Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1. Beskriver Bordeaux. 2. Klimat och jordmån. 3-6. Klassificering. 7. Bordeaux appellationer. 8. Druvsorter. 9-10. Bas-Médoc. 11-13. Médoc. 14-15. St.-Estéphe. 16-17. Pauillac. 18-19. St.-Julien. 20-22. Margaux. 23-25. Moulins och Listrac. 26-27. Produktionssiffror AOC Médoc. 28-32. Saint Emilion och Pomerol. 33-34. Graves. 35-36. Pessac-Léognan. 37-38. Cérons. 39-41. Sauternes och Barsac. 42-43. Bourg och Blaye. 44-45. Entre-Deux-Mers. 46. Bergerac. 47. Årgångar 1980-1995. 48. Prislista lätta viner 1948.

Beskriver BORDEAUX BORDEAUX en rikedom av valörer och skiftningar med en ton som förvandlas till en hel melodi för den som har tålamod att lära nottecken. Det är ingen insmickrande bekantskap snarare lite stramt. det håller en viss distans, det är inget vin man hastigt lägger bort titlarna med. KVALITETSFAKTORER: * läget nära havet * rätt temperaturförhållande för långsam mognad.. * floderna som ger en naturlig dränering. * rätt jordmån, mineralrik med djupt ytlager av grus och sand. * druvsorter som passar i klimat och jord. * traditioner och garantier. Bordeauxdistriktet, beläget runt huvudorten Bordeaux vid Biscayabukten i sydvästra Frankrike är världens största och främsta vindistrikt för framställning av kvalitetsviner. Floderna Garone, som flyter mot nordväst från Pyrenéerna mot Atlanten och den från öster rinnande Dordogne delar området och bildar i sin mynning den breda havsviken Gironde som också gett namn år departementet i vilket Bordeaux är beläget. FAKTA: ( från början av 1990-talet ) Vinareal: 110.000 ha, varav 104.000 har AOC-status. Produktion: 6-8 milj hl/år ( ca 10% av Frankrikes totalt ). Anm. dock svarar Bordeaux för ca 25% av Frankrikes AOC-viner. Tidigare var fördelningen mellan rött och vitt vin 50-50. På senare tid har pendeln klart gått över till mer rött och i början av 1990-talet är fördelningen ungefär 80% rött mot 20% vitt, av den vita är 80% torrt. Klimat och jordmån.

Klimat Tack vare Golfströmmen längs Atlantkusten har man mild, regnig vinter och en mild vår. Somrarna är varma. Den viktiga hösten är oftast lång och varm. Skog skyddar mot den ständiga västvinden från Atlanten. Jordmån. Mèdoc - Det utmärkande är gruset ( gravel ) som ger dränering. Djupa grusåsar i söder, blandat grus och lera i mellersta Mèdoc, mestadels lera i den norra delen. I nästan alla kommuner finns sankmarker där vin inte kan odlas. Bas-Médoc En högst varierande jordmån. Dock är gruset mer förekommande vid kusten och lera dominerar i inlandet. St-Emilion-cõtes - Kalksten och lera. St-Emilion-graves Grus- och sandjordar. Pomerol Sand och lera med inslag av grus. Fronsac Kalk,sand och rödlera. Graves Väster om Garonne finns en djup grusgrund blandad med sand och i södra Graves något mera lera. Entre-Deux-Mers är sand och lera den helt dominerande jordmånen. Pessac-Léognan Djupa sandmarker, ofta blandat med sand. Sauternes Barsac Grusig sandblandad jord med inslag av lera, oftast på kalkstengrund. Odling och framställning. Ca 20.000 olika odlare med ett genomsnittligt markinnehav på 4 ha. Många är anslutna till de stora kooperativ som finns i nästan varje distrikt. 4.000 chateaux gör individuella viner med egna etiketter. Traditionell Bordeauxmetod med relativt varm jäsning i stora kar av trä, cement eller rostfritt. Lagring på rostfritt eller ekfat. Klassificering i Bordeaux.

Alla viner som produceras inom ett godkänt vinodlingsområde i Gironde departementet och som följer de gällande föreskrifterna ( druvsorter, skördeuttag etc. ) får bära AOC BORDEAUX. Ett vin kan ha AOC BORDEAUX-beteckning av i princip tre olika grunder. 1. Det kommer från ett godkänt vinodlingsområde i Bordeaux men detta ligger utanför de ursprungs- betecknande områdena. 2. Det kommer från ett ursprungs betecknat distrikt där vinproducenten anser att detta namn inte är tillräckligt säljande t.ex Bordeaux Cõtes-de Francs. 3. Det kommer från en känd ursprungs betecknad kommun men där just detta vin inte följer de lokala appellationsbestämmelserna t.ex Chateaux Margaux s Pavillon Blanc AOC BORDEAUX innefattar två vintyper Bordeaux Rouge och Bordeaux Sec ( eller Blanc Sec ) AOC BORDEAUX- SUPÉRIEUR Detta är en finare kvalitetsbeteckning än bara AOC Bordeaux. Dels måste alkoholhalten vara högre och dels ställs större krav på druvval, skördeuttag, vinifikation etc. AOC BORDEAUX CLAIRET - Clairet är det mest ursprungliga av de icke-vita vinerna.vinet är oftast, men inte alltid, lite mer koncentrerat än rosé, både i färg och smak. AOC BORDEAUX ROSÈ Vanligtvis är en Bordeaux Rosé gjord på Cabernet Franc, tillverkas inom hela distriktet. AOC CRÉMANT DE BORDEAUX Tillverkas stora mängder mousserande viner. Sedan 1990 är appellationsnamnet Crémant de Bordeaux Vinerna ska produceras på traditionellt sätt med manuell skörd och andra jäsning direkt på flaskan, den s.k champagnemetoden. Två typer är tillåtna Blanc och Rosé. 1855 klassades de bästa vinerna i fem cru-classé, 62 rödvinproducerande slott med Bordeaux som försäljningsort ingick i denna klassificering. P g a sammanslagning så är numera 61 slott upptagna.

Cru-Classé Premier Crus Deuxiémes Crus Troisiémes Crus Quatriémes Crus Cinquiémes Crus Cru Bourgeois Cru Grand Bourgeois Exeptionell Cru Grand Bourgeois Cru Bourgeois Cru Artisans Crus Paysans St-Emilion Premier Grand Cru Classé Grand Cru Classé Sauternes-Barsac Premier Crus Deuxiémes Crus Graves Klassifikation Klassificerade Röda Viner Klassificerade Vita Viner Appellation d Origine Contrõlée F.n.57 st områden inom Bordeaux har rätt till AOC

