Kunskap en viktig del i ett sammanhang

Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Kunskap en viktig del i ett sammanhang Unga vuxnas tankar om högre utbildning och arbete Knowledge an important part of the context Young adult s thoughts about higher education and occupation Ulrika Landin Sanna Helgesson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Thomas Persson Datum för slutseminarium: 2012-12-17 Handledare: Nils Andersson

2

Sammanfattning Falkenbergs kommun har en låg utbildningsnivå bland invånarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjälp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivån bland invånarna. Utbildningsnivån bland invånarna i Falkenberg är tio procentenheter lägre än i riket i övrigt och när samhället möts av lågkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte är att ta del av vad sex unga vuxna som förvärvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer värdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership samt Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Tidigare forskning menar att unga människor tenderar att följa sina föräldrar fotspår när det gäller utbildning och arbete. Ett av resultaten som denna studie presenterar är att det finns en låg utbildningstradition bland samtliga föräldrar, trots detta har några av de unga vuxnas syskon genomfört eftergymnasiala utbildningar. Det har även visat sig att studiens respondenter påverkas av signifikanta andra i hur de värderar eftergymnasiala utbildningar och arbete. Ett annat resultat i denna studie pekar på att det finns fler möjligheter att uppnå en önskad position på arbetsmarknaden utan att påbörja akademiska studier. Nyckelord: Arbete, Falkenberg, framtid, unga vuxna och utbildning 3

Förord Författarna vill först och främst tacka Majlis Wolfhagen, kontorschef på barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun som genom att tipsa oss om ett pågående projekt i kommunen sådde ett frö hos oss. I vårt tack vill vi även nämna Anna och Helena som representerar Högskolan i Halmstad som arbetar med att hitta strategier för att höja utbildningsnivån bland invånarna i Falkenbergs kommun. Ni har varit tillmötesgående och hjälpsamma i uppstarten av vårt examensarbete. Det har varit ett intressant ämne att studera och vi har lärt oss mycket på vägen som vi tar med oss i vår blivande yrkesroll som studieoch yrkesvägledare. Arbetsfördelning Studiens informanter har kontaktats och intervjuats gemensamt. Transkriberingarna från tal till text har fördelats jämnt mellan författarna och den skrivna texten har till största del arbetats fram gemensamt. De texterna som utformats från varsitt håll har medförfattaren tagit del av och kompletterat om det behövts. Den tidigare forskningen som denna studie följer har lästs in och sammanfattats på varsitt håll. Ulrika Landin har arbetat ihop kapitlet med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. Sanna Helgesson har arbetat fram metodkapitlet och bokat tid med studiens informanter. Således har arbetet till största del utformats i gemenskap. 4

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Arbetsfördelning... 4 Inledning... 7 1.1 Syfte och frågeställning... 8 1.2 Disposition... 8 2. Tidigare forskning... 10 2.1 Utbildning, för vem?... 10 2.2 Bandet mellan familj och utbildning... 11 2.3 Utbildningens dilemman... 13 3. Teoretiska utgångspunkter... 15 3.1 Pierre Bourdieu... 15 3.1.1 Kapital och fält... 16 3. 2 Careershipteorin... 17 3.3 Teoretisk sammanfattning... 18 4. Metod... 19 4.1 Val av metod... 19 4.2 Urval av respondenter... 20 4.3 Datainsamling... 21 4.4 Genomförandet... 22 4.5 Bearbetning och analys av empiri... 22 4.6 Etiska riktlinjer... 23 5. Empiriskt resultat... 25 5

5.1 Unga vuxnas uppväxt... 25 5.2 Ska man läsa vidare eller inte?... 26 5.2.1 Praktik... 29 5.2.2 Familjens utbildningsbakgrund... 29 5.3 Livet efter studenten... 29 5.3.1 Arbete... 30 5.3.2 Resa... 31 5.3.3 Signifikanta andra... 31 5.4 Falkenberg, en stad med trygghet och framtid... 33 5.5 Sammanfattning av empiri... 33 6. Analys... 35 6.1 Kapitalens betydelser för de unga vuxna... 35 6.1.1 Värdet av en bra skola... 37 6.2 Arbetsmarknads- och utbildningsfält... 37 6.3 Påverkande faktorer... 39 6.6 Slutsatser... 41 7. Diskussion... 43 7.1 Metod och urval... 43 7.2 Författarnas reflektioner... 44 Referenser... 46 Bilaga 1... 49 Bilaga 2... 50 Bilaga 3... 51 6

Inledning Falkenberg är en småstad på västkusten som har drygt 41 000 invånare. Staden ligger tio mil söder om Göteborg och är en populär sommarstad. De senaste åren har det vuxit fram nya bostadsområden och handelsplatser och år 2010 ökade nyföretagandet i kommunen med 5,7 % (Hallands Nyheter, 2012). Falkenbergs kommun har i år 2012 blivit utsedd till årets tillväxtkommun, med visionen att arbeta för en hållbar framtid. Falkenberg har stora företag inom lager, transport och detaljhandel som i de flesta fall inte kräver någon högre utbildning av de anställda på företagen. Exempel på sådana företag är Gekås i Ullared, Carlsberg AB Sverige, Netto AB, Business Link, SCA Hygiene products och Arla. Att stora företag anställer män och kvinnor utan högre utbildning kan vara en bidragande orsak till att utbildningsnivån för både kvinnor och män i Falkenbergs kommun idag är lägre än riksgenomsnittet då kommunen är tio procentenheter lägre än riket i övrigt (Hallands Nyheter, 2012). Kommunpolitikerna i Falkenberg har beslutat att hitta strategier för att höja utbildningsnivån och man har tagit fram ett PM Strategi för ökad kunskap (Falkenbergs kommun, 2011) och därefter tagit hjälp av högskolan i Halmstad som genom undersökningar ska komma fram till genomförbara strategier som syftar till att höja utbildningsnivån bland kommun invånarna. Kommunen ska bland annat arbeta utifrån ett styrdokument för att främja ett samarbete med de eftergymnasiala utbildningarna för att verka för en etablering av en framtida yrkeshögskola samt för att stödja entreprenörsutbildningar (Falkenberg, 2008). Falkenberg har investerat i en akademisk utbildning med start hösten 2013 där kommunen kommer att erbjuda förskollärarprogrammet i form av en distansutbildning i samarbete med Karlstads universitet (Falkenberg, 2012) som ses som ett sätt att höja utbildningsnivån. Kommuner med låg utbildningsnivå bland invånarna har svårare för att hantera konjunkturnedgångar och de blir mindre attraktiva som kan påverka deras utvecklingspotential. Rolfer (2006) har i tidigare studier påtalat att individer med högre 7

