Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Relevanta dokument
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SJÖGÅRDEN

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På Tomtebo arbetar vi för att alla ska känna sig lika mycket värda!

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Mårbacka Förskola

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LIKABEHANDLINGSPLAN

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Förskolan Vallmon är Flens äldsta förskola, centralt belägen med närhet till natursköna områden.

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Timmersvansens Förskola. Plan Mot Diskriminering och Kränkande Behandling 2014/2015

Skolledningens ställningstagande

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk av 5

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Ljusstaden

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

PLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING -ÅTTAGÅRDS FÖRSKOLOR JUNIBACKEN, SKYTTEN, PALETTEN

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Kullerbyttans förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kullerbyttans förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2017/2018

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Brännans förskoleområde

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Förskolan i Surahammars Kommun

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

Datum PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Lyckan. Förskolechef Katarina Magnusson

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

Förebyggande arbete mot diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förebyggande arbete mot diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/18

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Lyckebo. Ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Björkenäs

Montessoriförskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Malmens förskola 2017/2018

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Kvarnbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Förskolan Skattkistan Malmslätt

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Verksamhetsår Förskolan Bergabacken

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Transkript:

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SJÖGÅRDEN 2019

Förskolans vision: Alla barn och vuxna på förskolan Sjögården lyser och verkar som stjärnor i sin egen kreativa kraft, utan begränsningar av stereotypa och monokulturella mönster. Förskolans allmänna förebyggande arbete: Vi arbetar aktivt med värdegrunden genom att till exempel visa barnen hur de ska vara en bra kompis. Vi ger barnen möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga, visa varandra och vår miljö hänsyn och respekt. På förskolan får barnen utveckla sin kunskap och sociala kompetens i samspel med varandra och oss pedagoger. Vi anpassar barnens lärmiljö efter barngruppernas sammansättning och utifrån våra förutsättningar. Vi fortsätter arbeta med interkulturellt förhållningssätt och med PUG-tänk (Pedagogisk Utvecklings Arbete i Grupp) för att stärka barnens etniska tillhörighet samt få mer information och förståelse för allas olika kulturer.

Regelverk Diskriminering & Trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap.6. (Se vidare sista sidan) Uppföljning från tidigare år Kön/Könsidentitet eller könsuttryck Vi pedagoger har diskuterat genusfrågor och har ökat vår medvetenhet i ämnet. Det är en förutsättning för att stimulera barnen till överskridande av traditionella könsidentiteter. Pedagogerna fortsätter bemöta barnen för deras egen skull och inte utifrån samhällets marknadskrafter som till exempel film, reklam, leksaker, konfektion och barn kultur i allmänhet. Pedagogerna på Flotten och Bojen fortsätter att ha en levande disskussion om de cementerade könsförebilder som finns hos barnen. Etnisk tillhörighet Vi fortsätter arbetetet med respekt för olika etniska bakgrund. Under hösten har pedagogerna fått kompetensutveckling i interkulturellt förhållningssätt. pedagogerna har fått tillgång till appen Polyglutt, med möjlighet till uppläsning av litteratur på olika språk. En uppgradering av verktyget Pen Pal har också presenterats för pedagogerna. Bojens arbete med att synliggöra olika modersmål och kulturursprung har varit framgångsrikt. Samtal kring olika länder och deras placering på jordklotet och respektive språk har också varit framgångsrikt. Religion eller annan trosuppfattning Sjögårdens pedagoger förtsätter att arbeta med att bygga upp en öppen och tillåtande miljö så att pedagoger, barn och föräldrar får en inblick i varandras olika religioner. Sexuell läggning Alla pedagoger fortsätter att synliggöra och samtala kring olika olika sexuella läggningar och olika familjekonstellationer. Funktionsnedsättning

Vi fortsätter att arbeta med ett inkluderande arbetssätt kring alla barn genom att anpassa lärmiljöer efter varje barns behov och utveckla användandet av teckenstöd, bilder och Penpal. Vi samarbetar med specialpedagog, lekotek och landstingets resurser vid behov. Några pedagoger har fått möjlighet via kurser och studiedagar att utöka sin kunskap kring olika funktionsnedsättningar. Pedagogerna önskar mer stöd och kunskap kring olika funktiontionsnedsättningar. Ålder Vi fortsätter bemöta barnen utifrån deras kompetens och utvecklingsnivå och samhällets förväntningar inför starten till förskoleklass. Vi förhåller oss till Materialet för språk- samt matematikkartläggning av barngruppen som är baserat på ålder. Bojen åldersindelar barnen i grupper tre dagar i veckan för att möta upp kraven som ställs inför förskoleklass under vårterminen. Flotten arbetade med NTA i åldershomogena grupper, under vårterminen. Arken, Jollen, Bryggan och Skutan har under våren haft en temagrupp för de barn som har större mognad. Övrig kränkande behandling Vi har fortsatt stora utmaningar att anta när det gäller arbetet mot diskriminering. Pedagogerna fortsätter att vara närvarande i olika situationer för att identifiera riskfaktorer kring kränkande behandling i förskolans verksamhet. Vi arbetar utifrån dagsfärska situationer med barnens värdegrundsperspektiv och lyfter diskrimineringsgrunderna i hela arbetslaget.