La classification de vins de Bordeaux 1855 Premier Grand Crus Château Lafite-Rothschild, Pauillac Château Latour, Pauillac Château Margaux, Margaux Château Haut-Brion, Graves Château Mouton-Rothschild, Pauillac (sedan 1973) Deuxième Grand Crus Château Rausan-Ségla, Margaux Château Rauzan-Gassies, Margaux Château Léoville-Las-Cases, St-Julien Château Léoville-Poyferré, St-Julien Château Léoville-Barton, St-Julien Château Durfort-Vivens, Margaux Château Lascombes, Margaux Château Gruaud-Larose, St-Julien Château Brane-Cantenac, Margaux Château Pichon-Longueville-Baron, Pauillac Château Pichon-Longueville-Comtesse-de-Lalande (alt.: Pichon Lalande), Pauillac Château Ducru-Beaucaillou, St-Julien Château Cos d'estournel, St-Estèphe Château Montrose, St-Estèphe Troisième Grand Crus Château Giscours, Margaux Château Kirwan, Margaux Château d'issan, Margaux Château Lagrange, St-Julien Château Langoa-Barton, St-Julien Château Malescot-St-Exupéry Château Cantenac-Brown, Margaux Château Palmer, Margaux Château La Lagune, Haut-Médoc Château Desmirail, Margaux Château Calon-Ségur, St-Estèphe Château Ferrière, Margaux Château Marquis-d'Alesme-Becker, Margaux Château Boyd-Cantenac, Margaux Quatrième Grand Crus Château St-Pierre, St-Julien Château Branaire-Ducru, St-Julien Château Talbot, St-Julien Château Duhart-Milon-Rothschild, Pauillac Château Pouget, Margaux Château La Tour-Carnet, Haut-Médoc Château Lafon-Rochet, St-Estèphe Château Beychevelle, St-Julien Château Prieuré-Lichine, Margaux Château Marquis-de-Terme, Margaux

Cinquième Grand Crus Château Pontet-Canet, Pauillac Château Batailley, Pauillac Château Grand-Puy-Lacoste, Pauillac Château Grand-Puy-Ducasse, Pauillac Château Haut-Batailley, Pauillac Château Lynch-Bages, Pauillac Château Lynch-Moussas, Pauillac Château Dauzac, Margaux Château d'armailhacq, Puillac Château du Tertre, Margaux Château Haut-Bages-Liberal, Pauillac Château Pédesclaux, Pauillac Château Belgrave, Haut-Médoc Château de Camensac, Haut-Médoc Château Cos-Labory, St-Estèphe Château Clerc-Milon, Pauillac Château Croizet-Bages, Pauillac Château Cantemerle, Margaux

Rödvin Ch.Bouscaut Ch.Carbonnieux Ch.de Chevalier Ch.Fieuza Ch.Haut-Bailly Ch.Haut-Brion Ch.Malarctic-Lagraviere Ch.La Mission-Haut-Brion Ch.Oliver Ch.Pape-Clement Ch.Smith-Haut-Lafitte Ch.La Tour-Haut-Brion Ch.La Tour-Martillac PREMIER CRU CLASSÉ Ch.d'Yquem SECOND CRU CLASSÉ Ch.d'Arche Ch.Broustet Ch.Caillou Ch.Nairac Ch.Doisy-Daene Ch.Doisy-Dubroca Ch.Doisy-Vedrines Ch.Filhot Ch.Lamothe (Despujols) Ch.Lamothe (Guignard) Ch.de Malle Ch.Myrat Ch.Romer Ch.Romer-Du-Hayot Ch.Suau PREMIER CRU CLASSÉ Ch.Climens Ch.Coutet Ch.Guiraud Ch.Lafaurie-Peyraguey Ch.Rayne-Vigneau Ch.Rabaud-Promis Ch.Sigalas-Rabaud Ch.Rieussec Ch.Suduiraut Ch.La Tour-Blanche Klassifisering Graves Crus CRU CLASSÉ Vitvin Ch.Bouscaut Ch.Carbonnieux Ch.de Chevalier Ch.Couhins Ch.Couhins-Lurton Ch.Laville-Haut-Brion Ch.Malarctic-Lagraviere Ch.Oliver Ch.La Tour-Martillac Klassifisering Sauternes Crus (1855) Bordeaux appellationer.

Röda viner appellationer: Bordeaux Bordeaux Supérieur Premiéres Côtes de Blaye Bourg or Côtes de Bourg Bordeaux-Côtes de Francs Côtes de Castillon Graves de Vayres Premières Côtes de Bordeaux Sainte-Foy Bordeaux Médoc Haut-Médoc Margaux Moulis Listrac-Médoc Saint-Julien Pauillac Sainte-Estèphe Graves Pessac-Léognan Saint-Émilion Saint-Émilion Grand Cru Lussac - Saint-Émilion Montagne - Saint-Émilion Puisseguin - Saint-Émilion Saint Georges - Saint-Émilion Pomerol Lalande-de-Pomerol Fronsac Canon-Fronsac Rosé viner appellationer: Bordeaux rosé Bordeaux clairet Crémant de Bordeaux Torra Vita appellationer: Bordeaux Sauvignon de Bordeaux Crémant de Bordeaux Entre-deux-Mers Entre-deux-Mers Haut-Benauge Bordeaux Haut-Benauge Blayais Côtes de Blaye Premières Côtes de Blaye Côtes de Bourg Bordeaux-Côtes de Francs Graves de Vayres Graves Pessac-Léognan Söta Vita viner appellationer: Bordeaux Supérieur Premières Côtes de Bordeaux Côtes de Bordeaux - Saint Macaire Sainte-Foy Bordeaux Graves Supérieures Sauternes Barsac Cérons Cadillac Loupiac Sainte-Croix-du-Mont Druvsorter.

CABERNET SAUVIGNON kungen bland rödvinsdruvorna. Mognar sent och behöver varma väldränerade grusjordar för att bli som bäst. Blöta år och i leriga jordar ger den gräsligt hårt kartigt vin. Men i rätta förhållanden med riklig sol ger den druvor med tjockt segt skal vilket ger hög purpurfärg, mycket garvsyra och en delikat svartvinbärsarom. Dessa fasta och strama taninrika viner behöver lång lagringstid för att mildras och mogna. Måste blandas med mjukare druvor för att inte bli alltför hård.. Den är också väl lämpad att fatlagra, den klär bra i fat. CABERNET FRANC är en slags syssling till Cabernet Sauvignon men lättare och mindre intensivt framträdande egenskaper. Den har som regel mer socker vilket ger högre alkoholhalt och därmed eldigare smak. MERLOT är en mjukare och saftigare druva som utvecklas snabbare, går i blom tidigare, mognar fortare och resulterar i mustigare och mjukare viner utan så mycket garvsyra. Karaktäristiskt för Merlot är en russinaktig och fruktig plommon-karaktär med en doft som kan liknas vid söt aromatisk korintkaka. MALBEC är en druva med stora bär vars viner utvecklas snabbt och ger saftiga mjuka fruktaromer i likhet med Merlot. Men når inte upp till samma nivåer som denna. En typisk utspädardruva. PETIT VERDOT förekommer endast i liten skala. Den är svårodlad, känslig för sjukdomar och skadeangrepp och mognar sent. Det är annars den tuffaste varianten med kompakta garvsyrerikastringenta viner med kraftig färg CAMENERE är en Cabernet variant som är godkänd i området men på väg att utplånas och förekommer ytterst sällan. SAUVIGNON BLANC. En mäktig tilldragande sort. Bouqueten och smaken är något av en korsning mellan cabernetsauvignon och traminer. Med andra ord en kombination av den kryddiga svartvinbärsaromen med den munvattnande, uppfriskande, uppfriskande syran. Elegant. Sorten odlas under sitt namn i Bordeaux och är en av beståndsdelarna i Barsac och Sauternes, där den ger den nödvändiga sprödheten och syran. I samma druvfamilj, men under namnet Blanc-Fumé, ansvarar den för de underbart spröda, torra och fruktiga vinerna som odlas vid Pouilly-sur-Loire och för de i stilen likartade vinerna från Sancerre. SÉMILLON. En grön druva, en av de viktiga beståndsdelarna i Sauternes och Graves. Den har kvalitet och stil. en mjuk " lanolindoft " men saknar i viss mån fruktsyra, vilket är orsaken att den vanligen vinifieras tillsammans med Sauvignon-blanc. Den angrips lätt av ädelröta, och används för de större Sauternesvinerna, nästan alltid understödd av litet Sauvignon-blanc ( ofta ca 20% ). Muscadelle Grön druva med tydlig doft av Muskat och som används för att ge extra krydda åt Sauternes.

