Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16
Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt och förebyggande arbete för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. Detta trots att psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Sveriges kommuner är tillsammans en av Sveriges större arbetsgivare. Nästan var femte sysselsatt är kommunanställd, totalt över 770 000 personer. Som en större arbetsgivare med offentligt finansierad verksamhet, har kommunerna ett tydligt ansvar att vara ett föredöme i arbetet att förebygga sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Trots vikten av att arbeta med psykisk ohälsa i rollen som arbetsgivare saknar nästan hälften av kommunernas personalchefer någon form av utbildning inom området psykisk ohälsa. Tre av fyra personalchefer i landets kommuner upplever sig ändå ha tillräckliga kunskaper om hur de ska agera ifall en kollega utvecklar psykisk ohälsa, vilket kan jämföras med öriga delar av arbetslivet där endast hälften av cheferna upplever sig ha samma kunskaper. Samtidigt som kommunernas personalchefer skattar sina kunskaper högt visar denna undersökning på flera brister i hur kommunerna arbetar med psykisk ohälsa bland medarbetare. En framgångsfaktor som kan identifieras genom studien är utbildning. I de fall personalchefen har utbildat sig inom området psykisk ohälsa så har kommunen oftast högre ambitioner i arbetet kring psykisk ohälsa. Vi ser markanta skillnader i hur kommuner med utbildade personalchefer, oftare uppger att de arbetar aktivt och förebyggande. Till exempel säger 65 procent av personalcheferna med utbildning i psykisk ohälsa att deras kommun arbetar aktivt och förebyggande kring psykisk ohälsa, att jämföra med 34 procent av personalcheferna som inte utbildats. I Sverige har tre av fyra personer erfarenhet av psykisk ohälsa egenupplevd eller som närstående eller arbetskamrat. Vi måste skapa ett arbetsliv som förstår och hanterar det. Vi uppmanar kommunerna att se de positiva effekterna av att bättre förebygga och hantera psykisk ohälsa. Det finns en stor enighet att agera i dessa frågor och det är nu viktigt att öka kunskaperna kring arbetsrelaterad psykisk ohälsa, att upprätta systematiskt och förebyggande arbete, och att satsa helhjärtat. Denna studie med 220 deltagande kommuner visar att det finns mer att göra för att främja psykisk hälsa och för att ge alla lika möjligheter, oavsett psykiska olikheter. Alla kan göra något för att bryta diskriminering och tystnad kring psykisk ohälsa. Hjärnkoll vill med denna genomlysning av kommunernas arbete med psykisk ohälsa ge kommuner och andra arbetsplatser ett underlag som kan bidra till att arbetet utvecklas i en fortsatt positiv riktning. / Hjärnkoll den 24 januari 2013 Sida 2 av 16
Innehåll Inledning... 2 1. Sammanfattning... 4 2. Resultatredovisning... 5 2.1 Sex av tio har inte inventerat förekomsten av psykisk ohälsa bland medarbetare... 5 2.2 Fyra av tio personalchefer saknar utbildning om hur psykisk ohälsa kan förebyggas och hanteras på arbetsplatsen... 6 2.3 Åtta av tio kommuner har utbildat chefer om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen... 7 2.4 Stark majoritet av personalcheferna värderar kunskap om psykisk ohälsa högt 8 2.5 Tre av fyra personalchefer upplever att de har tillräckligt med kunskap... 9 2.6 Sju av tio personalchefer har diskuterat psykisk ohälsa i arbetsgruppen... 10 2.7 Hälften av kommunerna bedriver systematiskt och förebyggande arbete... 11 2.8 Nära hälften saknar skriftliga rutiner för att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa... 12 2.9 Nära fyra av tio saknar skriftliga rutiner för agerande när psykisk ohälsa uppstår bland medarbetare... 13 2.10 Sju av tio kommuner saknar rutin för när personer med psykisk ohälsa återgår till arbete efter sjukskrivning... 14 2.11 Kommuner med utbildade chefer har högre ambitioner... 15 3. Metod... 16 Sida 3 av 16
