvaron har ökat. 8

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Energieffektivisering Energieffektivisering Statligt stöd I juli 2010 erhöll Hultsfreds kommun ett statligt stöd från energimyndigheten för att strategiskt arbeta med energieffektivisering i kommunens fastigheter och transporter. Ett åtagande är då att årligen rapportera en nulägesanalys av energianvändningen för persontransporter och för samtliga kommunalt ägda (eller av bolagen ägda) fastigheter. Ett annat åtagande är att ta fram en strategi med målsättningar och handlingsplan för att minska energianvändningen. Denna strategi är framtagen och nu ligger den stora uppgiften i att lyckas nå de mål, i förhållande till 2009, som antagits. Fastigheter En av målsättningarna på fastighetssidan är att minska den totala energianvändningen per areaenhet med 10 % till 2014 och 20 % till 2020. I statistiken ingår endast de fastigheter där man har rådighet över energianvändningen. All statistik är graddagskorrigerad. Energianvändning/areaenhet, kwh/m 2 300 250 200 150 100 50 0 ÖSK ABHB HKIAB/RCAB ALLA 2012 2011 2010 Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK) förvaltar den kommunala organisationens fastigheter. Sedan 2009 har man minskat den totala energianvändningen/areaenhet med 5,2 %. AB Hultsfreds bostäder (ABHB) har under samma period minskat sin energianvändning/areaenhet med 13,6 %. Hultsfreds kommunala industriaktiebolag och Rock City AB (HKIAB/RCAB) har sedan 2009 minskat sin energianvändning/areaenhet med 3,5 %. Tittar man på den totala energianvändningen/areaenhet för kommunen och bolagen tillsammans (ALLA) så har man minskat energianvändningen med 10 % sedan 2009. Total energianvändning, MWh Energislag 2012 2011 2010 2009 Olja 3 343 4 909 4 187 3 899 Biobränsle 9 396 8 641 7 731 8 665 Fjärrvärme 22 534 23 200 22 972 23 076 El 13 036 14 386 17 278 19 482 Totalt 48 309 51 136 52 168 55 122 Utan hänsyn till eventuella förändrade fastighetsareor har den totala energianvändningen minskat med 12,3 % sedan 2009. Persontransporter En målsättning på transportsidan är att minska den totala energianvändningen (bränslemängden) med 16 % till 2014 och 33 % till 2020. Ett annat mål är att total körd sträcka ska minska med 3 % till 2014 och 7 % till 2020. Andelen miljöbilar ska öka från 25 % till 44 % 2014 och 90 % 2020. I statistiken ingår alla fordon som används för persontransporter. I antalet mil ingår även privata bilar i tjänsten. Bränsle, kubikmeter 200 150 100 50 0 Bensin Diesel Etanol Totalt 2012 2011 2010 Sedan 2009 har mängden bensin minskat med 63 %, mängden diesel har ökat med 63 % och mängden etanol har minskat med 100 %. Totalt har bränslemängden minskat med 11 % sedan 2009. Den totala använda energin i fordonsbränslen har under samma period minskat med 14 % vilket betyder att de fordon vi använder blivit effektivare (bränslesnålare). Antal körda mil Typ 2012 2011 2010 2009 Ägda 48 125 46 338 46 413 51 431 Leasade/h yrda 148 445 143 002 138 730 130 550 Privata 51 263 48 759 51 818 48 385 Totalt 247 833 238 100 236 961 230 365 9

Antal fordon och miljöklassade fordon Typ 2012 2011 2010 2009 Personbilar 90 124 103 99 Övriga fordon 43 46 40 42 Varav miljöllassade 41 72 47 34 Antal körda mil har ökat med 8 % sedan 2009. Antalet fordon totalt var 141 2009,143 2010,170 2011 och 133 2012 (många fordon byttes under 2011). Av dessa var 24 % miljöklassade 2009, 33 % 2010, 42 % 2011 och 31 % 2012. Tittar man bara på personbilarna i den kommunala verksamheten (exkl. hyrbilar) så var andelen miljöklassade fordon 2009 hela 48 %. 2010 hade denna andel ökat till 55 % och under 2011 var den 63 %. 2012 sjönk andelen till 51 %. Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Energieffektivisering 10