Bas-Médoc Produktionkrav För att rätt till Bas-Médoc " appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade i kommunerna Blanquefort, Le Taillan, Parempuyre, Le Pian, Ludon, Macau, Arsac, Labarde, Cantenac, Margaux, Avensan, Castelnau, Soussans, Arcins, Moulis, Listrac, Lamarque, Cussac, Saint-Laurent de Médoc, Saint-Julien, Pauillac, Saint-Sauveur, Cissac, Saint-Estèphe, Vertheuil, Saint-Seurin de Cadourne - Godkända produktionsmetoder - Druvsorter Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot or Malbec - Min. av sockerhalt 170 gr. per liter must - Alkoholhalt min.10 5 - Max. skördeuttag 48 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE 4 200 ha (28% of the Médoc ) Produktion : 25 100 000 fl Antal odlare: 375 170 i Kooperativ och 205 fristående Antal från crus : 5 Crus Classés (8% av produktion) 140 Crus Bourgeois (70% av produktion) 116 Crus Artisans och andra Crus (15% av produktion) 5 kooperativ (7% av produktion) Medoc.

Medoc har sitt namn från Latinets medio aquae " mellan vattnen ", dvs Gironde och Atlanten. Det är en lång, smak remsa med högt värderande vinstockar som sträcker sig åt nordväst från Bordeaux stadsgräns till Pointe de grave. Mittpartiet är det klassiska bordeauxområdet där de allra flesta och de mest ryktbara slotten ligger. Ändå var detta det sista större distriktet i trakten som odlades upp. Medocstilen - Variationer på ett tema. De fyra berömda kommunerna Margaux, St-Julien, Pauillac och St-Estephe, plus Listrac och Moulis som är mindre kända men stadda i utveckling, ligger i Haut Medoc där vinerna är fina, fasta och kraftiga. Haut-Medoc börjar vid Blanquefort och Le Taillan i Utkanten av Bordeaux och längs Graves nordgräns. Här är vinerna ganska neutrala och saknar karaktär. De förnämsta vinerna från Haut Medoc hittar man i område som börjar i Ludon med Chateau la Lagune - det första cru-classe-slottet norr om staden. Det är ingen tillfällighet att fina Crus bourgeois som Chateau d Agassac också ligger i närheten. Vinerna i Margaux är mjuka och sammetsliknande och fyllda av kvinnlig charm, även om de i hög grad är vins de garde. Vinerna från St-Julien är eleganta med mycket ren smak. De är mjuka som Margaux men närmar sig Pauillac i kropp. Pauillacvinerna är kraftfulla och har ofta fyllig svartvinbärssmak med spännande antydningar av ceder och tobak. Det är viner med stor finess, och med inte mindre än tre av de fyra premiers Cru kan Pauillac anses som den förnämsta appellationen i Medoc. I St-Estéphe finns många mindre Crus med lantlig charm och några få klassiska viner. Tekniken förändrar det robusta i dess kryddiga viner till fyllighet. Bortom St.-Estéphe ligger kommunen St.-Seurin-de-Cadourne, som har rätt till AOC Haut Medoc, och sedan blir appellationen rätt och slätt Medoc. Detta område, förr kallat Bas- Medoc, har dock inte riktigt samma anseende. Många exceptionella viner framställs dock där. Triangeln St.-Yzans-Lesparre-Valeyrac innefattar sådana förnämliga mindre Crus som Loudenne, Potensac, la Cardonne, Blaignan, Les Ormes-Sorbet, La Tour-St-Bonnet, la Tourde-By och Patache d Aux. Några av dessa viner har en yppig doft av ny ek och några är helt häpnadsväckande av egen kraft, men man går inte sanningen för när om man säger att stilen i allmänhet är enklare än i Haut-Medoc. Produktionskrav. För att rätt till Mèdoc " appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade på halvön begränsad i öster av Garonne och Gironde, i söder av Blanquefort Brook, i väster av Atlanten men ej från kommunerna Carcans and Hourtin, Brach, Salaunes, Lacanau, Le Temple, Le Porge - Godkända produktionsmetoder. - Druvsorter: Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot eller Malbec. - Min. sockerhalt 170 gr. per liter must - Alkoholhalt min. 10 - Max. skördeuttag 50 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE. 4 700 ha (31,5% av Mèdoc ) Produktion: 30 500 000 fl Antal odlare: 658 460 i kooperativ och 198 fristående.

Antal från Crus : 127 st Crus Bourgeois (53% av produktionen) 113 st Crus Partisans och andra Crus (15% av produktionen) 5 kooperativ (32% av produktionen) St.-Estéphe Ett överflöd av högklassiga Crus bourgeois som Chateau Andron-Blanquet, Beau-Site, le Bosq, Domeyne, la Haye, Lavilotte, Meyney och de Pez, för att bara nämna några, gör St- Estephe till Bordeaux " lågprisavdelning". Med endast fem Crus classes, som täcker fattiga 6 procent av kommunen, är den en rik källa till bordeauxviner till " bra " priser. De flesta viner från St-Estephe har god struktur och lång livslängd men är fruktigare än förr, och det framträder nu vid ganska låg ålder. Dessa viner kan alltjämt bli mycket gamla, men de blir fylligare, fruktigare och drickbara i de flesta årgångarna tack vare att Merlot används mer, och även till följd av framställningsmetoderna, som tar fram färg och frukt snarare än garvsyra. Produktionkrav För att rätt till Saint Estéphe " appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade i kommunen Saint Estéphe. - Godkända produktionsmetoder - Druvsorter Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot or Malbec - Min. av sockerhalt 178 gr. per liter must - Alkoholhalt min.10 5 - Max. skördeuttag 45 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE 1 370 ha (9% av Mèdoc ) Produktion : 8 300 000 fl Antal Odlare: 160 100 in Kooperativ och 60 fristående Antal från Crus : 5 Crus Claes (20% av produktion) 43 Crus Bourgeois (54% av produktion) 25 Crus Partisans och andra Crus (9% av produktion) 1 kooperativ (17% av produktion) Pauillac

