DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning

DEL II - MILJÖBEDÖMNING 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Behovet av miljöbedömning Vattenmyndighetens åtgärdsprogram omfattas av miljöbalkens krav på miljöbedömning. Enligt MKB-förordningen ska den plan eller det program som anger förutsättningar för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt miljöbedömas (4 och 5 MKB-förordningen). Vattenmyndighetens bedömning är att åtgärdsprogrammet anger förutsättningar för flera olika typer av konkreta åtgärder som kan påverka miljön på ett betydande sätt och därför ska programmet tas fram med stöd av en miljöbedömning. Förvaltningsplanen är mer informativt inriktad och innehåller sammanfattande redovisningar från de andra produkterna. Därigenom får inte förvaltningsplanen någon självständig och styrande effekt för insatser. Vattenmyndigheten bedömde därför att förvaltningsplanen inte skulle leda till någon betydande miljöpåverkan. Resultaten av miljöbedömningen redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Sidan 24 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

4.2 Bedömning av rimliga alternativ till åtgärdsprogrammet Innehållet och det formella utseendet när det gäller vattenförvaltningens åtgärdsprogram är på förhand delvis definierat i lagtexter. Det finns därför små möjligheter att inom miljöbedömningen belysa eventuella alternativ till ett åtgärdsprogram. Ett alternativ som har kunnat uteslutas, men som det finns stöd för i vattenförvaltningsförordningen, är delåtgärdsprogram. Ett delåtgärdsprogram kan till exempel göras för de delar av vattendistriktet där speciella åtgärder behövs eller för sektor, fråga eller vattentyp som beaktar särskilda aspekter på vattenmiljöförvaltningen. Av tids- och resursskäl har detta inte varit möjligt, både åtgärdsprogram och förvaltningsplan är gjorda utifrån distriktets mer övergripande perspektiv. Dessutom saknas i dagsläget både tillräckligt detaljerad information och underlag inom många sakområden och sammanställningar av denna. Detta kommer att vara centralt i nästa vattenförvaltningscykel 2010-2015. Valet av en översiktlig nivå på åtgärdsprogrammet, framför en mer detaljerad, har skett mot bakgrund av att Vattenmyndigheten vill betona att de myndigheter och kommuner som har bäst kunskap inom sina arbetsområden ska ta fram de bästa lösningarna. Sektorsansvaret för en nationell myndighet innebär att det kommer att skapas liknande förutsättningar över landet för att hantera ett visst miljöproblem. Kommuner som omfattas av en åtgärd kommer att arbeta med vattenförekomster som sträcker sig över administrativa gränser, vilket öppnar för likartade lösningar på lokala miljöproblem. Miljöbedömningen och MKB:n har samma detaljeringsgrad som åtgärdsprogrammet och är därför översiktlig och generell i sin utformning. En mera fullständig bedömning av hur olika miljöaspekter samt de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen påverkas kan genomföras senare i samband med att mer platsspecifika åtgärder tas fram under nästa vattenförvaltningscykel. Det är således först när ett konkret åtgärdsförslag utformats för en bestämd plats, eller en serie åtgärder för ett lokalt/regionalt område, som det är möjligt att beskriva miljökonsekvenserna på mer detaljerad nivå i tid och rum. Utöver det valda alternativet för åtgärdsprogram har miljöpåverkan bedömts för ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet ska beskriva miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om åtgärdsprogrammet inte genomförs (6 kap. 12 miljöbalken). Nollalternativet är således inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande att inga ytterligare åtgärder vidtas, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas genomföras även utan åtgärdsprogrammet. Det är alltså pågående och förväntat kommande miljöförbättrande arbete och åtgärder som har betydelse för vattenmiljön. Det handlar bland annat om tillämpning av befintlig miljölagstiftning och insatser för att nå de vattenanknutna miljökvalitetsmålen. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 25 (58)

4.3 Avgränsning och omfattning av miljöbedömningen Avgränsning innebär att koncentrera miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen till de miljöfrågor och miljöaspekter för vilka åtgärdsprogramet har störst betydelse. Avgränsningen ska säkerställa att den betydande miljöpåverkan som ett genomförande av åtgärdsprogrammet kan antas medföra identifieras, bedöms och beskrivs. Uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen ska vara relevanta och skäliga med hänsyn till allmänhetens intresse, programmets innehåll och detaljeringsgrad, bedömningsmetoder och aktuell kunskap. Vissa frågor kan bedömas bättre i samband med andra senare beslut om program, planer eller projekt. Avgränsningen görs enligt 6 kap 13 miljöbalken och ska samrådas med de kommuner och myndigheter som berörs. 4.3.1 Resultat av samrådet för avgränsningen av miljöbedömningen Remissen skickades ut till berörda kommuner och myndigheter den 24 november 2008 och samrådstiden löpte till den 19 december 2008. Sammanlagt kom 7 svar in till Vattenmyndigheten för Bottenhavets distrikt. Synpunkterna avseende avgränsningen har sammanställts och värderats. De huvudsakliga förändringarna rörande avgränsningen vilka genomfördes som en följd av inkomna synpunkter var att miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Levande skogar, Hav i balans samt levande kust och skärgård infördes i miljöbedömningen och beskrevs i MKB:n. Därutöver uteslöts miljöaspekter klimatfaktorer, luft och annat kulturarv samt miljökvalitetsmålen Frisk luft, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö eftersom de inte bedömdes beröras av betydande miljöpåverkan. Samtliga synpunkter och inkomna svar finns dokumenterade hos Vattenmyndigheten. 4.3.2 Problem vid sammanställningen av miljökonsekvensbeskrivningen Ett antal problem och svårigheter har uppstått vid sammanställningen av uppgifter i MKB:n. Det finns för det första en stor brist på praktiskt användbara analysmetoder vid denna typ av strategisk miljöanalys när det analyserade programmet är av en sådan övergripande och generell karaktär som vattenförvaltningens åtgärdsprogram. För det andra finns det olika brister i underlaget, då det under vattenförvaltningens första förvaltningscykel av tids- och resursskäl saknas olika underlag. På liknande sätt har det också varit svårigheter med integrering av miljöbedömningsarbetet under arbetets gång. Det har också varit problem med att konsekvensbeskriva åtgärdsprogrammet då det varit omfattande och svår att överblicka och förändringar i åtgärdsprogrammet har skett sent i processen. Sidan 26 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

4.4 Resultat av samrådet om förslag till miljökonsekvensbeskrivning Remissen om förslag till MKB för Bottenhavets vattendistrikt med diarienummer 537-1724-09 skickades på allmänt samråd tillsammans med de övriga tre samrådsprodukterna den 1 mars 2009. Samrådstiden löpte till den 1 september 2009. Under samrådsperioden inkom 121 synpunkter på MKB:n till Bottenhavets vattendistrikt. Därutöver inkom 970 synpunkter på åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheten har, tillsammans med de andra vattenmyndigheterna, omarbetat och reviderat hela MKB:s disposition och innehåll, samt harmoniserat detta så långt möjligt mellan distrikten så att struktur, kapitelindelning, med mera är gemensamt. Även användningen och utformningen av tabeller och kartor har samordnats. Tabellen som redovisar miljöpåverkan för miljöaspekterna har renodlats. Miljöbedömningarna har omarbetats, utökats och harmoniserats så långt det är motiverat. Vid revidering av MKB:n har vattenmyndigheterna fokuserat på att dokumentet ska uppfylla de krav som finns för myndigheters miljöbedömning av planer och program i 6 kap. miljöbalken och i MKB-förordningen genom att bland annat ändra dokumentet så att det utgår från bedömning av betydande miljöpåverkan för utvalda miljöaspekter (6 kap. 12 2st. 6 p. miljöbalken) av åtgärdsprogrammet lägga till en beskrivning av miljöbedömningsprocessen (6 kap. 12 2 st. 8 p. miljöbalken) lägga till en redogörelse av hur syftet med miljöbedömningen har uppfyllts lägga till en redogörelse av behovsbedömningen utveckla avnittet om förhållandet till andra planer och program utveckla avsnittet om åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför (6 kap. 12 2 st. 9 p. miljöbalken) utveckla avsnittet om miljöförhållandena i de områden som kan antas påverkas betydligt (6 kap. 12 2 st. 3 p. miljöbalken) utveckla avsnittet om avgränsning och val av alternativ Med anledning av omfattande synpunkter har också miljöaspekterna klimatfaktorer och annat kulturarv tagits med i miljöbedömningsprocessen. Synpunkterna som beaktats har arbetats in i denna reviderade MKB och redovisas i den särskilda sammanställningen. Samtliga synpunkter och inkomna svar finns dokumenterade hos Vattenmyndigheten. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 27 (58)

