Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2016-03-02 2012-02-17 Tobias Nilsson Senaste rev: 2015-03-02 Innehåll: Inledning sid 1 Definitioner sid 1 MRSA-bärare (koloniserade) Transient (tillfälligt) bärarskap Individberoende riskfaktorer sid 2 Bedömning av smittsamhet Misstanke om MRSA sid 2 Personal med riskfaktorer När ska MRSA misstänkas? Screeningodling av patienter Rutiner vid nyupptäckta fall av MRSA sid 3 Svarsrutiner slutenvårdspatienter Svarsrutiner öppenvårdspatienter Vårdrutiner sid 4 Vårdrutiner slutenvård Vård på akutmottagning i Karlskrona och Karlshamn Öppenvård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning Utskrivning /informationsöverföring sid 5 MRSA-bärarkort Särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård Övertagning till annat län Journalmärkning vid MRSA Smittspårning sid 6 Screening av personal avseende MRSA sid 6 När ska personal/studerande screenodlas? Screeningodling av personal Vem ansvarar för provtagningen av personal? Kostnaden? Kan man arbeta i väntan på odlingssvar? Bilagor: MRSA-bärarkort bilaga 1
Inledning Stafylococcus aureus eller gula stafylokocker är en del av vår vanliga hudflora. Bakterierna kan även finnas i näsa, svalg och perineum. Vanligtvis ger dessa inga infektioner utan innebär endast bärarskap. Ibland kan infektioner med bölder eller andra hudinfektioner uppkomma, särskilt efter operationer eller andra ingrepp. MRSA innebär att den gula stafylokocken blivit resistent mot vanliga stafylokockantibiotika och exempelvis Heracillin, Claforan och Meronem är verkningslösa. Spridning av MRSA var tidigare vanligast inom sjukvården men sprids nu till stor del även i samhället. Det sker framför allt genom direkt kontaktsmitta via personer och indirekt via föremål. I sjukvården är indirekt kontaktsmitta via personalens händer eller föremål en stor risk för smittspridning. Smittrisken är störst då hudbarriären är bruten, såsom vid exempelvis sår eller eksem. MRSA är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och ska smittspåras. Personal med riskfaktorer (sår, eksem, psoriasis) ska inte delta i vården av MRSApatienter pga ökad risk att smittas och sprida smitta. Gäller alla vårdformer (slutenvård, öppenvård, hemsjukvård och kommunal vård). Definitioner MRSA-bärare Följande personer definieras som MRSA-bärare (koloniserade): De som har eller har haft symtomgivande infektion orsakad av MRSA. De som har haft ett positivt MRSA-prov vid mer än ett tillfälle, oavsett provtagningsställe på kroppen. De som har ett positivt MRSA-prov från en hudåkomma eller perineum, även om individen bara har varit positiv vid ett tillfälle. Transient (tillfälligt) bärarskap I samband med överföring av MRSA kan bakterien finnas kvar i luftvägarna en kort period hos mottagaren utan att bärarskap sedan etableras. Om MRSA-prov tas just under denna korta period kan alltså provet vara MRSA-positivt medan efterföljande kontrollprov, för att fastställa bärarskapet, sedan är negativa. Uppföljande provtagning på infektionskliniken genomförs mellan 1-2 veckor efter det första provet för att undvika dröjsmål och ändå ha ett intervall som bedöms rimligt för att en transient bärare blivit fri från MRSA. Personer utan anamnes på tidigare MRSA-infektion med positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prover vid uppföljande MRSA-provtagningar av näsa, svalg, perineum och eventuella hudlesioner definieras som transienta bärare. Detta sköts via infektionsmottagningen. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 1(6)