Om någon Bordeauxappellation kan betecknas som " stor, svart och vacker" är det Pauillac, kommunen som är mest berömd för de tre premier Crus Latour, Lafite och Mouton. Men Pauillac är kontrasternas appellation. Den ståtar med tre fjärdedelen av Médocs premier Crus men inrymmer också två tredjedelar av dess cinquiémes Crus Mellan dessa båda ytterligheter finns nästan ingenting, och crus bourgeois är undantag och inte regel. Det vore fel att generalisera om viner av så skiftande kvalitet, men man kan ändå säga att Cabernet Sauvignon är på sitt mest majestätiska i Pauillac. Den lovprisade karaktären av svarta vinbär hos denna druvornas konung kan vara svårfångad i många bordeauxviner, men den framträder sannerligen i de stora från Pauillac. Denna fullt utvecklad, ibland yppiga karaktär är aldrig uppblåst utan alltid balanserad av en perfekt tanninstruktur. Bara Margaux har fler Cru classe-slott, men Pauillac egendomar är större och därmed är koncentration av Cru classe högre. Nio av tio Pauillacviner är crus classes, sju av tio i Margaux Produktionkrav För att rätt till Pauillac" appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade i kommunen Pauillac eller från ett exakt preciserat område i kommunerna Cissac, Saint-Julien, Saint-Estèphe and Saint-Sauveur. - Godkända produktionsmetoder - Druvsorter Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot or Malbec - Min. av sockerhalt 178 gr. per liter must - Alkoholhalt min.10 5 - Max. skördeuttag 45 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE 1 200 ha (8% av Mèdoc ) Produktion : 7 600 000 fl Antal odlare: 107 80 in Kooperativ och 27 fristående Antal från crus : 18 Crus Classés (84% av produktion) 16 Crus Bourgeois (8% av produktion) 7 Crus Artisans och andra Crus (2% av produktion) 1 kooperativ (6% av produktion) St.-Julien.

St.-Julien rykte står inte i proportion till dess storlek: av alla Medoc klassiska appellationer har St.-Julien den minsta odlingsytan. I gengäld ståtar kommunen med den största AOCtätheten, och arealen är t ex 40 procent större än i Margaux. Betecknande nog har St.-Julien inga premier crus och inte heller några cinquiémes crus, fastän det finns år då somliga av dess slott producerar vin som onekligen är av premier cru-kvalitet. Det är dock ingen kommun av ytterligheter: koncentrationen av dessa elva crus classes mitt i klassificeringen är dess verkliga styrka som låter St.-Julien med rätta hävda att det är den jämnaste av Medocs appellationer. " Dessa riktiga " bordeauxviner har livlig färg, elegant fuktighet, stor balans och finess. Det är kanske förvånande att vin från 16 ha i denna kommun klassificeras som AOC Pauillac, särskilt med tanke på att stilen skiljer sig avsevärt. Det är ett exempel på den "grå zon" som finns där kommungränserna korsar stora vinegendomars historiska gränser och understryker att inblandning förekommer och spelar stor roll, även i en region som är känd för att dess viner kommer från individuella vingårdar. Tiden har gett oss möjligheter att upptäcka olikheterna i stil mellan kommunerna, men vi bör inte vara alltför pedantiska på området. en smula historia ger oss rätt perspektiv. Byn St.-Lambert lydde en gång under St.-Julien, och båda byarna hade tillnamnet "Reignac". När pråmarna var det främsta fortskaffningsmedlet var det livlig trafik mellan St.-Lambert-de-Reignac, St.-Julien-de-Reignac och byn Reignac, som ligger i Blaye på Girondes andra strand. Följde kommungränserna de lokala historiens, skulle Chateau Latour i dag ligga i St.-Julien. Produktionkrav För att rätt till Pauillac" appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade i kommunen Pauillac eller från ett exakt preciserat område i kommunerna Cissac, Saint-Julien, Saint-Estèphe and Saint-Sauveur. - Godkända produktionsmetoder - Druvsorter Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot or Malbec - Min. av sockerhalt 178 gr. per liter must - Alkoholhalt min.10 5 - Max. skördeuttag 45 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE 1 200 ha (8% av Médoc ) Produktion : 7 600 000 fl Antal odlare: 107 80 in Kooperativ och 27 fristående Antal från crus : 18 Crus Classés (84% av produktion) 16 Crus Bourgeois (8% av produktion) 7 Crus Artisans och andra Crus

(2% av produktion) 1 kooperativ (6% av produktion) Margaux. Margaux är den mest celebra av alla Bordeauxappellationerna och omstrålas av glansen från sin premier cru-namne. Det är också den till ytan största av den fyra klassiska Medocappellationerna. De tre andra är förbundna sinsemellan av en enda obruten kedja av vingårdar, men Margaux ligger för sig självt i söder. Dess stockar är spridda över fem kommuner: Labarde, Arsac och Cantenac i norr. Margaux i mitten och Soussans i norr. Margaux och Cantenac är de viktigaste kommunerna, och i Margaux ligger förstås själva Chateau Margaux Premier Cru. Cantenac har ett något större område med vinodlingar och inte mindre än åtta crus classes, däribland Chateau Palmer med sina förnäma viner. Margaux och Pauillac är de enda appellationerna i Medoc med vingårdar i premier cruklassen, men det ar bara Margaux som kan ståta med vingårdar i alla fem klasserna. Det har också fler Cru classe-slott än någon annan Medocappellaion. Produktionkrav För att rätt till Margaux " appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade i kommunerna Margaux, Cantenac, Soussans, Arsac and Labarde. Druvsorter: Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot or Malbec. - Min. av socker 178 gr. per liter must - Alkoholhalt min. 10 5 - Max. skördeuttag 45 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE 1 350 ha (9% av Mèdoc ) Produktion : 7 600 000 fl. Antal odlare: 79 79 fristående. Antal från crus : 21 Crus Classés (69% av produktion) 25 Crus Bourgeois (25% av produktion) 38 Crus Artisans och andra Crus (6% av produktion) Moulins. Av de kommuner i Médoc som saknar klassificerade slott, har Moulins-en-Médoc det klart bästa anseendet. Avsaknaden av cru classé-slott gör att varken anseende eller priset ligger lika

högt som för viner från stora kommunerna vid Girondes strand. Man producerar endast röda viner som väl hävadra sig i konkurrensen med de övriga i Médoc. Ofta viner med kraft som kräver upp till tio års flasklagring. Produktionkrav. För att rätt till Moulins eller Moulins-en-Médoc " appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade i kommunen Moulis eller från ett exakt preciserat område i kommunerna Listrac, Lamarque, Arcins, Avensan, Castelnau, Cussac. - Godkända produktionsmetoder - Druvsorter: Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot or Malbec. - Min. av sockerhalt 178 gr. per liter must -Alkoholhalt min. 10 5 - Max. skördeuttag 45 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE 600 ha. (4% av Médoc ) Produktion : 3 300 000 fl Antal odlare: 38 38 fristående odlare Antal från crus : 31 Crus Bourgeois (92% av produktion) 13 Crus Artisans och andra Crus (8% av produktion) Listrac. Listrac och grannen Moulins saknar egendomar klassade som Grand Cru classé 1855. Anseendet kan inte alls mäta sig med de stora fyra kommunerna i Médoc. Inte heller prismässigt ligger vinerna från i detta fall Listarc lika högt som motsvarande kvalitet hos grannarna Maragaux och Pauillac. Många av vinerna från de 700 ha som är uppodlade är därför mycket prisvärda, speciellt med tanke på de snabbt ökande priserna i Médoc under senare delen av 80-talet. Bara röda viner produceras, ganska kraftiga och rustika med uttalad tannin och markerad fruktighet. Typiska Médocviner.

