Nutrition och sårläkning



Relevanta dokument
NLL Kost till inneliggande patienter

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Min personliga diabetesbok

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Kostrekommendationer & evidens

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

få kontroll över din diabetes

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Särnär och förskrivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Älsklingsmat och spring i benen

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Team 4 Team 5 Team 6

Särnär och förskrivning

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

10 Vad är ett bra HbA1c?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Nutritionsvårdsprocessen

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Maten under graviditeten

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Sv a r t a v i n b ä r Tr o p i s k f r u k t Va n i l j Blandade smaker S

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Fyller kosttillskott någon funktion?

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Mat och ätande för äldre. En handbok för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre

6. Farmakologisk behandling vid debut

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Mat och ett hälsosamt åldrande

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie

Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj Sök Aptit för livet

Äta för att prestera!

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.


Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!

Nutritionsvårdsprocessen

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nya nutritionsöverenskommelsen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Rutin för årskontroll/nyinskrivning

Landstingsstyrelsens förvaltning

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

CGM Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping

GRAVIDITET OCH DIABETES

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Kommentar efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker**

Kostföreläsning Repetition

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Transkript:

Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13

Patientens situation?

Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg (Socialstyrelsen, 2011) Trycksår (EPUAP, 2009)

Aptit? Nutritionsstatus Förenklad bedömning, vuxna Vikförändring? Vikt, Längd, BMI Ålder Bedömning Skala: 1-5 2-5 skall åtgärdas!! DOKUMENTERA I JOURNAL

Vikt-iga mätvärden Vägning vecka/månad/årligen Dokumentera i journal! BMI <70 år N 20-25 BMI >70 år N 22-29

Rutiner HUR OFTA? VEM? Behov (Energi, Protein, Kolhydrater, Vitaminer) Intag? (Anamnes, Kostregistrering, Mat- och vätskelista) Skillnad? Åtgärder! Följ upp! Dokumentera Vidarebefordra information i vårdkedjan!!

Tidens betydelse Påbörja kostbehandling tidigt! Måltidsordning: 5-7 måltider/dag Nattfasta max 10-11 timmar

Allsidig mat Vitamin- och mineraltillskott om intaget är lågt eller ensidigt

Proteiner Friska: 0,8g/kg/dag >65 år: 1,0-1,5g/kg/d Sjuka: 1,0-1,5/kg/dag Sår: 1,0-1,5/kg/dag, mer? Proteiner i huvudmål och mellanmål Kroppens utnyttjande: <20-25 gram/tillfälle Mat var tredje timme, dagtid Nattfasta max 10-11 timmar

Kolhydrater Hjärnans behov: 120-130g/dag Energitillförsel Tillräckligt med kolhydrater så att proteiner används till återuppbyggnad, inte bränsle Blodsockerpåverkan! Vid behov: lägga till och/eller ändra läkemedelsbehandling vid diabetes (tabletter/insulin)

C Vitaminer Färsk frukt, bär och grönsaker Ökat behov vid sårläkning för att bilda hållbart kollagen i såret (500mg?) A Immunsystemet Berikade mjölkprodukter, fett

Mineralämnen Betydelse för sårläkning: Zink Järn

Vätska Transportera näring till såret Transportera slaggprodukter från såret Vätskande sår? Ökat intag! Minska risk för förstoppning Minska risk för lågt blodtryck och därmed fall Behov: 30 ml/kg/d (mat och dryck) Fördela vätska över dagen

Blodsockrets betydelse Hyperglykemi ger långsammare sårläkning? (<8 m.mol/liter) Hba1c inom referensvärde Undvika hypoglykemi; stressituation, leverförråd av glukos minskar Feber och infektion = ökat insulinbehov Vid behov: lägga till och/eller ändra läkemedelsbehandling vid diabetes (tabletter/insulin)?

Mat för dig som har bensår/trycksår

Näringsdrycker/kosttillägg Personer som fick två näringsdrycker med högt proteininnehåll per dag som komplement till den vanliga maten utvecklade färre trycksår Källa: Trycksår; Sveriges Kommuner och Landsting Även vid bensår?!

Näringsdrycker/kosttillägg Komplement till vanlig mat Mellanmål och sent kvällsmål Proteinrika produkter! Förskrivs av läkare och dietist till patient i hemmet; övriga andra rutiner Patientens kostnad 4-7 kr/förpackning Verktyg för att välja rätt produkt till rätt patient DIETISTKONTAKT!

Dietister i Skaraborg Närhälsan (15 kommuner) (4 orter) Lidköpings kommun Utbildning till personal Individuella råd till patient/närstående Förskrivningar

FOKUS Intranät för NUTRITION (sökväg A-Ö) Nutritionsstatus, förenklad bedömning Energibehovsberäkning Kosttillägg vid diabetes Verktyg för att välja rätt produkt Provsmakningslista, kosttillägg Länkar Litteratur

Sammanfattning Starta nutritionsbehandling tidigt Individanpassade kostråd Dokumentera: behov, åtgärder, uppföljning Vid behov: justera diabetesbehandlingen ALLA BLIR VINNARE VID SNABBARE SÅRLÄKNING