4.5 Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet för miljöaspekterna Betydande miljöpåverkan används dels som kriterium för när det ska krävas miljöbedömning, dels som samlande begrepp för avgränsningen och fokuseringen av miljöbedömningen. Att identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som genomförande av åtgärdsprogrammet kan leda till är ett av de mest centrala momenten i miljöbedömningen. Både positiv och negativ påverkan ska behandlas. Det är rimligt att anta att vattenförvaltningens miljöpåverkan förändras både positivt och negativt vid genomförandet av åtgärdsprogrammet beroende på dess geografiska och tidsmässiga omfattning. I huvudsak har bedömningen av miljöpåverkan för åtgärder enligt både nollalternativet och åtgärdsprogrammet sträckt sig fram till 2015. Begreppet betydande miljöpåverkan är inte närmare preciserat i lagstiftningen. Miljöbedömningen innehåller en stor osäkerhet beroende på att fler åtgärder i åtgärdsprogrammet är målsättningar för utrednings- och åtgärdsuppdrag och därför inte konkreta. Det innebär att man bör ha en bred ansats med flertalet miljöaspekter inkluderade i miljöbedömningen samt att bedömningarna av nödvändighet är kvalitativa snarare än kvantitativa. Miljöaspekter enligt 6 kap 12 miljöbalken som ska omfattas av miljöbedömningen: Vatten Mark Biologisk mångfald 1 Djurliv 1 Växtliv 1 Landskap Klimatfaktorer Forn- och kulturlämningar 2 Annat kulturarv 2 Befolkning 3 Människors hälsa 3 Materiella tillgångar 4 Bebyggelse 4 1 behandlas gemensamt under rubriken: Biologisk mångfald samt djur- och växtliv 2 behandlas gemensamt under rubriken: Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv 3 behandlas gemensamt under rubriken: Befolkning och människors hälsa 4 behandlas gemensamt under rubriken: Bebyggelse och materiella tillgångar De åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt syftar till att motverka ett eller flera av miljöproblemen försurning, övergödning fysiska förändringar, miljögifter, främmande arter, problem med skydd av dricksvatten samt övriga vattenrelaterade miljöproblem. Därför beskrivs också åtgärdsarbetet enligt nollalternativet utifrån de insatser som genomförs eller förväntas för att motverka ett eller flera av dessa problem. De olika miljöaspekterna påverkas visserligen även av åtgärdsinsatser mot andra miljöproblem men dessa har uteslutits på grund av åtgärdsprogrammets avgränsning och syfte att motverka miljöproblem som är av betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet. Miljöproblemen som Sidan 28 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

omfattas av åtgärdsprogrammet beskrivs mer ingående i distriktets förvaltningsplan och den texten läses med fördel tillsammans med nedanstående bedömning av miljöpåverkan för miljöaspekterna. I tabell 3 och efterföljande text redovisas bedömd påverkan för de miljöaspekter som ingått i miljöbedömningen. Tabell 3 Sammanfattande redovisning av hur Vattenmyndigheten bedömt miljöpåverkan för miljöaspekter (enligt 6 kap. 12 miljöbalken) dels av Pågående åtgärdsarbete (0-alternativ), dels av Åtgärdsprogrammet. För att redovisa om påverkan är bedömd som positiv, negativ eller neutral har ett plustecken (+), minustecken (-) respektive noll (0) använts. Parentes ( ) används för att markera en mindre grad av påverkan. Motiveringar och kommentarer anges i kolumnen Kommentar. Miljöaspekt Åtgärdsprogram Nollalternativ Kommentar Vatten + 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet i allt väsentligt bidrar till en betydande positiv miljöpåverkan för miljöaspekten vatten som är större än den som kan förväntas för nollalternativet. Fram till 2015 kan man bland annat förvänta sig betydande förbättringar lokalt som en följd av åtgärder mot miljögifter i både yt- och grundvatten samt återställning av fysiska förändringar i ytvatten. Mark (+) 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet på längre sikt medför en positiv miljöpåverkan för miljöaspekten mark. Intensifierat arbete med att sanera föroreningsskadade områden samt förbättrad tillsyn kommer lokalt att medföra betydande positiv miljöpåverkan som är större än vad som kan förväntas enligt nollalternativet. Biologisk mångfald (+) 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet medför positiva effekter, framförallt i vattenmiljöer. De negativa effekter som kan uppstå av en del av åtgärderna, till exempel kalkning i våtmarker, bedöms inte vara betydande. Lokalt kommer åtgärdsprogrammet att medföra betydande positiv miljöpåverkan genom åtgärder mot miljögifter och övergödning samt återställning av fysiskt förändrade vattenmiljöer. Djurliv (+) 0 Se miljöaspekt biologisk mångfald. Växtliv (+) 0 Se miljöaspekt biologisk mångfald. Landskap 0 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet medför övervägande neutral miljöpåverkan för landskapets utseende sett till hela vattendistriktet men lokalt kan skyddszoner samt åtgärder mot fysiska förändringar inverka på landskapsbilden. Klimatfaktorer 0 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet inte påverkar miljöaspekten klimatfaktorer direkt men förutsättningarna för att hantera klimatförändringarnas effekter som till exempel översvämningar förbättras något genom åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Eventuell konflikt med mål om maximal elproduktion bedöms totalt vara av så liten omfattning att det inte blir klimatnegativt Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 29 (58)

Forn- och kulturlämningar (-) 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet i allmänhet ger neutrala effekter för miljöaspekterna forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv jämfört med pågående åtgärder. Det förbättrade underlaget innebär istället att risken minskar för att skada uppstår på grund av bristande kunskap om kulturmiljövärdet. Lokalt finns dock risk för negativa effekter vid till exempel restaurering, som riktar sig mot fysiska förändringar i sjöar och vattendrag. Annat kulturarv 0 0 Se miljöaspekt forn- och kulturlämningar Befolkning (+) 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet i allmänhet medför positiva effekter för miljöaspekterna befolkning och människors hälsa som bedöms vara något större än effekterna av pågående åtgärder. Förbättrad vattenkvalitet medför bättre dricks- och badvattenkvalitet men även bättre miljökvalitet regionalt och lokalt till exempel i form av ekosystemtjänster och fritidsfiske som ger förbättrade livsvillkor såväl direkt som indirekt för befolkningen samt nuvarande och kommande generationer. Människors hälsa (+) 0 Se miljöaspekt befolkning. Materiella tillgångar 0 0 Vattenmyndigheten gör bedömningen att åtgärdsprogrammet varken ger tydliga positiva eller negativa effekter jämfört med pågående åtgärder men möjligen kommer åtgärdsarbetet att intensifieras något. Bebyggelse 0 0 Se miljöaspekt materiella tillgångar 4.5.1 Miljöaspekten vatten I arbetet med miljöbedömning av åtgärdsprogrammet har miljöaspekten vatten definierats som kemiska, fysikaliska, och hydromorfologiska förhållanden i allt grund- och ytvatten. Biologiska förhållanden faller in under miljöaspekterna biologisk mångfald samt djur- och växtliv som behandlas under egen rubrik nedan. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Trots den fortsatta försurningsproblematiken, samt effekten som eventuellt uppstår genom ett ökat skogsbruk, bedöms att de nuvarande kalkningsprogrammen är tillräckliga för att undvika en försämring av försurningssituationen i distriktets vattenförekomster under perioden fram till 2015. Framförallt för att nedfallet förväntas minska ytterligare. Det är dock inte troligt att försurningssituationen kommer att förbättras så att vattenmiljöerna inte uppvisar några försurningsproblem fram till 2015 med pågående och planerade eller förväntade åtgärder enligt nollalternativet. För det krävs ytterligare minskning av utsläpp och nedfall av försurande ämnen än vad befintliga internationella och nationella åtaganden förutsätter. Det är inte heller troligt att skogsbruket inom de närmaste sex åren kommer att få igång ett storskaligt arbete med kompensation för de näringsförluster samt den försurande effekt som uttag av framförallt grenar, toppar och stubbar innebär. Enligt SCB:s prognoser kommer jordbrukssektorn liksom industrin att öka sin produktion fram till 2015 vilket också torde leda till att en ökad mängd näringsämnen släpps ut om inte förväntad tillväxt möts av effektiviserad eller förbättrad rening. Avloppsreningsverkens och de enskilda avloppens påverkan är beroende av befolkningsutvecklingen. För Bottenhavets Sidan 30 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