Productionkrav För att rätt till Listrac " appellation of controlé origin ", Måste röda viner: - Odlade i kommunen Listrac. - Godkända produktionsmetoder - Druvsorter Cabernet-Sauvignon, Cabernet-Franc, Carmenère, Merlot Noir, Petit Verdot, Cot or Malbec. - Min. av sockerhalt 178 gr.per liter must - Alkoholhalt min.10 5 - Max. skördeuttag 45 hl per ha. ODLINGSOMRÅDE 670 ha (4,5% av Médoc ) Production : 4 100 000 fl. Antal odlare: 91 (60 i kooperativ och 31 fristående) Antal från crus : 29 Crus Bourgeois (70% av produktion) 12 Crus Artisans och andracrus (5% av produktion) 1 kooperativ (25% av produktion) AOC Medoc AOC Antal ha Produktion antal flaskor Antal odlare Médoc 4 700 30.500.000 658 Haut Médoc 4 200 25.000.000 375 St-Estéphe 1 370 8.300.000 160 Pauillac 1 200 7.600.000 107 St-Julian 910 5.500.000 25 Moulins 600 3.300.000 38 Listrac 670 4.100.000 91 Margaux 1 350 7.600.000 79 Total Médoc 15 000 92.000.000 1533 Crus Typ av Crus Antal % av produktion Cru Classe 61 24 Crus Bourgeois 419 50 Crus Artisans och övriga Crus 335 11 Kooperativ 13 15

Cru Classé Appellation Antal % av produktionen Haut Médoc 5 8 St-Estéphe 5 20 Pauillac 18 84 St-Julian 11 80 Margaux 21 69 Totalt Medoc 61 24 Crus Bourgeois. Appellation Antal % av produktionen Medoc 127 53 Haut Medoc 140 70 St-Estephe 43 54 Pauillac 16 8 St-Julian 8 16 Moulins 31 92 Listrac 29 70 Margaux 65 25 Total Medoc 419 50 Crus Artisans Appellation Antal % av produktionen Medoc 113 15 Haut Medoc 116 15 St-Estephe 25 9 Pauillac 7 2 St-Julien 11 4 Moulins 13 8 Listrac 12 5 Margaux 38 6 Totalt Medoc 335 11 Kooperativ Appellation Antal % av produktionen Medoc 5 32 Haut Medoc 5 7 St-Estephe 1 17 Pauillac 1 6 Listrac 1 25

Totalt Medoc 13 15 Saint-Emilion och Pomerol. Saint-Emilion och Pomerol skiljer sig på många sätt från det aristokratiska Mèdoc. Här är slotten mindre, i den mån de nu kan kallas för slott överhuvudtaget. Landskapet är trevligare och lite kuperat och dessutom så finns här den fina lilla medeltidsstaden Saint Emilion, en av Frankrikes charmigaste vinbyar. Även vinerna är annorlunda och ungefär på samma sätt. Det strama och sträva från Médoc har här ersatts av rundhet, fyllighet och en mjukare fruktighet. Saint Emilion- och Pomerolvinerna är mer direkt tilltalande och drickfärdiga och tillgängliga på ett tidigare stadium än Médoc-vinerna. Jordmånen skiljer sig också från den i Médoc och Graves. Den är kallare med varierande inslag av lera och kalksten. Cabernet Sauvignon trivs inte så bra i den här jorden och därför odlas den i mindre omfattning. I stället dominerar Merlot både i Saint Emilion och Pomerol. Den ger ett fylligare, mjukare vin med högre alkoholhalt, sötare frukt och mindre strävhet än Cabernet Sauvignon. Dessa egenskaper har gjort vinerna mycket populära även om många fortfarande envisas med att betrakta viner baserade på Merlot som mindre högklassiga än grannarna gjorda på Cabernet Sauvignon. Men det är bara att nämna namnet Pétrus för dessa tvivlare så tiger de. Bordeaux's dyraste vin Pomerol-vinet Château Pétrus är nämligen idag Bordeaux dyraste vin (tre gångar så dyrt som en Prémier Grand Cru Classé i Médoc) och det är gjort till 95 % på Merlot. Och inte nog med det. En annan egendom i Pomerol, Le Pin, har de senaste åren nått sådan framgång att priserna idag är jämförbara med Pétrus. Le Pin görs på 100 % Merlot. Hos Pétrus tar den speciella järnrika lerhaltiga jordmånen fram det allra bästa ur Merlotdruvan. Vinrankorna är dessutom mycket gamla. Men det är även en mycket skicklig marknadsföring som har haft betydelse för slottets framgång. En framgång som inte sträcker sig så långt tillbaka i tiden. Det var nämligen först 1964 som Jean-Pierre Mouiex köpte 50% av Pétrus och förstod att detta var en blivande guldgruva. Pétrus gjorde bra viner innan dess, men det var ännu inte särskilt känt. Mouiex satte igång en intensiv kampanj för göra Pomerol-viner i allmänhet och Château Pétrus i synnerhet känt. Han har betytt oerhört mycket för att få upp världens ögon för Pomerol-viner. Idag är det sonen Christian som sköter Pétrus. Familjen äger även en del andra egendomar i Pomerol bl a Château Trotanoy och Château la Fleur Pétrus. En annan förklaring till Pomerol-vinernas höga priser är att det är en oerhört liten appellation jämfört med andra appellationer i Bordeaux. Hela Pomerol består av endast 700 hektar (jämfört med t ex 8.000ha i Haut-Médoc) vilket betyder att de flesta egendomar är små, ofta under 10 hektar. Pétrus är på 11 hektar, Le Pin enbart 1,5 ha. Stor efterfrågan och liten produktion betyder oundvikligen höga priser. Nyligen såldes en låda Le Pin 1982, från en skandinavisk vinkällare, på auktion på Christie's i London för rekordpriset 1.000 pund per flaska! Pomerol har aldrig brytt sig om att klassificera sina viner. Men trots detta finns det en inofficiell lista som alltså toppas av Pétrus och Le Pin. Dessa följs av slott som Trotanoy, Lafleur, Latour à Pomerol, La Conseillante, Vieux-Château-Certan, L'Evangile, Petit-Village, Clinet, Certan de May. Det är slott som alla betingar lika höga priser, och ibland högre än toppslotten i Médoc. Tycker man om Pomerol-stilen finns det dock en billigare lösning. Grannkommunen Lalandede-Pomerol (strax norr om Pomerol) gör viner i liknande stil, om än något mindre fylliga och finessrika. Men priserna gör att man har överseende med detta.

