Barn- och utbildningsförvaltningen
... 3... 3... 3... 3... 4... 4... 5... 5... 5... 6... 7... 7... 7... 9... 9... 9... 10... 10... 10... 12... 12 2(12)
Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Enligt diskrimineringslagen och skollagen kap.6 har förskolan skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga detta. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt med honnörsorden Mod Helhetssyn Öppenhet och Barn- och utbildningsnämndens vision Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande vill vi på Storkens förskola arbeta för en god atmosfär och ett tillåtande klimat som främjar öppna diskussioner. Vi tar bestämt avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och vara respekterade av andra barn och vuxna samt känna glädje över att vistas på vår förskola. Vi ska ge barnen förutsättningar att utveckla empati och självkänsla. Alla barn ska känna sig lika mycket värda och vi ska erbjuda en inkluderande lärmiljö som är tillgänglig för alla barn där barnen får uppleva delaktighet och gemenskap. Inget barn ska känna sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad. Vi har ett gott samarbete med föräldrarna. 4 Utifrån kartläggningen förra året behövde vi göra utemiljön mer intressant och skapa fler mötesplatser för barnen. Kompisgungan var mycket populär och det var ofta konflikter om vilka som skulle gunga. Den var också en 3(12)
säkerhetsrisk för de yngre barnen eftersom det staket som fanns inte skyddade de små barnen för att komma i vägen för gungan. För en säkrare lekplats vid kompisgungan har vi nu ett staket som gör att de minsta barnen inte kommer i vägen för gungan och skadar sig. Vi har också två nya aktiviteter på gården, en klätterställning och en motorikbana. Utifrån förslag från pedagogerna har vi också gjort en ljudstation där barnen kan skapa ljud. Dessa aktiviteter har skapat flera intressanta mötesplatser för barnen på gården. Motorikbanan finns nu på den tidigare outnyttjade fotbollsplanen. Vi kan nu se att det är lugnare vid kompisgungan, det är sällan konflikter där, barnen vet att de som mest får vara fem i gungan. Pedagogerna finns nära gungan när barnen använder gungan. Vi undersökte tesen Gör flickor annorlunda än pojkar när någon är ledsen? Detta med anledningen av Kamratpostens undersökning där barn svarat att de i hög grad vänder sig till mamman när de är ledsna och till pappan i mycket låg grad. Vi ville ta reda på om det finns skillnad redan i låg ålder på hur flickor resp. pojkar gör om någon är ledsen? Varje avdelning intervjuade/observerade barnen i barngruppen. Flickornas svar: 86 % är aktiva (hämtar fröken eller tröstar) 14 % är passiva (vet inte eller gör inget). Pojkarnas svar: 68 % är aktiva, 32 % är passiva (vet inte eller gör inget). Vi ser att det är stor skillnad över hur flickor och pojkar agerar när någon är ledsen. Därför behöver vi pedagoger vara uppmärksamma på om vi bemöter pojkar och flickor olika så att det finns en risk för inslag av diskriminering. Vi behöver också bli mer medvetna om den populärkultur som erbjuds barnen idag och hur den påverkar barnens uppfattning om hur pojkar och flickor får agera och uttrycka känslor. Det finns en skillnad i vår undersökning att flickor agerar mer än pojkar när någon är ledsen. Utifrån detta behöver vi uppmärksamma vad det kan bero på. När ett barn är ledsen är det viktigt att både vuxna och barn reagerar. Det ska inte spela någon roll om man är flicka eller pojke, alla barn har rätt att uttrycka sina känslor. Genom att arbeta medvetet med känslor i vår verksamhet gör vi barnen uppmärksamma på olika känsloyttringar. När vuxna lyssnar på barnen, lika mycket på flickor och pojkar och tar deras 4(12)
känslor på allvar, speglar det också av sig på barngruppen och barnen blir mer lyhörda på varandras känslor. Detta förhållningssätt borde föra med sig att barnen berättar för den vuxne om något annat barn är ledsen. Oberoende om det är flickor eller pojkar. En förutsättning för att barnen ska känna sig trygga och trivas på förskolan är att barnen blir lyssnade på och att deras tankar och berättelser tas på allvar. Att medvetet arbeta med känslor i verksamheten så att alla barn på förskolan, oavsett kön, får bearbeta och utforska sina egna och andras känslor. Vi pedagoger ska sträva efter att ta del av den populärkultur barnen möter i bl.a. tv-program och digitala appar. 