Individberoende riskfaktorer Hudåkommor (t ex sår, eksem, psoriasis mm) Stomi, infarter (gäller ej oretad PVK), drän. KAD inklusive RIK och suprapubisk kateter. Bedömning av smittsamhet Den som har en pågående symtomgivande infektion med MRSA bedöms som smittsam. Den som är MRSA-bärare och har individberoende riskfaktorer i form sår, eksem, psoriasis, stomi, infarter (gäller ej oretad PVK), drän, KAD, RIK eller suprapubisk urinkateter, bedöms som smittsam. De MRSA-bärare som inte har någon symtomgivande pågående infektion eller individberoende riskfaktor utgör i de flesta fall en mycket liten smittrsk. Misstanke om MRSA När ska MRSA misstänkas? Misstänk förekomst av MRSA hos patienter som inom de senaste sex månaderna har: Vårdats/behandlats inneliggande vid sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning) utanför Sverige. Behandlats polikliniskt för sår/hudskada eller dialys, cancerbehandling utanför Sverige. Vårdats vid sjukhus inom Sverige med kända problem med MRSA Känt/tidigare bärarskap av MRSA. Nära kontakt med redan kända fall av MRSA. Långdragna sår/sårinfektioner eller återkommande bölder. Screeningodling sker vid kontakt med sjukvård, dvs. både öppen- och slutenvård. Screeningodling av patienter Screeningodling skall ske minst två veckor efter avslutad antibiotikabehandling, dvs. om personen nyligen har avslutat antibiotikabehandling eller har pågående behandling bör screeningodlingen upprepas. Remiss: Under Multiresistent bakterie, kryssa i rutan MRB patient Kortfattad anamnes: screening patient (ange land) Uppge ev. misstanke om särskilt smittämne Samma remiss används till svalg, näsa, perineum samt faeces. Vid prov från annan lokal skrivs en remiss till varje sådant prov. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 2(6)
Tas på alla patienter Näsans främre del Perineum Svalg (Bilateralt prov Provtagning med samma pinne) Faeces Pinnprov Pinnprov* Pinnprov* Pinnprov från rectum Analys MRSA MRSA MRSA VRE, ESBL, ESBLcarba Tas vid förekomst Sår, eksem, nagelbands- KAD infektion ev hörselgång Pinnprov** Urinodlings rör Drän, CVK, PVK m.m. Pinnprov* MRSA, VRE, ESBL, ESBLcarba * Fukta provtagningspinnen i NaCl/transportmedium före provtagning. ** Vid torra sår/eksem, fukta provtagningspinnen före provtagning. Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport. Det tar ca 2 dygn att få svar på odlingen Till samtliga pinnprov används vanlig sårodlingspinne. Rutiner vid nyupptäckt fall med MRSA Svarsrutiner slutenvårdspatienter Vid misstänkt eller säkerställd MRSA informerar mikrobiologen behandlande läkare. Kopia på svaret går till Vårdhygien och infektionskliniken. Eventuella screeningodlingar på personal/medpatienter beslutas av Vårdhygien. Övrig smittspårning runt patienten sker via infektionsmottagningen. Remitterande läkare skall informera patienten, smittskyddsanmäla samt skriva remiss till infektionsmottagningen och tända uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross. Svarsrutiner öppenvårdspatienter Vid misstänkt eller säkerställd MRSA informerar Mikrobiologen behandlande läkare. Kopia på svaret går till Vårdhygien och infektionskliniken. Eventuell screeningodling på personal beslutas av Vårdhygien. Övrig smittspårning runt patienten sker via infektionsmottagningen. Remitterande läkare skall informera patienten, smittskyddsanmäla samt skriva remiss till infektionsmottagningen och tända uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross. Diagnostik, terapi eller annan åtgärd som är medicinskt nödvändig får ej förhindras eller fördröjas pga MRSA-bärarskap. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning och ska konsekvent följas av all personal. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 3(6)