Liksom i Pomerol är egendomarna små. Totalt består Lalande-de-Pomerol av 1.000 hektar som ungefär 200 odlare delar på. Många egendomar har förbättrats enormt de senaste åren och det märks speciellt på årgång 1994, som alltså är den som man bör handla nu, i väntan på 95:orna som kommer att bli ännu bättre. Saint Emilion Saint Emilion består av hela 5.000 hektar. Jordmånen är komplex, lera och kalksten. Appellationerna i Libourne regionen är: Saint-Emilion, Saint-Emilion Grand Cru, Montagne Saint-Emilion, Puissequin Saint-Emilion, Lussac Saint-Emilion, Saint Georges Saint-Emilion, Pomerol, Lalande de Pomerol, Fronsac and Canon Fronsac. Druvor. Jordmånen i Libourne är pefekt för Merlot, 70% av arealen är planterad med Merlot och 80% i Pomerol. Övriga druvsorter Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon. Den ovanliga sammansättning mellan dessa druvsorter ger vinet en mjukhet, fruktighet och lagringspotential som utmärker St Emilion och Pomerol. Karaktär. Vinerna från St Emilion har en rubin-röd färg och har en aromatisk bouquet, de är både sammetsmjuka och kraftiga, lagringsdugliga. Utvecklar också en kraftfull bouquet med den så karaktärisktiska doften av truffel. Klassificering Man har sin egen klassificering, som revideras vart tionde år, till skillnad från Médocs klassificering från 1855, som är oförändrad sedan sin tillkomst (bortsett från en liten modifikation). Den senaste revideringen 1997 klassade två slott i en klass för sig, Premier Grand Cru Classé (A): Château Cheval Blanc och Château Ausone. Därefter följer 11 st Premier Grand Cru Classé (B): Figeac, La Gaffelière, Magdelaine, Pavie, Clos Fourtet, Beauséjour (Duffau-Lagarrosse), Belair, Canon,Trottevieille, Angélus och Beau-Séjour- Bécot. 54 slott fick benämningen Grand Cru Classé. Den officiella klassificeringen 1997 är följande: Premiers Grand Crus Classés A: Ausone Cheval Blanc Premiers Grand Crus Classés B: Angélus (new) Beau-Séjour-Bécot (new) Beauséjour Belair Clos Fourtet Canon Figeac La Gaffelière Magdelaine Pavie Trotte Vielle Grands Crus Classés: Balestard-la-Tonnelle Bellevue Bergat Berliquet Cadet Bon (new) Cadet-Piola Canon-la-Gaffelière Cap de Mourlin Chauvin Clos des Jacobins Clos de l'oratoire Clos Saint-Martin Corbin Couvent des Jacobins Curé Bon

Dassault Faurie de Souchard Fonplégade Fonroque Franc-Mayne Grand-Mayne Grand-Pontet Grandes Murailles (n) Guadet Saint-Julien Haut-Corbin Haut-Sarpe L'Arrosée La Clotte La Clusière La Couspaude (new) La Dominique La Serre La Tour du Pin Figeac (G. Bélivier) La Tour du Pin Figeac(Moueix) La Tour Figeac Larmazelle Laniote Larcis-Ducasse Larmande Laroque (new) Laroze Le Prieuré Matras Moulin-du-Cadet Pavie-Decesse Pavie-Macquin Pavie Soutard Tertre Daugay Villemaurine Petit-Faurie-de-Soutard Ripeau St. Georges Cote Troplong Mondot Yon-Figeac Pomerol. Pomerol är ett av det smalaste området i Bordeaux regionen, 4 km lång och 3 km bred, 780 ha och en produktion av ca 28.000 hl. 30 km NO om Bordeaux. Jordmån. Sand, grus och småsten närmast staden Libourne. Lera blandat med grus upp på platån vid gränsen mot St-Emilion där de bästa egendomarna är belägna. Druvor. Merlot står för huvuddelen 80%, resterande delas mellan Cabernet Franc ( Bouchet ) 15% och Cabernet Sauvignon ( 5%) Karaktär Pomerol vinerna visar en underbar kombination av sammetsmjukhet, elegans, kraft och är även lagringsdugliga. Man kan dela upp Pomerol i två stilar, den ena djup och stor men med kraftig merlot-fyllighet, den andra lättare i färg och tyngd, sötare, mildare och mognar snabbare. Båda har en tydlig sammetsstruktur. Den höga homogena kvaliten har gjort att Pomerol inte har någon officiell klassifikation och detta har givit ett bra samarbetet mellan olika producenter. Vinifikation Traditionella metoder med jäsning i stora kar av trä, cement eller rostfritt. Lagring på ekfat, de bästa egendomarna byter till nya fat varje år, annars är en omsättning på 30-50% nya fat vanligt. Produktion

Areal: 750 ha, Produktion: 30 000 hl/år Lalande-de-Pomerol. Det område som går under namnet Lalande-de-Pomerol är sk. satellitkommun, strax nott om Pomerol. Den består av två kommuner Lalande och Néac, tidigare två olika appellationer men nu sammanslagna till en. Till ytan något större än den mer kända grannen Pomerol, ca 900 ha mot Pomerols 750 ha. Vingårdarna i Lalande är belägna på ganska lågt liggande sand och grusterrasser, medan de i Néac ligger på en litebn platå som sakta sluttar ner mot Pomerol. Lalande är känt för trevliga, ganska mjuka viner i samma stil som Pomerol. Oftast mycket Merlotdominerande viner med båda fyllighet och frukt. Fronsac och Canon-Fronsac. För tvåhundra års sedan var Fronsac det vin från den högra stranden som hade det bästa anseendet. Medan grannarna sakta steg i rykte, dalade Fronsac och föll i glömska. Vingårdarna vansköttes. Producerar bara röda viner med Merlot-aktig mörk frukt. En aning mer rustika och med en tendens till ganska agressiva tanniner än övriga östra Bordeaux. Graves. De finaste rödvinerna produceras i norra Graves, mycket goda röda och allt bättre torra vita i mitten och de stora söta vinerna i Sauternes och Barsac i söder. Gravesdistriket producerades både klassiska rödviner och torra vita viner av olika typer. Tonvikten ligger med alla rätt på de förra. Arealen för blå druvor är omkring 1 900 ha, jämfört med 1 430 ha för gröna druvor. På kartan ser Graves ungefär lika stort ut som Médoc, men det är missvisande eftersom dess odlingar täcker mindre än en tredjedel av Médocs 10 950 ha. Graves silkesmjuka rödviner har varit berömda sedan medeltiden, då det skyddades av lokala lager som stadgade straff för dem som vågade blanda dem med andra bordeauxviner. Chateau Haut-Brion var det enda rödvin utanför Medoc som kom med i klassificeringen 1855, och dess rykte är sådant att det placeras jämsides med Latours, Lafites, Moutons och Margaux premier crus. Efter Hautbrion finns det några få stora viner som är jämbördiga i kvalitet med deuxiémes eller troisémes cru, men verkligen bara några få. Bristen på superstjärnor i Graves uppvägs av en högre baskvalitet och störrre jämnhet. Av de 43 kommunerna i denna appellation står Léognan, Talence och Pessac i särklass, därpå följer Martillac och Porter som i sin tur följs av Illats och Pondensac. Allra de största vinerna kommer alltså från norra Graves, frän utkanterna av storstaden Bordeaux. Graves är en klassisk appellation, och kvaliteten på dess viner borde vara klassisk likaså. Gravesvin är inte billigt, och man väntar sig med rätta något alldeles särskilt. Men de flesta vita viner från Graves har länge varit en stor besvikelse. Även de av lägsta kvalitet bprde vara fina och ha en egen karaktär, som Domaine de la Grave, Domaine Benoit, Chateau Constantin och Chateau La Garamce. Den enda egendom i Graves som klassificerades 1855 var Chateau Haut-Brion. Syndikatet bildat till skydd för Graves appellation ville upprätta sin egen klassificering. Detta skedde inte förrän lagen från 1921 ändrades 1949. Den första klassificeringen gjordes gjordes först 1953, och den modifierades i sin tur 1959.

