Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten är uppdelad på 4 avdelningar, där barnen är uppdelad efter ålder. Förskolan har under läsåret haft 63-76 barn. Barngruppernas storlek under året: Under höstterminen hade vi två avdelningar med 11 barn vardera i åldrarna 1-3 år och två avdelningar med 20-21 barn vardera i åldrarna 3-5 år. Under vårterminen har vi haft två avdelningar med 16 barn vardera i åldrarna 1-3 år och två avdelningar med 22 barn vardera i åldrarna 3-5 år. Antalet i förskolan verksam personal: Under både höstterminen och vårterminen har vi haft 14 personer varav en resurs, fördelat på 11 förskollärare och 3 barnskötare. Personalen består av kvinnor. Öppethållande: Förskolan har öppet måndag- fredag 06.30-17.30, vid behov längst till 18.30. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Planen har varit den att lokgruppen har träffats 1ggr/varannan vecka mellan kl 13.00-14.00. Inför större jobb som kvalitetsredovisningar, arbetsplaner och likabehandlingsplaner, så har lokgruppen träffats halvdagar. Dessa dagar har planerats in efter behov. Kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 att sammanställa alla dokumentationsmallar från alla avdelningar till kvalitetsredovisningen. reviderat arbetsplanen. jobbat med planen för likabehandling. jobbat fram en tydlig och bra dagordning inför reflektionsmötena och verksamhetsmötena.
Datum Sidan 2(10) Har reviderat utvecklingssamtalsmallen för barnen. Reflektionsmötena har legat varannan fredag och verksamhetsmötena har legat 1 ggr/ månad. Alla avdelningar har under detta läsår lämnat in minnesanteckningar efter varje reflektionsmöte och efter varje verksamhetsmöte. Förskolechef har gett återkoppling till dessa minnesanteckningar. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Mål: Verksamheten ger stöd och stimulans så att varje barn blir respektfullt bemött i ord och handling. Resultat: Vi har observerat och dokumenterat med hjälp av vår dokumentationsmall, via kryssystem, fotografier samt genom intervjufrågor och dialoger med barnen. Därefter har vi utvärderat dessa och sett att: Verksamheten har gett stöd och stimulans så att varje barn blir respektfullt bemött i ord och handling. 14 av 21 barn (äldre barns avdelning) kan under hösten sitta bredvid alla barn utan att välja bort någon. Under våren kan 22 av 22 sitta bredvid alla. 9 av 11 barn (yngre barns avdelning) var aktiv och vågade stå i centrum i samlingen i september. Under november månad var det 10 av 11 som vågade stå i centrum. De flesta barnen känner sig respektfullt bemött i ord och handling, både på sin egen och på de andra avdelningarna. Barnen besöker gärna andra avdelningar på förskolan. De flesta barnen behandlar varandra på ett respektfullt sätt i ord och handling. Bedömning: Målet uppfyllt i mycket hög grad. 2
Datum Sidan 3(10) Analys: Vi uppmärksammade att vissa barn inte tyckte det var okej att sitta bredvid alla barn. Vi valde aktiviteter som medvetande gjorde barnens känslor av att bli vald samt att bli bortvald. Denna aktivitet upplever vi att bidrog till det resultat som vi har i dag. Genom återkommande aktivitet i varje samling under två månaders period:( skicka en boll och hålla i den och säga sitt namn och sedan skicka vidare till nästa barn) upplevde vi att barnen respekterade varandra genom att lyssna och vänta på sin tur vilket ledde till att flera stod i centrum och sa sitt namn. Under observationer och med hjälp av intervjuer såg vi att ett barn blev utanför ibland. Vår analys visar att de aktiviteter vi valde gav resultat. Ex på aktiviteter var: att vi bytte platser kring matbordet, höjde statusen på ett barn samt jobbade medvetet med dramalekar. Vi vuxna har varit med i olika aktiviteter och väglett så att varje barn har blivit respektfullt bemött i ord och handling. Vi pedagoger har inspirerat, utmanat och gett barnen möjligheter att träna på hur man bemöter varandra i ord och handling. Barnen har fått träna på socialt samspel såväl i leken som i rutinsituationer. Vi har arbetat aktivt med gruppstärkande aktiviteter/lekval då vi pedagoger har varit deltagande i leken. Vi har beställt böcker