utbildning har lättare för att möta de samhällsförändringar som sker så studiens fokus landar i att undersöka hur unga vuxna mellan 22 och 24 år som är i arbete ser på högre utbildning. 1.1 Syfte och frågeställning Mot bakgrund av att Falkenbergs kommun vill höja utbildningsnivån och ur ovanstående skrift är vi angelägna att ta reda på vilka inställningar unga vuxna har till akademiska utbildningar och arbete samt vilka svårigheter och möjligheter de unga vuxna upplever sig ha om de ska gå mot högre studier eller om de ska stanna kvar i arbete. Detta har mynnat ut i en frågeställning som ser ut följande: Vilka tankar har unga vuxna om vidare utbildning? Hur bedömer de unga vuxna värdet av eftergymnasiala utbildningar? Vilka faktorer påverkar deras val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? 1.2 Disposition Uppsatsens upplägg består av 7 kapitel där kapitel 1 presenterade inledningen och syftet med studien som mynnat ut i tre forskningsfrågor. I kapitel 2 följer tidigare forskningar som följs av en teoretisk utgångspunkt i kapitel 3 som hjälper oss att förstå olika mönster när de resonerar om vidareutbildning och arbete. Det valda tillvägagångsätt som följer denna studie presenteras i metodkapitel 4. Undersökningens resultat bygger på intervjuer som resulterat i ett empiriskt material som framförs i kapitel 5. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkter har det empiriska materialet analyserats i kapitel 6. Därefter följs en 8

diskussion inom berört område i kapitel 7. Samtliga kapitel inleds eller avslutas med en sammanfattning. Studien avslutas med en referenslista och bilagor. 9

2. Tidigare forskning I detta kapitel introduceras tidigare forskning som gjorts inom högre utbildning och arbetsmarknadens effekter på den. Här tas även upp vad som kan påverka ungdomars val till högre utbildning samt vidareutbildningens dilemman. 2.1 Utbildning, för vem? I början på nittiotalet befann sig Sverige i en djup ekonomisk kris. Med anledning av krisen började man etablera högskolor och universitet på allt fler orter i landet och ett exempel på detta är i Bergslagen i Örebro län. Bergslagen var känt för att vara en av Sveriges viktigaste industriregioner där de flesta av männen arbetade men under 1970- talets lågkonjunktur försvann tiotusentals jobb. Enligt Larsson (2009) är det vanligt att det görs högskolesatsningar för att möta samhällsförändringar (Larsson, 2009). Tanken är att detta ska bidra till att öka tillväxten, minska arbetslösheten samt för att individer ska skapa ett värde av ny kunskap på regional nivå. Idag har Sverige fjorton universitet och tjugo högskolor med statlig huvudman (Regeringen, 2012). Med hjälp av utbildning förväntas människor att skapa bättre förutsättningar att möta framtiden och de förändringar som sker under levnadsåren (Ankarloo & Friberg, 2012). Ankarloo och Friberg har även kommit fram till att denna etablering har lett till en problematik kring att allt fler blir överutbildade. Fransson och Lindh (2004) har i sin undersökning sökt svar på hur ungdomar grundar sina val kring utbildning och arbete och kommit fram till att dagens ungdomar inte ser samma möjlighet till trygg anställning utan att de får vara medvetna om att det sker påtvingade förändringar där man kan mötas av perioder av arbetslöshet eller att exempelvis ta tillfälliga projektanställningar. Författarna tolkar detta som att den rörliga arbetsmarknaden ställer krav på att man som individ är flexibel och har en medvetenhet kring rörligheten på 10

arbetsmarknaden för att navigera lättare i ett samhälle som ständigt förändras (Fransson & Lindh, 2004). Trondman (2001) som undersöker vilka ungdomar som drabbats hårdast av övergång från ungdom till vuxenliv har bland annat kommit fram till att högre studier minskar risk för arbetslöshet som gäller både män och kvinnor (Trondman, 2001). Genom intervjuer med bland annat forskare och arbetsgivare har Bengt Rolfer (2006) sök svar på hur högre utbildning svarar mot arbetsmarknadens krav och kommit fram till att näringslivet på regional nivå bör arbeta för att investera i utbildningar. Ett utbud av bra utbildningar skapar förutsättningar för invånarna att stanna kvar i regionen som i sin tur bidrar till ökad tillväxt i regionen. Ur ett tillväx- och sysselsättningsperspektiv lönar sig utbildning både för den enskilde individen och för samhället. Ur tillväxtperspektivet lönar sig utbildning genom att företag kan få den kompetens de önskar av sina anställda om fallet är så att det krävs ett ökat kunskapsinnehåll hos de anställda för att höja produktiviteten i företaget (Rolfer, 2006). Likt Rolfer har även Ankarloo och Friberg (2012) i sin studie kommit fram till att utbildning är av stor vikt samt en god samverkan mellan universitet och företag för att öka tillväxt och sysselsättning och för att främja en god kvalité inom utbildningsväsendet. Genom att kartlägga och analysera utvecklingens möjliga orsaker och konsekvenser inom den högre utbildningen har författarna lagt stor vikt vid hur betydelsefull en individs livslånga lärande är. Begreppet livslångt lärande belyser individens lärande genom utbildning, arbete och det sociala livet där kvalifikationer ses som en färskvara som behöver aktualiseras för att möta nya förändringar i samhället. Denna kompetens ses som en investering i individens humankapital som är en investering i en utbildning som sen ger utdelning i form av ett kvalificerat arbete (Ankarloo & Friberg, 2012). 2.2 Bandet mellan familj och utbildning Förändringen som skedde under 1990- talets sviktande arbetsmarknad ledde till att högskolorna bredde ut sig på allt fler orter i landet. Detta gjorde det möjligt för allt fler att 11

