Delårsbokslut januari - augusti 2005

Relevanta dokument
Förslag till inriktning av budget för 2005.

Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/05 Hisingen

Delårsbokslut januari - mars 2005

Delårsbokslut januari - mars 2008

Delårsbokslut januari - mars 2006

ÅRSREDOVISNING AVSEENDE 2009 ÅRS VERKSAMHET

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 5

Delårsbokslut januari - mars 2009

DIS Deltagare i samverkan

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG HISINGENS BUDGET FÖR TIDEN 1 JUNI TILL 31 DECEMBER ÅR 2005

Förslag till budget år 2007

FÖRSLAG TILL BUDGET 2006

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0005/ Ärende nr 5

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Delårsbokslut januari - mars 2010

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Deltagare i samverkan

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

Budget och verksamhetsplan för år 2010

Delårsbokslut januari - augusti 2012

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Excelfilen. - ett sätt att följa upp samverkansaktiviteter

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Vinnarna av samverkan ska vara invånarna i Nordost

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget

Delårsbokslut januari - augusti 2013

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN

Delårsbokslut januari - mars 2013

DELTA-samverkan maj - augusti 2001

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/ Ärende nr 3

Verksamhetsplan och budget 2014

Budget Karin Martinsson Styrelsemöte

Tjänsteutlåtande Budget Dnr 0021/12 Reviderad. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Budget 2013 med plan för år

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.

Delårsbokslut januari - augusti 2010

Budget och verksamhetsplan för år 2014

Budget och verksamhetsplan fo r a r 2016

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Budget och verksamhetsplan fo r a r 2019

Ansökan om bidrag för 2016

Budget och verksamhetsplan för år 2017

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Delårsbokslut. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)s. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Vågmästaregatan 1 D, fjärde våningen. Bengt Pervik (fp) Lennart Johansson LAN

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN. Protokoll. Sammanträde med Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2018:03 / 7) Vår gemensamma vision:

Samordningsförbundet Umeå

Verksamhetsplan Budget 2012 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Budget 2013 med inriktning till 2015

Budget Karin Alstersjö Styrelsemöte Pkt 3

LOGGA. Dnr. Årsredovisning 20XX. Beslutad av styrelsen 20xx-xx-xx. Sida 1. Signering av justerare på varje sida

Framgångsfaktorer för samverkan

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2017:03 / 5) Vår gemensamma vision:

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Protokoll Dnr: 0005/09

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN

Delårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret (Dnr 2016:03 / 6) Vår gemensamma vision:

Förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2008 Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Verksamhetsplan Budget 2007

Samordningsförbundet. Delårsrapport Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm - 1 -

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamheter under Uppföljning och utvärdering 6

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Verksamhetsplan Budget 2013 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Tjänsteutlåtande. Rnr: Ärende nr: 4. Sammanträde

Budget och verksamhetsplan fo r a r 2018

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Verksamhetsplan och budget 2013

Verksamhetsplan och budget för 2017 samt preliminär planering för 2018 och 2019.

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Göteborg Nordost Revisionsredogörelse 2010

Delårsrapport. för Finnvedens samordningsförbund första halvåret 2017

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

Delårsrapport per den 31 augusti 2013

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning

Verksamhetsplan 2011

Mottganingsteamets uppdrag

Handlingsplan 2018 Trisam

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Delårsrapport. för Finnvedens samordningsförbund första halvåret Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Transkript:

Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/11 Hisingen 2005-09-23 Kansliet, OA Delårsbokslut januari - augusti 2005 Ärende nr 6 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen följer Göteborgs stads struktur för ekonomistyrning och redovisning. Detta innebär att delårsbokslut upprättas per mars och augusti och därefter görs ett årsbokslut. Delårsboksluten skall ses som delar av den rapportering som skall göras till Samordningsförbundet och dess ägare och som ingår som väsentliga delar i det som benämns styrning och ledning. Strukturen i delårsbokslutet nedan följer i stort den struktur som återfinns i budget. 1. Första året som Samordningsförbund År 2005 har präglats och kommer att präglas av omställning av verksamhet som bedrevs inom Beställarförbundet DELTA. Under perioden fastställdes först en budget gällande fram till 31 maj. Därefter har styrelsen även fastställt budget för resterande del av året. Detta innebär att för den enskilda verksamheten kan budgetförutsättningarna ha förändrats genom de olika besluten. Vid avstämning gentemot budget skall båda besluten och dess effekt för hela året beaktas. Beställarförbundet DELTA beslutade 23 juni 2004 att ge verkställande tjänsteman. i uppdrag att utarbeta ett system för att följa upp verksamhet som hanteras gemensamt. Detta arbete som påbörjades 2004 har fortsatt under 2005. Under förra perioden (fram t o m mars) fanns svårigheter att ge en rättvisande bild av verksamhetens utfall. Under perioden har systemet utvecklats och kvaliteten förbättrats. Redovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall. I samband med sammanställningar och analyser av verksamhetsutfall ställs nya frågor som kräver ytterligare utvecklingsarbete. Arbetet med att ha ett tillförlitligt och rättvisande system för uppföljning bör därför fortgå. Under 2005 kommer ett centralt system kallat SUS (se nedan) att träda i kraft. För att säkra kvaliteten i uppföljningen behövs under en övergångstid att Samordningsförbundet bibehåller nuvarande system. Vad gäller den ekonomiska redovisningen och prognos baseras de på faktiska kostnader och kommentarer som inkommit från verksamhetsföreträdare. Det ekonomiska utfallet är dessutom avstämt med respektive ansvarig chef. I anvisningarna till delårsbokslutet för varje aktivitet anges att Delårsbokslutet

2 redovisas tillsammans av företrädare för de samverkande myndigheterna.. Varje myndighet har dock gjort separata rapporteringar. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen har i sin budget för år 2005 betonat att verksamheten som bedrivs i samverkan skall präglas av att : all rehabilitering sker utifrån individers behov och förmåga individens aktiva medverkan eftersträvas de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar. 2. Kunskaps-DELTA Följa upp och utvärdera I Budget för år 2005 framgår att Samordningsförbundet kommer under år 2005 aktivt medverka till att nationella system för uppföljning (SUS) tillämpas, utvecklas och har en hög kvalitet. Under perioden har en person haft som uppgift att implementera SUS-systemet på Lundbykajen och SANNA. SUS är som system användbart idag men inte fullt utvecklat vad gäller kvaliteten. Implementeringen har försenats på grund av tekniska och administrativa problem som exempelvis blanketter för medgivande och förordning om att andra myndigheter än försäkringskassan skall ha tillgång tillsystemet. Under perioden har ansvarig tjänsteman tillskrivit ledningsgruppen för SUS och påtalat brister och iakttagelser som är gjorda inom DELTA. Syftet har varit att utveckla arbetssättet när det gäller SUS. Uppföljning av samverkan och dess effekter bedöms som en av de mest strategiska frågorna framöver. Det är därför angeläget att arbetet inom DELTA fortsätter i oförminskad omfattning. Implementering dvs. tillvarata erfarenheter I samordningsförbundet Göteborg Hisingens budget för år 2005 kan man utläsa Under år 2005 skall arbetet med implementering fortsätta med målsättning att teamarbete skall finnas på alla vårdcentraler. Resurser har avsatts för att en person på halvtid skall stödja arbetet med att bygga upp tvärprofessionella team på alla vårdcentraler. Erfarenheterna från DELTA visar på vikten av att avsätta tid och processtöd för att få en fungerande samverkan. Denna resurser bör bibehållas resterande del av verksamhetsåret för att säkra kvaliteten i implementeringsarbetet. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap De erfarenheter som utvecklades under försöksperioden väcker fortfarande intresse lokalt och runt om i landet. Medarbetare från de olika verksamheterna