från biblioteket om empati och samspel. Dessa böcker har intresserat barnen och fått dem att tänka till. Vi ser därför att vi har valt rätt litteratur. Vi pedagoger har varit tydliga med hur vi bemöter och respekterar varandra i ord och handling. Vid konflikter, olämpliga handlingar eller språkbruk har vi personal pratat direkt med berörda barn. Vi har då väglett barnen att lösa problemen på ett respektfullt sätt. Vid behov har vi pratat med vårdnadshavare. Vårt positiva och respektfulla förhållningssätt har haft stor betydelse för hur barnen bemöter varandra. Vi bekräftar alla barn på ett positivt sätt i alla situationer, oavsett negativa eller positiva handlingar. Vi stärker och lyfter barnen genom att direkt bekräfta en negativ handling men sedan lyfta barnet med positiv bekräftelse och respektfullt bemötande. Vi vägleder, påvisar och ger barnen tid att reflektera och ställa frågor. En annan analys som vi har gjort är betydelsen av att vi ofta blandar äldre/yngre barn. Vi upplever att detta kan vara en del av resultatet, de yngre barnen lär av de äldre och de äldre barnen lär av de yngre. Tillsammans får de träna på hänsyn, respekt och ansvar såväl i lek som i lärsituationer. På en äldrebarnsavdelning har det varit många inskolningar under läsåret, vilket har märkts i barngruppen då det har tagit längre tid att få ihop barngruppen. Det har även varit många vikarier på avdelningen vilket också kan ha påverkat barngruppen. Slutsatser av analysen: 3
Datum Sidan 4(10) Vårat positiva och bekräftande förhållningssätt har visat stor betydelse för hur barnen bemöter och respekterar varandra i ord och handling. Vuxnas förhållningssätt är viktigt. På en yngre barns avdelning har vuxenvalda aktiviteter samt återkommande aktiviteter gett bra resultat. Mål i kommande AP: Att alla avdelningar har ett gemensamt delmål att arbeta mot. För att nå ett resultat ska vi använda samma mått, t.ex. kryssystem. Tydligare och enklare mål i arbetsplanen behövs. 4. Utveckling och lärande Mål: Verksamheten ska erbjuda varje barn undervisning som utvecklar och utmanar barnen utifrån deras intressen och kunskaper inom socialt samspel, språk, naturvetenskap och matematik. Resultat: Verksamheten har erbjudit barnen undervisning som har utvecklat och utmanat barnen. Vi har observerat och dokumenterat med hjälp av vår dokumentationsmall, via kryssystem, fotografier samt genom dialoger med barnen. Därefter har vi utvärderat dessa och sett att: Många utav barnen har blivit självständigare och säkrare på sig själva under läsåret. De leker längre och kan hålla i leken i dagar, veckor. De flesta utav barnen har en tillåtande attityd till varandra. Barnen har fantasi och kan utveckla den fria leken. De vet att de har tillgång till material. De flesta utav barnen har utvecklats inom det sociala samspelet, turtagning och ömsesidighet. Många barn har utvecklat intresse för siffror, antal, mängd, klassificering, sortering, färg och form. De är nyfikna och vill lära sig mer. De ser spontant olika former/färger i sin vardagsmiljö. De räknar spontant vid olika tillfällen. Många barn kan och förstår räkneramsor. Vi ser att barnen är intresserade av att konstruera/skapa med olika tekniker både ute och inne. Många barn är kreativa i sitt byggande och skapande. De lär av varandra. De flesta av barnen har utvecklat sitt intresse av böcker och vill gärna lyssna på och reflektera kring böckerna. De använder böckerna såväl tillsammans med en pedagog som själva i leken individuellt eller i grupp. Vi använder oss av munmotoriska övningar i gruppstyrda lekar, vilket har lett till att barnen gör mungymnastik och blåsövningar spontant i leken. De flesta av barnen har utvecklat ett stort intresse och behärskar rim och ramsor samt sånger. De har ökat sitt kunnande inom det här området. Barnen rimmar, ramsar och sjunger ofta spontant, själva eller tillsammans med kompisar. Många av barnen är intresserade av bokstäver och nyfikna på att lära sig mer. De inspirerar och lär sig mycket av varandra. Flera av barnen är intresserade och nyfikna av att lära sig vad olika saker 4
