Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)



Relevanta dokument
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik

Inandningsmuskelträning (IMT)

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

Behandling med Mekanisk In-Exsufflation (MI-E) Kliniska erfarenheter och evidens

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Fysioterapeutens viktiga roll

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Andningsgymnastik för barn, som aktivt inte kan medverka och barn med funktionsnedsättning

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Fysisk Aktivitet och KOL

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Astma- och KOL-behandling

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Andningsträning med flera användningsområden

Samtalet om tobak gör skillnad

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Mätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Falls and dizziness in frail older people

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Leversjukdomar. 1. Infektioner (virushepatiter) Virushepatiter (forts.): Hepatit A ( skaldjurshepatit )

Bilaga 5. Sökstrategier

Komplementär behandling vid ADHD

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas

Prognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

PARTNER? SNARKAR DU BESTÄLL DITT INFORMATIONSMATERIAL HOS RESMED

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Träning vid hjärtsvikt

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Sjukvårdens processer och styrning

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Ett symtom jfr. ingen vilodyspné i status Breathlessness chest tightness air hunger Andfåddhet tät i bröstet Andnöd andfåddhet köver sig

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson

Anders Vikström ST dag Lungcancer

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

EMA godkänner Eklira Genuair som behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Fysisk aktivitet i behandling av

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Röststörningar Vilka utmaningar står röstlogopedin inför?

Transkript:

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Cystisk Fibros (CF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även eternt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll sid Introduktion 2 Målsättning 2 Intervention 3 Mätmetoder 4 Restriktioner 5 Uppföljning/vårdkedja 5 Referenser 6 Författare Anna Hedborg, leg sjukgymnast Anna Törnberg, leg sjukgymnast Mats Johansson, leg specialistsjukgymnast MSc Cecilia Rodrigeuz Hortal, leg specialistsjukgymnast MSc Kontaktinformation anna.hedborg@karolinska.se, mats.o.johansson@karolinska.se, anna.tornberg@karolinska.se, cecilia.rodrigeuz@karolinska.se, tel 08-58581499 Sökvägar Pubmed (sökord: chest physiotherapy, cystic fibrosis, physical training) Medicinsk litteratur FYSS Produktionsår 2010 Revideringsår 2013 1

Introduktion CF är den vanligaste autosomalt recessivt ärftliga potentiellt dödliga sjukdomen i den vita befolkningen. Incidensen i Sverige är 1:5600 nyfödda. Sjukdomen beror på rubbningar i salttransporten över cellmembranet. Detta drabbar kroppens eokrina körtlar som utsöndrar ett förändrat segt sekret. Rubbingarna i salttransporten påverkar också patienternas svett, som innehåller höga salthalter. Diagnosen ställs på kliniska symtom och med hjälp av ett så kallat svettest och kan numera oftast bekräftas med genanalys. (1-4) I lungorna leder det sega slemmet och den förändrade miljön till sekretstagnation, inflammation och kroniska bakteriella infektioner. De flesta blir tidigt kroniskt koloniserade med olika bakterier. (1-3) Utan leder sjukdomen till kronisk obstruktiv bronkit, upprepade pneumonier och destruktion av lungvävnaden i form av bronkiektasier, fibros och emfysem. Detta leder till tilltagande lungfunktionsnedsättning vilket så småningom för de flesta ger respiratorisk insufficiens och cor pulmonale. (1) Sjukdomen går inte att bota, en är symtomatisk. (2) Med hjälp av förebyggande a insatser går det att bromsa progressen av sjukdomen. (5) Fysioterapeutens arbetsuppgifter är att hjälpa patienten vid val av optimal inhalations-/nebuliseringsutrustning och rengöring och skötsel av denna samt att utforma ett individuellt program för den tidskrävande en med att lossa, transportera och evakuera det sega sekretet från luftvägarna. (6) Fysiterapeuten ansvarar också för upplägget av den fysiska träningen.(7) Målsättning Målsättningen med vårdprogrammet är att säkerställa likvärdig vård och ett professionellt fysioterapeutiskt omhändertagande av hög kvalitet av patienter med Cystisk Fibros vid Karolinska Universitetssjukhuset. Genom att (5): Förebygga destruktion av lungvävnaden Dämpa sjukdomens progress Bibehålla/förbättra god fysisk funktion (kondition, styrka och rörlighet) 2