vattendistrikt visar SCB:s prognoser på en minskning med drygt 1 000 personer under den aktuella perioden. Avloppens påverkan på övergödningsproblematiken bedöms därför som oförändrad. Sammantaget bedöms utvecklingen inom distriktet som viss försämring avseende miljöproblemet övergödning. Även transportsektorns bidrag till kvävenedfall förväntas öka, men kan minskas genom bland annat minskad användning av fossila bränslen och nationella styrmedel. Tillförseln av näringsämnen från större avloppsreningsverk och enskilda avlopp bedöms inte öka i nämndvärd omfattning framförallt på grund av att reningstekniken förbättras. Det finns en risk att effekterna av övergödning i hav och sjöar förvärras av växthuseffekten, bland annat på grund av att man kan förvänta sig en ökad produktion till följd av temperaturökning men också för att nederbörden i vissa områden kommer att öka och därmed också transporten av näringsämnen ut i vattenmiljöerna. Den ekonomiska tillväxten inom branscher med betydelse för hantering, utsläpp och läckage av miljögifter förutspås i SCB:s prognoser bli god. En ökad produktion inom berörda branscher kan innebära att utsläppen av miljögifter ökar under perioden fram till 2015. Det finns visserligen positiva nedåtgående trender för enstaka ämnen men trots det är det fortfarande mycket långt kvar till ett samhälle där nuvarande och tidigare användning av olika miljögifter har en obetydlig inverkan på vattenmiljöerna. Bekämpningsmedel förekommer i många yt- och grundvatten och situationen kommer sannolikt att vara oförändrad eftersom användningen av bekämpningsmedel även framöver förväntas vara på samma nivå som idag. Ett positivt inslag är dock den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen REACH som på sikt kommer att öka kunskapen om ämnens egenskaper och risker betydligt samt även leda till minskad användning av många farliga ämnen. Flera av de substanser som kan transporteras långa sträckor och således kan ge upphov till storskaliga problem är också med i internationella konventioner, såsom Stockholmskonventionen och HELCOM. En global bindande konvention för att minska kvicksilverutsläppen, inklusive kolförbränning, förhandlas dessutom fram inom FN och förväntas kunna färdigställas till år 2013. De internationella överenskommelserna och beslutade EU-regler räcker dock inte. Framförallt kvarstår problem med bristande kontroll och redovisning av kemiska ämnen i varor. Samtidigt pågår ett omfattande arbete i hela Sverige med att inventera och åtgärda så kallade föroreningsskadade områden. Vid utgången av 2008 fanns det 30 föroreningsskadade områden i hela landet som bedömdes innebära akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden. Vid samtliga pågick utredningar eller utfördes temporära eller slutliga åtgärder. Men eftersom det finns uppskattningsvis 1400 prioriterade områden i landet som kan utgöra mycket stora risker för människors hälsa eller miljön så återstår mycket arbete. Dessutom pågår motsvarande arbete i ytterligare fler föroreningsskadade områden men där risken inte bedömts som akut. En lång industrihistoria gör att det i Bottenhavets vattendistrikt förekommer mängder av förorenade områden som kan påverka vattenkvaliteten och det biologiska livet i vattnet negativt. Många av de efterbehandlingsprojekt som pågår i distriktet kommer därför att bidra till att förbättra vattenkvaliteten i många vattenförekomster. Den övergripande bedömningen blir att det trots pågående arbete finns risk för att miljögiftssituationen i vatten försämras under perioden fram till 2015. För miljöproblemet fysiska förändringar bedöms situationen vara i princip oförändrad fram till 2015. Det förväntas ingen omfattande utbyggnad av ny vattenkraft, kommersiella hamnar eller andra liknande omfattande exploateringar där de fysiska förändringarna är svåra att kompensera. Samtidigt kan ökad produktion och krav på effektivitet inom både jord- och Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 31 (58)

skogsbruk göra att exploateringen av vattenmiljöer och dess närområden ökar. En effekt av ett förändrat klimat och ändrade nederbördsmönster är ökade krav på markavvattning och rensning av befintliga dikessystem. Sammantaget påverkar detta både de kemiska och de fysiska förutsättningarna i framförallt vattendrag men i slutändan även i sjöar och kustnära havsområden. Det finns också en risk att det ökade behovet av förnybar energi samt det faktum att elcertifikaten sedan 2006 även omfattar småskalig vattenkraft kan leda till ökad utbyggnad och förändrad reglering i befintliga anläggningar. Det pågår åtgärdsarbete som syftar till att restaurera framförallt vattendrag och i viss utsträckning även kustvattenområden och sjöar som är fysiskt förändrade. Omfattningen på detta arbete är dock mycket begränsat i relation till problemens omfattning och bedöms därför enbart mycket marginellt att förbättra situationen fram till 2015 sett till hela Bottenhavets vattendistrikt. Åtgärder som genomförs inom ramen för miljömålsarbetet prioriteras dessutom till vatten med höga eller potentiellt höga naturvärden. Många vatten som är påverkade av fysiska förändringar i betydande utsträckning är därmed inte aktuella för detta åtgärdsarbete. I arbetet med miljökvalitetsmålen har man identifierat behov av skydd för dricksvattentäkter, både grund- och ytvattentäkter. Myndigheter kan med stöd av miljöbalken inrätta så kallade vattenskyddsområden med syfte att motverka att dricksvattenkvaliteten påverkas negativt av åtgärder och verksamheter inom täktens tillrinningsområde. Många av de befintliga vattentäkterna som försörjer många hushåll saknar helt skyddsområde eller har ett skyddsområde vars avgränsning och föreskrifter inte uppfyller dagens krav. Dessa löper en ökad risk att påverkas negativt av olika typer av verksamheter. Övergödning, miljögifter och fysiska förändringar är exempel på miljöproblem som kan försämra dricksvattenkvaliteten på ett betydande sätt. Arbetet med att inrätta skyddsområden med tillräcklig kvalitet är mycket tidskrävande och inte ens alla de större vattentäkter som idag saknar ett bra skydd förväntas ha ett tillräckligt skydd till 2015. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att den miljöpåverkan som kan antas för miljöaspekten vatten sannolikt kommer att vara oförändrad med de åtgärder och den utveckling som kan förväntas enligt nollalternativet fram till 2015. Det finns dock en risk att utsläpp och läckage av miljögifter och näringsämnen ökar i sådan utsträckning att det försämrar den vattenkemiska situationen i vissa vatten. Effekter av åtgärder enligt åtgärdsprogrammet fram till 2015 De åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet omfattar de vattenförekomster som vid kartläggning och analys enligt vattenförvaltningsförordningen inte bedöms klara kraven för god ekologisk, kemisk eller kvantitativ status till 2015, det vill säga de vattenförekomster som inte klarar miljökvalitetsnormerna. Det är framförallt i dessa vattenförekomster som åtgärderna enligt åtgärdsprogrammet kommer att genomföras och få effekt. Inom problemområdet försurning utgörs den huvudsakliga åtgärden av att fortsätta med den befintliga kalkningsverksamheten. Detta bedöms vara tillräckligt för att undvika en försämring av den nuvarande försurningssituationen i distriktets ytvatten. Inga kust-eller grundvatten i distriktet har problem med försurning. De förslag till åtgärder mot övergödning som finns i åtgärdsprogrammet omfattar framförallt åtgärder inom jordbruket, åtgärder mot undermåliga enskilda avlopp, kommunala avloppsreningsverk och industrier. Åtgärderna omfattar bland annat föreskrifter för olika typer av verksamheter som orsakar utsläpp eller läckage av näringsämnen, att rådgivning och tillsyn prioriteras till områden där övergödning identifierats som ett problem samt utveckling av kunskap om faktorer som har betydelse för övergödning av vattenmiljöer. Sidan 32 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Vattenmyndighetens bedömning är att föreslagna åtgärder kommer att medföra en minskning av mängden näringsämnen som tillförs vattenmiljöerna jämfört med nollalternativet, men att det finns en risk att minskningen inte är av större omfattning än att miljöproblemet övergödning kommer att vara oförändrat fram till 2015. De konkreta åtgärderna förväntas antingen genomföras eller uppnå full effekt på längre sikt, det vill säga efter 2015. Lokalt kan det uppstå påvisbara effekter tidigare. Detta gäller även i distriktets kustvatten då övergödningen i vårt distrikt till skillnad från de södra delarna av Östersjön främst beror av lokala källor och inte i lika stor utsträckning av påverkan från utsjön. Bedömningen av vilken effekt förväntade åtgärder som motverkar övergödning får för miljöaspekten vatten i distriktet som helhet fram till 2015 är osäker och står mellan oförändrad och något förbättrad. För miljöproblemet miljögifter gör Vattenmyndigheten bedömningen att de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet kommer att förbättra situationen. Utvecklingen av nya styrmedel för skogsbruket leder till att tillförseln av kvicksilver till vattenförekomsterna minimeras så att halterna i vatten, fisk och andra vattenorganismer inte ökar. Arbetet med att sanera förorenade områden kommer att fortsätta och möjligen intensifieras och ett förbättrat kunskapsunderlag kommer att möjliggöra förbättrad tillsyn. Dessutom anger åtgärdsprogrammet att ansvariga myndigheter behöver genomföra insatser för att minska riskerna med och användningen av bekämpningsmedel och förbättrat omhändertagande av dagvatten. Den del av åtgärdsprogrammet som behandlar miljöproblemet fysiska förändringar visar att den huvudsakliga åtgärden som kan förväntas är fortsatt utredning av både miljöproblem och val av konkreta åtgärder. Det finns också åtgärder som förväntas öka tillsynen av olika typer av verksamheter, främst vattenverksamheter, som ger upphov till fysiska förändringar i ytoch grundvatten, samt även öka takten på omprövning av sådan verksamhet. Vidare finns det åtgärder som förväntas förbättra hänsynen till vattenmiljöer vid fysiska åtgärder i och vid vatten vid till exempel skogsbruk och anläggande av väg och järnväg. Eventuellt kan arbetet med mer omfattande konkreta åtgärder, som syftar till att förbättra de hydromorfologiska förhållandena i ytvatten, komma igång redan under tiden fram till 2015. När den här typen av åtgärder väl kan genomföras ger de vanligtvis en direkt effekt. Vattenmyndigheten gör därför bedömningen att de åtgärder som finns i åtgärdsprogrammet och som syftar till att förbättra de fysiska förhållandena i ytvatten kommer att förbättra den hydromorfologiska situationen i distriktets ytvatten och medför därmed en positiv effekt på miljöaspekten vatten. Åtgärdsprogrammet förväntas också förbättra förutsättningarna för minskade fysiska förändringar av grundvatten bland annat genom att det finns riktade åtgärder till ansvariga myndigheter som anger att kunskapsunderlag samt råd och anvisningar behöver utvecklas så att den svenska samhällsplaneringen medverkar till att miljökvalitetsnormerna för vatten uppfylls. Ett sådant material bör förbättra förutsättningarna för att mark och vatten används på ett sätt som inte medför negativa förändringar av grundvattennivåer. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen åtgärdsprogrammet i allt väsentligt bidrar till en betydande positiv miljöpåverkan för miljöaspekten vatten som är större än den som kan förväntas för nollalternativet. Fram till 2015 kan man förvänta sig betydande förbättringar lokalt som en följd av åtgärder mot miljögifter i både yt- och grundvatten samt återställning av fysiska förändringar i ytvatten. Verifiering av vattenförekomster som föreslås för försurning kommer att leda till en säkrare bedömning av både aktuell ekologisk status som risken att förekomsten inte uppnår god ekologisk status till 2015. Även övergödningen kommer att minska i sjöar och vattendrag, dock är detta miljöproblem inte omfattande i vårt Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 33 (58)

distrikt. 4.5.2 Miljöaspekten mark Miljöaspekten mark har definierats som kemiska och geologiska förhållanden i jordlager och berggrund. Biologiska förhållanden i mark och i landbaserade ekosystem faller in under miljöaspekterna biologisk mångfald samt djur- och växtliv vilka behandlas under egen rubrik nedan. Även markanvändning har förts till miljöaspekten mark. Mark är inte primärt föremål för åtgärder i åtgärdsprogrammet. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Några av de åtgärder som kommer att genomföras inom vattenvårdsarbetet fram till 2015 kan även komma att påverka markförhållanden. Ett exempel är de åtgärder som genomförs för att motverka effekterna av försurning i ytvatten. Den allmänna metoden är storskaliga kalkningar i vattenmiljöer. Det medför att de oftast naturligt sura markförhållandena i kalkade våtmarker ändras till mer basiska. Försurningsproblematiken kvarstår trots kraftigt minskade utsläpp och nedfall. Nuvarande kalkningsinsatser inom distriktet bedöms ha en försumbar effekt på mark eftersom den påverkade markytan totalt sett är liten. Markförsurning som följd av intensivt skogsbruk försämrar de markkemiska förhållandena på ett betydande sätt. Problemet har uppmärksammats och numera diskuteras åtgärder för att kompensera detta i försurningskänsliga områden. Dock är det inte troligt att skogsbruket kommer att få igång ett storskaligt arbete som kan kompensera för de näringsförluster samt den försurande effekt som uttag av framförallt grenar, toppar och stubbar innebär inom de närmaste sex åren. Våtmarker och skyddszoner är exempel på åtgärder som används för att motverka övergödning idag, framförallt i jordbrukslandskapet. Arbetet med att anlägga våtmarker beräknas fortgå i samma takt som tidigare fram till 2015. Åtgärderna tar mark i anspråk, främst jordbruksmark. Arbetet med våtmarker innebär också att marken återbördas till sin ursprungliga form. Dock är anläggandet av våtmarker inte en omfattande framtida åtgärd i Bottenhavets distrikt. Problemet med miljögifter förväntas få samma utveckling för miljöaspekten mark som för aspekten vatten. Det vill säga att det trots bland annat nya internationella konventioner som begränsar användning och spridning av olika miljögifter, REACH, och det omfattande pågående arbetet i Sverige med att sanera föroreningsskadade områden så finns det en risk att miljögiftssituationen även i mark försämras under perioden fram till 2015. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att åtgärder enligt nollalternativet inte medför någon betydande miljöpåverkan för miljöaspekten mark. Lokalt kan pågående markanvändning påverkas genom att den förändras vid anläggandet av fler skyddszoner med flera åtgärder mot övergödning. Huruvida denna förändring är att betrakta som negativ eller positiv miljöpåverkan för miljöaspekten mark är inte självklart. Negativ påverkan kan dock uppstå på lokal geografisk nivå som en följd av våtmarkskalkning, men påverkan bedöms inte som betydande. Till följd av intensivt skogsbruk kan det finnas risk för utsläpp och läckage av miljögifter i distriktet, detta i samband med ökad markförsurning. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015 Åtgärdsprogrammet omfattar pågående kalkningsverksamhet för att motverka försurning av sjöar och vattendrag. Påverkan för miljöaspekten mark bedöms inte skilja sig från nollalternativet. Sidan 34 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Åtgärdsprogrammet förväntas bland annat leda till mer omfattande skyddszoner i områden där övergödning är ett problem för vattenkvaliten, framförallt i jordbrukslandskapet men även inom skogsbruket. Åtgärderna tar mark i anspråk och kan i en del områden med stora åtgärdsbehov förväntas bli mer omfattande än motsvarande åtgärdsarbete enligt nollalternativet. Lokalt kan det således uppstå en betydande påverkan för miljöaspekten mark i avseendet markanvändning. I likhet med miljöaspekten vatten gör Vattenmyndigheten bedömningen att för miljöproblemet miljögifter kan de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet förbättra situationen något jämfört med nollalternativet. Lokalt kan en betydande positiv miljöpåverkan uppstå. Dels kommer arbetet med att sanera föroreningsskadade områden att fortsätta och möjligen intensifieras och dels kommer ett bättre kunskapsunderlag möjliggöra förbättrad tillsyn. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att de åtgärder som kan förväntas vid genomförande av åtgärdsprogrammet på längre sikt kan få en positiv miljöpåverkan för miljöaspekten mark. Den pågående markanvändningen kan påverkas inom vissa områden genom åtgärder mot övergödning såsom ökad tillämpning av bland annat skyddsridåer vid skogs- och jordbruksmark som gränsar till vattendrag och sjöar. Huruvida denna förändring är att betrakta som negativ eller positiv miljöpåverkan för miljöaspekten mark är inte självklart, men förändringen är mer omfattande jämfört med nollalternativet. Intensifierat arbete med att sanera föroreningsskadade områden samt förbättrad tillsyn kan lokalt komma att medföra betydande positiv miljöpåverkan för miljöaspekten mark som är större än vad som kan förväntas enligt nollalternativet. 4.5.3 Miljöaspekterna biologisk mångfald samt djur- och växtliv Miljöaspekterna biologisk mångfald, djurliv och växtliv i såväl vatten- som landekosystem hanteras gemensamt under denna rubrik. I arbetet med miljöbedömning av åtgärdsprogrammet har biologisk mångfald definierats på samma sätt som i konventionen om biologisk mångfald det vill säga den så kallade Rio- eller mångfaldskonventionen. Definitionen innefattar således mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Även miljöaspekterna djurliv och växtliv inbegrips således i denna definition. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Det pågår ett omfattande arbete med direkt syfte att skydda och stärka den biologiska mångfalden på nationell, regional och lokal nivå. Mycket av detta arbete har sitt ursprung i miljökvalitetsmålen och i miljöbalkens bestämmelser. De pågående kalkningsprogrammen för att motverka ytvattenförsurning var och är fortfarande helt avgörande för de sjöar och vattendrag som drabbats av försurning. Det omfattande ytvattenkalkningsprogrammet har lett till bevarande och återetablering av hotade arter och ökning av den biologiska mångfalden i de drabbade områdena. Kalkningen återställer dock inte helt det organismsamhälle som fanns före försurningen och kalkningen kan även medföra negativa effekter. Våtmarkskalkning ändrar artsammansättningen framförallt i växtsamhället. Även i strandnära landområden vid sjöar där kalken sprids med hjälp av helikopter kan mossor och lavar skadas av kalkstensmjöl som sprids iväg med vinden. Påverkan bedöms dock vara begränsad sett till ett större geografiskt område framförallt eftersom den totala våtmarksytan som kalkas är liten. De åtgärder som genomförs för att minska övergödning i olika vattenmiljöer har stor betydelse för den biologiska mångfalden samt djur- och växtliv när näringshalterna sjunker. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 35 (58)

Flera av åtgärderna har också en positiv effekt för den biologiska mångfalden utanför dessa vattenområden. Våtmarker och skyddszoner skapar livsutrymme för djur och växter som annars är ganska ovanliga i ett modernt och intensivt brukat jordbrukslandskap. Miljögifter påverkar organismer på en mängd sätt. Ett känt exempel är hur organiska miljögifter som PCB och DDT ackumuleras i fettvävnader i djur. För vattenlevande mikroorganismer är bland annat TBT (tributyltenn), som har sitt ursprung i båtbottenfärger, ett allvarligt problem. Jord- och skogsbruk använder bekämpningsmedel som påverkar vattendrag och grundvatten. Åtgärder för att förhindra spridning utgörs av myndigheters prövnings- och tillsynsarbete, företags miljöarbete och det omfattande nationella arbetet med att sanera förorenade områden. Spridning av miljögifter bedöms som helhet vara svårt att motverka, trots system för utfasning och förnyade lagstiftningar, som till exempel REACH. Främmande arter kan innebära ett problem för den biologiska mångfalden i de miljöer där de introduceras. Det finns risk för att onaturligt nytillkommande arter konkurrerar ut inhemska arter eller att de är bärare av nya sjukdomar som angriper de inhemska arterna. Då främmande arter som miljöproblem inte är klart definierat, nationella bedömningsgrunder saknas exempelvis för bedömning av ekologiska effekter av främmande arter, har länsstyrelserna i distriktet gjort olika bedömningar huruvida detta är ett miljöproblem eller inte. Detta har fått till följd att pågående åtgärder mot främmande arter är få i distriktet. Nationellt jobbar däremot Svenska myndigheter löpande med åtgärder för att förhindra introduktion och spridning av främmande arter. Problem med den olagliga och oavsiktliga spridningen av främmande arter återstår. I Sverige finns därför ett förslag till nationell strategi mot introduktion av främmande arter som Naturvårdsverket tagit fram tillsammans med ArtDatabanken, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Statens Jordbruksverk, Sjöfartsverket och Tullverket. Strategin syftar till att motverka introduktioner som dagens regelverk inte hanterar. Fysiska förändringar av vattenmiljöer är ett omfattande problem som påverkar den biologiska mångfalden i alla typer av ytvatten, men även i landmiljöer i anslutning till vatten. Fysisk restaurering i vattendrag är ett långsiktigt arbete eftersom förändringarna har skett under århundraden och varit genomgripande i flertalet vattensystem. Det genomförs en hel del åtgärder för att återskapa mer naturliga ekosystem, men insatserna är små jämfört med problemens omfattning. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att åtgärdsarbetet enligt nollalternativet medför att det åtminstone lokalt uppstår positiv miljöpåverkan för miljöaspekterna biologisk mångfald samt djur- och växtliv. För hela distriktet bedöms dock denna positiva effekt vara liten varför påverkan bedöms som neutral. De effekter som våtmarkskalkning har på växtsamhället bedöms som begränsad. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015 Åtgärdsprogrammet omfattar pågående kalkningsverksamhet för att motverka försurning av sjöar och vattendrag. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet som syftar till att motverka övergödning kommer att få genomslag för den biologiska mångfalden i påverkade vatten först efter 2015 sett till hela distriktet. I både sjöar och vattendrag kan det lokalt uppstå en påvisbar positiv effekt tidigare. Åtgärdsprogrammet förväntas bland annat leda till att det bland annat avsätts fler skyddszoner i odlingslandskapet. Eftersom sådana åtgärder tillför landskapselement som gynnar biologisk mångfald kommer åtgärdsprogrammet att förstärka den positiva effekten jämfört med nollalternativet. Övergödningssituationen som helhet i den kustnära havsmiljön i vårt distrikt Sidan 36 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