1. Sammanfattning Agenda PR:s kommunspegel bygger på en enkät som skickats ut till landets 290 kommuner. Frågor kring psykisk ohälsa, ställda av kampanjen Hjärnkoll, adresserades till kommunens personalchef eller motsvarande. 220 kommuner valde att delta. Undersökningen visar på såväl positiva som negativa resultat. Bland de positiva resultaten kan noteras att en klar majoritet av personalcheferna, 95 procent, anser att det är viktigt att det finns god kunskap hos cheferna i kommunen om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa bland deras anställda. Till de mer nedslående resultaten hör att trots att en mycket stark majoritet av personalcheferna anser att det är viktigt med goda kunskaper hos cheferna, anger fyra av tio personalchefer att de själva saknar någon form av utbildning om hur man kan förebygga och hantera psykisk ohälsa. När det gäller det praktiska arbetet med psykisk ohälsa anger något fler än hälften av de granskade kommunerna att de bedriver ett systematiskt och förebyggande arbete på kommunövergripande nivå för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Ytterligare knappt tre av tio kommuner anger att de bedriver ett systematiskt och förebyggande arbete inom vissa delar av verksamheten. Nästan hälften av kommunerna anger att de saknar skriftliga rutiner med syfte att chefer ska kunna fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa. Detta trots att med rutiner kan hjälp och åtgärder komma in tidigt innan problemen leder till sjukfrånvaro. Nära tre av fyra granskade kommuner saknar en särskild rutin eller arbetssätt när personer med psykisk ohälsa återgår till arbete efter sjukskrivning. De personalchefer som har utbildning i psykisk ohälsa visar genomgående på högre ambitioner i övriga granskade delar av arbetet med frågor som rör psykisk ohälsa. 65 procent av de utbildade personalcheferna svarar att deras kommun arbetar aktivt och förebyggande kring psykisk ohälsa, att jämföra med 34 procent av personalcheferna som inte utbildats. Andelen kommuner som arbetar aktivt och förebyggande fördubblas alltså när man tittar på de med utbildade personalchefer jämfört med dem utan utbildade personalchefer. Sammantaget visar undersökningen att det finns förebildskommuner på varje granskat område, samtidigt som undersökningen också visar att de flesta kommuner kan göra mer i sitt arbete med psykisk ohälsa. Sida 4 av 16
2. Resultatredovisning 2.1 Sex av tio har inte inventerat förekomsten av psykisk ohälsa bland medarbetare Drygt sex av tio granskade kommuner, 63 procent, anger att de inte har genomfört en kommunövergripande inventering av förekomsten av psykisk ohälsa bland kommunens medarbetare. En förutsättning för att kunna lägga upp en plan för arbetet med psykisk ohälsa är att kommunen har en uppfattning om dess omfattning. Det går dock inte att utläsa i undersökningen om de kommuner som inte har inventerat den psykiska ohälsan bland kommunens medarbetare på annat sätt har skaffat sig en bild av ohälsan bland kommunens medarbetare. Figur 1: Andel av kommunerna som har genomfört en kommunövergripande inventering av förekomsten av psykisk ohälsa bland kommunens medarbetare 216 kommuner svarade på frågan. Sida 5 av 16
2.2 Fyra av tio personalchefer saknar utbildning om hur psykisk ohälsa kan förebyggas och hanteras på arbetsplatsen Bland kommunernas personalchefer anger fyra av tio, 41 procent, att de saknar utbildning om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa. Detta trots att psykisk ohälsa är den främsta orsaken bakom långtidssjukskrivningar och den näst vanligaste orsaken till kortare sjukskrivningar i Sverige. Figur 2: Andel av ansvariga för frågor rörande psykisk ohälsa på arbetsplatsen inom kommunen som genomgått utbildning om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen 216 kommuner svarade på frågan. Sida 6 av 16
2.3 Åtta av tio kommuner har utbildat chefer om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen Sex av tio, 61 procent, av de granskade kommunerna anger att vissa chefer inom kommunens organisation har genomgått någon form av utbildning om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Två av tio, 21 procent, anger att samtliga chefer har genomgått en utbildning medan nästan två av tio, 18 procent, anger att inga chefer inom kommunens organisation har genomgått utbildning om hur de kan hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen. I de öppna svaren betonar flera kommuner att förebyggande och hanterande av psykisk ohälsa är en mycket viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som genomförs i kommunen. Vidare anger flera kommuner att de aktivt samarbetar med företagshälsovården kring frågor som rör psykisk ohälsa. Figur 3: Andel andra chefer än personalchef inom kommunerna som har genomgått utbildning om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen 206 kommuner svarade på frågan. Sida 7 av 16