3 såväl som kansliets personal inbjuds ofta till konferenser och seminarier eller står som värdar vid besök. Härutöver ingår personal i nätverk som syftar till erfarenhetsutbyte och verksamhetsutveckling. Av de budgeterade medlen för Kunskaps-DELTA har under perioden drygt en tredjedel använts. 3. Främjande Aktiviteter Hälsodisken & Värkstaden Hälsodisken är en etablerad verksamhet på Hisingen med mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. Hälsodiskens gruppverksamheter fortsätter att växa och är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: psykisk ohälsa och långvarig värk och smärta. Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap. Förutom gruppverksamheterna erbjuder Hälsodisken enskilda kognitiva samtal. Tre vårdcentraler (Bjurslätt, Brämaregården och Kyrkbyn) vägleder patienter till Hälsodisken. Det gäller patienter med ångest, depression och stress/utbrändhetstillstånd. Hälsodisken hade under perioden 2 617 besök, hemsidan och informationscentret ej medräknade. Livsstil för hälsa i Torslanda Livsstil för hälsa i Torslanda har utvecklat insatser utifrån de behov som uppstått genom att arbeta allt mer med tidiga tvärprofessionella samordnade och rehabiliterande insatser i team samtidigt med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Insatserna bedrivs i form av föreläsningar, gruppverksamheter och individuell rådgivning. De behov som man möter hos Torslandabon tas inte om hand i dagsläget i någon annan välfärdsinstans. Att överföra projektets framgångsrika arbetssätt och erfarenheter in i en permanent verksamhet har varit huvudfrågan för oss under perioden. Projektledaren har tillsammans med folkhälsosamordnaren, på uppdrag av Hälsorådet i stadsdelen, sammanställt en Handlingsplan för hur ett Hälsocentrum/Hälsocentral skulle kunna bilda en permanent organisering för ett tvärsektoriellt och tvärprofessionellt temaarbete för rehabiliterings/hälsoinsatser i stadsdelen. Erfarenheterna hittills från DELTA-verksamheten är att ett brett hälsoarbete som beskrivits ovan bedrivs effektivast med en samordnad finansiering eftersom det med nödvändighet är sektorsöverskridande. Frågan bör resas om hel eller delvis ständig finansiering från samordningsförbundet av permanentade hälsoinsatser är

4 enda sättet att skapa uthållig samverkan i rehabiliteringssammanhang och värna det förebyggande och hälsofrämjande arbetet! Under perioden har 700 Torslandabor kommit i kontakt med Livstil för Hälsa i Torslanda. 4. Socialmedicinskt inriktade aktiviteter Dessa aktiviteter med vårdcentralen som arena finns i någon form på samtliga åtta vårdcentraler på Hisingen. På sex av vårdcentralerna finns tvärprofessionella team under olika beteckningar; Rehabteam, Deltateam, psykosociala team. Teamen är med ett undantag lokalmässigt integrerade i vårdcentralerna. Två av vårdcentralerna saknar team men har tillgång till psykosocial kompetens och man undersöker möjligheterna att få kontaktperson från försäkringskassan. Samtliga aktiviteter har nu en inriktning på tidiga insatser för att förhindra, förkorta sjukskrivning, undvika att vi skapar långa sjukskrivningar som försvårar rehabiliteringen. I samtliga aktiviteter finns handläggare från Försäkringskassan på vårdcentralerna viss tid i veckan för samverkan i team och kunskapsöverföring mellan myndigheter. Dessa har tillgång till arbetsplatser med egna dataskärmar uppkopplade till Försäkringskassans dator. Backa Arbetsformerna är etablerade och stabila. Arbetssättet är helt implementerat i ordinarie verksamhet och form och tid finns för kontinuerlig uppföljning och metodutveckling. DELTAgruppen i stadsdelen träffas för samverkansfrågor var 6:e vecka. Deltagare finns från de fyra myndigheterna samt psykiatrin. Biskopsgården Efter sammanslagning i början av året av vårdcentralerna Biskopsgården och Länsmansgården har ett gemensamt Deltateam skapats med flera kompetenser. Olika teammodeller har prövats och man har nu en teammodell som består i att tid för teamdiskussion finns avsatt en eftermiddag/vecka. Man bildar då team kring patienten med aktuella behandlare. Ledningsgrupp på närmsta chefsnivå träffas regelbunden för samverkansfrågor. Brämaregården Försäkringskassan finns på plats 1 g/vecka med egen arbetsplats och datauppkoppling till Försäkringskassan sedan 2004. Man betonar att samarbetet med FK fungerar mycket bra. Saknar fasta samarbetspartners från socialtjänst och AF. Man har möte en gång/termin med teamet, läkarna på VC och representanter för de samverkande myndigheterna för information, metoduppföljning och utveckling.