bedöms vara oförändad eller något förbättrad till 2015 efter att de förväntade åtgärderna i åtgärdsprogrammet realiserats. Bedömningen är dock något osäker. Arbete med sanering av föroreningsskadad mark och effektivare tillsyn kommer att förbättra situationen när det gäller miljögifter. Betydande positiv miljöpåverkan för djur, växter och ekosystem förväntas framförallt uppstå på lokal nivå, till exempel genom ökad biologisk mångfald då arter kan återkolonisera tidigare föroreningsskadade områden. Tillfälligt negativa effekter kan uppkomma vid muddring då grumling försämrar miljön för fiskar och andra vattenlevande organismer, men problemen kan minimeras genom rätt val av metod och tidpunkt på året då åtgärden genomförs. Mot främmande arter föreslås inga åtgärder i åtgärdsprogrammet utöver verifieringar, varför situationen bedöms bli lika som i nollalternativet. Åtgärdsprogrammet kommer att leda till mer omfattande arbete med att återställa fysiskt förändrade ytvatten. Den här typen av åtgärder ger i många fall en direkt effekt för vissa ekosystem och organismer och kommer lokalt att bidra till en betydande positiv miljöpåverkan för den biologiska mångfalden. En del långvandrande arter, som till exempel ål, öring och lax kan komma att påverkas positivt i ett större geografiskt område, möjligen i hela distriktet, åtminstone på längre sikt. Även vattenområden som är fysiskt förändrade hyser naturligtvis biologisk mångfald som i många fall förändras när återställningsåtgärder genomförs. Exempelvis medför utrivning av en damm att miljön uppströms dammen förändras från lugnflytande till mer strömmande vatten. Dessa miljöer hyser olika arter och de som gynnades av det lugna vattnet minskar i antal till förmån för arter som föredrar snabbare rinnande vatten. Men eftersom syftet är att återskapa mer naturlika förhållanden är det Vattenmyndighetens mening att åtgärden gynnar den ursprungliga biologiska mångfalden och därmed är till fördel för berörda miljöaspekter. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att åtgärdsprogrammet medför positiva effekter för biologisk mångfald samt djur- och växtliv framförallt i vattenmiljöer. De negativa effekter som kan uppstå av en del av åtgärderna, bedöms inte vara betydande. Lokalt kommer åtgärdsprogrammet att medföra betydande positiv miljöpåverkan för miljöaspekterna genom åtgärder mot miljögifter och övergödning samt återställning av fysiskt förändrade vattenmiljöer. Övergödningens påverkan på marina organismer kommer dock att ta lång till för att lösa. 4.5.4 Miljöaspekten landskap I arbetet med miljöbedömning av åtgärdsprogrammet har miljöaspekten landskap definierats som ett geografiskt område så som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landskapet är den gemensamma livsmiljön för människor, växter och djur och utgör ett kapital för framtida ekonomisk utveckling och regional tillväxt. Den är samhällets gemensamma resurs som bidrar till att ge perspektiv på vår tillvaro i tid och rum. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Nollalternativet bedöms inte innehålla åtgärder som kan anses medföra betydande miljöpåverkan för miljöaspekten landskap i ett distriktsperspektiv. Möjligen kan det på lokal geografisk nivå finnas åtgärder som påverkar landskapsbilden på ett mer påtagligt sätt. Till de åtgärderna räknas skyddszoner, eventuella anlagda våtmarker, och omprövning av vattenverksamheter. Åtgärderna tar mark i anspråk, främst jord- och skogsbruksmark, och kan Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 37 (58)

i områden med betydande åtgärdsbehov förväntas bli stora. De kan därmed medverka till en förändrad landskapsbild. I vilken omfattning förändringen uppfattas som påtaglig är platsspecifik, bland annat beroende på topografiska förhållanden och utformningen av de specifika åtgärderna. Upplevelsen av förändringen är sannolikt också olika från person till person eftersom bedömningen till viss del bygger på estetiska värden. Det är således svårt att avgöra om den lokala miljöpåverkan som kan uppstå som en följd av dessa åtgärder är positiv eller negativ för miljöaspekten landskap utan att ha kännedom om de platsspecifika förutsättningarna och den eller de konkreta åtgärdernas utformning. Sammantaget gör vattenmyndigheten bedömningen att den miljöpåverkan som nollalternativet innebär för miljöaspekten landskap kommer att vara oförändrat neutral med den förväntade utvecklingen och åtgärderna. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015 Åtgärdsprogrammet förväntas bland annat leda till att fysiskt förändrade vatten kommer att återställas bland annat genom att dammar rivs ut och rensade vattendrag biotopvårdas. Det är också sannolikt att utökade skyddszoner i odlingslandskapet bildas och då kan effekten bli att bland annat utsikten över vatten i vissa fall kan försämras. I det stora hela bedöms dock åtgärderna med skyddszoner ge en positiv effekt på landskapsbilden. I vissa fall i de södra delarna i distriktet kan även anläggande av våtmark vara en möjlig åtgärd. Liksom för nollalternativet är detta åtgärder som kan påverka landskapsbilden och effekten kan således förväntas bli ännu större vid genomförande av åtgärdsprogrammet. Påverkan kan uppstå genom dålig lokalisering och projektering i landskapet. Samtidigt finns olika syn på estetiska värden i landskapet, till exempel när det gäller nyskapade våtmarkers utseende. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att åtgärderna i åtgärdsprogrammet medför övervägande neutral miljöpåverkan för landskapets utseende sett till hela vattendistriktet. Den lokala miljöpåverkan som kan uppstå i områden där man kan förvänta sig att omfattande åtgärder kommer att vidtas enligt ovan går enligt Vattenmyndighetens mening inte att värdera i positiva eller negativa termer. Detta eftersom det beror på platsspecifika förhållanden och de konkreta åtgärdernas utformning och inget av detta i nuläget är känt. Påverkan får således värderas vid prövning av konkreta åtgärder. 4.5.5 Miljöaspekten klimatfaktorer I arbetet med miljöbedömning av åtgärdsprogrammet har klimat definierats som vädrets långsiktiga egenskaper alltså betraktat över en längre tidsperiod. De effekter som kan uppstå drabbar kust-, inlands- och grundvatten på olika sätt. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Den svenska klimatstrategin är inriktad på åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Att begränsa klimatförändringen är en mycket viktig global miljöfråga och det pågår åtgärdsarbete på alla geografiska nivåer. Det görs även åtgärder för att anpassa samhället till de vattenrelaterade klimatförändringar som kan komma i framtiden. Till exempel ökad eller minskad mängd nederbörd och de effekter som detta har för vattenstånd och vattenflöden. På sikt finns det en risk att effekterna av till exempel övergödning i hav och sjöar förvärras av klimatförändringarna bland annat på grund av att man kan förvänta sig en ökad produktion till följd av temperaturökning men också för att nederbörden i vissa områden kommer att öka och därmed också transporten av näringsämnen ut i vattenmiljöerna. Den 26 november 2009 trädde översvämningsförordningen i kraft. Den syftar till att minska ogynnsamma följder av översvämningar för människors hälsa, miljön, kulturarvet och Sidan 38 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

