Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Relevanta dokument
Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras, så att boten inte blir värre än soten?

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Äldre och läkemedel LATHUND

Den multisjuka äldre och läkemedel

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedelsbiverkningar

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting


Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Tema äldre och läkemedel

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Läkemedelsförskrivning till äldre

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedelsgenomgångar

Sten Landahl. m r. r e. ta r

Temanummer Äldre och läkemedel

Läkemedel till äldre

Läkemedelsgenomgångar

Studiebrev Läkemedel och äldre

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedel till äldre 245

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Behövs alla dessa läkemedell

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Äldres läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv.

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Indikatorer - i vårdens tjänst

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

3. Läkemedelsgenomgång

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedelsgenomgångar på sjukhuset

SBU-rapport 1 okt -09

Somatisk comorbiditet vid demens

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN (tom sept)

Äldres läkemedelsbehandling

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Transkript:

Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre 181024 Michael Holmér Spec. geriatrik och allmänmedicin Informationsläkare Läkemedelscentrum Chefläkare Region Örebro Län Jan Gustafsson Leg. Apotekare Läkemedelscentrum Region Örebro Län Expertgrupp Äldre och läkemedel och demensläkemedel Behandlingsrekommendation mest sjuka äldre (sjuklövern)

Befolkningsutveckling 65 år och äldre År 2030 25 % > 65 år > 75 år 65 74 år Den åldrande populationen

Aktuella kännetecken i den åldrande populationen - Äldreparadoxen Bättre kontroll av kroniska sjukdomar. Ökad överlevnad även bland sjuka personer. Ökning av multisjuka äldre Förbättrad hälsa bland nya kohorter av äldre.

H70studien H70 är Sveriges äldsta populationsstudie och den genomförs i Göteborg (fr 1971) Prof Ingemar Skoog SAHLGRENSKA AKADEMIN CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP Varje kohort (vart 10é år) skiljer sig avseende sjukdomar och beteende, tendens till förbättrad hälsa. 75 åringar ADLberoende 1976 17% 2005 4%

Biologiskt åldrande Stor individuell variation Ökande funktionella skillnader. Kronologisk ålder ofta vilseledande. Arv Miljö Sjukdomar 0 50 100

Åldersgrupp = Heterogen kohort!

Faktorer som påverkar äldres hälsa Ålder Sjuklighet (inklusive aktivitets- och funktionsförmåga) Kognition (minne, språk mm) Läkemedel M>J

Vinster med läkemedelsbehandling www.healthnewsreview.org

Vinster med läkemedelsbehandling En del nya läkemedel verkar riktigt bra! Bot Livskvalitet Livslängd Minskat lidande Minskad sjuklighet

Läkemedelsförskrivning > 75 år (7% av befolkningen) 25 % av förskrivna läkemedel Äldreboende: Snittålder 86 år och 2/3 har > 10 olika läkemedel VARFÖR? Multisjuklighet (ökar med stigande ålder) Polyfarmaci (drivs av multisjukligheten) Fler sjukdomstillstånd är behandlingsbara..ett antal oönskade faktorer bidrar. J>M

DDD = def dygnsdos = förmodad genomsnittlig dygnsdos, fastställs av WHO Topp 10 + 85 år Sorterat efter DDD 1. ASA 2. Furosemid 3. Cyanokobalamin 4. Paracetamol 5. Omeprazol 6. Enalapril 7. Isosorbidmononitrat 8. Simvastatin 9. Amlodipin 10. Zopiklon

Varför läkemedelsbiverkningar? Förändrad läkemedelsomsättning Ökad känslighet för läkemedel Polyfarmaci (pga multisjuklighet) ~10 %* av slutenvårdspat har en läkemedelrelaterad ohälsa undvikbart! * 35.000 äldre per år 60 % går att förebygga* * SoSrapport 2015 M>J

Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre Läkemedelsbiverkningar identifieras många gånger inte som orsak Vissa biverkningar är allvarliga eller kan få allvarliga konsekvenser, blödning, hjärtrytmrubbning, fallolycka till följd av yrsel. Mindre allvarliga biverkningar kan pågå under lång tid och ha stark påverkan på livskvalitet och funktion Socialstyrelsen 2014

Symtom som leder till inläggning Lågt BT / Fall Blödningar Arytmier Elektrolytrubbningar / Dehydrering Konfusion / Medvetandepåverkan Hjärtsvikt Hypoglykemi SoS dec 2014

Läkemedel som orsakar sjukhusinläggning för hjärt- och kärlsjukdom Blodförtunnande läkemedel.. som påverkar hjärnan Antibiotika Cellgifter Anti-inflammatoriska läkemedel Diabetesläkemedel

Vanligaste enskilda läkemedel 79,3 9,3 4,2 2,6 2,4 2,2 Warfarin Enalapril Acetylsalicylsyra Metoprolol Digoxin Övriga J>M