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Inom koncernen Hultsfreds kommun finns verksamheter som bedrivs i företagsform, genom aktiebolag. De företag som konsolideras ägs helt av Hultsfreds kommun. Övriga ägda andelar i aktiebolag är små. Kommunkoncernen De företag som ingår i koncernredovisningen är de som kommunen har ett betydande inflytande i. Dessa är AB Hultsfreds Bostäder (ABHB), Hultsfreds Kommunala Industri AB (HKIAB), Rock City Hultsfred AB, Gymnasium Rock City AB och Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK). Ett betydande inflytande anses i allmänhet gälla när röstandelen överstiger ca 20 procent. Koncernens resultat Årets resultat för koncernen uppgår till 22,1 mnkr (5,3 mnkr). Det är framförallt kommunen som med 21,2 mnkr bidrar till koncernens positiva resultat. ÖSK bidrar med ett positivt resultat på 0,8 mnkr (+1,5 mnkr). ABHB redovisar ett resultat på 0,6 mnkr (+2,1 mnkr). HKIAB redovisar ett negativt resultat med -0,1 mnkr (-1,2 mnkr) efter aktieägartillskott med 3,6 mnkr (2,0 mnkr). Slutligen redovisar Rock City Hultsfred AB ett underskott på 0,1 mnkr ( -0,1 mnkr). Intäkter och kostnader Verksamhetens nettokostnader har minskat med 25,8 mnkr (-3,7 procent) jämfört med 2011. Verksamhetens intäkter har ökat med 17,7 mnkr eller 7,0 procent medan kostnaderna har minskat med 8,9 mnkr eller 1,0 procent. Exklusive värdeökning av kommunens pensionsmedel har koncernens finansnetto, d.v.s. de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna, sedan 2011 försämrats med 1,2 mnkr till en kostnad på 14,6 mnkr. Finansnettot inklusive värdeökning av kommunens pensionsmedel är en kostnad på 8,3 (9,0) mnkr. Kommunen svarar för mer än hälften av tillgångarna Koncernens balansomslutning uppgår vid utgången av 2012 till 1 064,0 mnkr och har ökat med 74,2 mnkr sedan utgången av 2011. Av balansomslutningen står kommunen för 591,2 mnkr (55,6 procent), ABHB för 254,5 mnkr (23,9 procent), HKIAB med Rock City AB för 212,7 mnkr (20,0 procent) och ÖSK för 33,7 mnkr (3,2 procent). Likviditeten är mindre än 1 Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Definierad som summan av koncernens likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till koncernens kortfristiga skulder exklusive semesterlöneskulder. För koncernen är den 91,5 procent. Likviditeten har därmed förbättrats med 10,6 procentenheter sedan 2011. Koncernens likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar, har ökat med 16,3 mnkr till 64,2 mnkr. Soliditet procent 34 32 30 28 26 24 22 2008 2009 2010 2011 2012 Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och om det finns en "buffert" för framtida eventuella negativa årsresultat. Koncernens soliditet uppgår 2012 till 28,9 procent och uppgick vid utgången av 2011 till 29,0 procent. Kommunen har i sitt eget bokslut för 2012 en soliditet på 38,4 procent. ABHBB och HKIAB exklusive RockCity AB har en soliditet på 23,5 respektive 11,6 procent. Sammantaget är soliditeten låg, vilket visar att koncernens långsiktiga handlingsutrymme är begränsat. För att öka soliditeten krävs att det egna kapitalet ökar och att det dessutom ökar snabbare än tillgångarna. 11

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Låneskuld, mnkr Investeringar, mnkr Koncernens låneskuld uppgår till 511,3 mnkr, vilket innebär en ökning med 45,5 mnkr från 2011. Kommunen ökar sin låneskuld med 24,1 mnkr, HBAB med 12,5 mnkr och HKIAB med 8,8 mnkr. Koncernens investeringar exklusive investeringar i finansiella tillgångar uppgick netto till 90,9 mnkr. Det är 38,7 mnkr mer än 2011. Kommunen nettoinvesterade 38,1 mnkr, ABHB 30,7 mnkr, HKIAB 20,6 mnkr, RockCity AB 0,5 mnkr och ÖSK 1,0 mnkr (exklusive elimineringar). Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr Enhet Ägartillskott Ägd andel Givna Mottagna Given Mottagen Kommunen 3,6 0,1 GYRO 100% 0,0 ABHB 100% 0,1 HKIAB 100% 3,6 RockCity 100% 0,0 Utdelning Kommunen har betalat ägartillskott till HKIAB för underskottstäckning 3,6 mnkr. Kommunen får aktieutdelning från ABHB. Försäljning Borgen Enhet Ägd Mottagare andel Köpare Säljare Givare Kommunen 95,3 1,7 331,1 ÖSK 3,5 87,6 GYRO 100% 0,0 0,0 ABHB 100% 6,9 13,0 172,3 HKIAB 100% 0,7 4,1 139,8 RockCity 100% 0,0 0,0 19,0 Kommunen hyr lokaler för gruppbostäder, särskilda boenden, förskolor och andra verksamhetslokaler av ABHB och ÖSK. Även av HKIAB hyr kommunen lokaler som Hotell Hulingen och vissa verksamhetslokaler. Kommunen köper dessutom tjänster av HKIAB. Av Rock City hyr kommunen lokaler för Campus verksamhet. Samtliga bolag köper VA och renhållning av ÖSK. ABHB bidrar även med medel för Campus verksamhet. 12