Delaktighet och samverkan i framtagande av planen: Kränkande behandling Kränkningar kan ske av en eller flera personer och riktas mot en enskild individ eller grupp. Kränkningar kan vara: Fysiska ( slag, knuffar mm) Verbala ( hot, öknamn mm) Psykosociala ( blickar, ryktesspridning mm) Texter, bilder ( lappar, fotografier, sms., filmning mm) Trakasserier Är kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning

DISKRIMINERINGSGRUNDER KÖN / KÖNSÖVERSKRIDANDE TILLHÖRIGHET Kartläggning: Till större del leker pojkar och flickor över könsgränserna. De yngre barnen leker med allt material tillsammans oavsett kön. Totalt sett på förskolan är könsfördelningen lika. Arbetslagen representeras av övervägande kvinnor, vilket kan bidra till könsstereotypa mönster. Mål & Åtgärder Mål Främjande åtgärder I december 2019 har alla barn på förskolan Sjögården fått möjlighet att delta i planerade aktiviteter för att få förutsättningar att utvecklas till självständiga individer oavsett kön. - Alla barn stimuleras till att överskrida de traditionella könsgränserna genom att pedagogerna har ett kompensatorisk genuspedagogiskt tänk i den planerade verksamheten. - Att ge lika stort talutrymme för pojkar och flickor. På förskolans avdelningar mäter vi talutrymme för flickor respektive pojkar vid en aktivitet vecka 7 och 42. Vi uppmuntrar alla barnen att utveckla sin kommunikationsförmåga utifrån sina egna förutsättningar. Vi jobbar med gruppindelning, för att barnen ska få en plats i gruppen, bli mer självständiga och utveckla sin lekkompetens. Att uppmuntra barnen när de vågar pröva nytt, ger positiv förstärkning på beteendet och bekräftelse. Läsa om och kvinnor som har traditionellt manliga yrken och om män i dito kvinnliga yrken. Ge plats för diskussion för genusfrågor på Apt. Sociogram över barngrupperna september-oktober 2019. Använder materielet starka prinssesor och mjuka hjältar. - https://cella7.files.wordpress.com/2015/03/super-mjuka-hj c3a4ltar.pdf - https://www.kodboken.se/start/lana-bild-ljud/starka-prinse ssor-mjuka-hjaltar?print=1

Klart Utvärdering: November/december 2019 Gäller till december 2019 Uppföljning: Maj 2019 Resultat: Analys: Slutsats: Ansvarig Likabehandlingsgruppen ETNISK TILLHÖRIGHET Kartläggning: På förskolan har vi många olika etniciteter bland barn och vuxna. Därför är mångfald en naturlig del av barnens vardag, i klädsel, i val av mat och språk. Svenska är det gemensamma språket. I vissa situationer väljer barnen att använda sig av sitt första språk och söker sig till andra barn med samma språk. Mål Främjande åtgärd I december 2019 får alla barn och pedagoger på förskolan Sjögården sitt ursprung och sitt språk uppmärksammade så att alla kan känna sig stolta över sin etniska tillhörighet. Vi pedagoger delar upp barnen i mindre grupper för att skapa olika konstellationer i barnens lek och därigenom ges barnen möjlighet att skapa nya positiva relationer. Vi kartlägger alla barn tillsammans med vårdnadshavarna med hjälp av språkdomäner där vi även frågar om deras traditioner. Vi använder Polyglutt, penpal och teckenstöd. Språkhörnan uppgraderas kontinueligt. Vi tar hjälp av språkdomäner för att uppmärksamma alla barns språk och ursprung. Klart Utvärdering: November/december 2019 Gäller till december 2019

Uppföljning: Maj 2019 Resultat: Analys: Slutsats: Ansvarig Likabehandlingsgruppen RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Kartläggning: På förskolan Sjögården finns flera olika religioner och trosuppfattningar. Tolkning av koranen och utsagor om vad det innebär att vara muslim och vad som är haram används av olika barn. Förskolan serverar fläskfri och vegetarisk kost efter föräldrars önskemål. Mål Främjande Åtgärd I december 2019 erbjuds barnen på förskolan Sjögården insikter i olika religioner och andra kulturers traditioner så att dessa olika värdegrunder kan samverka.. Förskolan Sjögården arbetar med att informera om skillnad mellan religion och kulturuttryck. Vi gör barnen uppmärksamma på att det finns olika religioner och att de ska respektera uttryck för dem som exempelvis kosten. Kartläggning av våra barngrupper, september-oktober 2019. Klart Utvärdering november/december 2019 Gäller till december 2019 Uppföljning maj 2019