Felaktig läkemedelsanvändning - orsaker Överdosering Underbehandling Olämpliga läkemedelskombinationer Onödig medicinering Olämpliga läkemedel

Gerontologi Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem. Trögare reglersystem Mindre marginaler Fysiologiska förändringar påverkar farmakodynamik och farmakokinetik Hjärna Njurar Blodtrycksreglering Mage - tarm Ökad andel kroppsfett Vissa leverenzymer får lägre kapacitet Ökad känslighet för flera olika typer av läkemedel och därmed större risk för biverkningar. 2018-10-24 18

Dehydrering - uttorkning Den äldre patienten har minskad mängd kroppsvätska sämre marginal. Försämrad njurfunktion (och sämre koncentrationsförmåga) ökar risken för uttorkning Loopdiuretika ökar risken för uttorkning. Överväg uppehåll med vissa läkemedel metformin, ACEinh, ARB, diuretika, NSAID/Cox2inh Hög metforminkoncentrationen i blod ökar kraftigt risken för laktatacidos

Hyponatremi (P-Na < 136) Vanligt (15-30%) hos äldre på sjukhus (SIADH) Beakta läkemedel särskilt tiazider och SSRI Betydande mortalitet* om akut ( < 2 dgr) * Na < 115, 20% mortalitet - - hjärnödem LT 2012-04-24 nummer 17

Hjärnan åldras Lägre nivåer dopamin ökad neuroleptikakänslighet Serotonin nivåer sjunker Neuronförlust och färre synapser Minskat cerebralt blodflöde Försämrad BHB Lägre nivåer Acetylcholin - ökad känslighet för läkemedel med anticholinerg effekt - konfusion Ökad känslighet sedativahypnotica och opioider fallrisk, trötthet, andningsdepression

Läkemedelsgrupper med starkt samband med kognitiva störningar - Läkemedel med anticholinerga effekter (+) - Bensodiazepiner - Glukokortikoider (i högre doser) - Opioider - Medel vid parkinsonism (dopaminerga) - Antipsykotiska läkemedel - Antiepileptika

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Anticholinerg biverkan kan komma med fördröjning om 2-3 v! Centrala biv. (konfusion) Perifera biverkningar Urininkontinensläkemedel (+) Antipsykotika (neuroleptika) (+ Nozinan) Vissa Parkinsonläkemedel (Akineton) Vissa antidepressiva (TCA) (+) Sedativa, anxiolytika (Atarax, Theralen, Lergigan) Sömnmedel (Propavan) (+)

Blodtrycksrubbningar Vanliga hos äldre Hypertoni Hypotoni - Ortostatism

Ortostatism 25% av pat > 80 år 1/3 har symtom Försämrad blodtrycksreglering - BT diastole > 10mmHg - BT systole > 20 mmhg Effortil α1+β1stim. Florinef Mineralkortikoid

Hypotoni BTsyst<100 Orsaker, exempel; - Läkemedel - Diabetes - Hjärtsvikt - Åderbråck SYMTOM (försämrad CNS genomblödning) legio BTsyst < 80 mmhg yrsel/fallrisk ökad oro hos demenssjuka - trötthet Mest uttalat på morgonen pga nattlig polyuri - kan motverkas; - Minska vätskeintaget till natten nattlig polyuri - Höj huvudändan BT, aktiverar RASsystemet, polyuri - Vätskeintag på morgonen (500 ml) M>J

Läkemedel och fallrisk Läkemedel, inte minst polyfarmaci Läkemedel kan öka fallrisken utan att detta är specifikt associerat med ortostatism: Användning av antidepressiva (1/6 av 85+) respektive opiater gav 60 % ökad fallrisk, medan sedativa och hypnotica är förenad med liten riskökning (13%).

Läkemedel som kan öka risken för fall Ökad känslighet för läkemedel med BTsänkande effekt* β blockerare Diuretika Ca-antagonister ACEinh, ARB Nitrater α1-receptorblockerare (BPH) Anticholinerga läkemedel Antiepileptika Dopaminerga läkemedel (Parkinsonism)* Psykoaktiva läkemedel Opioider (+) Antipsykotiska läkemedel* Antidepressiva (+) Sömnmedel och lugnande medel * Kopplat till ortostatism J>M

Äldre och läkemedel Primum est non nocere Beers criteria The 2015 American Geriatrics Society (AGS) Beers Criteria are presented.they include lists of potentially inappropriate medications to be avoided in older adults. JAGS 63:2227 2246, 2015

Nytillkomna symtom hos den äldre patienten Försämrad i sin(a) sjukdom(ar)? Nytillkommen sjukdom? Resultat av naturligt åldrande? Läkemedelsbiverkningar? (viktig differentialdiagnos!)