2.4 Stark majoritet av personalcheferna värderar kunskap om psykisk ohälsa högt En klar majoritet av personalcheferna, 95 procent, anser att det är viktigt att det finns god kunskap hos cheferna i kommunen om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa bland deras anställda. De nämner även i kommentarerna att de anser att det är viktigt att chefer har kunskap om arbetsmiljö över huvud taget. Figur 4: Andel av kommunerna som anser att det är viktigt att det finns god kunskap hos cheferna i kommunen om hur de kan förebygga och hantera psykisk ohälsa bland deras anställda 211 kommuner svarade på frågan. Sida 8 av 16
2.5 Tre av fyra personalchefer upplever att de har tillräckligt med kunskap I undersökningen svarar tre av fyra personalchefer, 76 procent, att de upplever att de har tillräckligt med kunskap om hur de kan agera ifall en medarbetare får problem med sin psykiska hälsa. Ändå visar en tidigare studie från den nationella kampanjen Hjärnkoll att mer än varannan chef underskattar hur vanlig den psykiska ohälsan är i arbetslivet. Flera chefer betonar i kommentarerna att det är viktigt att de har kunskap om hur de kan förebygga psykisk ohälsa och har viss kunskap hur de ska hantera det, men att de inte ska vara experter på det. De uppger att de måste kunna anlita andra professioner, exempelvis företagshälsovården, för att hantera psykisk ohälsa. Figur 5. Andel av personalcheferna som upplever att de har tillräckligt med kunskap om hur de kan agera. 209 kommuner svarade på frågan. Sida 9 av 16
2.6 Sju av tio personalchefer har diskuterat psykisk ohälsa i arbetsgruppen Nära sju av tio personalchefer, 72 procent, svarar att deras arbetsgrupp har pratat om psykisk ohälsa under ett möte under det senaste året. Tidigare undersökningar från Hjärnkoll visar att ju bättre kunskaper cheferna har, desto bättre attityder har de till personer med psykisk ohälsa. Att prata mer öppet om psykisk hälsa och att höja kunskapen får stor betydelse för såväl arbetsgivare som för de medarbetare som har psykisk ohälsa. Figur 6. Andel av personalcheferna som anger att deras arbetsgrupp har pratat om psykisk ohälsa under ett möte, någon gång under det senaste året 209 kommuner svarade på frågan. Sida 10 av 16
2.7 Hälften av kommunerna bedriver systematiskt och förebyggande arbete I granskningen svarar 53 procent av de granskade kommunerna att de bedriver ett systematiskt och förebyggande arbete på kommunövergripande nivå för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Nära tre av tio kommuner, 27 procent, anger att ett systematiskt och förebyggande arbete bedrivs inom vissa delar av verksamheten. Var femte kommun svarar nej på frågan om det bedrivs systematiskt och förebyggande arbete. Figur 7. Andel av kommunerna som anger att de bedriver ett systematiskt och förebyggande arbete på kommunövergripande nivå för att förhindra arbetsrelaterad psykisk ohälsa. 208 kommuner svarade på frågan. Sida 11 av 16
2.8 Nära hälften saknar skriftliga rutiner för att fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa Nästan hälften av kommunerna, 46 procent, svarar att de saknar skriftliga rutiner med syfte att chefer ska kunna fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa. Lika många anger att de har rutiner för hela kommunen och åtta procent uppger att de har skriftliga rutiner för vissa delar av kommunens verksamhet. Med rutiner kan hjälp och åtgärder komma in tidigt innan problemen leder till sjukfrånvaro. En tidigare undersökning från Hjärnkoll visar också att ju oftare det finns rutiner på en arbetsplats, desto bättre kunskaper har cheferna att hantera den psykiska ohälsan. Figur 8. Andel av kommunerna som har skriftliga rutiner med syfte att chefer ska kunna fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa 207 kommuner svarade på frågan. Sida 12 av 16