Intervention Intervention Syfte Kroppsfunktion Utprovning av Bedömning av inhalation (8) tolerans och effekt av bronkvidgande, slemlösande och antibiotika Andningsgymnastik Sekretevakuering (9-15) Utprovning och förskrivning av hjälpmedel (16) Rörlighetsträning för thora Bäckenbottenträning (17) Utprovning av ventilator i vila (12,18) Utprovning av syrgas Fysisk träning (19-21) Intensivvecka Hembesök Patient- och föräldrarutbildning (8) Förskole- och skolbesök Möjliggöra patientens dagliga, livsviktiga Förbättra/bibehålla rörlighet Minska inkontinensproblem Bibehålla/normalisera blodgaser (PCO2, PO2) Bibehålla/normalisera blodgaser (PCO2, PO2) Bibehålla/öka kondition, styrka och rörlighet. Sekretevakuering Förbättra/utveckla teknik, följsamhet och kunskap till sjukgymnastik Undersöka förutsättningar för i hemmiljö Öka kunskap och förståelse för Öka kunskap och förståelse för Aktivitet /delaktighet Omgivning /miljö FaR Öka stimulans till 3

Intyg bostadsanpassning fysisk träning i friskvård Tydliggöra behov för att möjliggöra optimal i hemmet Mätmetoder Mätmetod Syfte Kroppsfunktion Spirometri Mäta lungfunktion SenTec Mäta PCO2, SpO2 och puls 6MWT Mäta funktionell fysisk kapacitet Skattningsskalor Mäta dyspné, (Borg CR-10 och symptom och RPE, VAS) (22) ansträngning CFQ-R (23) Mäta sjukdomsspecifik hälsorelaterad livskvalitet HAD (24) Skattning av ångest och depression Pulsoimetri Mäta SpO2 och puls Sputumprov För att kunna undersöka bakterie- och svampförekomst Thoraecursion, fleion/etension och alteralfleion Mätning med manometer (cmh2o) Mäta thorasrörlighet, Kontrollera att in/utandningstryck är korrekt vid motståndsandning Aktivitet /delaktighet Omgivning /miljö 4

Restriktioner Pneumothora: PEP, bilevel, fysisk träning Hemoptys: Försiktighet med inhalation och fysisk träning. Eacerbation: Försiktighet med fysisk träning. Desaturering: Försiktighet/anpassning av fysisk träning. Uppföljning/vårdkedja Inomlänspatienter: Årskontroll hos fysioterapeut vid Stockholm CF-center. Planerade och akuta besök efter behov. Intensiv fysioterapivecka initieras när patienten uppvisar bristande teknik, följsamhet och kunskap samt vid tendens till försämring av lungfunktion och/eller symptom. Utomlänspatienter: Årskontroll hos fysioterapeut vid Stockholms CF-center. Överrapportering till fysioterapeutt på hemort. Medverkar vid behov vid årskontrollsvar via telemedicinsk konferens med hemorten. Intensiv fysioterapivecka initieras när patienten uppvisar bristande teknik, följsamhet och kunskap samt vid tendens till försämring av lungfunktion och/eller symptom. Inneliggande patienter: CF-fysioterapeuterna ansvarar för. 5