Resultat: Analys: Slutsats: Ansvarig Likabehandlingsgruppen SEXUELL LÄGGNING Kartläggning: Detta är inte aktuellt på småbarnsavdelningar. Pedagogerna är beredda att lyfta dessa frågor när de blir aktuella. Barnen har lite kunskap om sexuell läggning utanför heteronormen. Mål Främjande åtgärd I decmeber 2019 får de äldre barnen på förskolan Sjögården möjlighet att diskutera och reflektera kring olika uttryck av sexualitet och samkönade äktenskap så att de känner sig trygga i människors unika olikheter. Informera om de äldre barnen om att samkönade äktenskap förekommer och det finns andra uttryck för sexualitet när samtal uppkommer i dessa ämnen. Vi uppmärksammar och arbetar för att förebygga kränkningar. Vi pedagoger uppmärksammar situationer som uppkommer i barnens lekar och i böcker. Boksamtal. Vi läser för barnen för att naturligt kunna föra en diskussion kring detta ämne, exempel böckerna om Pyret i Polyglutt, Stjärnfamiljer, Kalle som lucia, Jösta och Johan, Lill-Zlatan och morbror raring. Klart Utvärdering November/december 2019 Gäller till december 2019 Uppföljning: maj 2019 Resultat: Analys: Slutsats:

Ansvarig Likabehandlingsgruppen FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kartläggning: Med hjälp av specialpedagoger som representerar olika stödverksamheter kartlägger vi behoven och anpassar verksamheten. Vi har barn med funktionsnedsättningar på förskolan. Det finns barn som har svårigheter med det sociala samspelet, språkstörningar och koncentrationssvårigheter, som kan vara tecken på en funktionsnedsättning. Mål Främjande åtgärd I december 2019 är förskolan Sjögårdens verksamhet anpassad för alla barn på förskolan oavsett funktionvariation så att alla barn inkluderas och respekteras av barn och personal. Alla pedagoger ska aktivt arbeta för att synliggöra barnens starka sidor. Vi använder teckenstöd och bilder på alla avdelningar som stöd i verksamheten. Lärmiljön anpassas efter barnens behov. Vi skapar förståelse för funktionsnedsättningars uttryck i barngruppen genom samtal och handlingar. Pedagogerna samarbetar med specialpedagog, lekotek och landstingets resurser vid behov. Klart Utvärdering: November/december 2019 Gäller till: December 2019 Uppföljning Resultat: Analys:

Slutsats: Ansvarig Likabehandlingsgruppen ÅLDER Kartläggning: P å förskolan Sjögården finns barn i åldern 1-6 år. De yngre barnen leker gärna i samma rum, de leker bredvidlek ofta där det finns en pedagog. De äldre barnen omfattar åldrarna 4-6 år och de leker över åldersgränserna. På alla avdelningar erbjuder vi barnen olika aktiviteter utifrån deras utveckling, mognad och intresse. Mål I december 2019 bemöter vi pedagoger barnen utifrån mognad, kompetens och utvecklingsnivå så att barnen känner trygghet och tilltro till sin egen förmåga. Främjande åtgärd Vi ger barnen ansvar för sitt eget lärande med stöd av oss pedagoger och uppmuntrar barnen att prova själva. På avdelningar med äldre barn finns möjlighet att under hösten ha åldersblandade grupper. Våren är fylld av förskoleklassförberedande åldershomogen verksamhet. Vi pedagoger ska göra barnen uppmärksamma på deras utveckling i spel, språk och bildutveckling m.m. Klart Utvärdering: November/december 2019 Gäller till december 2019 Uppföljning: Maj 2019 Resultat: Analys: Slutsats:

Ansvarig Likabehandlingsgruppen ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Kartläggning: Enstaka barn med oberäknande uppträdande upplevs hotande av andra barn. Vi har uppmärksammat att vissa situationer och miljöer utgör en större risk där kränkningar kan uppstå som t.ex. på toaletterna och vissa skymda utrymmen på utegårdarna. Bland de äldre barnen kan konflikter uppstå i olika gruppkonstellationer där uteslutning kan ske. Ett barn kan uteslutas av andra barn i leken. Mål Främjande åtgärd I december 2019 har alla pedagoger samsyn och förståelse kring diskrimineringsgrunderna så att barn slipper att utsättas för kränkande behandling på förskolan Sjögården. Alla pedagoger jobbar efter ett PUG-tänk, på ett synligt och positivt sätt. För att förebygga konflikter och kränkningar. Vi arbetar tillsammans, barn och pedagoger med värdegrunden och hur vi ska vara mot varandra. Arbetet sker i mindre grupper för att få en lugn och trygg miljö där barnen får större utrymme att bli sedda och hörda. Vi pedagoger arbetar aktivt med att vara närvarande i barnens lekar så att vi kan avleda negativa handlingar och fullfölja bakomliggande orsaker. Rutiner skapas så barnen alltid knackar på stängd toalettdörr och väntar på svar innan dörren öppnas. Vi använder oss av PUG-strategierna.

Klart Utvärdering : November/ december 2019 Gäller till december 2019 Uppföljning: Maj 2019 Resultat: Analys: Slutsats: Ansvarig Likabehandlingsgruppen Presentation av planen Planen förankras i personalgruppen och återkopplas till barn och föräldrar. Utvärdering & Uppföljning Planen följs upp kontinuerligt tillsammans med barnen, på arbetsplatsträffar, avdelningsplaneringar, föräldramöten. Utvärderas innan sommaren och en ny plan färdigställs till november-19

Rutiner och åtgärder för akuta situationer vid kränkning eller trakasseri När agerar vi När någon (barn, personal, förälder ) upplever att någon form av kränkning skett, kontaktas personalen. Det krävs ingen anmälan från utsatt barn/vårdnadshavare. En utredning startas omgående. Hur agerar vi Steg 1 Pedagogerna för samtal med uppgiftslämnare, utför observationer och samtalar med barnen i aktuell barngrupp samt hämtar in fakta från de vuxna som finns kring barnen på förskolan. Den inhämtade informationen dokumenteras av pedagogerna på aktuell förskoleavdelning. Vid behov skall pedagogerna föra två skilda samtal, dels med vårdnadshavaren till den utsatte, dels med vårdnadshavare för den som utövat kränkningen. Samtalen skall leda till bättre förståelse för bakomliggande orsaker till att situationen har uppstått för att kunna sätta in framgångsrika åtgärder så att kränkningen upphör. Pedagogerna fortsätter att följa upp och dokumentera arbetet. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom en till två veckor. Steg 2 Vid fortsatt kränkning informeras förskolechef som gör en anmälan till huvudman. I detta fortsatta arbete ansvarar förskolechef för dokumentation, uppföljning och utvärdering. Samtal förs med vårdnadshavarna till det barn som utsatts för kränkning och med de vars barn har utfört kränkningarna. En överenskommelse om stödinsatser görs om hur den kränktes situation skall lösas och en ev. handlingsplan upprättas. Vid behov kan specialpedagog (el. annan profession inom elevhälsan) kopplas till ärendet. Förskolechefen överväger om anmälan behöver göras till Socialtjänsten. Återkommande uppföljningssamtal med den kränkte samt med den som kränkt och deras vårdnadshavare. Om personal kränker barn eller barn kränker personal. Ovan nämnda handlingsplan används i tillämpliga delar. Barn som kränkts av personal stöttas av annan personal. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvariga (Diskrimineringsombudsmannen, 2013, s.49). Förskolechefen ansvarar för utredningen samt erbjuder den anställde stödsamtal och kontaktar den ev. fackliga organisationen. Om inte kränkningen upphör kan arbetsrättsliga åtgärder vidtas. Om någon i personalen upplever sig utsatt av någon annan i personalen. Förskolechefen kontaktas och vänder sig till HR -avdelningen och de fackliga för handläggning av ärendet.

Diskrimineringsgrunder o Kön menas den biologiska könstillhörigheten. o Könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet. o Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. o Religion eller annan trosuppfattning o Funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsbegränsningar av en persons funktionsförmåga. o Sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. o Ålder att inte särbehandlas p g a ålder Definitioner & Begrepp Likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering innebär att ett barn behandlas sämre än andra barn. Indirekt diskriminering det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn p g a diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Det kan utföras i verksamhet eller ex via telefon och internet. Det kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Det kan uttryckas genom att retas, mobbas, starta ryktesspridning, förlöjligande, frysa ut någon, fysisk våld, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling p g a att barnen eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap (Utdrag) Målinriktat arbete 14 En utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen (1985:1100), utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen ( 1993:792 ) om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Närmare föreskrifter om utbildningsanordnarens skyldigheter finns i 15 och 16. Att förebygga och förhindra trakasserier 15 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev eller student som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skollagen kap. 14 a (Utdrag från några paragrafer) Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7-11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).