Barn- och utbildningsförvaltningen

Relevanta dokument
Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

(12)


Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Anundgårds förskola. Ansvarig: Anna Holter Gäller från

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan. Fäbodgränds förskola 2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

Likabehandlingsplan. och Plan mot kränkande behandling. Fornbackens förskola. Planerna gäller för verksamhetsåret 2018/2019

Sundsvalls Kulturskola

Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller 2017 till 2018

Likabehandlingsplan - plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Barn- och utbildningsförvaltningen

Kulingens förskola Välfärds skola Nacka Kommun

Ankarsviks skola Likabehandlingsplan Ankarsviks skola

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen. Ansvarig: Agneta Stenmark Gäller från tom

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan Munsö förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen

Skolområde Östra. Ängsgårdens förskola

Likabehandlingsplan. Förskolan Blå Draken

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2016/2017

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Skolområde Västra. Dahlgårdens förskola

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Akvarellen

Likabehandlingsplan. Essviks skola Ansvarig: Ernstolof Ekh / Rektor Gäller från till Barn-och utbildningsförvaltningen

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, Brände Udde förskola 2017/2018

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan. Glädje Trygghet Lärande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Pilbäckens förskola 2017/18

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Syftet med en likabehandlingsplan är att barnen ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Kummelnäs förskola. Ansvarig: Bitr. förskolechef Susanne Hammargren Gäller från till

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Förklaring av olika begrepp

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Förskolan Slottet

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musikförskolan Noten

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Sälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Barn- och utbildningsförvaltningen

... 3... 3... 3... 4... 4... 4... 5... 5... 5... 5... 6... 6... 6... 6... 7... 7... 7... 7... 8... 10... 10 2(10)

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det främjande arbetet syftar till att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för lika behandling. Det ingår i förskolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och att förankra respekten för allas lika värde. Arbetet syftar till att förskolemiljön ska vara trygg för barnen. Vi ska alltid verka för: Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt Barn och utbilnings vision Alltid bästa möte för fortsatt lärande, Barn och utbildnings verksamhetsidé Vi ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och elevers livslånga lärande och utveckling. Vårt arbete ska kännetecknas av goda relationer, nära möten och ständig återkoppling. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att arbeta främjande och förebyggande är en viktig del av arbetet mot alla former av kränkande behandling. Tre ledande 3(10)

begrepp i vårt arbete är att främja (långsiktigt arbete)- förebygga (ta bort hinder)-åtgärda(dokumentera, följa upp). Att vara tillsammans, att mötas, bli lyssnad på och lyssna tillbaka är en rättighet för alla i förskolan. Arbetet med att dela upp barngruppen i mindre grupperingar vid ingång och utgång har visat sig fungera bra. Olika avdelningar arbetar på varierande sätt, men de små grupperingarna används av alla. Pedagogerna fördelar sig på ett mer effektivt sätt ute på gården vilket har lett till mer överblick över de olika lekplatserna men också närhet för att kunna hjälpa barn in i en lek eller på andra sätt stödja barnen att finna kamrater eller aktiviteter. Slutsatserna utifrån kartläggningen visar att vi behöver förstärka och fortsätta med värdegrundsarbetet och att arbeta mer med allas lika värde. Barngrupperna förändras flera gånger under ett år, vilket leder till att nya grupperingar, vänskapsrelationer och miljöer skapas. Dessa nykonstellationer behöver få tid men också ett aktivt och upprepat arbete med värdegrundsfrågor tillsammans med pedagogerna. Eftersom grupperna förändrades under hösten har vi fokuserat på arbetet med att jobba i mindre grupperingar och skapa gemensamma rutiner på avdelningarna. Detta för att skapa trygghet och trivsel. Det vi ser är att vi behöver introducera barnen ännu mer i lärmiljöerna för att de ska kunna göra egna val men också känna trygghet och trivsel. 4(10)

Målet under kommande år är att öka förståelsen för olikheter genom olika åtgärder. Arbeta vidare med att prata och aktivt ta del av hur vi vill att bra kompisar ska vara mot varandra. Fortsätta att dela barngruppen i mindre grupperingar för att ge möjlighet att skapa nya relationer. Introducera nya miljöer i förskolan så att barnen blir trygga. Utifrån kartläggningen ser vi att vi behöver fortsätta värdegrundsarbetet mer. Barnen behöver i ännu högre grad mötas av och diskutera kring normer, attityder och kompisskap genom att arbeta med REDE, värdegrundsmaterial. Arbeta på varierande sätt med gruppsammansättningar för att skapa trygghet och därigenom stärka kompisrelationerna. Introducera de nya barnen för nya miljöer för att skapa trygghet och förståelse för lärmiljöernas utformning. Genom att systematiskt använda planeringsmallen på alla avdelningar skapar vi en likvärdighet och en systematik i vad vi ska fokusera på lite extra. Mallen kommer även att bilda ett underlag inför kommande föräldrasamtal. Fokusera kommande planeringar och arbetsområden på värdegrund samt arbeta med materialet REDE. Öka förståelsen för olikheter genom olika arbeten på avdelningarna, genom att arbetar med kompisrelationer där barnen berättar och beskriver ord och känslor som sedan mynnar ut i en kompistavla eller ett kompisparaply. Arbeta med blidstöd vid olika kompissituationer. Uppdrag med kompistema. Ta fram en trygghetsenkät/vandring riktat till de äldre barnen. 5(10)

Pedagogerna ska fördjupa sig i materialet REDE, olika avdelningar arbetar på varierande sätt. Förskolechefen följer upp och tillsammans med pedagogerna utvärderar likabehandlingsplanen i slutet av maj 2019. Nolltolerans Det råder ett absolut förbud för alla på förskolan att kränka, trakassera och diskriminera. En anmälan görs alltid vid upplevelse av kränkning, trakasserier eller diskriminering. Barnen har fått välja vänskapsord som de tycker är viktiga, fota barnen i värdegrundssituationer. Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Likabehandlingsplanen ska komma till vårdnadshavarnas kännedom genom att den finns på webben och uppsatt på varje avdelning. Föräldrarna ska även informeras om likabehandlingsplanen vid inskolning och vid föräldramöten. 6(10)

Förskolechef Ingela Henningsson telefon 070-376 72 78 Rutiner vid akut situation pedagog/förskolechef fördjupad kunskap av ärendegången Rutiner när barn kränker barn Händelse uppstår pedagog/förskolechef og/förskolechef kontaktar omgående utsedd kontaktperson(er) med fördjupad kunskap om kränkning, trakasserier och diskriminering inträder också utrednings- och åtgärdsskyldighet skolans kultur ingår i kartläggningen Rutiner när vuxen kränker, trakasserar eller diskriminerar barn 7(10)

kontakt med barnets vårdnadshavare representanter Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder 8(10)

Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 9(10)

10(10)