!! Vart och ett har läkemedel ofta en välgrundad indikation, men den totala läkemedelsbördan kan ändå vara ogynnsam.

God läkemedelsterapi hos äldre Föreligger INDIKATION för behandling? Noggrann DIAGNOSTIK! SJUKDOM / SYMTOM ska förbättras av behandlingen Start low go slow! Behandlingen ska ge så FÅ BIVERKNINGAR som möjligt

God läkemedelsterapi hos äldre Undersök när ett nytt läkemedel ska ordineras om något annat kan tas bort. Prioritera! Överväg ICKEFARMAKOLOGISK behandling. Pat inställning och motivation till behandling. Säker LÄKEMEDELSHANTERING

God läkemedelsterapi hos äldre Kontrollera serumnivåer av läkemedel där så är möjligt. EKG Mät njurfunktionen (abs. egfr) minst en gång per år (riskläkemedel var 3-6 mån) Utförlig LÄKEMEDELSANAMNES LÄKEMEDELSGENOMGÅNG (enkel/fördjupad) M>J

God läkemedelsterapi hos äldre DOKUMENTATION!!! Indikation Mål Längd på behandlingen Tidpunkt för uppföljning utvärdera -ompröva Ge patienten AKTUELL LÄKEMEDELSLISTA

Läkemedel som bör undvikas SoS 2010 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre * Revision 2017-06 Läkemedel med anticholinerga effekter* NSAID, COX-2-hämmare Långverkande bensodiazepiner* Tramadol* och kodein* Propiomazin* (propavan) och zolpidem (stilnoct) Glibenklamid* (Daonil) (lång T ½)

DDD/1000 inv och dag Olämpliga läkemedel till äldre = röda sidan på äldrekortet Definierade dygnsdoser (DDD) per 1000 invånare och dag, till personer 75 år och äldre 200 150 100 162 181 155 165 145 154 136 146 137 131 Riket 50 Örebro län 0 2013 2014 2015 2016 2017 Uthämtade läkemedel på apotek Läkemedelskommittén Läkemedelscentrum Hösten 2018

>2mg

Läkemedel som kräver särskild eftertanke Paracetamol 3 g (VOBO 50 % anv. Parac.) AK-beh, NOAK-beh (Beakta interaktioner) ASA (75mgx1, ind = 2ndärprevention, sällan sköra äldre) Statiner (ind = 2ndärprevention, sällan sköra äldre) Allopurinol (Njurfunktion? Risk hudbiverkningar) Antiepileptika Glukokortioider (systemiskt bruk)

30 mg.

M>J

Polyfarmaci Def 5 läkemedel Ökar risken för biverkningar - antalet läkemedel är den enskilt största riskfaktorn för läkemedelsbiverkningar Risken för ogynnsamma lm-effekter ökar exponentiellt med antalet läkemedel Ökar risken för interaktioner ökad/minskad/utebliven effekt

Polyfarmaci innebär Ökad läkemedelsrelaterad morbiditet och mortalitet Svårigheter att förutse och relatera effekter /biverkningar av läkemedelsbehandlingen till enskilt preparat Risk för behandling av biverkningar - kaskadförskrivning Bristande compliance All multimedicinering är dock inte negativ för pat.

Ogynnsamma effekter av polyfarmaci Risk för förvirring Förstärkt kognitiv dysfunktion Blodtrycksfall och Yrsel Fallolyckor Hjärt- och njursvikt Trötthet Magtarmbiverkningar och sämre aptit

Orsaker till polyfarmaci Patientrelaterade Förskrivarrelaterade Vårdorganisationsrelaterade Läkemedelsrelaterade

Hur undvika skadlig polyfarmaci? Klar diagnos och indikation Funktion hos målorganet? Alternativ till läkemedel? Välj preparat med få biverkningar Läs alltid FASStexten! Dokumentera Följ upp och ompröva J>M

Utsättning Diskutera redan vid insättning om framtida utsättning. Utsättning/omprövning kan vara svår och tidsödande Sätta ut direkt? Trappas ned? Rebound? Abstinens?

Undvik vid utsättning Reboundeffekter (ex. PPI, βblockad) Utsättningsreaktioner (ex SSRI, SNRI) Blandade reaktioner (rebound + utsättningsreaktioner) Upphörd interaktionseffekt (ex. sänker mianserin och karbamazepin PK) Risk för händelse (ex. ny DVT när AK/NOAK uts.) Recidiv av symtom (ex. kogn försämring hos pat med AD vid utsättning av AchEI)

INDIVIDUELL VÄRDERING TA HÄNSYN TILL; PATIENTENS BIOLOGISKA ÅLDER & ORGANSFYSIOLOGISKAFÖRUTSÄTTNINGAR

TACK! TACK! För uppmärksamheten