ekonomisk verksamhet. I 12 står det bland annat att det ska utarbetas en plan som ska behandla alla aspekter av hanteringen av översvämningsrisker och att särskild vikt ska läggas vid bland annat förebyggande arbete. Eftersom klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem gör inte Vattenmyndigheten någon egen bedömning av utvecklingen inom vattendistriktet utan hänvisar till Miljömålsrådets samlade bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Sammanfattningsvis säger Miljömålsrådet att det är mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet inom utsatt tid och att trenden är negativ. Det krävs kraftiga globala utsläppsminskningar av växthusgaser för att målet ska nås. Det är också svårt att bedöma de åtgärder som vidtas för att motverka effekterna av klimatförändringar eftersom det systematiska arbetet just inletts. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015 Åtgärdsprogrammet saknar åtgärder som är direkt inriktade på klimatfaktorer. Indirekt kan vissa åtgärder ha en påverkan på klimatet. Till exempel kan åtgärder som kan bli aktuella för vattenkraftsanläggningar komma att påverka kraftproduktionen. Den eventuella produktionsförlusten inom vattenkraften, som en följd av åtgärdsprogrammet under kommande förvaltningscykel, förväntas till stor del kompenseras av effektivisering i befintliga vattenkraftverk samt utbyggnad av förnybar elproduktion. Eftersom det idag är svårt att avgöra vilken typ av elproduktion som ersätter den aktuella vattenkraftsproduktion som faller bort på grund av åtgärdsprogrammet, har inga beräkningar av ökade koldioxidutsläpp gjorts. Påverkan bedöms dock som begränsad och i övrigt förväntas åtgärdsprogrammet leda till mycket små negativa konsekvenser på klimatet. Åtgärdsprogrammet förväntas bidra med att förbättra det underlag som är till nytta för anpassningen av olika samhällsstrukturer till ett förändrat klimat, främst vad gäller hydrologiska uppgifter. En av åtgärderna innebär att klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå kommer att tas fram. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet innebär även att konsekvenserna för vattenkvaliteten vid framtida översvämningar och torka i viss mån kan mildras. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att de åtgärder som kan förväntas vid genomförande av åtgärdsprogrammet på längre sikt kan få såväl positiv, neutral som negativ miljöpåverkan av begränsad omfattning. Förutsättningarna för att hantera klimatförändringarnas effekter som till exempel översvämningar förbättras något genom åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Eventuell konflikt med mål om maximal elproduktion bedöms totalt vara av så liten omfattning att det inte blir klimatnegativt. 4.5.6 Miljöaspekterna forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv De båda miljöaspekterna forn- och kulturlämningar och annat kulturarv hanteras gemensamt under denna rubrik. I arbetet med miljöbedömning av åtgärdsprogrammet har miljöaspekten annat kulturarv definierats som vad tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar, tyder och för det vidare. Kulturmiljön är den miljö som har formats av oss människor genom tiderna. Det kan vara alltifrån en enskild plats eller byggnad till hela landskap. Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 39 (58)

Forn- och kulturlämningar är en del av kulturarvet. Fornlämningar är varaktigt övergivna lämningar efter människors verksamhet som är mer än 100 år. Exempel på kulturlämningar är stenåldersboplatser, flottningslämningar, kvarnar och kraftverk. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 När det gäller åtgärder för att till exempel förhindra övergödning är utvecklande av skyddszoner viktiga åtgärder. Åtgärden tar mark i anspråk, främst jordbruksmark och skogsmark, och kan i en del områden med stora åtgärdsbehov förväntas bli en viktig åtgärd. De kan därmed lokalt medverka till en förändrad landskapsbild. Eftersom de berörda landskapstyperna, framförallt jordbrukslandskapet, har skapats av mänsklig verksamhet under lång tid så kan åtgärderna också påverka landskapet som kulturarv. Om åtgärderna genomförs utan hänsyn till landskapets kulturhistoria så kan det medföra betydande negativ miljöpåverkan för miljöaspekten kulturarv på lokal geografisk nivå. Åtgärder som riktar sig mot fysiska förändringar i sjöar och vattendrag kan i vissa fall också lokalt komma i konflikt med kulturmiljöbevarande. För att motverka sådana konflikter finns det restaureringsstrategier, både nationella och regionala, som bland annat syftar till att minska påverkan på kulturlämningar. Där framgår bland annat hur man ska gå till väga i avvägningen mellan olika intressen. Det finns även en nationell handbok för ekologisk restaurering som är till hjälp i det praktiska arbetet. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att det pågående åtgärdsarbetet varken ger tydliga positiva eller negativa effekter på miljöaspekterna forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015 Åtgärdsprogrammet innehåller en åtgärd som innebär att ett bättre underlag kommer att tas fram för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde, i eller i anslutning till befintliga vattenförekomster. Detta underlag kan minska negativ påverkan på miljöaspekten fornlämningar och annat kulturarv av åtgärdsprogrammets genomförande då det blir möjligt att ta bättre hänsyn till kulturvärden vid den mer detaljerade planeringen och projekteringen av olika fysiska genomförandeåtgärder. Åtgärder, som till exempel restaurering, som riktar sig mot fysiska förändringar i sjöar och vattendrag kan i vissa fall lokalt komma i konflikt med kulturmiljöbevarande. Det gäller restaureringar av flottleder och skydd av flottningslämningar samtidigt som sådana åtgärder också kan ge möjlighet att bevara och lyfta fram lämningarna. Det kan dock bli svårt att förena en strävan enligt åtgärdsprogrammet att minska metalläckaget från äldre gruvavfall som finns i stora kvantiteter i delar av distriktet, med en önskan att i möjligaste mån bevara dessa kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att de åtgärder som kan förväntas vid genomförande av åtgärdsprogrammet i allmänhet ger neutrala effekter för miljöaspekterna forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv jämfört med pågående åtgärder. Det förbättrade underlaget innebär istället att risken minskar för att skada uppstår på grund av bristande kunskap om kulturmiljövärdet. Lokalt finns dock risk för negativa effekter vid till exempel restaurering, som riktar sig mot fysiska förändringar i sjöar och vattendrag. Sidan 40 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

4.5.7 Miljöaspekterna befolkning och människors hälsa De båda miljöaspekterna befolkning och människors hälsa hanteras gemensamt under denna rubrik. Befolkning avser invånarna inom ett geografiskt begränsat område såsom till exempel län, landskap, kommun eller stad. Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart i frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. Flera av de miljöproblem som åtgärdsprogrammet omfattar har betydelse för människans hälsa. Försurning kan till exempel påverka dricksvatten i brunnar genom ökade metallhalter. Giftbildande alger som uppkommer på grund av hög näringsbelastning kan påverka hälsan hos både människor och djur. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 Mycket av miljöarbetet med grundvatten har gett positiva effekter. Det gäller till exempel en anpassad saltning av vägar, större försiktighet i användandet av bekämpningsmedel, bättre avvägd gödsling inom jordbruket och betydligt minskat nedfall av försurande ämnen. I Sverige pågår åtgärdsarbete för att motverka försurningseffekterna genom kalkning enligt särskilda kalkningsprogram. Även om åtgärder redan genomförts och pågår så tar det ett tag innan förbättringarna slår igenom. Denna åtgärd påverkar människans hälsa positivt och därmed även befolkningen framförallt genom att minska halterna och giftigheten för flera metaller. I försurade ytvatten är kalkningen helt avgörande för att ekosystemet ska fungera och utan kalkningsinsatser får till exempel flera fiskarter svårt att föröka sig. I avrinningsområden där många vatten påverkats av försurning är därför möjligheten till fritidsfiske helt beroende av kalkning. Fiske är en viktig fritidssysselsättning för många och därmed av betydelse för folkhälsan. Utsläppen till både luft och vatten av gödande ämnen fortsätter att minska, men tillståndet i miljön förbättras inte i motsvarande grad. Lokalt kan det dock förväntas uppstå påvisbara effekter av åtgärder enligt nollalternativet i form av minskande halter av näringsämnen och förändringar i ekosystem. Till exempel kan algblomningar minska eller utebli helt sommartid. Alger eller cyanobakterier som orsakar blomningar kan vara giftbildande och åtgärderna har därmed också betydelse för både människors och djurs hälsa. Ett vatten som är grumlat av alger är inte heller trevligt att nyttja som badvatten eller för annat friluftsliv och därmed förbättrar åtgärder som genomförs för att minska övergödningen också rekreationsvärdet. I grundvatten kan förhöjda halter av nitrat vara en konsekvens av att gödningsmedel som innehåller kväve sprids på jordbruksmark. Särskilt små barn är känsliga för nitrathaltigt dricksvatten. Förordning om miljöhänsyn i jordbruket beskriver hur gödselhanteringen ska gå till för att minska risken för läckage. Miljögifter påverkar människor på en mängd sätt. Vi exponeras för miljögifter bland annat genom att vi vistas i miljöer som är påverkade av utsläpp, genom att vi äter mat som har besprutats med miljögifter, genom att vi äter produkter från djur som under sin levnad tagit upp och ansamlat miljögifter och genom att vi använder varor som innehåller miljögifter. För att försöka att förhindra framtida hälso- och miljöproblem med kemikalieanvändningen, genomförs numera riskbedömningar innan de tillåts släppas ut på marknaden. Inom EU regleras till exempel vilka aktiva substanser som får användas som bekämpningsmedel i växtskyddsmedel och biocider. REACH kommer att innebära att kunskaperna om tiotusentals Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 41 (58)