5 Kärra Avsatt tid för team en timma/vecka. Teamet består av kurator, sjukgymnast, FKhandläggare och socialsekreterare. Två distriktsläkare deltar alltid i teamet, de övriga endast med sina egna patientärenden. Psykiaterkonsult deltar i teammötet varannan vecka. Kyrkbyn och Bjurslätt Psykolog finns på halvtid för Kyrkbyn och Bjurslätt. Kuratorsresurs finns att tillgå via Biskopsgårdens VC. Önskemål har uttryckts om FK-handläggare på Kyrkbyns VC men ännu ej gått att realisera. Torslanda Diskussioner pågår om implementering av och samordning mellan den förebyggande aktiviteten i stadsdelen Livsstil för Hälsa och utveckling av ett tvärprofessionellt och tvärsektoriellt team på vårdcentralen. Rutiner och former för samverkan är under utformning. Tuve-Säve I bugeten för 1 juni till 31 december anger Samordningsförbundet att verksamheten vid Tuve-Säve skall anpassas till det arbetssätt som återfinns i de vårdcentraler med tidiga insatser. Arbete pågår att öka fokus kring tidiga insatser i rehabiliteringen och avslutning av långa ärenden Resultat Verksamhetens resultat ställas i ljuset av de mål som finns för verksamheten. Något förenklat skall Samordningsförbundets verksamhet underlätta samverkan i syfte att nå välfärdsvinster. I den fulländade världen skulle vi då kunna mäta om själva samverkan fungerar tillfredsställande och om samhället uppnår en bättre välfärd. Vi har genom självvärderingar tidigare under Beställarförbundet kunnat konstatera att vi via den finansiella samordningen har kunnat utveckla väl fungerande samverkan mellan medarbetare och myndigheter. Den nationella utvärderingen av finansiell samordning påvisade behovet av att utveckla bättre system för att följa upp välfärdsvinsterna på individnivå. Beställarförbundet beslutade vid sitt sammanträde den 23 juni 2003 att ge verkställande tjänsteman i uppdrag att utarbeta ett system för att följa upp verksamhet som hanteras gemensamt Samma år, 2003, gav regeringen Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsverket och socialstyrelsen i uppdrag att utveckla ett nationellt system för uppföljning, se nedan. Inom DELTA har vi systematiskt kartlagt de individer som är aktuella för samverkan. Kartläggningen har föregåtts av ett utvecklingsarbete där Beställarförbundet och Samordningsförbundet avsatt resurser för detta arbete. Uppföljningen bygger på data som inhämtas från de team som samverkar kring individer. Nuvarande redovisning som återfinns i detta delårsbokslut har

6 erforderlig kvalitet för att kunna motsvara kraven på intern kontroll. För att säkra kvalitet behövs dock ytterligare utvecklingsarbete. Resultat Socialmedicinska aktiviteter Antal Inom de socialmedicinska aktiviteterna var 701 individer aktuella vid periodens start. Härutöver har 853 individer kommit till. Sammanlagt har 1 554 individer varit aktuella. Av dessa, 1 554, har 917 individer avslutats från de socialmedicinska aktiviteterna. Män 31% Kvinnor 69% Diagram1 917 Hisingsbor som avslutat socialmedicinsk aktivitet jan-aug 2005 - genderperspektiv 6-12 mån 16% mer än 12 mån 6% uppgift saknas 2% upp till 6 mån 76% Diagram 2 Tid i socialmedicinsk aktivitet 917 personer jan-aug 2005

7 1000 900 800 161 165 700 600 262 500 42 433 400 300 200 100 101 351 46 135 138 Annat/uppgift saknas Ej sjukpenning "=-klassad"/försörjnstöd Partiell sjukp/sjukers. Hel sjukp/sjukers. 0 Diagram 3 Förändring i försörjning vid start resp avslut för 917 hisingsbor som avslutat socialmedicinsk aktivitet jan-aug 2005 Annan orsak 23% Uppgift saknas 5% Arbetsför hel 45% Fortsatt rehab arbete 6% Fortsatt sjukvård 14% Arbetsför partiell 7% Diagram 4 Avslutsorsak för 917 Hisingsbor jan-aug 2005 socialmedicinska aktiviteter

8 Försäkringskassan DELTA-finansiering har bland annat möjliggjort en placering av handläggare från försäkringskassan vid vårdcentraler. Ur försäkringskassans perspektiv bedöms samverkan fungera väl på Backa, Kärra och Tuve medan samverkan på Torslanda och Biskopsgården kan utvecklas. Samordningsförbundet tilldelade försäkringskassan 1 750 tkr för att bl.a. identifiera de tidsbegränsade sjukersättningsärenden som bl.a. finns på vårdcentraler. Arbetet är i sin linda och just nu pågår arbetet med att målsätta, styra och följa upp resultat. Av de tilldelade resurserna skulle kassan också avsluta sjukpenningärenden som var i behov att bytas ut till sjukersättning för att skapa utrymme för att arbeta aktivt i pågående sjukpenningärenden. Omkring 1000 sjukfall skulle prövas i Socialförsäkringsnämnden. Extratillskottet har gett väntat resultat och uppdraget förväntas vara avklarat under detta år. DELTApsykologerna - Psykologer i Tidig och Samordnad Rehabilitering Under år 2004 överfördes merparten av verksamheten till primärvården. Samordningsförbundet har i sin budget för år 2005 beslutat att nuvarande verksamhet upphör. Avvecklingen kommer att vara genomförd under hösten 2005. Unga Vuxna Unga Vuxnas målsättning sedan starten har varit att erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik. Målgruppen var till en början 20 25 år men ändrades 2003 till 20 23 år för att överensstämma med Ungdomsmottagningens åldersgrupp. Resultat för perioden finns inte redovisade. 5. Arbetslivsinriktade aktiviteter Arbetsmarknadstorget Arbetet vid Arbetsmarknadstorget har präglats av flera svårigheter. Det har gällt diskussioner kring målgrupp, åtgärdsstopp och svårigheter att få samsyn på arbetssätt. Detta avspeglas i att det finns tre rapporter, Biskopsgårdsteamet, Kvilleteamet och arbetsförmedlingen, som underlag till delårsbokslutet. Det finns ett behov av ökad stabilitet i verksamheten (enligt af) De svårigheter som har funnits för att verksamheten skall nå sina mål hänger samman med det åtgärdsstopp som varit under våren. Samtidigt lyfter Kvilleteamet bristen på förmedlare På grund av nyrekrytering av arbetsförmedlare till Arbetsmarknadstorget har vi haft brist på förmedlare under perioden. Detta har gjort att minst 60 nya sökande ej fått tillgång till teamarbetet på A-torget utan samverkan har