Datum Sidan 5(10) heter på finska, sjunga sånger på finska samt av att lyssna på finska böcker. De finskspråkiga barnen inspirerar och lär de svenska barnen. Barnen pratar mer med varandra, visar mer empati för varandra och har utvecklat sin rollek och leksignaler. Barnen är mer verbala. Barnen visar intresse för Naturvetenskap. På en äldre barns avdelning visar barnen intresse för ett längre skapande projekt, stödtecken, matematik och olika byggtekniker. Bedömning: Målet är uppfyllt i mycket hög grad. Analys: Vi pedagoger har varit delaktiga och lyhörda i barnens sociala samspel. Vi är påvisande, intresserade, tillåtande, utmanande och stimulerande. Vi ger inspiration till leken och hjälper till att utveckla den. Barnen har fått tid till att vara kvar i leken utan avbrott. Vi pedagoger har varit lyhörda och flexibla för att ge barnen så bra möjligheter som möjligt till att utveckla och bibehålla leken. Vi bekräftar och reflekterar tillsammans med barnen i deras lek och lärande. Vi använder matematik varje dag genom att t.ex. jämföra olika saker, jobba med konstruktionslek, arbeta med färg och form och använda oss av olika lägesbegrepp. Det finns siffror, former och färger på golv och väggar som vi benämner dagligen. Detta har väckt intresse och nyfikenhet hos barnen. Vi har räknat vid samlingar, i sånger, vid måltider, vid påklädning, vid dukning och vid skötbordet. Barnen har också tillgång till siffror och bokstäver i spel, pussel och skapande. Vi har presenterat och visat på olika matematiska former som barnen har spunnit vidare på utifrån deras intressen. Vi läser för barnen varje dag både vid spontana tillfällen och efter maten. Vi diskuterar och reflekterar kring det vi läst. Vi pedagoger lägger stor vikt vid att läsa för och reflektera tillsammans med barnen. Böcker finns tillgängliga för barnen så att de själva ska bli inspirerade att plocka fram och använda dem. Vi har arbetat med munmotoriska övningar i samlingar och vuxenledda aktiviteter vilket har väckt ett intresse hos barnen. Vi har introducerat olika rim och ramsor för barnen på samlingen, vilket har väckt ett stort intresse. Vi rimmar och ramsar varje dag före maten. Barnen får turas om att välja ramsa. Barn och vuxna använder ofta rim och ramsor spontant i vardagen. Bokstäver finns uppsatta på olika ställen på avdelningen för att väcka barnens intresse och nyfikenhet. Vi har en personal som kan finska och som har gett barnen möjligheter att lära sig ord och sånger på finska. Vi utmanar barnen utifrån deras intressen och kunskaper som vi utvecklar genom att erbjuda material och presenterar rollekar. Detta leder till att barnen pratar mer med varandra, det sociala samspelet, turtagning, ömsesidighet och samförstånd utvecklas. 5
Datum Sidan 6(10) Aktiviteter som vi har valt för att stimulera språket har visat sig gett resultat. Barngruppen på en yngre barns avdelning har utvecklat förståelse för naturvetenskap fast till flytande form. Detta upplevde vi var pga. att vi valde rätt aktivitet ( tog in snö som smälte och sedan tog vi ut vatten som frös till is) den aktiviteten startade barnens intresse för naturvetenskap. På en äldre barns avdelning har vi uppmärksammat att många barn visade stort intresse för ett längre skapande projekt. (21 av 22 barn slutförde projektet) Iden var detsamma men barnen fick själva utifrån sitt eget intresse och kunskaper slutföra sitt projekt. Återkommande aktiviteter av stödtecken och matematik har visats sig gett resultat. Vi upplever att barnen har stort intresse av att bygga och skapa pga att vi har mycket byggmaterial tillgängligt. Vi påminner också barnen att stanna kvar i den valda aktiviteten. Vi vuxna försöker se till att de får bygga ostört. Vi vuxna ger barnen möjlighet att spara byggkonstruktioner för att kunna fortsätta vid ett annat tillfälle. Allt detta möjliggör att barnen utvecklar sin bygglek. Slutsatser av analyser Det är viktigt att vuxna är lyhörda och delaktiga i barnens sociala samspel och lärande. Vi vuxna behöver vara flexibla för att utveckla och bibehålla barnens lek. Miljön har också en stor betydelse. Den behöver vara inspirerande och utmanande för barnens lärande. Material behöver vara tillgängligt. När vi stärker och är medvetna om barnens lek och undervisning ser vi resultatet i vårt arbete med barnen på förskolan Vuxnas förhållningssätt är viktigt. Mål i kommande AP: Tydligare och enklare mål i höstens arbetsplan. 