Man skiller mellan röda och vita viner men försöker inte rangordna dem i olika crus. Alla har rätt att använda termen cru classé. De röda viner är fylliga, runda komplexa med djup och elegans, ofta med en karaktär av stall. De vita vinerna är idag oftast torra men ändå fruktiga och på senare tid ganska ofta präglade av fatlagring. Pessac-Léognan. 1986 bildas den nya appellationen Pessac-Léognan av den norra kommunerna i Graves. De kommuner som ingår i den nya kommunen är förutom Pessac och Léognan, Talence, Gradignan, Villenave, Cadaujac och Martillac. Alla klassade egendomar i Graves kom med i den nya gruppen och Pessac-Léognan lyckades med att höja sin status till samma nivå som andra små kvalitetsområden och komma ifrån ryktet som massproducent. Vinhistoriskt sett är området äldre än Médoc. Förmodligen kom impulsen att odla upp Médoc från de goda resultat slotten strax söder om Bordeaux kunde visa upp. De mest kända slotten i området, Haut-Brion och La Misson Haut-Brion, ligger inne i staden Bordeaux. Man producerar röda viner i klassisk Bordeauxstil, lika de från Médoc. De vita vinerna är dels lätt, fruktig stil, dels kraftiga med stark fatkaraktär. Cérons. Cérons ligger innanför Graves gränser och är sspången mellan de torra vita Graves och de söta vita Sauternes och Barsac. Dess slott har rätt att göra både röda och vita Gravesviner, Graves Supérieur ( som kan vara tott men för det mesta är söt ) och naturligtvis det söta Céronsvinet. Endast 20 procent av produktionen i detta område sälj som Cérons, ett vin som har åtnjutit ett visst rykte i nästa 200 år. Appellationen täcker de tre kommunerna Illats, Podensac och Cérons. Många av vingårdarna består av stödda tegar, och några är delvis planterade med akacia. Sauternes och Barsac. Klyftan mellan vanliga söta viner och de stora från Sauternes och Barsac är lika stor som den mellan söta och torra viner. Det som skapar denna klyfta är "komplexitet". Vill man komma underfund med vad det är för något skall man prova aromen hos ett glas mogen Sauternes. de tillhör inte bara världens yppigaste utan också dess mest komplexa viner. Chateau Yquem är den utan jämförelse bästa av dessas båda appellationer. Kampen om andraplatsen står alltid mellan Suduirauts mjuka, yppiga stil och den fylliga, mäktiga karaktären hos Rieussec, tätt följd av Climens, Nairac och de icke klassificerade Gilette och de Fargues. Guiraud har potentialen att nå täten, och nu när så många slott plötsligt höjer sin kvalitet kan det mycket väl sluta med att de alla tävlar om andraplatsen. " Ädelrötan " Yquem må vara det yppersta, men många andra stora viner framställs i dessa båda små områden undangömda på Bordeaux landsbygd. Det som ger alla dessa viner deras stämpel av komplexitet är " ädelrötan". dvs en mögelsvamp som på latin heter Botrytis cinerea. Sauternes och i mindre omfattning Barsacs lågt liggande, böljande kullar i kombination med ett varmt

men fuktigt klimat ger en naturlig grogrund för botrytis, vars sporer finns överallt i morådet. De ligger overksamma i jorden och på stockarnas bark tills de aktiveras av lämpliga väderleksförhållanden, som utgörs av omväxlande fuktighet och värme. Gryningsdimman följs dag efter dag av solsken på höstförmiddagarna. Sporerna sätter sig på skalet till varje druva, ersätter dess struktur med svampkultur som hämtar näring från vätskan inne i druvan. De suger också upp fem sjättedelar av druvans syra och en tredjedel av dess socker, men eftersom de konsumerar mellan hälften och två tredjedelar av vattnet koncentreras saften till en klibbig, sockermättad massa. En frisk, mogen duva med en alkoholpotential på 13 procent förvandlas till en oaptitlig massa med en potential på mellan 17.5 och 26 procent. Botytis sprider sig varken förutsägbart eller jämnt över ett vinfält, och skörden kan ta så mycket som tio veckor att fullborda. Plockarna får rycka ut då och då i olika omgångar, tries. Detta är bara de angripna druvorna som bör plockas varje omgång, och plockarna måste se till att lämna kvar lite röta på varje klase så att den sprider sig lättare. Ju längre odlarna väntar på den undergörande ädelrötan, som inte kommer i tillräcklig styrka mer än tre år av tio, desto större är risken för att rankorna härjas av frost, snö, hagel och regn, som var för sig elelr tillsammans kan ödelägga en hel skörd. Odlingsmetoderna i Sauternes och Barsac är de mest arbetskraftsintensiva av alla regioner. Avkastningen är mycket låg, officiellt högst 25 hl/ha, vilket ungefär hälften mot Medoc, och de bästa slotten har mycket lägre avkastning, omkring 15-20 hl/ha. På Yquem är den ännu mindre, motsvarande ett glas per stock. Till råga på allt är det minst sagt svårt att hantera ett fint, sött vin och få det att mogna. Det kräver en rejäl potion mycket dyr ny ek. Varitationer i karaktär. Allt socker förbrukas inte under jäsningen, och ett vin med kanske 14-15procent alkohol blir resultatet. Det återstående ojästa sockret, ofta 15-120 gr/l, ger vinet dess naturliga sötma. Men till skillnad från sina stora tyska motsvarigheter Beerensauslese och Trockenbeerensauslese är Sauternes avgörande för dess karaktär. dess styrka, i harmoni med vinets sötma, syrlighet och fruktighet, ger det en koncentration av yppighet som helt enkelt inte kan överträffas någonstans i världen. Denna komplexitet är dock inte en effekt av koncentrationen, även om höjda halter av mineral säkerligen påverkar den. Sauternes komplexitet skapas av vissa nya element som bildas i druvan under den ämnesomsättningsprocess botrytissvampen utlöser: glycerol, glykonsyra, slemsyra, dextrin, diverse oxiderande enzymer och ett svårfångat antibiotiskt ämne kallat "bortycin". Det är omöjligt att förklara hur alla dessas komponenter i ett botrytiserat vin bildar dess oefterhärmligt komplexa karaktär. När man smakar på vinet från olika tries på samma slott märker man intensiteten i botrytiskaraktären skiftar efter hur länge druvorna varit täckta av svampen då de skördats. Viner gjorda på samma andel botrytiserade druvor plockade i början och i slutet av skörden är påfallande dämpande med dem från mitten av skördesäsongen, då rötan härjar som värst. Det är ganska naturligt att viner på ung botrytis är outvecklade till karaktären, men att det är på samma sätt med sent skördat vin är kanske en överraskning. Många tror att ädelrötan för starkare effekt, ju längre den bearbetar druvan, men så är det inte. Bourg och Blaye.