9 skett med den vanliga förmedlingen. Vi kommer därför inte att nå målet 12 månader på A-torget då detta arbetssätt tar längre tid. Vilket även återkommer hos Biskopsgårdsteamet En ögonblicksbild per den 050906 visade att det hos socialsekreterarna fanns ett behov en samverkan med arbetsförmedlingen för 282 personer. Av dessa 282 personer, skedde samverkan för 132 personer med förmedlarna i teamet. Resterande 150 personer var aktuella inom ordinarie arbetsförmedlingsverksamhet tex. kundmottagningen. Det saknas idag en samsyn på samverkan. Enligt af: Torget har utvecklats till ett socialkontor där förmedlingen har tjänstemän som arbetar. Vi upplever att mycket skall göras utifrån socialtjänstens behov och intentioner. I de olika grupper där vi samverkar har vi svårt att få gehör för våra åsikter. Socialtjänsten på torget arbetar inte heller enhetligt. Lundbyteamet och Biskopsgårdsteamet har olika metoder i sitt arbete med de sökande. Enigt Kvilleteamet Vi vill återgå till den täta effektiva teamsamverkan som varit metoden tidigare och som innebär att alla sökande som är aktuella har både förmedlare och socialsekreterare på A-torget. Detta kräver fler förmedlare än nuvarande 6 (som motsvarar 5 heltider) som finns fr.o.m. september. Med detta antal arbetsförmedlare på hela A-torget innebär det att endast 7-8 socialsekreterare kan arbeta i tät teamsamverkan. Man konstaterar vidare att (Kvilleteamet) Oklarheten om mål och målgrupp samt ledning och styrning under perioden har påverkat personalen negativt. Att Samordningsförbundet nu fattat beslut kan ge oss möjlighet att skapa tydlighet i såväl uppdraget som ledningsstrukturen. Resultatredovisningen skiljer sig åt. Af avstår från att lämna exakta siffror på grund av svårigheter att särskilja samverkan från övrig verksamhet medan övriga redovisar statistik (se nedan). Verksamheten vid Arbetsmarknadstorget är för många individer på Hisingen avgörande för att komma ut på arbetsmarknaden. Arbetssättet som är prövat med gemensamma handlingsplaner, samlat ansvar och flexibelt arbetssätt i samverkan har tidigare visat sig vara effektivt. Nuvarande brister kan till stora delar hänskjutas till styrning och ledning. Samordningsförbundet kommer noga följa utvecklingen framöver och vara öppen för diskussion kring ökat stöd till samordning av verksamheten. Ungdomsteamet vid arbetsmarknadstorget Denna verksamhetsdel vid arbetsmarknadstorget har fortsatt utveckla de arbetsmetoder som varit framgångsrika under projekttiden.

10 281 (mot 481 under hela 2004) har avslutats och gått vidare till: Arbete 142 51% Arbete med AF-stöd (lönebidrag, OSA, etc.) 1 0% Utbildning (yrkesinriktad) 6 2% Utbildning (allmänna studier) 22 8% Annan DELTA-aktivitet 5 2% Aktuell hos AF (ej DELTA-samverkan) 7 2% Ej rehab mot arbete i dagsläget 27 10% Annan orsak 71 25% Summa 281 100% Resultatet från ungdomsteamet finns inbakat i den samlade redovisningen nedan. Lundbykajen Målsättningen är att långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Därigenom förkortas tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A-kassa. Under perioden har 145 individer varit inskrivna i verksamhetens tre team samt 15 personer ute i praktik/arbetsprövning. Målet är 180 personer per helår i verksamheten. Det beslut som Samordningsförbundet fattade vid sitt sammanträde den 23 juni om att hemställa om ekonomiskt övertagande av delar av Lundbykajens verksamhet har inte verkställts. Skälet är bland annat att den modell för finansiering via abonnemang som föreslogs inte är färdigutvecklad. Lunbykajen kommer därför att generera ett underskott. Ansvarig tjänsteman avser att vid kommande sammanträde föreslå omdisponering av resurser för att balansera underskottet. SANNA SANNA skall arbeta med arbetsrehabilitering av Hisingsbor med missbruksbakgrund i samverkan mellan socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. Målet för aktiviteten är att rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem och med försörjningsstöd eller sjukpenning, till arbete. Under perioden har kostnaden för arbetsträningar, för de deltagare som är aktuella hos socialtjänsten, tagits över av stadsdelarna. Dock används gemensamma medel till arbetsträning för de deltagare som är aktuella hos försäkringskassan. Anledningen är att försäkringskassan sedan 2002 saknar möjlighet att köpa arbetsträningsplatser för arbetslösa. Det är viktigt att denna möjlighet finns (som nu existerar tack vare finansiell samordning) så att vi genom tidiga insatser kan möta dessa individers behov av rehabilitering inom ramen för socialförsäkringssystemet. Under perioden har 41 individer avslutats. Av dessa har 16 individer gått till arbete eller studier.