sökta sig till högskolorna varav den största ökningen var bland kvinnor med arbetarklassbakgrund. Klassbakgrunden är i vilken familj man vuxit upp i. Som individ påverkas man av den miljö man lever i och vilka människor som påverkar individen är viktig för denne (Berggren genom Olofsson, 2007). Detta framkommer även i ungdomsstyrelsens undersökning (2010) där familj, boende och fastanställning är det som rankas högst när det gäller de unga vuxnas förhoppningar om framtiden. Berggren (2007) har i sin studie använt sig av Bourdieus teoretiska begrepp för att förklara skillnader från övergången till högre utbildning ur ett genus- och klassperspektiv. Genusperspektivet kommer inte att tas upp då det inte är av relevans för denna studie. Hennes studie visar att föräldrarnas klass eller sociala tillhörighet är av betydelse vid val av att studera vid högskola. Det är en större andel som söker högre utbildningar vars föräldrar kommer från en högre klass än de som kommer från en medel- eller arbetarklassfamilj. En anledning till detta kan vara att de vill bibehålla samma status som föräldrarna har. En annan anledning kan vara att de kan ha ett ekonomiskt stöd hemifrån som underlättar studietiden (Berggren genom Olofsson, 2007). Likaså påtalar Trondman (2001) och Fransson och Lindh (2004) att det finns en social snedrekrytering som belyser ungdomars olika förutsättningar till eftergymnasiala utbildningar beroende på hur deras uppväxtvillkor ser ut. Det vill säga hur familjens utbildningstradition ser ut och vilket kulturellt kapital man har med sig på fältet. Detta i sin tur påverkar de ungas kommande val (Fransson & Lindh, 2004). Finns eftergymnasiala utbildningar inom familjen minskar risken för deras barn att hamna i arbetslöshet. Trots detta har Trondman (2001) kommit fram till ett oroväckande resultat då unga vuxna med högre utbildning tenderar att bli arbetslösa om deras föräldrar är lågutbildade eller arbetslösa (Trondman, 2001). Även Jan O. Jonsson ser att ungdomar präglas av sina uppväxtvillkor vid val av studier (Rolfer, 2006). Han kan se en skillnad mellan arbetarklassen och den övre samhällsklassen då den sistnämnda klassen överrepresenterar den högre utbildningen. Genom att sträva efter att få fler arbetarklassungdomar att påbörja eftergymnasiala utbildningar kan man få ett mer jämlikt samhälle. Barn vars föräldrar som har en akademisk utbildning växer upp med andra förutsättningar än de barn som växer upp i lågutbildade familjer. Föräldrarnas kunskaper om utbildningssystemet gynnar de barn som växer upp i dessa förhållanden då de med hjälp av föräldrarna orienterar sig bättre vid val av studier. Andra faktorer som är 12

av betydelse för vidareutbildning är hur relationen till föräldrarna ser ut. Det har visat sig att de barn som har en bristfällig relation till sina föräldrar tenderar att prestera sämre i skolan vilket i sin tur påverkar barnens utbildningsgång. Här påvisar Jan O. Jonsson vikten av skolans ansvar att motivera de ungdomar med sämre studieförutsättningar så att snedrekryteringen till högre utbildning minskar mellan arbetarklassen och den övre samhällsklassen. Han anser att högre utbildning lönar sig i det långa loppet för att individen får bättre levnadsvillkor (Rolfer, 2006). 2.3 Utbildningens dilemman Ankarloo och Friberg (2012) som kritiskt granskat syftet och resultatet med den högre utbildningen menar att de högre utbildningarna lockar fler att påbörja eftergymnasiala utbildningar. Trots detta anses det inte finnas tillräckligt med kvalificerade jobb till de examinerade (Ankarloo & Friberg, 2012). Samtidigt menar Rolfer (2006) att utbildning lönar sig hos den enskilde individen då denne blir konkurrenskraftig på arbetsmarknaden och genom sin kompetens får även denne högre lön av sin arbetsgivare. Samtidigt kan det bli en obalans på arbetsmarknaden i satsningen på högre utbildning, det vill säga att utbudet av arbete inte ökar i samma takt som de som kvalificerar sig högre utbildning. En konsekvens av detta blir att de som är högre utbildade inte får arbete som motsvarar deras kompetens, samtidigt som de konkurrerar bort de individer som har lägre utbildning. En annan konsekvens är att de som är högutbildade går ut i arbetslöshet efter avslutad utbildning då de anses som mer kompetenta än vad jobbet kräver då de blir bortrationaliserade för att företagen ska slippa betala ut den höga lön som den högutbildade anser sig vara förtjänt av (Rolfer, 2006). Ungdomar mellan 20-24 år som har en utbildning som är mer kvalificerat än det arbete de har är mindre nöjda med sitt arbete. Detta har framkommit i ungdomsstyrelsens rapport (ungdomsstyrelsen, 2003) där de undersöker vad olika åldersgrupper har för attityder och värderingar kring bland annat familj, utbildning, arbete och framtid. Man har även sett en minskning vad det gäller rätt man på rätt plats på 13

arbetsmarknaden. Ett bevis på detta är att år 2000 hade 48 procent av löntagarna i landet minst ett år längre utbildning än vad jobbet krävde (Rolfer, 2006). Även Berggren är av samma åsikt då hon menar att ett dilemma med högre utbildning är överutbildning som betyder att en individ har mer kompetens än vad anställningen kräver (Berggren genom Olofsson, 2007). Rolfer (2006), Ankarloo & Friberg (2012) och Falkenbergs kommun anser att näringslivet och utbildningsväsendet bör samarbeta för att skapa förutsättningar för att invånarna ska stanna kvar i regionen och för att öka tillväxten. Falkenbergs kommun har som tidigare beskrivits tagit steget till att med hjälp av Högskolan i Halmstad hitta strategier för att höja utbildningsnivån bland invånarna i kommunen eftersom utbildningsnivån i kommunen är lägre än genomsnittet i riket i övrigt. Det man inte får bortse ifrån är att det kan skapas obalans på arbetsmarknaden i satsningen på högre utbildning som kan leda till att de högutbildade kan riskera att gå ut i arbetslöshet efter avslutad utbildning. 14

