Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm våglängd (se fomelsamling), fekvens och utbedningshastighet fö ljuset fån en He-Ne-lase. 5. Beäkna intensiteten av solstålningen som täffa joden. Solen ståla med effekten 6 11 3,90 10 W och avståndet till joden ä 1,96 10 m. 6. Vid vilken våglängd ä emittansen stöst om ett föemål ha tempeatuen a. 0 C b. 100 C c. 1000000 C? 7. Vilken tempeatu få en spisplatta efte lång tid om vi anta att effekten ä 1 kw och diameten 5 cm? Vi anta att hela effekten ståla ut. 8. Figuen visa intensitetsfödelningen fö tempeatustålningen fån ett vamt föemål. Bestäm föemålets tempeatu. 0 1000 000 3000 000 5000 6000 våglängd (nm) 9. Figuen visa hu ljuset fån solen födela sig på olika våglängde. Bestäm solens tempeatu. Den öve kuvan visa intensiteten hos det ljus som nå den öve atmosfäen. Den unde kuvan visa intensiteten hos det ljus som nå jodytan.
Upp gifte 10. En spisplatta ha glömts bot och glöde mökött. Plattan ha diameten 5 cm och tempeatuen kan uppskattas till 550 C. a. Vid vilken våglängd ä emittansen stöst? b. Hu sto ä den totala emittansen? c. Beäkna plattans effekt. 11. Ludvig hålle finget cm bedvid en steainljuslåga. Komme han att bänna sig? Vi kan anta att lågans aea ä 0 mm och att dess tempeatu ä 1600 C. 1. Spektum fån en vätelampa innehålle våglängdena 10,17 nm, 3,07 nm, 86,133 nm och 656,7 nm. Linjena studeas med hjälp av en gittespektomete. a. Vid vilka vinkla kan man se linjena om gittet ha 600 linje/mm? b. Hu många linje/mm kan gittet högst ha om man ska se hela fösta odningens spektum? Stösta möjliga avläsningsvinkeln kan antas vaa 80. 13. Laseljus med våglängden 633 nm infalle vinkelätt mot ett gitte med 5000 linje/cm. Beäkna avböjningsvinkeln fö anda odningens spektum.. Ljuset fån en lasepenna skickas mot en dubbelspalt med spaltavståndet 0,1 mm. På en skäm,0 m bakom dubbelspalten upptäde ett pickmönste med 1,7 mm mellan två näliggande maximum. Beäkna laseljusets våglängd.
1. Ett uladdningsö lyse vacket. ed hjälp av en spektomete och ett gitte med 600 itsa pe millimete så hitta vi fya linje och läse av följande vinkla: linje avläsning vänste avläsning höge blå 176,9 08,1 gön 175,1 10,1 gul 171,9 13,1 öd 168,9 16,1 Vilken gas kan det vaa i uladdningsöet?. Ett föemåls tempeatu öka fån 1000 C till 1500 C. Hu många gånge öka den totala emittansen? 3. änk dig att du studea vitt ljus med hjälp av en gittespektomete. Ä det möjligt att se hela fösta och anda odningens spektum utan att se skymten av tedje odningens spektum?. Caolina vill bestämma våglängden fö en lase. Hon kika föst med sin gittespektomete mot en natiumlampa och se bandgula linje vid avläsningana 15,7, 173,1, 09,3 och 9,7. Däefte ikta hon spektometen mot lasen och se öda linje vid avläsningana 9,3, 171,6, 10,7 och 33,1. Vilken ä lasens våglängd? 5. Fam till 1900-talets böjan todde man att ljus va vibatione i eten, ungefä som ljud ä vibatione i luft. Eten skulle vaa ett viktlöst och osynligt ämne som fanns öveallt i hela univesum. Vafö to man inte länge att det finns någon ete? 6. Stjänona el och elgeuse finns i Oions stjänbild. els yttempeatu ä ungefä 11000 K, medan elgeuses yttempeatu ä cika 3000 K. Båda stjänona ståla med ungefä samma effekt. Vilken av stjänona ha stöst diamete och hu många gånge stöe ä den?
Facit UPPGIFER A 1. 1 cm c f.,0 10 Hz (750 nm) till 3. ött avböjs mest och violett avböjs minst. 63,8 nm 5. f,7 10 Hz 8 c 3,00 10 m/s 1,39 kw/m 6. a. 10,6 μm b. 7,8 μm c.,9 nm 7. 500 C 7,5 10 Hz (00 nm) lägg mäke till att siffona ä lätta att memoea P P I A P 0, kw/m och 77 K 8. 000 K använd Wiens föskjutningslag med max 50 nm. 9. ca 6000 K max 80 nm 10. a. 3,5 μm använd Wiens föskjutningslag b. 6 kw/m c. 1,3 kw P A 11. empeatuen vid finget bli cika 60 C. Han bö kunna hålla finget stilla en kot stund A ljus utan att bänna sig. finge ljus 1. a. Våglängd n = 1 n = n = 3 n = 10,17 nm, 9,5 7,6 79,9 3,07 nm 15,1 31, 51, ---- 86,133 nm 17,0 35,7 61,0 ---- 656,7 nm 3, 5,0 ---- ---- b. 1500 linje/mm n dsin n ge d 7 6,7 10 m 13. 39 d μm. 635 nm 1,7 sin 000
Facit UPPGIFER B 1. Helium. Våglängdena ä 8, 501, 586 och 667 nm.. 3,8 gånge 1 1 (glöm inte att äkna om till Kelvin) 3. Nej, anda och tedje odningens spektum övelappa vaanda. Våglängde mellan 600 och 750 nm i anda odningen sammanfalle med våglängdena 00 500 nm i tedje odningen obeoende av gittekonstanten.. 633 nm Na-lampan ge d 1,895 μm som medelväde. Lasen ge 63,1 nm och 63,8 nm fö fösta esp anda odningen. 5. ichelson-oleys expeiment visade att ljusets hastighet ä samma i alla iktninga fastän joden ö sig genom ymden. Om ljus fotplanta sig genom eten bode ljuset ha olika hastighet olika iktninga. an skulle i så fall kunna tänka sig att joden ä i vila i föhållande till eten, men då skulle öviga himlakoppa öa sig genom eten med doppleeffekte som följd. Någa sådana effekte ha inte obseveats. 6. elgeuse ha cika 13 gånge stöe diamete. P A ge vilket ge A A elle