5. Ansvar och inflytande Mål: Verksamheten ska ge varje barn undervisning i att: Känna ansvar för vårt material, vår miljö och för varandra. Barnen ska få utbildning i att vara delaktiga i beslutsprocessen gällande verksamhetens innehåll och struktur. Resultat: Vi har observerat och dokumenterat med hjälp av vår dokumentationsmall, via kryssystem, fotografier samt genom dialoger med barnen. Därefter har vi utvärderat dessa och sett att: Flera av barnen är rädda om vårt material och plockar undan efter avslutad lek, både ute och inne. Barnen hänger upp sina kläder och ställer 6
Datum Sidan 7(10) sina skor på hyllan för det mesta. Ibland för vi vuxna påminna. De flesta av barnen är måna om varandra, hjälper varandra och kommer med egna lösningar och påvisar för oss vuxna när någon är ledsen. Många utav barnen kan benämna varandra med namn. De flesta av barnen klarar av att göra egna val gällande sysselsättningar. Många utav barnen är initiativrika och påhittiga i leken. Vi har sett en stor utveckling hos barnen i det sociala samspelet. Barnen har blivit bättre på att lyssna på varandra, jämka, samt hantera konflikter. Barnen kommer ofta med önskemål på vad verksamheten ska innehålla. Verksamheten bygger till stor del på detta. Barnen vill allt oftare gå över till andra avdelningar för att leka och äta. Detta har blivit naturligt för många utav barnen. Inför byte av avdelning från småbarn till syskon ser vi att barnen redan är vana att vara på avdelningen. Barnen visar ansvar för rutiner och material. Barnens intressen har fått påverkat vardagen. Barnen har inflytande genom att de får välja vad de vill göra och med vilka. Vi ser att när barnen stannar kvar längre stunder i en aktivitet, skapar det mer ro i barngruppen och en utveckling av aktiviteten sker. Bedömning: Målet är uppfyllt i mycket hög grad Analys: Vi har uppnått detta genom att vi har gett barnen tid. Vi har påvisat, uppmuntrat och förstärkt barnen i deras vilja att försöka själva. Vi stödjer dem aktivt i deras utvecklingsprocess. Vi är engagerade och deltagande i barnens lek, undervisning och utveckling. Barnen har varit delaktiga i vilka regler och bemötande vi ska ha på avdelningen, vilket vi tror haft stor betydelse för resultatet. Vi har ett positivt förhållningssätt där vi är delaktiga och påvisande i barnens utveckling och undervisning på förskolan. Genom dagliga rutiner och upprepade aktiviteter har vi nått detta resultat. Även uppmuntran och vägledning av oss vuxna tex frågeställningar: Vad vill du göra? Vad behöver du då? har lett till resultatet. Vi har också uppmärksammat och påmint barnen om att de har varit med och gjort ett val. Det tror vi också kan ha bidragit till resultatet i barngruppen. Vi har valt att utgå från barnens intresse för att få in undervisande situationer, det blir positivt när lärandet utgår från något som barnen känner igen. Slutsatser av analyser Att det är viktigt att ge barnen tid. Vuxnas engagemang och deltagande i barnens undervisning och utveckling är mycket viktigt. Vårt positiva förhållningssätt som lyfter barnen, har gjort att de flesta av barnen är kreativa, nyfikna och vågar prova på. Vuxnas förhållningssätt är mycket viktigt. Återkommande aktiviteter och rutiner är viktiga. 7
Datum Sidan 8(10) Mål i kommande AP: Enklare och tydligare mål. 6. Förskola och hem Vi har bla haft föräldramöte. Inför föräldramötet förberedde vi material, litteratur och dokumentation utifrån våra mål i arbetsplanen (Normer och värden, utveckling och lärande, ansvar och inflytande). Under mötet var vi indelade utifrån personalens ansvarsområde. Där påvisade vi det vi hade förberett. Vårdnadshavarna kom i mindre grupper och tog del av material, litteratur och dokumentation. Vi förklarade och svarade på frågor på både svenska och engelska. Vi har erbjudit utvecklingssamtal under hösten och våren. Vi har inskolningssamtal innan barnen börjar på förskolan, där informerar vi om den dagliga verksamheten och vårdnadshavare berättar om barnet. Vi har adventsfika och gårdsfest. Vi skriver dagbok och har fortlöpande dokumentation i en verksamhetspärm som är tillgänglig på varje avdelning. Informationsbrev lämnas ut vid behov. Vi delger också information på whiteboardtavlor i hallarna. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare. Vi har erbjudit en länk till brukarenkät för vårdnadshavare. För få svarade för att vi skulle få ett resultat. Vi startade en samrådsgrupp i januari och har haft två träffar under våren. Slutsatser av analyser: Vi föreslår att vårdnadshavare får ett mail med direktlänkad brukarenkät. Detta för att få in fler svar. Vid möte med vårdnadshavare (föräldramöte) föreslår vi föranmälan kommer, kommer ej. Detta för att få fler deltagare. 7. Övergång och samverkan Övergång från förskolan till förskoleklass. Överlämningssamtal genomförs på skolorna. Vårdnadshavarna sköter överskolning till förskoleklass. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. 8
Datum Sidan 9(10) Mål: All personal ska bli förtrogen med likabehandlingplanen/planforskolan. All personal ska jobba utifrån dokumentationsmallen. Resultat: Likabehandlingsplanen är en process vi jobbar med. Planforskolan är inte längre aktuell. All personal är förtrogen med Pinnhagens dokumentationsmall en fortlöpande process pågår. Bedömning: Målet är uppfyllt till viss del. Analys: Vi har valt bort planforskolan och kommer att färdigställa en ny likabehandlingsplan under hösten. Dokumentationsmallen för Pinnhagens förskola är ett dokument som tydliggör vårt kvalitetsarbete. Slutsatser av analyser: Likabehandlingsplanen måste bli ett mera återkommande arbete under året. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål: Sänka ljudnivån i gruppen. Resultat: Vid vissa tillfällen har ljudnivån sänkts. Barnen har förståelse för örats funktion samt kan påminna varandra om att prata tystare genom att visa tecken eller gå fram till den de vill prata med. Bedömning: Målet uppfyllt till viss del. Analys: Vi behöver komplettera med material som kan hjälpa till att sänka ljudnivån. Slutsatser av analyser: Pengar för att köpa material till att sänka ljudnivån finns och kommer att köpas in under höstterminen 2015. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. 9
Datum Sidan 10(10) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. Mål I barnens utbildning ska vi ge dem inblick och förståelse för andra kulturer och seder. Genom vår finska profilering stimulerar vi det finska språket och kulturarvet. Resultat Några av barnen som pratar finska använder språket allt oftare på förskolan. De tycker om att berätta vad saker heter på finska. De andra barnen är intresserade och nyfikna. Vi sjunger sånger och läser böcker på finska. Vi har arbetat tematiskt med mumin på olika sätt. Vi har läst böcker, varit på teater, målat/ skapat och spelat spel. Ett muminhus håller på att byggas på gården. Barnen har visat ett stort intresse för det här. Vi har beställt böcker från biblioteket som handlar om olika kulturer och på olika språk. Vi har diskuterat och reflekterat tillsammans med barnen. De har varit engagerade och nyfikna. Barnen är deltagande och aktiva efter bästa förmåga när vi firar vårar svenska traditioner såsom födelsedagar, lucia, jul, påsk, valborg och midsommar. Bedömning Målet är uppfyllt i hög grad Analys Genom att vi har läst böcker, reflekterat, samtalat, sjungit sånger samt bemött barnens frågor och funderingar, har vi väckt ett intresse hos många av barnen. De finska barnen har blivit stärkta av att berätta om sitt land och sitt språk. Några har blivit tryggare och pratar allt mer inför gruppen samt lär sina kamrater. Genom att vi firar våra traditioner på olika sätt har vi väckt ett intresse och nyfikenhet hos barnen. Slutsatser av analyser Det är viktigt att vi pedagoger påvisar och ger möjligheter till att använda det finska språket i olika sammanhang. Det är också viktigt att vi påvisar andra kulturer, språk och seder och lyfter dem i verksamheten så att det blir en naturlig del i vår vardag liksom våra svenska traditioner och högtider. 10