8 Barnen ska bemötas på likvärdigt sätt oavsett om de är flicka eller pojke. De ska känna trygghet att alltid kunna komma till en vuxen och berätta vad som har hänt och hur de mår. Vi ska lyssna på barnen och vara lyhörda för det som de berättar, att ta barnet på allvar och ta reda på vad som har hänt. Vi ska hjälpa barnen att sätta ord på känslor i de dagliga händelserna. Vi uppmärksammar oss själva och varandra hur vi bemöter flickor och pojkar när de t.ex. kommer och berättar något för oss. Genom att som pedagog vara intresserad av och ta del av den populärkultur som erbjuds barnen kan vi ta in den i våra samtal och vårt arbete tillsammans med barnen och prata om hur de framställs, vilka egenskaper de har. När vi använder de mjuka superhjältarna får vi möjlighet att fundera över alternativa egenskaper hos superhjältarna. Vi väljer aktivt litteratur där olika känslor uppmärksammas och där både flickor och pojkar är huvudpersoner. Vi använder böckerna i våra temaarbeten. 5(12)
Vi informerar föräldrar om att vi arbetar med känslor i vårt dagliga arbete med barnen, ibland med särskilt fokus i t.ex. temaarbete och litteraturläsning. Mål Att medvetet arbeta med känslor i verksamheten så att alla barn på förskolan, oavsett kön, får bearbeta och utforska sina egna och andras känslor. Insatser: Vi uppmärksammar oss själva och varandra hur vi bemöter flickor och pojkar när de t.ex. kommer och berättar något för oss. Vi jobbar aktivt med känslor i vårt arbete med barnen. I vardagliga samtal, med litteratur och i temaarbete. Framförallt känslan rädd, som barnen har visat att det är svårt att uttrycka. Uppmuntra barnen att berätta om sina känslor, upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Vi informerar föräldrar varför att vi jobbar med känslor, i månadsbrev alt. föräldramöte. Som pedagog vara en god förebild genom att lyfta upp samtalen om känslor och själv bidra med att berätta om sina egna känslor. Tid: Vi arbetar under året och utvärderar i maj Ansvarig för uppföljning och utvärdering: Samtliga pedagoger på förskolan med initiativ av uppföljning av förskolechef i maj. Mål Vi pedagoger ska sträva efter att ta del av den populärkultur som barnen möter i bl.a. tv-program och digitala appar. Insatser: Låta barnen berätta vad de brukar se på och leka med. Vi tar avstamp i barnens erfarenheter för att diskutera populärkulturen både med 6(12)
barnen och mellan oss vuxna med genusglasögon. Kritiskt ifrågasätta vilka egenskaper som framställs. Vi använder målarbladen Mjuka superhjältar för att prata om hur superhjältar brukar framställas och visar på alternativa beteenden. Tid: Vi arbetar under året och utvärderar i maj Ansvarig för uppföljning och utvärdering: Samtliga pedagoger på förskolan med initiativ av uppföljning av förskolechef i maj. All personal ska vara väl insatt i vår likabehandlingsplan. Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Doktorsavhandling. Uppsala universitet. Mål Alla barn på Storkens förskola ska uppleva att miljön på förskolan är trygg och alla barn ska känna sig respekterade av andra barn och vuxna. Vi planerar verksamheten så att alla barn kan delta. Kön: Alla barn ska bemötas som individer och ska ges samma förutsättningar oavsett kön. Etnisk tillhörighet: På vår förskola ska alla behandlas lika och känna sig lika mycket värda oavsett ursprung, hudfärg eller ras. Alla ha samma rättigheter och ska känna sig lika accepterade. Religion eller annan trosuppfattning: Alla har rätt till sin tro och ska oavsett religion eller annan trosuppfattning känna sig trygga och välkomna på Storkens förskola. Funktionsnedsättning: Alla barn på vår förskola ska kunna delta i lek, aktivitet och lärande. Ålder: Barnen i vår förskola får inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla 7(12)
på grund av ålder om särbehandlingen gäller tillämpning av bestämmelse i skollagen. Sexuell läggning: Oavsett familjekonstellationer ska alla barn på förskolan känna lika värde och acceptans. Kränkningar och trakasserier: Alla former av kränkande beteende är oacceptabelt. På vår förskola ska alla barn få möjlighet att växa och utvecklas i en trygg miljö. Åtgärder för det främjande arbetet Kön: Vi ska utifrån varje individ möta upp deras intressen och behov. Miljöerna på förskolan ska vara inbjudande och könsneutrala. Vi erbjuder material och aktiviteter av olika slag till samtliga barn. Vi styr inte barnen i sina val utifrån könsroller. Vi utvärderar den barnlitteratur vi använder. Etnisk tillhörighet: Vi visar intresse och öppenhet för alla kulturer. Vi möter alla med respekt. Vi bjuder in föräldrar och barn att berätta om sina hemländer. Vi lyfter fram olika kulturella traditioner. En varierad litteratur som belyser olika länder och kulturer. Religion och annan trosuppfattning: Vi visar