11 Resultat - Arbetslivsinriktade aktiviteter Antal Inom de arbetslivsinriktade aktiviteterna (exklusive Lunbykajen) var 919 individer aktuella vid periodens start. Härutöver har 670 individer kommit till. Sammanlagt har 1 589 individer varit aktuella. Av dessa, 1 589, har 657 individer avslutats från de arbetslivsinriktade aktiviteterna. män 58% kvinnor 42% Diagram 5 657 Hisingsbor som avslutat arbetslivsinriktad aktivitet jan-aug 2005 genderperspektiv 6-12 mån 21% mer än 12 mån 25% upptill 6 mån 54% Diagram 6 Tid i arbetslivsinriktad aktivitet 657 personer jan-aug 2005

12 100% 29 5 90% 0 80% 70% 60% 50% 40% 560 481 Uppgift saknas Ej försörjn.stöd SDF Fk Af 30% 20% 101 10% 0% 26 18 42 52 Diagram 7 Förändring i försörjning vid start resp avslut för 657 Hisingsbor som avslutat arbetslivsinriktad aktivitet jan-aug 2005 Utbildning 8% Arbete (lönebidr,osa, FAS, Samh mm) 6% Fortsatt mot arbete 8% Ej mot arbete 11% Annan orsak, vet ej 23% Arbete 44% Diagram 8 Avslutsorsak för 657 Hisingsbor som avslutat arbetslivsinriktad aktivitet jan-aug 2005

13 6. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. När detta sker skall i första hand respektive myndighets egen arsenal av åtgärder användas. Om denna inte räcker kan DELTA-grupper med flera använda sig av de gemensamma åtgärdsmedlen. Under perioden har 110 tkr används till arbetsträningsplatser inom SANNA s verksamhet. 7. Förslag till nya aktiviteter Under perioden avsatte Samordningsförbundet motsvarande 1 750 Tkr för att förstärka försäkringskassans insatser. 8. Samordningsförbund / sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. 9. Ekonomi I samband med övergången från beställarförbund till samordningsförbund har det förekommit en del både praktiska och tekniska problem. För att praktiskt kunna hantera situationen har ekonomihanteringen skett via beställarförbundet fram till och med 05-03-31. Dessa problem är numera lösta. Resultatet för perioden januari-augusti är positivt med 2 729 tkr. Prognosen för helåret bedöms kunna bli ett positivt resultat på 3 500 tkr. Det positiva resultatet beror till största del på att avsatta medel för nya satsningar inte har ianspråktagits. Av budgeterade 5 000 tkr återstår 3 300 tkr för nya satsningar riktade till bl.a. ungdomar. Avsatta medel för Kunskaps-DELTA har inte heller utnyttjats fullt ut. I resultatet ingår även en engångskostnad på 500 tkr som avsattes i budgeten för Lundbys räkning. Det egna kapitalet uppgår till 8 165 tkr och består av medel överförda från DELTA s egna kapital 2004 och periodens resultat. Prognosen för det egna kapitalet på helår uppgår till 8 936 tkr.

14 Förslag till beslut Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till delårsbokslut 2005-03-31 för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen att förklara protokollet under denna punkt omedelbart justerat Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman

15 Resultaträkning 05-08-31 Bilaga 1 Intäkter Samverkansmedel 34 999 400,00 Summa intäkter 34 999 400,00 Kostnader Personalkostnader Arvoden 51 458,00 Sociala avgifter 14 130,00 Övriga personalkostnader 8 146,00 Summa personalkostnader 73 734,00 Övriga kostnader Lokalkostnader 1 207 372,38 Övriga kostnader 941 465,52 Samverkansinsatser 30 126 275,23 Summa övriga kostnader 32 275 113,13 Summa kostnader 32 348 847,13 Summa nettokostnad 2 650 552,87 Finansiella intäkter Ränteintäkter 78 454,11 Summa finansiella intäkter 78 454,11 Periodens resultat 2 729 006,98

16 Balansräkning 05-08-31 Bilaga 2 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga fordringar 8 130 060,90 Ingående moms 1 022 502,71 Förutbetalda kostander 149 421,00 Övriga likvida medel 4 000,00 Postgiro 8 851 522,35 Summa omsättningstillgångar 18 157 506,96 Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital från DELTA 2004 5 435 825,30 Periondens resultat 2 729 006,98 Summa eget kapital 8 164 832,28 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 5 074 869,68 Personalens källskatt 2 141,00 Övriga upplupna kostnader 4 915 664,00 Summa kortfristiga skulder 9 992 674,68 Summa skulder och eget kapital 18 157 506,96