3. Teoretiska utgångspunkter Med utgångpunkt från sociologiska teorier kommer detta kapitel presenteras och beskrivas ur Pierre Bourdieus begrepp om fält och kapital och vad de står för. Begreppen används för att förklara ungdomars val som även baseras på deras bakgrund. Här presenteras även Hodkinson & Sparkes Careershipteori om brytpunkter och de olika stadier som en brytpunkt medför. 3.1 Pierre Bourdieu Den franske sociologen Pierre Bourdieu beskriver ofta sina egna projekt som socialanalys och han är kritisk till ren teori. Under hela sin karriär skapade och utvecklade han sina teorier som främst skett genom att studera det franska samhället (Aakvaag, 2011). Bourdieu har gjort sig känd genom att bland annat studera utbildningssystemet samt olika fält i samhället som han beskriver som det sociala rummet. I det moderna samhället finns klasstrukturer som är ett begrepp som enligt Bourdieu ingår i det sociala rummet som består av den övre medelklassen, medelklassen och arbetarklassen. Dessa kategorier är klassificerade i ekonomiska och kulturella grupper där den övre medelklassen befinner sig överst i det sociala rummet med störst ekonomiskt kapital (Aakvaag, 2011, Engdahl och Larsson, 2006). Bourdieu som studerat det franska samhället menar att de som tillhör medelklassen har låg utbildningsnivå medan de som tillhör arbetarklassen endast har grundskoleutbildning. Således är den övre medelklassen dominerande då den innehar en högre utbildning och ett större kapital att producera och reproducera som i detta fall kan förklaras att man med investering får avkastning i ett specifikt fält (Bourdieu, 1994, Broady, 1990). 15

3.1.1 Kapital och fält Kapital är de resurser och tillgångar vi har med oss in i de olika fält vi befinner oss i och detta är en resurs som vi använder i vårt handlingsutrymme för att åstadkomma det vi önskar (Broady, 1990). Gällande kapital är det viktigt att poängtera att det finns olika sorters kapital som till exempel ekonomiskt, kulturellt, symboliskt och socialt kapital. Det ekonomiska kapitalet ses av Bourdieu som den viktigaste formen av kapital då den genom investeringar skapar grund för ekonomisk avkastning. Det kulturella kapitalet kan man få tillgång till genom bland annat en akademisk utbildning och med en högre utbildning blir man mer attraktiv och konkurrenskraftig på arbetsmarknaden som i sin tur leder till högre status som kan ge tillgång till finare sociala miljöer. Inom ramen för kulturellt kapital ingår formella utbildningstitlar som man införskaffat sig genom högre utbildning där utbildningstiteln mynnar ut i en symbolisk tillgång. Enligt Bourdieu kan en kapitalform konverteras till en annan kapitalform som till exempel ett kulturellt kapital som kan konverteras till ett utbildningskapital som i sin tur i yrkeslivet konveteras till ekonomiskt kapital i form av lön (Broady, 1990). Den sista kapitalformen som framförs här är det sociala kapitalet som är en resurs som används i det aktuella fältet individen befinner sig i. Kapitalet används för att skapa nya resurser där sociala nätverk av olika slag är av betydelse såsom familjerelationer, vänner, arbets- och utbildningsgrupper (Broady, 1990). Denna kapitalform kan vara viktig för individen som genom sina kontakter lättare kan få tillgång till en önskat läge som exempelvis ett efterfrågat helgjobb på en närståendes arbetsplats. Även denna kapitalform kan ge upphov till maktposition genom ett brett kontaktnät. Bourdieu tar upp aspekten fält som kan ses från olika perspektiv som till exempel det ekonomiska, politiska och vetenskapliga fältet. Alla fält är ett socialt rum och beroende på vilka fält man befinner sig i kan en individ inta flera olika positioner. För att nå de bästa resultat på fältet använder man sig av de kapital som är mest relevant för att uppnå det man önskar (Broady, 1990). Man kan alltså inte bli jurist om man inte har med sig juristutbildning som ett kapital. Utifrån individens kapital kan man utveckla olika strategier på ett specifikt fält som kan bidra till att man bevarar eller ökar värdet av det man besitter. Bourdieu menar att "individerna eller familjerna omedvetet eller medvetet strävar efter att bevara eller öka sina 16

nedärvda tillgångar och uppehålla eller förbättra sin motsvarande position inom klassförhållandenas struktur (Broady, 1990:182). Individer och familjer kan använda sig av olika slag av reproduktionsstrategier det vill säga att sörja för att tillgångarna överförs mellan generationerna som till exempel att skaffa sig och sina barn en utbildning (Broady, 1990:182). 3. 2 Careershipteorin Careershipteorin är en sociologisk karriärteori av professorerna Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (Hokinson & Sparkes, 1997). Teorin bygger på Pierre Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital där habitus är en individs handlingsutrymme. I handlingsutrymmet ingår individens erfarenheter, bakgrund och kapital. Som beskrivits i kapitlet ovan kan kapital vara i form av socialt, ekonomiskt eller kulturellt kapital. Ungdomar gör så kallade pragmatiskt rationella val (Hodkinson & Sparkes, 1997). Med det menas att individen gör val utifrån den medvetenheten han eller hon har om vilka handlingar som krävs för att nå sitt mål det vill säga att man väljer de alternativ som uppfattas som det bästa alternativet för att nå sina önskemål. Dessa önskemål ger upphov till ökad motivation till att agera för att uppnå sitt framtida mål (Ankarloo & Friberg, 2012). Detta betyder att ungdomarna matchar sina egna intressen och förmågor för att sen göra val utifrån dessa färdigheter. Valen baseras även på tidigare erfarenheter, känslor och tillgängligt kapital (Hodkinson & Sparkes, 1997). Unga gör även val baserade på råd från föräldrar, vänner eller andra signifikanta. Detta medför att ungas val inte kan separeras från deras livshistoria. Ett yrkesval kan alltså göras utifrån till exempel en tidigare praktik, ett tidigare sommarjobb eller på råd av närstående. Det sker även brytpunkter i olika stadier av livet. Dessa brytpunkter kan antingen vara strukturella som till exempel att gå ut ur grundskolan. De kan vara frivilliga då de är tagna på eget initiativ eller påtvingade av yttre faktorer som till exempel att bli uppsagd från sitt arbete. Ett exempel på en dramatisk brytpunkt är när en individ blir förlamad. Detta medför att individen får en påtvingad identitet som kan vara svår att förlika sig med. Olika 17