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen Uppgifter per 2012-12-31 och 2011-12-31 i mnkr Balans- Resultat Omsättning omslutning Låneskuld Soliditet % 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Gymnasium Rockcity AB 0,0 0,0 0,0 8,4 0,1 0,1 0,0 0,0 84,5 83,0 AB Hultsfreds Bostäder 0,6 2,1 91,5 90,5 254,5 243,1 175,6 163,2 23,5 24,9 Hultsfreds Kommunala Industri AB -0,1-1,2 23,3 21,9 179,0 172,0 139,8 130,8 11,6 12,1 Rock City Hultsfred AB -0,1-0,2 4,0 3,9 23,6 23,6 19,0 19,0 10,9 11,2 Koncernen Hultsfreds kommun består, förutom av de verksamheter som normalt uppfattas som kommunen, av fyra aktiebolag i vilka kommunen har en ägarandel som lägst uppgår till 20 procent av aktiernas röstvärde. För grafisk beskrivning se sidan 1. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Med proportionell konsolidering menas att om "dotter-bolagen" inte är ägda till 100 procent så tas endast ägda andelar av räkenskaperna med i koncernredovisningen. Interna mellanhavanden mellan kommunen och de olika företagen har eliminerats. Observera att Gymnasium Rockcity AB 2011 hade förlängt räkenskapsår 2011 (2010-09-01 2011-12-31). Gymnasium Rockcity AB Gymnasium Rockcity AB ägs av Hultsfreds kommun. All verksamhet ligger idag under barn och utbildningsnämnden. Bolaget Gymnasium Rockcity AB håller på att avslutas och ska likvideras under 2013. AB Hultsfreds Bostäder ABHB ger och förvaltar 1 676 (: 1 676) bostadslägenheter varav 104 (122) studentrum. Cirka 1 100 är belägna inom Hultsfreds tätort. Antalet vakanta lägenheter är fortsatt högt men har minskat något under 2012. Under 2012 var vakansgraden i genomsnitt 10,2 procent (10,4) motsvarande 167 (170) tomma lägenheter. Orsakerna till den höga vakansgraden är bl.a. kommunens befolkningsminskning men även kombinationen låga räntor och låga huspriser. Under 2011 har projektering påbörjats för nyproduktion av 14 lägenheter, centralt belägna med sjöutsikt i Hultsfred. Byggstart var våren 2012 med planerad inflyttning mars/april 2013. Ny tillgänglighetsanpassad lekplats i Stålhagen har byggts. Medelantalet anställda under 2012 var 28,3 (30,0). Hultsfreds Kommunala Industri AB HKIAB förvaltar industrifastigheter och driver i anslutning härtill viss näringspolitisk verksamhet. Antalet förvaltade fastigheter är för närvarande 10 (9) omfattande 70 000 m 2 (69 000) med sammanlagt 67 hyresgäster (61). Vakansgraden är ca 5 (5) procent och bedöms som en något hög nivå. 2012 har 20,6 mnkr (13,6) investerats, främst i samband med etableringar och verksamhetsutvecklingar inom olika fastigheter. Bolaget är engagerat som delägare i flera utvecklings- och infrastrukturbolag och innehar följande aktieandelar Rock City Hultsfred AB 100% Oskarshamns Hamn AB 4% Virserum Invest AB 4% Under 2012 förvärvades fastigheten Järeda 3:76. Bolaget har en fast anställd VD på deltid. Bolaget hade under året i genomsnitt 1,5 (1,5) årsarbetare. Rock City Hultsfred AB Bolagets uppgift är att äga och förvalta Rock Cityanläggningen, att arbeta för utveckling och marknadsföring av "Rock City Hultsfred" samt att stödja och utveckla utbildning och företagsamhet inom musik- och upplevelsesektorn och att driva projekt i anslutning härtill. Rock City har under det gångna året i huvudsak arbetat med uthyrning av fastigheten samt utvecklingsprojekt. Utvecklingen av Rockarkivet har pågått under året. Medelantalet anställda under 2012 var 5 (5). 13