2.9 Nära fyra av tio saknar skriftliga rutiner för agerande när psykisk ohälsa uppstår bland medarbetare Nästan fyra av tio granskade kommuner, 38 procent, svarar att de saknar skriftliga rutiner för hur kommunen ska agera när psykisk ohälsa uppstår bland medarbetarna. Uppemot hälften av kommunerna, 49 procent, anger att de har skriftliga rutiner, medan drygt en av tio kommuner, 13 procent, anger att de har skriftliga rutiner för vissa delar av kommunens verksamhet. Rutiner är viktiga då de underlättar tidiga åtgärder innan problemen leder till sjukfrånvaro. Figur 9. Andel av kommunerna som har skriftliga rutiner med syfte att chefer ska kunna fånga upp tidiga signaler på psykisk ohälsa 205 kommuner svarade på frågan. Sida 13 av 16
2.10 Sju av tio kommuner saknar rutin för när personer med psykisk ohälsa återgår till arbete efter sjukskrivning Drygt sju av tio kommuner, 74 procent, saknar en särskild rutin eller arbetssätt när personer med psykisk ohälsa återgår till arbete efter sjukskrivning. Två av tio kommuner, 21 procent, anger att kommunen har en särskild rutin på övergripande nivå. Ytterligare fem procent anger att de har en rutin i vissa delar av kommunens verksamhet. Några kommuner anger i de öppna svaren att de inte har en speciell rutin för just återgång till arbete efter psykisk ohälsa, utan att det för alla typer av ohälsa finns olika möjligheter att anpassa återgången till individens behov. De flesta som genomgår en period av sjukskrivning på grund av negativ stress eller psykisk ohälsa återhämtar sig helt och kan med framgång återuppta sitt arbete. Om den anställde, den personalansvarige chefen och övriga aktörer i rehabiliteringsprocessen tillsammans planerar återgången till arbetet effektivt så ökar chanserna att det ska gå bra. Helhjärtat stöd och uppföljning under den första tiden på jobbet är också viktigt. Figur 10. Andel av kommunerna som har särskild rutin eller arbetssätt när personer med psykisk ohälsa återgår till arbete efter sjukskrivning 202 kommuner svarade på frågan. Sida 14 av 16
2.11 Kommuner med utbildade chefer har högre ambitioner 65 procent av de utbildade personalcheferna svarar att deras kommun arbetar aktivt och förebyggande kring psykisk ohälsa, att jämföra med 34 procent av personalcheferna som inte utbildats. Även i övriga granskade frågor syns genomgående att kommuner med utbildade personalchefer har ett mer omfattande arbete kring psykisk ohälsa än kommuner med personalchefer som saknar utbildning om psykisk ohälsa. Figur 11. Andel av kommunerna med personalchefer som svarat ja, respektive nej på frågan om de genomgått någon form av utbildning om hur du kan förebygga och hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen korstabulerat med frågan om det inom kommunen bedrivs ett systematiskt och förebyggande arbete för att hundra arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Vänsterkolumnen (Ja/Nej) indikerar svaret på frågan om utbildning medans storleken på respektive liggande stapel indikerar hur många av dem som svarat ja resp nej på utbildningsfrågan som svarat det respektive stapel symboliserar. Exempel: 64,8 procent av dem som svarat ja på utbildningsfrågan uppger att det bedrivs ett systematiskt och förebyggande arbete på övergripande nivå. 33,8 procent av dem som svarat nej på utbildningsfrågan uppger att det på kommunövergripande nivå bedrivs ett systematiskt och förebyggande arbete. Sida 15 av 16
3. Metod Agenda PR:s Kommunspegel bygger på en enkät som skickats ut till landets 290 kommuner. Enkäten skickades till respektive kommuns officiella e-postadress med uppmaning om att vidarebefordra respektive enkät till högsta personalchef i kommunen. Respondenterna upplystes om att deras svar kommer att redovisas öppet. Enkäten (distribuerad genom det webbaserade undersökningsverktyget Easy Research Professional Edition) skickades via mejl 30/10. Den 14/11 och 20/11 skickades påminnelser ut till alla respondenter som ännu inte svarat och svarstiden gick ut den 21/11. 220 kommuner har svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 75,8 procent. Inga specifika gemensamma nämnare har identifierats mellan de kommuner som inte svarat på enkäten. Någon granskning av huruvida kommunens svar stämmer överens med verkligheten har inte gjorts. Svaren har tolkats med utgångspunkt ifrån att kommunerna givit en korrekt verklighetsbeskrivning. Några av frågorna ger visst utrymme för tolkningar, samtidigt fanns öppna svarsalternativ och möjlighet till kommentarer. Den sammantagna bedömningen är att resultaten ger en relevant bild av kommunernas ambitioner och insatser kopplat till frågorna. Sida 16 av 16