Så gott som allt vin producerat här är rött och utmärkt prisvärt. Det lilla Bourg gör mer vin än sin fem gånger större granne Blaye, och de flesta av Blayes vinstockar odlas kring en klunga slott nära gränser till Bourg. Som man kan vänta sig av ett område som har varit bebott i 400 000 år är Bourg tätt sammanhållet. Jämförelsevis nyligen använde romarna grannorten Blaye som ett castrum, dvs ett befäst område i det försvarssytem som skyddade Bordeaux. Enligt vissa källor började man odla vin i Bourg och Blaye så fort romarna kom. Vingårdarna blomstrade här långt före dem i Mèdoc på andra sidan Gironde. Bourg är kompakt och kraftigt uppodlat, med vackra vingårdar på varje sluttning. Vinodlingen spelar mindre roll Blaye, då fiskenäringen alltjämt är viktig. Vingårdarna i Blaye ligger mestadels på landsbygden alldeles intill Bourg, och trots att landskapen liknar varandra är vinerna därifrån en aning mindre bra. Landsvägen D 18 tycks vara en barriär bakom vilken det mindre intensivt uppodlade inlandet har en helt annan topografi. Landskapet är mer storslaget och här och där ser man skog. Bourg producerar nästan bara röda viner av lite robustare karaktär. Trevliga, karakteristiska Bordeauxviner utan stor komplexitet men med charm och lite grov fruktighet. I Blaye, övervägande röda viner. Mjukare än de från Bourg på grund av sin större andel Merlot, ganska lättdruckna, fruktiga viner som skall drickas relativt unga. Ca 10% av vinerna är vita med en övervikt på Sémillion-baserade viner av enklare slag. Lite udda druvor är Muscadelle, Ugni Blanc, Colombard och Merlot Blanc, ett litet tecken på regional tradition. Entre-Deux-Mers. 50 km långt och 25 km brett på bredaste stället gör Entre-Deux-Mers till ett av de största områdena i Bordeaux. Allt är emellertid inte vinodling utan till stor del ett blandat jordbrukslandskap. Största koncentrationen av vinodling finner man i områdets norra och västra delar, framför allt i Dorgognes dalgång. De två hav man här avser är floderna Garonne och Dorgogne, vilka ramar in området i söder respektive norr. Hav motsvarar kanske mer mängden vin än vatten. Mer än 40 miljoner liter vin produceras här årligen! Tidigare tillverkades nästan bara billiga, halvsöta till söta viner med låg syra. Sedan en tid tillbaka har man lyckats vända produktionen till torra, friska vardagsviner av hyfsad, men inte strålande kvalitet. Entre-Deux-Mers är också en appellation men det finns även ett antal deldistrikt mellan dessa floder som fått egna appellationer. Störst av dessa är Premiérs Cötes de Bordeaux längs Garonne-floden. Som enklaver i detta område ligger Loupiac och St-Croix-du-Mont. Andra appellationer är St-Macaire, St-Foy och Graves de Vayres. Högst varierande jordar i detta vidsträckta distrikt. Sand, lera och grus/småsten dominerar, men i olika proportioner beroende på var i området. Som appellation har man bara rätt till vita viner, men även rött vin tillverkas inom gränserna. Det röda får då appellationen Bordeaux eller Bordeaux Supérieur. En mindre kvantitet rosé tillverkas också. Premier Cõtes de Bordeaux. Som vindistrikt är Premiérs Cõtes lika gammalt som staden Bordeaux, nästan 2000 år. Sedan tjugo år mest röda viner, fruktiga och lätta, gjorda för att drickas unga. De vita har minskat betydligt på senare år och är nu koncentrerade till den södra delen av appellationen.

Loupiac & Sainte-Croix-Du Mont. Dessa två små appellationer ligger strax öster om staden Cadillac på en platå. Det är för sina söta, ofta ädelrötade viner som dessa appellationer är kända. Vinerna liknar de från Sauternes och Barsac, fast de är ofta lite tyngre och saknar den elegans som utmärker sina berömda grannar. Cõtes de Bordeaux Sainte-Macaire. Denna relativt okända appellation ligger strax öster om Ste-Croix/Loupiac. Vinerna är huvudsakligen vita och man tillverkar en hel del söta viner som dock aldrig kommer upp i den klass som grannkommunernas. Sainte-Foy de Bordeaux. Den östligaste appellationen i Bordeaux, gränsande till Bergerac och Montbazillac. Främst känd för söta viner i samma stil Monbazillac. Graves de Vayres. Denna AOC ligger som en enklav inom Entre-Deux-Mers i den nordöstra delen, helt nära staden Libourne, huvudorten i Pomerol/St Emilion. Man har rätt att göra både rött och vitt vin och är mest känd för sitt röda vin som är helt klart besläktad med enklare viner från Pomerol och St Emilion. Bergerac. I närheten av Bordeaux, längs Dordognes strädner ligger distriktet Bergerac där man huvudsakligen odlar samma druvor som i Bordeauxregionen. Vinerna har också mycket gemensamt med den berömda grannens viner, och bästa anses komma från den centrala appellationen Pécharmant. Söta viner framställs i Monbazillac, Rosette och Saussignac. Cõte de Duras, Cõte du Marmandais och Cõte de Buzet söder om Bergerac gör också viner i bordeauxstil. Tillhör ej Bordeaux men bara avgränsas från Bordeaux genom en administrativ gräns. Bordeaux 1980-1995 Här följer en bedömning av de röda Bordeaux-årgångarna ner till 1980, med poäng och en kort kommentar samt för de 10 senaste Sauternes-årgångarna. 7 = högsta poäng Bordeaux, röd 1995 5 Spara 1994 4 Spara, börja drick om 2-3 år. Relativt lyckad årgång trots regn i september

1993 3 Spara eller drick. Vackert väder fram till september, sedan regn, regn och regn 1992 2 Drick. Rekordstor men regnig skörd 1991 3 Spara eller drick. Frost i april, regn i september gav liten skörd av ojämn kvalitet. 1990 6 Spara eller drick. Mycket varm och fin sommar. Håller men är njutbar nu. 1989 6 Spara eller drick (samma kommentar som för 90:an) 1988 6 Spara eller drick. Klassisk, stram Bordeaux-stil 1987 3 Drick snabbt. Lätt men gott år 1986 6 Spara eller drick 1985 5 Drick 1984 2 Drick snabbt 1983 5 Drick 1982 7 Spara eller drick 1981 4 Drick 1980 3 Drick snabbt Sauternes 1995 5 Spara 1994 4 Spara 1993 - För mycket regn 1992 - För mycket regn 1991 - För mycket regn 1990 7 Spara 1989 7 Spara 1988 7 Spara 1987 2 Drick. Mycket lätt årgång 1986 6 Drick eller spara 1985 4 Drick