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Finansiell analys Resultat och kapacitet Jämförelsestörande poster I årets resultat ingår som intäkt återbetalning av premier från AFA Försäkring. AFA beslutade under 2012 att för åren 2007 och 2008 sänka premierna för avtalsgruppsjukförsäkring och premiebefrielseförsäkring till noll. De premier, 14,5 mnkr, kommunen betalat till AFA för dessa försäkringar och under dessa år har därför under 2012 återbetalats till kommunen. Denna intäkt är att betrakta som jämförelsestörande. Årets resultat Mnkr 2012 2011 2010 2009 2008 Årets resultat 21,2 3,7 6,5 13,8 24,2 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 Hultsfreds kommun redovisar 2012 ett resultat på 21,2 mnkr. Detta tillsammans med positiva resultat för åren 2005-2011 ökar kommunens egna kapital. Nämndernas budgetavvikelser I kommunallagen föreskrivs att kommunerna ska ha god ekonomisk hushållning. Det viktigaste styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Således är nämndernas Mnkr 2012 2011 2010 2009 2008 Kommunstyrelsen -1,4 5,6-3,7-0,8 6,8 Barn- och utbildningsnämden 4,8-0,1-3,1-1,3-0,7 Socialnämnden -0,5-0,9 9,1 6,3 7,4 Miljö- och byggnadsnämnden 1,2 0,8 0,7 0,9 1,3 Pensioner, och oförutsett -3,8-10,0 5,3 6,9 8,6 Jämförelsestörande 14,5 0-8,0 1,2 11,3 Summa 14,8-4,6 0,3 13,4 34,8 Summa före jmfstör/omstr 0,3-4,6 8,3 12,2 23,5 förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. Av driftredovisningen framgår att driftbudgeten exklusive avskrivningar visar ett överskott på 14,8 mnkr (2011: -4,6 mnkr) varav före jämförelsestörande poster 0,3 mnkr (-4,6 mnkr). Pensioner och oförutsett, avvikelse mot budget 2012 Avsatt för löneökningar -2,2 Ofördelat besparingskrav -2,3 Pensionskostnader -2,4 Personalomkostnader 3,1 Summa -3,8 Kostnaden för årets löneökningar blev 2,2 mnkr större än budget. Löneökningarna blev i genomsnitt 3,4 procent medan den budgeterade ökningen var 2,7 procent. Det ofördelade besparingskravet blev slutligen till ett krav på minskade kostnader för räddningstjänsten på 2,7 mnkr, dock först från 2013. Eftersom åtgärder vidtagits under 2012 har det påverkat räddningstjänstens utfall positivt. När det gäller pensionskostnader ökade avsättningen med 2,2 mnkr mer än budget medan pensionsutbetalningarna blev 0,7 mnkr större än budget och pensionsavgifterna 0,7 mindre än budget. Den minskade arbetsgivaravgiften för anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år blev 1,3 mnkr bättre än budget, ökning av semesterlöneskulden blev 0,9 mnkr lägre än budget och avsatta medel för ökade arbetsgivaravgifters påverkan på semesterlöneskulden blev 0,9 bättre än budget. Detta summeras till att personalomkostnaderna blev 3,1 mnkr bättre än budget. Kommunstyrelsen, avvikelse mot budget 2012 Kommungemensamt -4,0 Verksamhetsgemensamt 1,1 Administrativa kontor 0,6 Delsumma kommunövergripande verksamhet -2,3 Kost o städ 1,1 Kultur och fritid -0,8 Räddningstjänsten 0,6 Totalt kommunstyrelsen -1,4 ÖSK 0,0 Kommunstyrelsens alla förvaltningar redovisar sammanlagt ett underskott mot budget med -1,4 mnkr. I den kommungemensamma verksamheten ingår underskottstäckning för HKIAB med 3,6 mnkr. Verksamheten för att utveckla näringslivet i kommunen ger överskott med 1,6 mnkr beroende 14

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Finansiell analys främst på att kommunens stöd på 1,5 mnkr till ny butik i Vena inte har kommit att utnyttjas. Campus redovisar ett underskott på 1,7 mnkr. Personaladministrativa åtgärder visar överskott med 0,8 mnkr. Från den 1 januari 2012 övergick avsvaret för länstrafiken från kommunerna och landstinget helt till landstinget. Efter skatteväxling för detta beräknades för busstrafiken utfallet bli 0,9 mnkr bättre än budget. KLT, som utför trafiken, kom med ett väldigt sent bokslut för 2011 och detta visade på ett betydligt sämre resultat än tidigare beräknat. Detta har medfört att 2012 belastas med 0,5 mnkr mer för täckning av KLT:s underskott än vad som avsattes i kommunens bokslut 2011. Utöver detta har ofördelaktigare klassificering än budget för betalning av busskort för gymnasieelever medfört överskridande av budgeten med 1,3 mnkr. Totalt blev underskottet för kommunikationer 0,8 mnkr. Kosten redovisar större intäkter