allmänna kemikalier ökar under kommande år. Trots omfattande både nationellt och internationellt arbete förväntas problem med att människor exponeras för farliga kemiska ämnen att kvarstå under överskådlig tid. Ett delmål till levande sjöar och vattendrag är att vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ska ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter år 2009. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att det pågående åtgärdsarbetet medför en neutral eller möjligen viss positiv inverkan på miljöaspekten befolkning och människors hälsa. Effekter av åtgärder enligt åtgärdsprogrammet fram till 2015. Om miljöaspekten befolkning bedöms utifrån ett helhetsperspektiv innebär en förbättrad vattenkvalitet en betydande positiv påverkan på befolkningen. En förbättrad vattenkvalitet leder till en bättre hälsa eftersom dricksvattnet och badvattnets kvalitet förbättras. En ökad biologisk mångfald påverkar även befolkningen positivt, eftersom en majoritet av befolkningen uppskattar att det finns en variation av arter och ökade rekreationsmöjligheter genom sportfiske och djurliv. Effekterna kommer möjligen inte att märkas nämnvärt fram till 2015. De åtgärder som kan ge en direkt effekt och därmed en positiv effekt på kort tid är de som handlar om att öppna upp fysiska hinder i sjöar och vattendrag. Dessa åtgärder brukar ge effekt redan efter ett eller ett par år. I ett längre perspektiv bedöms de positiva effekterna ske kumulativt genom samverkan av bättre vattenkvalitet, ökat skydd av dricksvattnet och badvattnet samt genom ökade rekreationsmöjligheter. Om miljöaspekten befolkning däremot bedöms utifrån ett mera snävt perspektiv, kan en begränsad grupp påverkas negativt av åtgärderna, exempelvis lantbrukare eller andra markägare genom att mark för jordbruksändamål tas i anspråk när man anlägger till exempel skyddszon, våtmark eller fångdamm. Det blir således en konflikt mellan åtgärder för en förbättrad vattenkvalitet och en viss grupps ekonomiska och materiella intressen. I ett kort perspektiv kan det leda till en ekonomisk förlust för den enskilde vid jämförelse med ett nollalternativ. I ett generationsperspektiv är det svårare att bedöma konsekvenser för till exempel lantbrukare av dessa åtgärder. Det kan ske andra förändringar i samhället som får en samverkande effekt med åtgärdsförslagen som kumulativt kan leda till förändringar i markanvändning och förutsättningar för företagsverksamhet. Om denna förändring är positiv eller negativ är svårt att bedöma i nuläget. Åtgärdsprogrammet innehåller åtgärder som skyddar och säkerställer dricksvattenresurser för framtiden. Bland annat finns det en åtgärd som riktar sig till kommuner där de behöver tillse att även vattentäkter som inte är kommunala men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag har god kemisk och kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Åtgärdsprogrammet har även åtgärder som bidrar till att reducera spridningen av giftiga ämnen i miljön samt förbättra kunskapen om förekomsten av sådana ämnen i distriktet vilket på sikt ger förutsättningar som förbättrar för befolkningen och människors hälsa. Förbättrad fysisk miljökvalitet kan även ge positiva effekter även på mental hälsa. Åtgärdsprogrammet förväntas också att förbättra förutsättningarna för vattenanknuten rekreation i form av bland annat bad och fritidsfiske, vilket bedöms påverka den allmänna folkhälsan positivt. Förbättrad vattenkvalitet medför bättre miljökvalitet regionalt eller lokalt till exempel i form av ekosystemtjänster som vattendragens självreningsförmåga eller möjligheter till fritidsfiske vilket ger förbättrade livsvillkor såväl direkt som indirekt för Sidan 42 (58) Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

befolkningen, nuvarande och kommande generationer. Detta bedöms ske till priset av ökade kostnader för vissa varor och tjänster. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att åtgärdsprogrammet i allmänhet medför positiva effekter för miljöaspekterna befolkning och människors hälsa som bedöms vara något större än effekterna av pågående åtgärder. Förbättrad vattenkvalitet medför bättre dricks- och badvattenkvalitet men även bättre miljökvalitet regionalt och lokalt till exempel i form av ekosystemtjänster och fritidsfiske som ger förbättrade livsvillkor såväl direkt som indirekt för befolkningen, nuvarande och kommande generationer. 4.5.8 Miljöaspekterna bebyggelse och materiella tillgångar De båda miljöaspekterna bebyggelse och materiella tillgångar behandlas hanteras gemensamt under denna rubrik. Till bebyggelse räknas frågeställningar som rör bebyggelse och infrastruktur. Materiella tillgångar omfattar bland annat landskapets naturgeografiska tillgångar och de förutsättningar som detta ger för brukandet av mark och vatten. Markanvändning och landskapets utseende behandlas under miljöaspekterna mark respektive landskap. Effekter av åtgärder enligt nollalternativet fram till 2015 När det gäller bebyggelse styrs mycket av arbetet genom planering och löpande myndighetsarbete. Ett bra planeringsunderlag ger bättre förutsättningar för att användning av ett visst mark- eller vattenområden inte skapar konflikt mellan olika intressen på ett sätt som gör att bebyggelse och infrastruktur påverkas. Till exempel kan skador på bebyggelse och infrastruktur på grund av översvämning undvikas genom ett förebyggande planeringsarbete. För materiella tillgångar som grus görs avvägningar med hänsyn till dricksvattenintressen eftersom grus ofta förekommer i åsar och där har en viktig betydelse för vattenreningen. Framtagande av vattenförsörjningsplaner kommer att bli en viktig uppgift för kommuner och länsstyrelser. Arbete med vattenskyddsområden fortgår i samma takt som under de senaste åren. Vattenskyddsområden och bättre underlag för planering innebär att vatten värnas även som materiell tillgång. När det gäller fysisk planering lyfter kommuner och länsstyrelser i allt större omfattning fram betydelsen av ett bra underlag i samband med till exempel översiktsplanering för att förhindra konflikter mellan bebyggelse och vattenanvändning. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att pågående åtgärder varken medför tydliga positiva eller negativa effekter för miljöaspekterna bebyggelse och materiella tillgångar. Betydande miljöpåverkan av åtgärdsprogrammet fram till 2015 Åtgärderna i åtgärdsprogrammet kommer att leda till att bättre planeringsunderlag kommer att tas fram för att belysa vattnets betydelse i olika sammanhang. Såväl ny som befintlig bebyggelse kommer att kunna anpassas bättre så att konflikter mellan till exempel miljöaspekterna vatten och bebyggelse begränsas. Bättre underlag kommer att tas fram för grundvatten angående hydrogeologisk information som rör avgränsningar av tillrinningsområden och långsiktiga uttagskapaciteter. Åtgärdsprogrammet förväntas också leda till bättre vattenkvalitet i vattenmiljöer vilket kan öka attraktiviteten i närliggande bebyggelseområden. Sammantaget gör Vattenmyndigheten bedömningen att åtgärderna varken ger tydliga positiva Miljökonsekvensbeskrivning 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 43 (58)