HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Relevanta dokument
HÅLLBART RESANDE PÅ FRITIDEN

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion


Planering i tidiga skeden

Undersökning om resor i Sverige och utomlands i januari 2018

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Nulägesanalys av arbetspendling i storstadsområden Krister Sandberg

11/10/2013 HÅLLBARA BESÖKSRESOR TILL KÖPCENTRA ÄR DET MÖJLIGT? INKÖPSRESORNA IDAG 2 INKÖPSRESORNAS OMFATTNING. Fler VARFÖR KÖPCENTRA?

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

Vem ska göra jobbet för att transportsektorns utsläppsmål ska nås? Lena Winslott Hiselius, LTH Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector


REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist

RES Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

REGIONALISERING KLIMATSCENARIO. Rapportnummer 2015/ Diarienummer: TRV 2016/18483

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Kort om resvanor i Luleå 2010

Resvane- undersökning 2011

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

Resvaneundersökning. Revisionsdatum

Resvanor i Stockholms län 2015

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Resvanor i Stockholms län 2015

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

Resvaneundersökning. Datum

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Tillgänglighet Regionala kärnor

Så reser vi baserat på socioekonomi resmönster för 37 grupper PM 2018:9

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Vallås 1_1 Vallonen 2 Användarhandledning (pdf)

Energieffektivisering och ökad kollektivtrafikandel genom förändringar av reseavdraget och förmånsbeskattningen av kollektivtrafikbiljetter

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Hållbar planering varför det?

Årsrapport 2016 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Kort om resvanor i Luleå kommun

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan GR

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

Studie av trängselskattens effekter på parkeringsbehovet i Göteborg. Meddelande 3:2012 Trafikkontoret/Strategisk planering

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Teoretiska målgrupper för hållbara tillgänglighetsinnovationer. Greger Henriksson, KTH, & Gunilla Björklund, VTI

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken

HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

FÄRDTJÄNST. - den särskilda kollektivtrafiken

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

Gäller från 1 juli 2015 Färdtjänst Beställning av resa telefon

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

Ungas fritidsresande. En studie av barn och ungdomars förutsättningar att resa hållbart på fritiden. Sara Fredriksson. Sofia Persson.

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten Fotograf: Andreas Nilsson

Restider med kollektivtrafik till kommunhuvudorter i Linnéstråket

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2

Kraft att vilja. Tillsammans är det möjligt.

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Barns och ungdomars resvanor

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen?

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Regeringens proposition 2012/13:25

Flyttstudie Skövde Kommun

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

MOBILITET 2.0 I REGI AV FRAMTIDENS GENERATIONER. Lena Smidfelt Rosqvist. Trivector

Verva Lund

Vem ska göra jobbet för att utsläppsmålen ska nås?

Regional attityd- och resvaneundersökning

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Hur resonerar morgondagens transportkonsumenter? Jessica Alenius

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Systemeffekter på energiförbrukning i gods- och persontransporter vid ökad e-handel

Transkript:

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA? Caroline Ljungberg Toulson Transportforum 2019

VARFÖR FRITIDSRESANDE? Vi pratar inte så ofta om fritidsresor Vi behöver öka kunskapen om problematiken, hindren och möjligheterna kring hållbart resande på fritiden. 2

VAD ÄR FRITIDSRESOR? Sociala fritidsresor Släkt och vänner Delta i eller följa med vid barns fritidsaktiviteter Rekreationsresor Hobbies, musikutövning, studiecirkel, kurs Motion och friluftsliv tex. Idrott, promenad etc. Underhållning och kultur, fest, konsert, bio etc Föreningsliv, religionsutövning Annan fritidsaktivitet Serviceresor Vårdbesök Hämta och lämna barn Inköp av mat- och dagligvaror Shopping 3

FRITIDSRESORNAS ANDEL AV DET TOTALA RESANDET - MÅNGA TILL ANTALET, MEN FÖRHÅLLANDEVIS KORTA Antal resor fördelat på ärende. Källa: RVU Sverige 2011-14 Totalt transportarbete fördelat på ärende. Källa: RVU Sverige 2011-14 5% 27% 25% 12% 41% 4% 16% 39% 23% 8% Arbete/skola Tjänste-/studieresa Inköp/service Fritidsresa Annat Arbete/skola Tjänste-/studieresa Inköp/service Fritidsresa Annat 4

VI PRATAR OFTARE OM ARBETSRESOR Arbetsresorna är mer homogena i sin fördelning i tid och rum jämfört med fritidsresorna. Vid arbetspendling värdesätts kostnad, flexibilitet och bekvämlighet högt medan för fritidsresor är frihetskänsla, spänning och avslappning nästan lika viktiga. Fritidsresor sker i större utsträckning till platser som inte följer ett rutinmässigt beteende och till mindre bekanta platser. Målet med arbetsresor är att ta sig till arbetet och har inget värde i sig. Många fritidsresor kan också ha syftet att ta sig till fritidsaktiviteten ifråga. Men för en del fritidsresor är själva resan en del av upplevelsen, vilket gör att högre krav på bekvämlighet ställs. Fritidsresandet utgörs till en större del av spontanitet och ej planerade beslut över resans rutt och var stopp ska göras. Detta ger bilen en stor konkurrensfördel jämfört med kollektivtrafik. Kostnaden för en fritidsresa uppskattas ofta annorlunda än för arbetsresor, då själva resan ofta inkluderas i hela aktiviteten. 5

FÖRDELNING AV RESOR 6

FÖRDELNING AV FRITIDS- OCH SERVICERESOR ÖVER DYGNET 7

ANTAL FRITIDS- OCH SERVICERESOR

ANTAL RESOR PER ÅLDER 9

RESOR PER ORTSTYP 10

KVINNOR OCH MÄN 11

FÄRDMEDELSFÖRDELNING

FÄRDMEDELSFÖRDELNING 13

RESLÄNGD

RESLÄNGD 15

RESLÄNGD PER BOSTADSORT 17

RESLÄNGD KVINNOR OCH MÄN 18

SLUTSATSER Fritids- och serviceresorna är många de spelar roll! 26-39 år och 65-84 år gör flest fritids- och serviceresor Flest resor görs i städerna Malmö, Lund och Helsingborg Kvinnor gör fler fritids- och serviceresor än vad män gör De flesta reser med bil, det är väldigt låg kollektivtrafikandel 59 % av alla fritids- och serviceresor är kortare än 5 km Totalt reser vi 11,97 km för fritids- och serviceresor per person och dag Boende på landsbygden reser längst för fritids- och serviceresor per person och dag 19

FÖRUTSÄTTNINGAR, HINDER OCH MÖJLIGHETER Fritidsresandet ökar trender visar att det kommer att öka ytterligare, bl.a. genom åldrande befolkning. Ökad täthet och funktionsblandning täta och funktionsblandade städer, fler målpunkter kan nås med cykel/gång Digitalisering och automation Transportsystemet står för stor del av energiförbrukningen teknikutv. kan ytterligare spä på E-handel och e-tjänster handel via internet och hemleveranser påverkar fritids- och serviceresandet 20

FÖRUTSÄTTNINGAR, HINDER OCH MÖJLIGHETER Mer spontant resande, och mindre känt ställer krav på färdmedel och tidsuppskattning. Svårfångad men stor potential I Skåne finns stor potential att överflytta många resor till gång/cykel pga korta avstånd. Helhetsperspektiv väsentligt Risk för rekyleffekter på fritidsresandet om åtgärder för minskat bilresande. Kontextberoende lösningar Förutsättningar på olika platser och beteendefrågan viktig. 21

TACK! caroline.ljungberg-toulson@trivector.se