utan motsvarande kostnader vilket medför ett utfall som blev 1,1 bättre än budget. Kultur- och fritidsförvaltningen har under 2012 utöver budget belastats med 0,9 mnkr för bidrag till Virserums konsthall varav 0,3 mnkr avser extraanslag 2012 och 0,6 mnkr förskott på 2013 års budget. Dessutom uteblev budgeterade arrendeintäkter på 0,3 mnkr efter försäljning av Kvillerum 1:3 till Målilla Motorklubb. Överskott för stöd till föreningsverksamhet med 0,3 mnkr med mera bidrog till att underskottet totalt för Kultur o fritid stannade på 0,8 mnkr. Som framgår ovan redovisar räddningstjänsten ett överskott mot budget med 0,6 mnkr. Översvämningarna under 2012 ökade kostnaderna, inklusive för ÖSK 0,3 mnkr, med 2,5 mnkr, varav för befintlig materiel 0,7 mnkr. Staten har via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, efter avdrag för självrisk på 0,4 mnkr betalat 1,9 mnkr till kommunen som ersättning. Av detta har 1,3 mnkr tillgodoförts 2012. Orsaken till att räddningstjänsten ändå visar överskott mot budget är att åtgärder för att minska kostnaderna från 2013 enligt fullmäktiges beslut har vidtagits under 2012. ÖSK:s nettokostnader för drift och underhåll av byggnader gav underskott mot budget med 1,5 mnkr. I bokslutet 2011 avsattes 1,5 mnkr till framtida fastighetsunderhåll. Avsikten var att återföra dessa 2012 för att täcka det extra fastighetsunderhåll som gjorts på flertalet fastigheter. Då ÖSK Hultsfred visade ett överskott i bokslutet 2012 återfördes inte dessa utan finns kvar under eget kapital i balansräkningen. ÖSK redovisade ett överskott på 0,9 mnkr för inte färdigställda underhållsprojekt. Gatuavdelningen redovisar överskott med 1,2 mnkr till stor del orsakat av ökade intäkter på grund av ledningsarbeten av externa ledningsägare. Energieffektivare ljuskällor och mindre omfattning av belysningsåtgärder medförde att verksamheten för gatubelysning redovisade överskott med 1,0 mnkr. Verksamheten för vatten och avlopp redovisar underskott netto med 1,3 mnkr. Största anledningen är den rikliga mängd regn som föll under sommaren som skapade omfattande översvämningar och tillhörande kostnader. Avfallshanteringen gav ett större överskott 3,5 mnkr. Skälen är lägre kostnader än budget. Miljö- och byggnadsnämndens överskott på 1,2 mnkr beror på i lika hög utsträckning på lägre kostnader som högre intäkter än budget. Vakanser och tjänsteledigheter, lägre kostnad för mätning efter överenskommelse om övertagande från Metria och mindre köpta tjänster för planer bidrar med respektive 0,2, 0,3 och 0,1 mnkr till lägre utfall än budget. Ny taxemodell för miljötillsyn och stora bygglov för Strandlyckan med flera ger intäktsöverskott mot budget med 0,4 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott mot budget med 4,8 mnkr. De skolformsövergripande verksamheterna redovisar ett överskott gentemot budget med 1,3 mnkr. Detta överskott orsakas av att en utvecklingsledartjänst var vakant under vårterminen samt att personalkostnaderna för elevhälsan var lägre än budgeterat. Grundskola och förskola, fritids- och förskoleklass redovisar också ett överskott gentemot budget, 4,6 mnkr och 0,4 mnkr. Dessa överskott beror till stor del på intäkter från migrationsverket för utbildning av asylsökande barn. Under 2012 fick verksamheterna tillgång till dessa intäkter långt efter kostnadstillfället. Detta gjorde det svårt för rektorer/förskolechefer att uppskatta hur mycket medel varje enhet hade tillhanda under året vilket föranledde extra försiktighet med resurserna. Ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan redovisar ett underskott på 1,6 mnkr vilket beror på att färre elever från andra kommuner valde att studera på Hultsfreds gymnasium. Nettokostnaden för hela nämnden under 2012 har i jämförelse med 2011 15