intresse för andras religioner och trosuppfattningar. Vi har respekt för religiösa högtider, tar hänsyn till dessa när vi t.ex. planerar in föräldramöten. Funktionsnedsättning: Vi skapar tillgänglighet för alla barn oavsett funktionsnedsättning. Alla barn ska kunna delta i aktiviter utifrån sin förmåga, vi gör anpassningar efter resp. barn. Pedagogerna behöver söka kunskap utifrån de behov som finns. Sexuell läggning: Vi läser böcker för barnen där familjerna ser olika ut. Vi är öppna för att familjer kan se olika ut. Kränkningar: Vi ska kontinuerligt arbeta med värdegrunden. Vi ska ha ett respektfullt samspel med alla på förskolan. Vi ska bemöta alla med samma acceptans och lika värde. Vuxna ska finnas nära barnen i lek och aktivitet och vara lyhörda för vad som händer i barnens samspel. 8(12)
När vi jobbar med veckans kompis och när trivselreglerna skrivs tillsammans med barnen får vi tillfälle att samtala och vägleda barnen utifrån förskolans värdegrund om hur man är en god kamrat. Det är viktigt att barnen känner trygghet i att de kan berätta för vuxna på förskolan om de känner att någon behandlar dem illa eller om de ser att någon annan blir illa behandlad. Vi vuxna observerar barns lek och aktivitet och hjälper barnen att lösa konflikter. Lär dem att säga stopp när de inte vill, att våga säga ifrån och ge dem alternativa lösningar. Vi leker och arbetar med känslor för att barnen ska känna igen sina känslor och förstå andras känslor. Varje höst och vår görs enskilda intervjuer med barnen där de får möjlighet att uttrycka sig om hur de trivs på förskolan. Vi lägger då fokus på förskolans miljö, känslor och relationen med andra barn och vuxna. I vår kartläggning utgår vi exempelvis från någon av frågorna i intervjun och kompletterar med observationer för att få en mer täckande bild om barnens trygghet på förskolan. Vi observerar också de yngre barnen som ännu inte kan uttrycka sig för att kartlägga deras trygghet på förskolan. Vi visar barnen och berättar att vi har en likabehandlingsplan och att det är absolut förbjudet att kränka och diskriminera andra barn. Vid inskolning, på utvecklingssamtal, på föräldramöte och i den dagliga kontakten har vi möjlighet att samtala om och göra föräldrarna delaktiga i likabehandlingsplanen. Den ska också hänga på alla avdelningar så att den är lättillgänglig för alla föräldrar. Det är viktigt att personalen är väl förtrogen med planen om föräldrarna vill diskutera något ur innehållet. Förskolechef Lena Sjögren Tel: 073-270 94 99 Akut situation har uppstått Alla inblandade tas om hand Den/de som upptäcker eller får vetskap om händelsen kontaktar avdelningspersonal/förskolechef Föräldrar/vårdnadshavare kontaktas Skyndsam anmälan till LISA systemet. Utöver anmälningsskyldigheten inträder också utrednings-och åtgärdsskyldighet. 9(12)
En utredning utifrån händelsen påbörjas där även förskolans atmosfär ingår i kartläggningen. Utifrån utredningens resultat påbörjas åtgärder. Upprätta tid för uppföljning och utvärdering. Händelse uppstår Den/de som upptäcker eller får vetskap om händelsen kontaktar avdelningspersonal/förskolechef. Föräldrar/vårdnadshavare kontaktas Skyndsam anmälan till LISA-systemet. Utöver anmälningsskyldigheten inträder också utrednings- och åtgärdsskyldighet En utredning utifrån händelsen påbörjas, där även förskolans atmosfär ingår i kartläggningen Upprätta tid för uppföljning och utvärdering. Förskolechef utreder och ansvarar för dokumentation, uppföljning och kontakt med barnets vårdnadshavare. Anmälan går vidare till huvudman och i vissa fall kontaktas fackliga representanter. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller 10(12)
etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av 11(12)
diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Alla avdelningar skriver trivselregler tillsammans med barnen. Reglerna kompletteras sedan med bilder som beskriver och förtydligar reglerna. Bilderna med regler sitter uppsatta lågt så att de är alltid tillgängliga för barnen. När barnen glömmer vad som gäller återgår vi till reglerna och pratar om vad vi kom överens om. I femårsgruppen arbetar de dessutom regelbundet med att lyfta vänlighet och goda gärningar. Barnens goda gärningar uppmärksammas av de vuxna och andra barn, det är ett fortlöpande arbete som pågår under hela året där barnens ord om vänlighet blir det viktiga utan att de vuxna styr orden. Förskolans arbetsmiljöarbete är en stående punkt på varje arbetsplatsträff och samverkansträff. Det finns en särskild pärm för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 12(12)