brytpunkter kan ta olika lång tid och när dessa brytpunkter sker innebär det en identitetsförändring hos individen. Careershipteorin påtalar att en brytpunkt följs av en tid av rutiner. Dessa rutiner kan vara motstridiga och förvirrande men även bekräftande, socialiserande och utvecklande (Hodkinson & Sparkes, 1997). 3.3 Teoretisk sammanfattning Kapital, fält och Careership är studiens tyngsta teoretiska utgångspunkter i analysen av studiens resultat. Teorierna används för att förklara olika sammanhang och företeelser som framkommit i det empiriska materialet. Man kan inte förklara hur unga vuxna tänker om vidareutbildning och arbete endast ur fält och kapitalbegreppen. Man bör ta hänsyn till careershipteorin som förklarar hur unga vuxna gör val utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser som ligger till grund för deras handlingar. Careershipteorin används även för att beskriva hur de unga vuxna hanterar brytpunkter och dess efterföljande rutiner som formar deras tillvaro samt hur de värderar eftergymnasiala utbildningar, arbete. De bidragande faktorer som påverkar de unga vuxnas val kan även förklaras ur Bourdieus fält och kapitalbegrepp det vill säga kapitalet de unga vuxna bär med sig in i ett specifikt fält är av betydelse för hur de bedömer värdet av sina handlingar. De utvecklar även olika strategier för att bevara eller öka värdet av det man har. Genom att blanda de teoretiska utgångspunkterna får vi en rikare förklaring kring vilka faktorer som påverkar de unga vuxnas möjligheter och svårigheter som är av betydelse för deras situation och handlingar. Man kan alltså inte utesluta den ena eller andra teorin utan de är lika viktiga och de kompletterar varandra. 18

4. Metod I detta kapitel redovisar vi hur det empiriska materialet från studiens informanter arbetats fram, genomförts och vilka metoder som används under processens gång. Vi redogör även vilka förhållningssätt som följer en forskning samt för- och nackdelar med vald metod. 4.1 Val av metod För att arbeta fram ett empiriskt material till en studie behöver författarna välja en metod som lämpar sig bäst i förhållande till studiens syfte och frågeställningar, det vill säga vad författarna vill åstadkomma med undersökningen. Valet av metod beror på undersökningens forskningsfråga, vilka verktyg som behövs för att uppnå målet med undersökningen samt hur forskarens kunskap förhåller sig till detta (Kvale, 1997). Det finns två huvudmetoder inom samhällsvetenskaplig forskning som är kvantitativ och kvalitativ metod. En kort beskrivning av den kvantitativa forskningen är att ta fram beräkningar som kan redovisas i form av statistik och den kvalitativa forskningen syftar kort till att få en förståelse om en annan persons upplevelser. För att vi som författare ska få kännedom om vilka fenomen som rör en annan persons upplevelser och dess sociala verklighet är den kvalitativa metoden högst relevant för vår studie och denna studie bygger på empiriskt material som framkomit under djupintervjuer med sex stycken unga vuxna. Den specifika metod vi valt inom det kvalitativa området är en semistrukturerad intervju då det valda tillvägagångssättet medför att man med fördel kan flika in följdfrågor under intervjun som kan vara av stor vikt för arbetets resultat. Innan vi genomförde våra intervjuer valde vi att läsa in oss på tidigare forskning och teorier som rör vårt valda forskningsområde för att få en förståelse av valt ämnesområde för att kunna formulera en bra intervjuguide och följdfrågor. 19

En nackdel med vald metod är att informanterna kan svara det han eller hon tror att vi som forskare vill höra som i sin tur inte blir sanningsenligt. Trots denna aspekt anses ändå vald metod vara relevant eftersom att vi får möjlighet att flika in med följdfrågor och reda ut missförstånd som kan uppstå under en intervju. Vid kvantitativ metod har man som forskare inte möjlighet att ställa följdfrågor eftersom de vanligaste kvantitativa metoderna är strukturerade eller standardiserade vilket innebär att alla respondenter får samma frågor där intervjufrågorna är bestämda i förväg och har en fast ordningsföljd. 4.2 Urval av respondenter Med utgångspunkt från vårt syfte valde vi att inte ta hänsyn till social bakgrund eller kön eftersom vi vill ta del av respondenternas berättelse oavsett vilken samhällsklass eller vilket kön de tillhör. Bearbetningen av vald metod är ett tidskrävande moment och av den anledningen ville vi inte ha för många respondenter. Vi valde att utforma en guide med kriterier (se bilaga 1) som varje respondent behövde uppfylla. Syftet med kriterierna är att vi vill få den data som täcker våra frågeställningar. Vi kom i kontakt med studiens respondenter när vi gjorde ett slumpmässigt urval genom att lägga ut ett offentligt meddelande via det sociala nätverket Facebook. Detta resulterade i att tre frivilliga respondenter anmälde sitt intresse och mailade sina telefonnummer till oss. Det valda tillvägagångssättet gav oss som forskare ingen möjlighet att styra över vilka informanter som svarade. Följaktligen valde vi att fråga studiens befintliga respondenter i fall de hade några vänner eller bekanta som skulle vara intresserade av att ställa upp på en intervju. Vi var noga med att berätta för respondenterna om de kriterier som är våra krav för att kunna representera vår studie. Detta tillvägagångssätt beskrivs som snöbollsurval, att man med hjälp av befintliga deltagare hittar fler relevanta respondenter (Larsen, 2009). 20

4.3 Datainsamling I vår studie är vi inte intresserade av att få fram beräkningar eller statistik som man får genom den kvantitativa datainsamlingen utan vår intention är att få en djupare förståelse om personers upplevelser om verkligheten. Vår studie bygger på kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 2). I guiden har vi skapat fyra teman och till varje tema finns det två till fem underfrågor och dessa teman och frågor är utformade efter studiens syfte och frågeställningar. Innan intervjuguiden formulerades hade vi läst på om tidigare forskning och teorier detta gav oss kunskap om vårt valda ämne vilket resulterar i att vi får meningsfulla teman och frågor som är av relevans för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Den semistrukturerade intervjun ger informanterna möjlighet att fritt tala kring de frågor som ställs och vi som forskare kan ta ett steg tillbaka. Larsen (2009) tar upp aspekten gällande forskarens förhållningssätt i den valda intervjumetoden då vi till viss del inte ska ha en styrande roll utan informanterna ska få möjlighet att delge den information de har kring rört ämne. Under intervjun ställdes följdfrågor till informantens svar, samtidigt använde vi intervjuguiden som ett verktyg med avsikten att checka av att vi fått svar på våra frågor och att vi höll oss till studiens ämne. Ämnena och frågorna är av stor vikt för att stoffet ska besvara studiens frågeställningar (Kvale, 1997). För ett skapa ett bra samspel mellan den som intervjuar och de frivilliga informanterna är det viktigt att frågorna formuleras så enkelt som möjligt och att de är helt fria från det akademiska språket (Kvale, 1997). Avsikten var att vi ville försäkra oss om att frågornas innehåll blev så tydliga som möjligt för studiens informanter. Under intervjuerna ställde vi en fråga som handlar om brytpunkter. Med brytpunkter menas att det sker en förändring i en människas livssituation som i sin tur påverkar en person i positiv eller negativ riktning. Ett exempel på detta kan vara när man tar studenten, skaffar familj, förlorar någon anhörig och så vidare. Här är det viktigt att poängtera att detta begrepp tydliggjordes för studiens informanter innan intervjun påbörjades i syfte att undvika missförstånd och på så sätt styrka resultatets tillförlitlighet. 21