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Finansiell analys minskat med 3,2 procent och ett underskott gentemot budget har vänts till ett överskott. Detta beror, tillsammans med ovan nämnda orsaker, på anpassningar till minskat elevantal. Socialnämndens verksamheter redovisar underskott mot budget på 0,5 mnkr. Den verksamhetsgren som har det största underskottet är individ- och familjeomsorgen, -2,7 mnkr. Underskottet beror på höga kostnader för placeringar av barn och unga. Även för äldreomsorgen innebar året ett underskott, -1,1 mnkr. Behoven inom hemtjänst i ordinärt boende har varit större än budgeterat, -1,1 mnkr medan särskilt boende uppvisar ett överskott, 0,7 mnkr. Verksamheten för Hälso- sjukvård och rehabilitering vars budget minskar i takt med att den mellankommunala utjämningen avtar, fick ett underskott, -0,2 mnkr. Under året har kommunfullmäktige skjutit till medel för att täcka engångskostnader i samband med kommunernas övertagande av hjälpmedelshanteringen från landstinget. Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning uppvisar den dagliga verksamheten ett överskott på 1,8 mnkr, vilket delvis beror på ett minskat behov. Ett budgeterat intäktskrav som funnits kvar för det avvecklade elevhemmet resulterade i stor underskott för elevhemsverksamheten, -1,1 mnkr. Samtidigt har gruppbostäderna redovisat ett överskott, 0,4 mnkr. Totalt klarar omsorgen om personer med funktionshinder att redovisa ett överskott, 1,2 mnkr. Under delar av året har färre personer än budgeterat varit placerade på enskilda vårdhem vilket medfört att psykiatriverksamheterna fick ett totalt överskott på 0,9 mnkr. Kostnadsutveckling i relation till skatter och statsbidrag I tabellen betyder verksamheten: verksamhetens nettokostnader exklusive pensionskostnader och avskrivningar, och SkB: summa skatter och statsbidrag. För att uppnå en ekonomi i balans krävs att intäkterna är större än kostnaderna. Detta förhållande kan belysas genom att analysera hur stor andel olika typer av kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. Procent 2012 2011 2010 2009 2008 Verksamheten/SkB 87,1 90,0 90,5 89,9 87,1 Verksh före omstruktur.kostn, jmfstörande/skb 89,2 90,0 89,4 90,1 88,8 Pensioner/SkB 6,6 6,2 5,3 5,3 5,1 Avskrivningar/SkB 3,4 3,3 3,5 3,5 3,2 Nettokostnaderna / SkB 97,1 99,5 99,3 98,7 95,5 Finansnetto/SkB -0,2 0,0-0,3-0,7 1,0 Summa löpande kostnader 97,0 99,5 99,1 98,0 96,5 Av tabellen framgår att verksamhetens andel enligt definition ovan är 87,1 procent av summan av skatter och statsbidrag. Detta är 2,9 procentenheter lägre än föregående år. För att göra en relevant jämförelse med föregående år bör dock hänsyn tas till jämförelsestörande poster som påverkat nettokostnaderna. Med hänsyn tagen till dem minkar istället verksamhetens andel av skatter och statsbidrag med 0,8 procentenheter. Det betyder att kostnadsutvecklingen under 2012 går i rätt riktning. Andelen pensionskostnader fortsätter att öka om än inte så mycket som under 2011. Denna andel har sedan år 2000 ökat 2,4 procentenheter eller 25,0 mnkr. Avskrivningarna ökar marginellt med 0,1 procent. I närtid var avskrivningarnas andel som lägst 2005 med 3,0 procent. Ökningen till dagens 3,4 procent motsvarar 5,5 mnkr. Förändring av intäkter och kostnader Procent 2012 2011 2010 2009 2008 Kostnader exklusive finansiella kostnader -1,5 1,1 2,7 0,1 5,7 Kostn exkl fin kostn före omstr- /jämförelsetörande -1,5 2,1 1,6 1,4 4,4 Verksamhetens intäkter 9,1 5,9 4,0-3,0 11,0 Verksamhetens intäkter före jmfstörande -0,5 5,9 4,0-3,0 11,0 Skatteintäkter 1,0 1,0 0,5-0,1 4,0 Generella statsbidrag -6,6-1,7 4,4 1,7 7,6 Summa skatter och statsbidrag -1,4 0,2 1,7 0,5 5,1 Finansnetto exkl placerade 9,6 76,1-32,4-20,0 39,2 Kostnaderna minskar med 1,5 procent jämfört med 2011. Tas även hänsyn till ökade kostnader för löner efter nya löneavtal minskar kostnaderna med 3,1 procent. Om dessutom hänsyn tas till projekt 16