Vårdrutiner Personal med eksem eller andra hudåkommor (gäller även piercing på synlig hud, exkluderat välläkt örhänge) ska inte delta i vården av MRSA-patient. Sluten vård Patienter med konstaterad MRSA utan riskfaktorer för smittspridning kan vårdas i enkelrum på vanlig vårdavdelning enligt Vårdhygiens PM Kontaktsmitta skärpta isoleringsrutiner. Vid misstanke om MRSA hos patienter gäller samma rutin enligt PM Kontaktsmitta enkelrumsvård. Vid konstaterad MRSA ska patienter med riskfaktorer för smittspridning i första hand vårdas på infektionskliniken enligt Vårdhygiens PM Kontaktsmitta skärpta isoleringsrutiner. Vård på andra enheter skall ges när det krävs av medicinska eller andra speciella skäl rådgör med Vårdhygien. Vård på akutmottagning i Karlskrona och Karlshamn Patient med misstänkt eller känd MRSA, med eller utan riskfaktorer, kan undersökas och behandlas på akutmottagningen i Karlskrona och Karlshamn. Följande rutiner ska då tillämpas: Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning är att all personal som deltar i vården konsekvent tillämpar basala hygienrutiner och klädregler, dvs. korrekt användning av plastförkläde och handskar samt handdesinfektion före och efter patientkontakt samt följer gällande klädregler. Patienten ska vid ankomsten till akutmottagningen hänvisas direkt in på undersökningsrummet. Rum med toalett är att föredra. Information om bärarskap eller misstänkt MRSA ska delges alla som deltar i vården på akutmottagningen och vid inläggning ska informationen föras vidare till vårdavdelningen och i förekommande fall röntgenavdelning eller annan avdelning/mottagning där patienten genomgår undersökning. Om möjligt ska material som förvaras öppet i rummet tas ut eller täckas över. Städrutiner se under nästa rubrik Öppen vård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning. Toaletten städas om den använts. Öppenvård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning Avdelningen eller mottagningen ska i förväg informeras om bärarskapet och eventuella riskfaktorer för smittspridning för att kunna genomföra följande smittförbyggande åtgärder: Avsätt tid för städning inför nästa patient. Undvik material som förvaras öppet i rummet. Patienten bör om möjligt gå direkt in i undersökningsrummet. Vårdpersonal tillämpar konsekvent basala hygienrutiner. Använd om möjligt engångsmaterial. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 4(6)
Städa undersökningsrummets horisontella ytor (brits, bord, kranar, handtag mm) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Toaletten städas om den används. Utskrivning/informationsöverföring Vid byte av vårdavdelning ska det föregås av tydligt informationsutbyte. Patienten får muntlig och dessutom skriftlig information i form av patientinformation eller smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Patienten uppmanas att vid sjukvårdskontakt/inläggning informera sjukvårdspersonal om sitt bärarskap. Uppföljande MRSA-odlingar planeras i samråd med utsedd MRSA-PAL på Infektionskliniken. MRSA-PAL delar ut informationskortet (bärarkort) till patienter med positiv MRSA-odling. Bärarkort finns sist i dokumentet. Särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård Vid utskrivning till kommunal vård och omsorg (särskilt boende, hemtjänst) eller hemsjukvård ska MRSA-bärarskapet särskilt uppmärksammas vid vårdplaneringen. Kontakta Vårdhygien för råd om vårdrutiner och ställningstagande till provtagning. Övertagning till annat län Flyttar en patient som är bärare av MRSA gäller samma regler som vid andra allmänfarliga sjukdomar. Tillsammans med vanlig remiss skickas blanketten Byte av behandlande läkare. Blanketten hittar du på intranätet under Smittskydd, rubrik Lagar och paragrafer. När blanketten återkommer som bevis på att en ny doktor tagit över som behandlande läkare lämnas en kopia till smittskyddet. Den som är ny behandlande läkare ska anmäla fallet till smittskyddet i det län man har sin verksamhet. Journalmärkning vid MRSA Bedömning av bärarskap görs av patientens MRSA-PAL på infektionskliniken med ledning av odlingsresultat och smittsamhetsbedömning. Uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross-journalen skall tändas av läkaren på enheten där provet har tagits. Bärarskapet kan