4.4 Genomförandet Vi ringde upp de sex befintliga respondenterna för att boka in intervjuer där tid och plats bestämdes efter respondentens önskemål. Samtliga intervjuer var mellan 40 till 50 minuter långa och spelades in på våra mobiltelefoner. Vid genomförandet av intervjuerna var vi båda författare delaktiga då den ena ansvarade för intervjun medan den andra förde minnesanteckningar och kompletterade med följdfrågor. När man under intervjun gör minnesanteckningar har man möjlighet att fånga upp svar som är relevanta att följa upp som kan vara av stor vikt för tolkningen av materialet. Detta ställer krav på oss som intervjuare att vi är duktiga på att ställa frågor och att vi är pålästa inom ämnet. När följdfrågor ställs ökas validiteten och med detta menas att man som forskare vill försäkra sig om att informantens påstående är sanningsenligt (Thuren, 1997). Innan genomförandet klargjorde vi för studiens informanter att intervjuerna skulle spelas in för att sedan transkribera ljudfilen ordagrant. Efter transkriberingen tematiserades resultatet med utgångspunkt från studiens frågeställningar 4.5 Bearbetning och analys av empiri De sex inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant från tal till text av studiens författare som slutade på sextio sidor. Transkriberingen genomfördes direkt efter varje avslutad intervju. Fördelen med detta är att man fortfarande har färskt minne om hur informanterna lagt tyngd i tonfall, pauser och uttryck som i sin tur blir författarnas verktyg till tolkningsprocessen (Kvale, 1997). Nackdelen med att ordagrant skriva ner inspelningsmaterialet är att det är ett tidskrävande arbete, samtidigt får författare möjlighet att lär känna innehållet av insamlat material som är en fördel i tolkningsprocessen (Dalen, 2007). En annan fördel är att man kan återkoppla till materialet vid senare tillfällen och 22

reflektera om det som framkommit under intervjuerna. För att inte glömma viktiga aspekter som kom upp under intervjuerna fördes det minnesanteckningar vid sidan om och egna reflektioner skrevs ner. Vi har med hjälp av en innehållsanalys kodat texter som i sin tur har blivit tematiserade utifrån intervjuguidens teman. Larsen (2009) menar att koderna används för hitta lika och nya mönster i utskrifterna för att på så sätt identifiera nya teman. Samtliga teman analyserades utifrån de teorier som presenterats i studien. 4.6 Etiska riktlinjer Under denna rubrik beskrivs de etiska riktlinjer. De sju forskningsstadier som följer en forskning och som behandlas i denna studie finns på vetenskapsrådets hemsida. Intervjupersonerna informerades om studiens syfte, frågeställningar, samt de etiska riktlinjer som innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2001). Vi underrättade informanterna om det pågående projektet i Falkenbergs kommun som sker i samarbete med Högskolan i Halmstad. Bland annat informerades de om att intervjuutskrifterna kan komma att användas i andra forskningsprojekt och att de även i andra ändamål följer de etiska riktlinjerna. Vi valde att utforma ett brev/ kontrakt (se bilaga 3) där respondenterna fick skriva under att de tagit del av och godkänt brevets innehåll. Anledningen till detta var att vi ville att de skulle känna sig trygga i vårt förvar. Det är viktigt att klargöra konfidentialiteten för studiens respondenter då det kan förekomma personliga aspekter under intervjun (Kvale, 1997). Vi betonade att det inspelade materialet skulle sparas i en säker dokumentsamling och raderas från telefonen samt att deras namn skulle fingeras i studiens resultat. I denna studie har informanterna värnats om deras integritet och de ämnas förbli anonyma i undersökningen. Alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående (Dalen, 2007:23). Att informanterna förblir anonyma innebär att de kan känna sig mer säkra vilket i sin tur leder till att frågorna besvaras mer sanningsenligt. I studien 23

framkommer det vilken ort informanten är bosatt i, detta beror på att studien utgår ifrån Falkenbergs kommun. Dock håller vi deras arbetsplatser anonymt och istället använder vi begrepp som till exempel hantverkare istället för att nämna det specifika yrket vilket bidrar till minskad risk att bli igenkänd. 24

5. Empiriskt resultat I detta kapitel redovisas det empiriska material som arbetats fram ur genomförandet av sex kvalitativa intervjuer. De som representerar studiens resultat är Stina som arbetar som administratör, Alfred som arbetar inom handel, Felicia som säljare och slutligen arbetar Isabella, Emil och Oskar som hantverkare i Falkenbergs kommun. Det som framkommit under intervjuerna berörs nedan i de tio följande teman som i sin tur följs av en sammanfattning. 5.1 Unga vuxnas uppväxt För att få en förståelse kring hur de unga vuxna resonerar om vidareutbildning och arbetsliv tas här upp en kort redogörelse om hur deras uppväxt och familjerelationer sett ut. Detta för att få en förståelse kring vilka kapital de har och bär med sig i deras olika fält. De unga vuxna som representerar denna studie kommer från olika delar av Falkenbergs kommun, såsom glesbygd och centrala delar av Falkenbergs stad. Samtliga har växt upp i en kärnfamilj med minst två syskon. De som vuxit upp på glesbygden var bosatta på gård där papporna i familjerna tagit över ansvaret för respektive lantbruk. Stina, Emil, Oskar och Alfred berättar att deras föräldrar genomgått en skilsmässa under deras uppväxt. Flertalet av de unga vuxna som växt upp under denna omständighet säger att de hanterat detta bra där bland annat Alfred säger det blev ingen stor grej utav det egentligen, eller det var det egentligen men inte som påverkat mig När Alfred pratar om skilsmässan får man även en förståelse om att händelsen inte har påverkat hans relation till sina föräldrar eller syskon. Det framkommer hos flera att relationen till syskonen är särskilt viktig. När de unga vuxna 25

berättar hur glada de blivit att deras syskon flyttat hem efter att ha bott på annan ort märks det att de har en nära och betydelsefull relation till varandra. 5.2 Ska man läsa vidare eller inte? Intresset av att studera eller inte studera vidare grundar sig i intervjupersonernas tidigare utbildningserfarenheter som har påverkat de unga vuxna mer eller mindre om hur de resonerar och värderar högre utbildningar. Alfred, Oskar och Isabella gick på gymnasieprogram som idag kallas för yrkesförberedande program. De fick under åren möjlighet att genomföra praktik under utbildningens gång som blev betydelsefulla efter avslutad gymnasieutbildning då dessa gav ungdomarna en genväg in på arbetsmarknaden. Isabella, Alfred, Stina, Felicia och Oskar tycker att de haft en bra skolgång och är nöjda med sina gymnasieval, dock påtalar Emil och Alfred att de ångrar sina gymnasieval. Alfred har i efterhand läst enstaka kurser utomlands och dessa motsvarade inte de förväntningar han hade. Med detta i bagaget ser han trots allt ljust på högre utbildningar. Alfred: Eh, just nu alltså, jag är väldigt taggad på att göra det (kort paus) så att eh, ja, så det känns bra. Till skillnad från Alfred så har Emil andra erfarenheter och tankar om utbildning. Emil suckar och visar ett bekymrat ansiktsuttryck när han partar om sina tidigare erfarenheter i skolan. Emil valde att slutföra gymnasiet trots att han ångrade sitt gymnasieval. Att han inte har något intresse för skolan och högre utbildning märks när han säger eh (kort paus) jag var la inte så bra i skolan heller kanske. Det var inte min grej att plugga å så. Emil tyckte att skolan var jobbigt och påfrestande och han finner inte något intresse av att studera vidare. Bland annat betonar han bristen på motivation när det gäller högre studier. Han finner inte något behov av att vidareutbilda sig utan känner sig för tillfället trygg med sin fasta inkomst och värdet av att faktiskt ha ett jobb. Det råder en låg utbildningstradition i Emils familj där varken hans föräldrar eller syskon har någon högre utbildning. Han ser 26

inget behov av högre studier på grund av den trygghet han känner i sitt nuvarande arbete samt möjlighet till att få certifikat genom internutbildningar som kan ge upphov till högre lön. Däremot har Isabella och Felicia andra tankar och mål när det gäller högre studier. Studera är kunskap säger Isabella som har planer på att påbörja högre studier, samtidigt som hon talar för studier har hon en öppen kroppshållning som visar glädje och en positiv inställning. Felicia ser förtjust på möjligheten att påbörja en högskoleutbildning i syfte att få ett bättre arbete med utvecklingschanser och högre lön för att få sina behov tillfredställda i ett arbete. Vad det gäller att läsa vidare mot högre studier råder det delade meningar om informanterna emellan. Samtliga informanter anser att det finns både för- och nackdelar gällande värdet av utbildning. Hittar de en utbildning som motsvarar deras krav för att få sina behov tillfredsställda på arbetsmarknadsfältet ser många ljust på att utbilda sig. I dagsläget har samtliga ett arbete som näst intill är heltidstjänster. De har en fast inkomst varje månad som värdesätts då de har eget boende att betala. Detta medför att merparten anser att inkomsten är en form av trygghet som går förlorad om de väljer att studera vidare och i stället byts inkomsten ut mot studielån. Detta påtalar Felicia tydligt när det blir tal om vad som talar för respektive emot utbildning. Felicia: Eh, nu har jag ju ingen egen erfarenhet men kanske det man får offra just för att man börja plugga (kort paus) man blir väldigt bekväm (kort paus) just som jag har det nu, nu har jag en fast inkomst varje månad och eh, måndag till fredag åtta till fem och man blir väl kanske lite bekväm med det och ändrar på det sen då om man vill börja plugga. Felicia nämner att hon har vänner som har varit i samma situation men valt att gå från arbete till studier och som trivs väldigt bra med det vilket inspirerar och påverkar henne i riktning mot högre utbildning i framtiden. Samtidigt som hon anser sig vara för bekväm för att studera vidare vill hon ändå ha en högre utbildning för att enligt henne få ett viktigt jobb. Felicia: I. Mm (kort paus) Men alltså vad är ett viktigt jobb för dig? R. Man ska väl inte klanka ner på någon men jag skulle väl inte vilja sitta i en kassa i en mataffär. Alltså det har jag gjort och jag tyckte inte att det var jätte utmanande att gå till jobbet och göra samma sak. Jag vill gärna utvecklas och eh 27

(kort paus) ja, lite mer ansvar och lite (kort paus) jag vet inte, det är väl något där man har ansvar och vidareutveckla sig. Hennes intention med att studera vidare grundar sig i att få de jobb som hon anser vara viktiga och för att få högre lön. Hon påtalar även att det är viktigt för henne att få ett skriftligt intyg på hennes kompetens i form av ett examensbevis från högre studier. En annan aspekt som lyfts fram när det talas om för- och nackdelar gällande vidareutbildning är prioritering av att bilda familj som ligger i framkant för Stina då hon anser att hon kommit till en punkt i livet då hon och sambon funderar på att skaffa familj. Stina: Vi har inte skaffat några barn ännu och jag eh, i vår ålder kanske det är lite att man närmar sig att man börjar tänka på att skaffa familj och då kanske man gärna vill ha barn som ska klara sig någorlunda hemma och man är borta ganska mycket själv. Man vill ju inte att den självaste, viktigaste delen av uppväxten ska vara att mamma är borta, det tycker inte jag verkar helt okej. Det framkommer att hon även tar hänsyn till sin sambo som anser att det inte är aktuellt att hon ska vidareutbilda sig. Stinas önskan är att klättra uppåt på karriärstegen inom sitt nuvarande arbetsområde och hon ser att vidareutbildning är nödvändigt för att komma dit hon vill. Stina: R: Jag vill ha någon förändring i livet och för min del personligen så är det att jag vill komma vidare till högre tjänstgöring eller vad man ska kalla det (skratt). Grad i alla fall. I: Vad är högre tjänstgöring för dig? R: Att bli chef blir det för mig, över någon avdelning. Personalansvar skulle jag vilja ha. Det var inte förrän Stina fick en fast tjänst på sitt nuvarande arbete som hon fick upp intresset av att påbörja högre utbildning. Hon berättar att hon skulle vilja skaffa sig en utbildning för att få möjlighet att komma ännu högre upp på karriärstegen och få bättre lön. En utbildning gör en individ mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden och genom sin kompetens får även individen högre lön av sin arbetsgivare. Det råder alltså delade meningar om intresset av att påbörja högre utbildningar som baseras på deras tidigare erfarenheter. Sammanfattningsvis anser flertalet av informanterna 28

att utbildning lönar sig i längden såvida de hittar en utbildning som matchar deras intresse och som bringar möjlighet att utvecklas inom ett specifikt område som i sin tur ökar chanserna till jobb. 5.2.1 Praktik Avsikten med att belysa praktiken i detta kapitel beror på att hälften av informanterna som gick ett yrkesförberedande program fick tillfälle att gå direkt från studier till arbetslivet utan en period av arbetslöshet. Tidigare litteratur visar att många släpps ut i arbetslöshet. Under sin treåriga skolgång fick dessa informanter möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagd praktik inom de gymnasieprogram de gick. Detta resulterade i att samtliga fick jobb efter studenten på respektive praktikplats. Oskar och Isabella är än idag kvar på sina arbetsplatser och har fått större ansvar inom respektive område. 5.2.2 Familjens utbildningsbakgrund Gällande föräldrarnas utbildningsbakgrund var det inga som gått vidare till högre utbildning och det fanns även de föräldrar som var dropouts från gymnasiet, det vill säga att de inte fullgjort hela gymnasieutbildningen. Samtliga av studiens respondenter har slutfört sin gymnasieutbildning, dock råder det delade meningar om hur de trivts på gymnasiet. Det finns tidigare forskning som säger att ungdomar tenderar att följa föräldrarnas låga utbildningstradition. Att Isabella, Felicia och Alfred har äldre syskon som har flyttat från Falkenberg för att studera vidare i högre utbildning visar att det inte alls behöver vara så. 5.3 Livet efter studenten 29

Mellan åren 2007-2009 tog studiens ungdomar gymnasieexamen från respektive skola och de var förväntansfulla på livet som väntade dem. De såg ljust på framtiden och att lämna skolan var till viss del en lättnad för de flesta. Bland annat nämner Alfred att man efter studenten får göra som man vill och han anser att det var skönt att inte behöva tänka på att prestera för att få betyg. 5.3.1 Arbete Efter gymnasieexamen blev alla en del av arbetskraften i samhället. Oskar kände en stark oro om att slussas ut i arbetslöshetens utanförskap efter studenten. Han har haft jobb under större delen av sitt arbetsliv, trots detta känner han fortfarande en oro om att bli arbetslös. I Oskars fall grundar sig detta i att det funnits mycket arbetslöshet i hans familj vilket har präglat hans motivation till att inte hamna i samma utanförskap som familjen. Oskar: Det är nog på den vägen som jag hamnade som hantverkare för jag var så rädd att hamna i samma situation som alla andra i familjen eller vad man ska säga. Hörde att hantverkare, där finns det mycket jobb och det är bra betalt och jag gillar att arbeta praktiskt så jag tyckte att det passade mig. För Oskar har arbete varit väldigt viktigt för honom och i yrket som hantverkare har han tilldelats mer ansvar under åren som anses viktigt för honom och som han värderar högt. Under intervjuerna har det framkommit att ingen av informanterna är överkvalificerade för sitt yrke och under de år som de har varit verksamma i yrkeslivet har de flesta fått möjlighet att delta i olika sorters internutbildningar som de olika företagen har erbjudit. Detta har lett till att de tilldelats större ansvar på sina arbetsplatser, bland annat märks det på Stinas tonfall att ansvar är viktigt för henne då ordet ansvar upprepas kontinuerligt under intervjun. Även de som inte erbjudits internutbildning har fått större ansvar på sina arbetsplatser. Således har alla informanter erbjudits mer ansvar som samtliga värderar högt. 30

5.3.2 Resa Det har visat sig att resa utomlands efter studenten är något som flertalet uttryckt vara viktigt att göra. Resornas drivkrafter har baserats på att de vill se sig om i världen, upptäcka nya kulturer varav Felicia påtalar att hon vill testa någonting nytt och komma på vad hon så småningom ville plugga. Syftet med Alfreds resa bestod inte enbart av att upptäcka nya kulturer utan han ville även testa på studentlivet utanför Sveriges gränser i form av enstaka kurser på College. Både Stina och Felicia har provat på arbetslivet i Europa i syfte av att bli självständiga och att lära känna sig själva lite bättre. 5.3.3 Signifikanta andra Med begreppet signifikanta andra menas att det finns personer i de unga vuxnas omgivning som är betydelsefulla för dem. Informanterna nämner ett flertal gånger under intervjuerna att de har nära relationer till sina familjer och vänner och att deras åsikter är betydelsefulla för dem. Trots detta påtalar de att varken familj eller vänner påverkar dem i deras val av arbete, utbildning eller i andra valsammanhang. Isabella som gick på ett gymnasium utanför Falkenbergs kommun hade planer på att flytta för att undvika långa resor till skolan berättar att hennes mamma avrådde henne från detta. Hennes mamma ifrågasatte Isabella om hon verkligen ville flytta då mamman ansåg att en flytt innebar att lämna både kompisar och familj. Detta ledde till att Isabella valde att bo kvar i sin hemkommun. Isabella är idag egen företagare inom hantverksyrket och denna ambition har alltid funnit i hennes medvetande. Isabella: Jag har ju omsvärmat mig av egna företagare. Alla mina kollegor är egna och min pappa och min bror. Det har ju alltid funnits i min närhet så för mig har det inte varit konstigt att bli det. Jag var ju tjugo år när jag blev det och det liksom, det var aldrig konstigt för mig att bli det. Då Isabellas pappa alltid har varit egen företagare så har detta funnits med under större delen av hennes uppväxt, att själv bli egen företagare. Denna medvetenhet har förstäkts 31