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Finansiell analys och ökade lokalhyror från ÖSK är minskningen 3,4 procent. Den största enskilda orsaken till denna minskning är huvudmannaskapsförändring för länets kollektivtrafik från den 1 januari 2012. Från att ha drivits av länets kommuner och landstinget tillsammans är numera landstinget ensam huvudman. Förändringen innebär att kommunerna minskar sina kostnader och landstinget ökar sina. För att finansiera sina ökade kostnader får landstinget öka sin skattekrona med 41 öre medan kommunerna får minska sina. Vid växlingen minskade Hultsfreds kommun sina kostnader med 12,4 mnkr motsvarande 1,6 procent av kommunens kostnader. Budgeterade demografiförändringar och fördelade besparingar minskar nettokostnaderna med 19,6 mnkr och efter övriga förändringar exklusive löneökningar i budget 2012 minskar nettokostnaderna med 11,7 mnkr. Det är detta som avspeglas i den relativt stora kostnadsminskningen. Utöver minskade kostnader för kollektivtrafiken är det Barnoch utbildningsnämnden, som på grund av framför allt demografiförändringar, minskar sina kostnader mest. Kostnadsutfallet 2012 är 7,1 mnkr mindre än 2011. Skatter och generella statsbidrag uppgick 2012 till 696,0 mnkr vilket är 10,1 mnkr eller 1,4 procent mindre än 2011. Om hänsyn tas till skatteväxlingen på 11,5 mnkr som nämns ovan ökar skatte och statsbidrag med 1,4 mnkr eller 0,2 procent. De preliminära intäkterna från kommunens egna skatteunderlag ökade med 10,4 mnkr eller 2,2 procent medan de två slutavräkningarna för skatteintäkterna blir 5,8 mnkr lägre än 2011. Summan av generella statsbidrag och utjämningar minskade med 14,7 mnkr eller 6,6 procent. Inkomstutjämningen minskade med 4,1 mnkr eller 2,9 procent samtidigt som regleringsbidraget också minskade med 7,4 mnkr. Den generella kostnadsutjämningen för merparten av verksamheterna minskade med 4,5 mnkr och kostnadsutjämningen för LSS-verksamheterna minskade med 0,9 mnkr. I och med ny fastighetstaxering av småhus ökade fastighetsavgiften med 2,5 mnkr från 2011 till 2012. 2012 var sista året för kostnadsutjämningen mellan länets kommuner avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. Utfallet 2012 var 0,4 mnkr (0,8 mnkr). De likvida medlen har ökat under året med 15,5 mnkr för att vid årsskiftet vara 42,3 mnkr. Ökningen är större än planerat och orsakas dels av att investeringsutgifterna varit lägre än förväntat och dels att resultatet blivit bättre än förväntat. Investeringsutgifterna beräknades till 48,0 mnkr i delårsrapporten medan utfallet blev 36,3 mnkr. Resultat beräknades till 17,8 mnkr och blev före underskottstäckning till HKIAB 24,8 mnkr. Tillsammans förklarar detta 18,7 mnkr av de likvida medlens ökning. Utbetalningarna är stora under början av året, med bland annat utbetalning av pensionsavgifter, varför de likvida medlen vid årsskiftet bör vara relativt stora. SIX Return Index för Stockholmsbörsen steg med 16,5 procent under 2012 och OMRX Mortgage Bond Index steg med 3,3 procent. KLP, Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB, förvaltade kommunens pensionsmedel placerade i aktieportföljen med en ökning på 17,1 procent och placerade i ränteportföljen med en ökning på 7,0 procent. KLP förvaltade alltså pensionsmedlen bättre än båda sina jämförelseindex ovan. Marknadsvärdet för Hultsfreds kommuns placerade pensionsmedel ökade med 11,0 mnkr till 100,2 mnkr medan det bokförda värdet steg med 6,3 mnkr till 90,7 mnkr. Finansnettot exklusive värdeförändring pensionsmedel har jämfört med 2011försämrats med 0,4 mnkr och beror på att räntekostnader för lån har ökat med 0,6 mnkr. Det i sin tur beror på en något högre räntesats samt att kommunen under 2012 ytterligare lånat upp 24,0 mnkr. Investeringsvolym Procent 2012 2011 2010 2009 2008 Investeringsvolym/ne ttokostnader 5,4 3,4 3,7 5,6 7,5 Avskrivningar/nettoinvesteringar 65,8 97,9 94,6 63,0 45,2 Under 2012 nettoinvesterades 36,3 mnkr vilket är 12,5 mnkr högre än 2011. Nettoinvesteringsbeloppet var 12,4 mnkr högre än årets avskrivningar. De budgeterade nettoinvesteringarna 2012 var 45,4 mnkr. I nettoinvesteringarna ingår även så kallade investeringsinkomster. 2012 uppgick de till 1,8 mnkr varav försäljning av G&B Arena för 1,2 mnkr utgör den största enskilda posten. Inga investeringsinkomster var budgeterade under året. Den största enskilda investeringsutgiften 2012 var när Hultsfreds kommun köpte Herrstorpet i Hultsfred för 14,1 mnkr. Detta tillfälle gavs under året och var därför inte budgeterat. Med tanke på att dessa 14,1 mnkr ingår i det totala nettoinvesteringsbeloppet är avvikelsen mot den totala investeringsbudgeten relativt stor. Orsaken till den stora skillnaden mot investeringsbudgeten är att många investeringsprojekts start 17

Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse Finansiell analys eller färdigställande har senarelagt. De största försenade projekten är Strandlyckan, 6,7 mnkr och energieffektivisering, 3,7 mnkr. Nettoinvesteringarna i byggnader var 4,0 mnkr, i inventarier 3,8 mnkr och i mark och markanläggningar 28,5 mnkr. De tre största investeringsutgifterna per projekt under 2012 var köp av Herrstorpet, 14,1 mnkr, Strandlyckan, 6,8 mnkr samt omstrukturering Albäckskolan 2,4 mnkr. Självfinansieringsgrad av investeringarna Inflödet av likvida medel från verksamheten var 46,7 mnkr 2012. Det är vad kommunen hade kvar av skatteintäkterna när den löpande driften och de finansiella kostnaderna var betalade. Med nettoinvesteringar på 36,3 mnkr blir kommunens självfinansieringsgrad 128,7 procent. Inte sedan 2006 har självfinansieringsgraden varit så här hög. Mnkr 2012 2011 2010 2009 2008 Medel från verksamheten 46,7 28,3 32,4 31,7 51,3 Nettoinvesteringar 36,3 23,8 26,0 38,2 49,3 Självfinansieringsgr ad, procent 128,7 118,9 124,8 82,9 104,1 Nettoinvesteringar 2008-2012, mnkr 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 Utrymmet för investeringar begränsas av just medel från verksamheten enligt ovan. De närmaste tre åren (2013-2015) är budget och plan för investeringar 93,5 mnkr. Till detta kommer 20 mnkr för återställande av Kejsarkullens deponi. För att finansiera dessa investeringar kommer medel från verksamheten inte att räcka till utan det kommer att krävas nyupplåning. Hur stor upplåning som behövs beror på hur de kommande årens resultat blir. Soliditet Procent 2012 2011 2010 2009 2008 Soliditet 38,4 36,7 44,4 43,1 41,1 Tillgångsförändring 5,5 4,7-0,1 1,3 4,9 Förändring av eget kapital 10,4-13,0 2,8 6,4 12,6 Soliditet inkl pensionsskuld äldre än 98-32,3-32,3-26,1-30,5-29,4 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av skatteintäkter. Av detta följer att ju lägre kommunens soliditet är desto större är kommunens låneskuld och därmed kostnaden för räntor. Med utgångspunkt från balansräkningen uppgår soliditeten till 38,4 procent och ökar från 2011 med 1,7 procentenheter. Tillgångsmassan har ökat med 5,4 procentenheter och gör att ökningen av soliditeten begränsas. Vid oförändrad tillgångsmassa hade soliditeten ökat till 40,5 procent. För att få ett mera relevant mått på soliditeten måste dock hänsyn tas till de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Skulle detta åtagande, vid årsskiftet 481,0 mnkr, läggas in som en avsättning i balansräkningen minskar kommunens soliditet till -32,3 procent (2011: -32,3 procent). Med detta mått mätt är således inga av kommunens tillgångar finansierade med eget kapital. Skuldsättningsgrad Procent 2012 2011 2010 2009 2008 Total skuldsättningsgrad 61,6 63,3 55,6 56,9 58,9 varav avsättningsgrad 9,3 9,6 3,1 3,5 4,7 varav kortsiktig skuldsättningsgrad 22,1 26,2 33,2 34,2 30,3 varav långsiktig skuldsättningsgrad 30,2 28,9 19,3 19,2 24,0 Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad och beräknas som skulder dividerat med totalt kapital. Hultsfreds kommun har en relativt hög skuldsättningsgrad, 61,6 procent 2012. I samma takt som soliditeten ökar minskar skuldsättningsgraden eller tvärtom. För 2012 minskar skuldsättningsgraden med 1,7 procentenheter. Efter att sedan bokslut 2004 minskat varje år ökade skuldsättningsgraden under 2011. I detta ligger ökad avsättning för återställande av Kejsarkullens deponi vilket ökar skuldsättningsgraden med 5,9 procent. Kommunens långfristiga skulder plus avsättningar uppgick till 231,5 mnkr (2011 206,5) vid det sen- 18