Referenser 1. Davies PB, Drumm M, Konstan MW. Cystic fibrosis. Am J Crit Care Med 1996;154;1229-56. 2. Varlotta L. Management and care ofthe newly diagnosed patient with cystic fibrosis. CurrentOpinionPulmMed 1998;4:311-8. 3. Dodge JA,Brock DJH,Widdicombe JH.Cystic fibrosis.current topics.chichester (UK):JohnWiley&SonsLtd; 1994. 4. Lannefors L, Lindgren A. Demographic transition of the Swedish cystic fibrosis community.results ofmodern care.respmed 2002;96:681-5. 5. Cystisk fibros.vårdprogram för Sverige avarbetsgruppen förcystisk Fibros 1994. SvenskaLäkarförbundets arbetsgruppcystiskfibros 6. Physiotherapy in the treatment of cystic fibrosis. 3. ppl.international Physiotherapy Group forcysticfibrosis; 2002.www.cfww.org/pub/Physiotherapy.pdf. 7. Lannefors L,ButtonBM, McIlwaine M. Physiotherapy in infants and young children with cystic fibrosis.current practice and future developments.jrsoc Med 2004;97: 8-25. 8. Kerem E et al. Standards of care for patients with cystic fibrosis: a European consensus. Journal of Cystic Fibrosis 4 (2005) 7 26. 9. Bradley JM et al. Evidence for physical therapies (airway clearance and physical training) in cystic fibrosis: an overview of five Cochrane systematic reviews. Respir Med. 2006 Feb;100(2):191-201. Review. 10. Button BM et al. Chest physiotherapy in infants with cystic fibrosis: to tip or not? A five-year study. Pediatr Pulmonol. 2003 Mar;35(3):208-13 11. Elkins MR et al. Positive epiratory pressure physiotherapy for airway clearance in people with cystic fibrosis. Cochrane Database Syst Rev. 2006 Apr 19;(2):CD003147. Review. 12. Holland AE et al. Non-invasive ventilation assists chest physiotherapy in adults with acute eacerbations of cystic fibrosis.thora. 2003 Oct;58(10):880-4. 13. Main E at al. Conventional chest physiotherapy compared to other airway clearance techniques for cystic fibrosis. Cochrane Database Syst Rev. 2005 Jan 25;(1):CD002011. Review. 6

14. McCool FE et al. Nonpharmacologic airway clearance therapies: ACCP evidence-based clinical practice guidelines.chest. 2006 Jan;129(1 Suppl):250S- 259S. Review. 15. McIlwaine M. Chest physical therapy, breathing techniques and eercise in children with CF. Paediatr Respir Rev. 2007 Mar;8(1):8-16 16. Marks JH. Airway clearance devices in cystic fibrosis. Paediatr Respir Rev. 2007 Mar;8(1):17-23. Epub 2007 Mar 21. Review. 17. Nion GM, Glazner JA, Martin JM, Sawyer SM.Urinary incontinence in female adolescents with cystic fibrosis. Pediatrics. 2002 Aug;110(2 Pt 1):e22. 18. Moran F et al. Non-invasive ventilation for cystic fibrosis.cochrane Database Syst Rev. 2007 Oct 17;(4):CD002769. Review 19. Massery M. Musculoskeletal and neuromuscular interventions: a physical approach to cystic fibrosis. J R Soc Med. 2005;98 Suppl 45:55-66. 20. Orenstein DM et al. Strength vs aerobic training in children with cystic fibrosis: a randomized controlled trial. Chest. 2004 Oct;126(4):1204-14. 21. U.S. Department of Health and Human Services. Physical activity and health: a report of the Surgeon General. Atlanta: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion; 1996. 22. Borg GAV. Psychophysical bases of perceived eertion. Med Sci Sports Eercise 1982;14:377-381. 23. Quittner A et al. Development and validation of the Cystic Fibrosis Questionaire in the United States. Chest J. 2005 Oct 128:2347-2354 24. Havermans T et al. Quality of life in patients with Cystic Fibrosis: Association with aniety and depression. J Cyst Fibros. 2008 Nov;7(6):581-4. Epub 2008 Aug 9. 7