av MRSA-PAL bedömas avslutat efter ett antal negativa odlingar. Så länge Uppmärksamhetssymbolen är tänd bedöms patienten som bärare av MRSA, oavsett antal negativa odlingar. Uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross skall tändas. Öppna anteckningstyp Uppmärksamhetsinformation, välj sökord Smitta och markera MRSA. Smittspårning Ställningstagande till smittspårning beslutas av Vårdhygien när det gäller vårdkontakter och övrigt via infektionsmottagningen. Normalt utförs smittspårning med odling från näsa, svalg och MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 5(6)
perineum samt eventuella sår/drän på patienter som vårdats på samma sal samt på personal som haft närmast patientkontakt och inte följt basala hygienrutiner. Screening av personal avseende MRSA När ska personal/studerande screeningodlas? Screeningodling ska utföras på personal/studerande som arbetat eller vårdats som patient utomlands under de senaste sex månaderna. Screening skall utföras innan återgång till arbetsuppgifter med patientkontakt om de har: Aktivt deltagit i vård på sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdcentral, vårdhem, rehabiliteringsanläggning) utanför Sverige. Aktivt deltagit i vård inom Sverige på sjukvårdsinrättning med kända problem med MRSA. Vårdats som patient på sjukvårdsinrättning eller sökt polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller på sjukhus inom Sverige med kända problem med MRSA. Gäller även utländsk auskulterande personal och studerande från andra länder om vederbörande aktivt deltar i patientvård. Vid ett nytt fynd av MRSA hos en patient skall efter samråd med Vårdhygien screeningodling övervägas på personalen vid vårdenheten. Personal/studerande som vårdat patient med känd MRSA inom Sverige behöver normalt inte screeningodlas om de följt basala hygienrutiner. Screeningodling personal Samma odlingslokaler och samma tillvägagångssätt som för screening av patient, se sidan 3 i detta PM. I samband med smittspårning hos personal tas prov från näsa, svalg och perineum. Screeningodling skall ske minst två veckor efter avslutad antibiotikabehandling, dvs. om personen nyligen har avslutat antibiotikabehandling eller har pågående behandling bör screeningodlingen upprepas. Vem ansvarar för provtagningen av personal? Kostnaden? Avdelningschef/sektionsledare ansvarar för att provtagning utförs. Provet bekostas av den enhet där personen arbetar eller praktiserar. Personalen betalar själva de prov som krävs i samband med arbete i annat landsting/land. Den anställde får hjälp med provtagning på Landstingshälsan, för studerande skolhälsovården i första hand. Vid smittspårning skall avdelningschef sammanställa en förteckning över personal som skall screeningodlas som sändes till Vårdhygien och Landstingshälsan. Avdelningschef skall kontakta Landstingshälsan för tidsbokning. Kan man arbeta i väntan på odlingssvar? Vid kronisk hudsjukdom (psoriasis) eller synliga lesioner på huden (ex sår, eksem, nagelbandsinfektion, hörselgångseksem) ska provsvar inväntas innan återgång i patientnära arbete. Personal/studenter utan kronisk hudsjukdom eller hudlesioner får arbeta med konsekvent följsamhet av basala hygienrutiner. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 6(6)
Bilaga 1 MRSA-bärarkort Till sjukvården/tandvården Bärarkort Du är bärare av MRSA. Dessa bakterier är motståndskraftiga mot flera antibiotika. Säkra rutiner finns för att förhindra spridning inom vården. Vi ber dig därför visa detta kort varje gång du söker sjukvård/tandvård. Namn: Personnummer:... Datum:... Denna patient är bärare av MRSA. Tillämpa alltid basala hygienrutiner. Vid inläggning på sjukhus ska patienten vårdas enligt gällande anvisningar på enkelrum. Vid frågor kontakta Vårdhygien och eller Smittskyddsenheten. Utfärdat av.. Patientansvarig läkare Datum:. Klinik/avd: